Första behandling

Diskussionen i ärendet inleddes vid plenum den 9 september 2019. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Under våren fick vi äntligen ta itu med det stora socialvårdspaket som vi nu idag skall fortsätta debattera. Jag är djupt tacksam över att vi har möjlighet att i utskotten grotta ner oss och fördjupa oss i vad den lag som vi skall vara med att stifta innebär och hur olika instanser får ge sin syn på saken - det är så värdefullt.

Ibland kommer det inte upp mycket förändringsförslag men vi som sitter där får en mycket bättre kunskap utav allt vi får ta del av och vi kan även använda det i andra sammanhang. Jag tycker att utskottsarbetet är det mest spännande och roligaste av allt med vårt arbete i lagtinget.

Idag sitter vi med resultatet vi fått fram och det känns bra. Målet med denna lagstiftning är att främja tillgång och tillgänglighet till socialvård på lika villkor och att flytta fokus från korrigerande insatser till tidiga- och förebyggande insatser. Det behövs nya sätt att jobba och ibland även annorlunda sätt att tänka men det går inte att förändra arbetssätt och attityder i en handvändning.

Vi säger i betänkandet att genomförandet av reformen förutsätter att kommunerna får tydliga anvisningar och att personal och beslutsfattare ges adekvat och tillräcklig utbildning om den nya lagen. Personligen tror jag att det är viktigt och absolut nödvändigt med utbildning i vad den nya lagen säger - även för oss politiker. Det är klart att så borde det kanske vara med all lagstiftning men just här kommer det att bli väldigt påtagligt vilken stor förändring av tankesätt och arbetssätt denna lag verkligen är.

Det finns oro att det kommer att bli dyrare för kommunerna inledningsvis och visst, så kan det absolut bli, men vi säger också att man ska följa med och se med tiden hur utfallet blir. Förebyggande insatser brukar oftast kosta mer först. Isolerar du taket, ser till att det inte läcker och satsar på fina takpannor så är risken mindre att det läcker in eller blåser bort vid oväder. Precis så är det med det förebyggande arbetet. Om vi från samhällets sida redan tidigt i ett barns liv kan stöda och hjälpa i hemmet, till exempel om någon av föräldrarna mår dåligt, så ger detta förutsättningarna för att detta barn ska må mycket bättre, klara skolan bättre och det sociala livet bättre.

Ett annat led i att förhindra marginalisering och utanförskap är att det, igenom andra momentet i 17§ paragrafen och 42§ paragrafen, ges våra ungdomar en större hjälp att genom social rehabilitering stödas för att få till exempel en arbetsplats eller arbetsprövningsplats. I dag vet vi att bland annat barn med NPF, missbruk och annan psykisk ohälsa tenderar att falla mellan stolarna. Vi tror att vi behöver samordna sysselsättningen då det idag inte finns någon som har ett helhetsgrepp.

Vi har också erfarit i utskottet att det är en utmaning för kommunerna att hitta stödarbetsplatser, det talas om att handledning saknas. Jag tror att om den som är ute och arbetstränar, ung som gammal, har med sig en arbetscoach eller en arbetslots som kan handleda den som är på arbetsprövning, men även vara till hjälp för arbetsplatsen, så kommer det att bli lättare att få arbetsplatser som fungerar och att fler arbetsgivare vågar ta emot. Jag tror att många arbetsgivare inte vågar för det vet inte vad det innebär och då är det lättare att säga nej än ja. Jag tycker också att det är en konstig regel att man inte kan få en arbetsprövningsplats från AMS om du inte klarar av fyra timmars arbete. Är det inte bättre att personen jobbar två timmar än inte alls? Jag förstår att det kanske blir hattigt och svårt men man kanske kan dela jobbet på två, så att den ena jobbar två timmar och den andra sex timmar. Vi måste våga se möjligheter till att få alla i arbete så att alla kan få vara en del av en gemenskap som man till exempel kan få på en arbetsplats. Visst, kommunerna själva kan ordna det men precis som jag inledningsvis sade så är det svårt att hitta arbetsplatser.

Något som också blev tydligt bland våra höranden så var det hur uppskattat det är att färdtjänsten på Åland blir lika för alla då den framledes kommer att hamna under kommunernas socialtjänst. Det är bra vi idag vet att det finns stora skillnader mellan kommunerna om hur många färdtjänstbiljetter man kan få. Det fördes även diskussioner om hur man kunde utveckla färdtjänsten och om man borde se över om den kunde utvecklas så att fler kan samåka och på så sätt även få en miljönytta. 

Vi har ett bra lagpaket framför oss, ett lagpaket där individen och individens valfrihet sätts i centrum och där tidiga insatser skall hjälpa framför allt våra barn men så klart även alla oss vuxna. Hur kan man inte tycka att det är bra? Vi i Moderat samling stöder varmt den här lagstiftningen. Tack.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Ltl Holmberg-Jansson lyfte en väldigt angelägen fråga kring det här med sysselsättning framom bidrag, individens rätt att få vara en del av samhället och inte stå utanför. Jag tycker också att det här är centralt och man behöver luckra upp dessa regelverk.

Det är inte förenligt med den människosyn jag har att man en gång har fått bidrag för att vara på en arbetsplats 50 procent, med beviljat stöd till arbetsplatsen som tar emot en person och att det försvinner efter ett år så att man sedan måste ut i arbetslösheten igen. Det här har bland annat finans- och näringsutskottet lyft och jag vet även att landskapsregeringen gör en utvärdering av AMS verksamhet. Däremot delar jag inte fullt uppfattningen kring kommunerna och jag hoppas att jag får chans att återkomma till det i en andra replik.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag kommer att låta ltl Zetterman fortsätta med frågan. Det som jag tror är allra viktigast är att vi behöver samordna och få ett helhetsgrepp om sysselsättningen på Åland. Det finns nämligen ingen som har det idag. Jag tror att om man slutar att se på gränser som finns på en karta och istället pratar om vad som är bäst för individen så kommer det att lösa sig.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Det var det som jag inte delade uppfattning med ltl Holmberg-Jansson var just att det är svårt för kommunerna att hitta de här platserna. Vi har idag verksamheter som Fixtjänst och Pelaren som har sysselsättning för dessa grupper. Det är kommunalt ansvar men kommunerna tar inte ansvaret fullt ut.

Vi har massor med tjänster som vi skulle kunna lyfta ut till sysselsättningstjänster, där har cirkulär ekonomi en jättepotential för att nämna en. Det finns också ett ansvar att kunna agera hjälp inom hemtjänst beroende på vad det är som gör att man är långtidssjukskriven. Det här är ett tecken på varför vi definitivt behöver färre kommuner på Åland, därför med en kommunreform får vi starkare kommuner som också klarar av att hantera de här frågorna. Då är frågan, borde inte Åland var en enda kommun för att klara det riktigt bra?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tanken var inte att vi skulle ha en kommundiskussion men det blir väldigt tydligt bland våra höranden att det är ett problem idag att hitta stödarbetsplatser. Jag vet att det även i det privata näringslivet finns väldigt många som inte vågar och jag tror att man kan behöva titta på det. När det till exempel gäller barn med autism och aspergers så finns det otroligt bra arbetsplatser som skulle kunna plocka upp dem och hitta bra arbetsuppgifter åt dem, men arbetsplatserna vågar inte då de inte riktigt vet vad det innebär. Skulle de då ha med sig en arbetslots eller en coach som skulle coacha individen och arbetsplatsen så tror jag vi skulle få en riktigt bra match.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman och ltl Annette Holmberg-Jansson för ett intressant anförande. Ni lyfte det som vi också hört i utskottet, oron för ökade kostnader och jag håller med att man behöver följa med i det.

Jag ser också att man direkt kommer att kunna spara också. Exemplet som ni lyfte med en nybliven familj där det behövs hjälp så kan vi nu när lagen är ikraft erbjuda hemservice och alternativet är en placering i familjehem eller barnhem - det blir direkt en inbesparing.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, precis så uppfattar vi det och vi är ganska ense i utskottet efter alla de hörande vi har haft. Jag tror att de flesta här i salen är med på det tåget, ser man till att stötta i familjen så kommer vi att spara i längden. Jag tror dock, precis som ltl Söderlund, att vi kommer att se saker tidigt också.

Det handlar om att ställa om hela tänket i kommunerna och det är då det behövs skolning bland politiker och beslutande tjänstemän ute i kommunerna som måste förstå att det här är ett annorlunda sätt att tänka. Det kommer också att kräva att man sätter individen i centrum.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

 Tack, talman! Precis så är det, individen i centrum – bättre kan det inte vara. Det är också mänskligt att man gör det och inte ser till strukturer och gränser.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag gör att vi flyttar fokusen från korrigerande till förebyggande insatser och det är bra.

Talmannen

Replikskiften är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Via vår ltl Lindholm i social- och miljöutskottet valt att stöda den här lagframställningen som finns av den orsak att vi tror att det finns en styrka i den för den enskilda individen, vilket är något vi gärna stöder.

Vi har dock en del små frågetecken. För det första skulle jag vilja säga att det gällande tidiga insatser är någonting som är efterfrågat och välbehövligt. Det är detsamma inom hälso- och sjukvården att det ofta är svårt att få respons för tidiga insatser som på sikt sparar andra pengar. Via cancerscreening av födelsemärken kan man t.ex. spara mycket pengar på i förlängningen och det är bara ett exempel, det finns många andra. Vi tror också att det är bra med en starkare klientorientering men det som är det bästa av allt är att när kommunernas socialtjänst kommer på plats så får vi en kraftsamling kring de svåra och smala sociala områdena. Jag har en del, vill inte säga dubier eftersom vi stöder framställningen, men den är kopierad från finska sidan, så står det i alla fall i framställningen så man får utgå från att det är korrekt, om det sedan är bra eller dåligt vet jag inte.

Det här processades fram på finska sidan under flera års tid och man konstaterade att den minsta administrativa enhet som var aktuell att använda sig av var 20 000 invånare. Plus att man gjorde ett annat reformarbete samtidigt och kom emot med datastöd till de som berördes av det här. Vad jag vet har inget sådant skett här på Åland men vi kanske kan ta del av det i något annat anförande från landskapsregeringens sida.

Lagstiftningen som är kopierad till åländsk sida har ett administrativt underlag på 20 000 invånare – inte såsom vi har det formulerat idag i våra kommuner. De andra som är påtalat från finska sidan är den kompetensbrist som uppstod och den frustration som väcktes hos många som under flera års tid innehaft en tjänst med lite längre förordnande som nu stryps eftersom gränsen sätts till ett år. Med tanke på att upptagningsområde för personal är avsevärt mycket större på finska sidan än vad den är hos oss, här är den ganska avgränsad, så är lite förvånad att man från utskottet inte har ägnat lite mer tid åt just den biten.

Det som helt uteblir, vilket verkar ha blivit praxis med lagstiftningarna som kommer nu, är att det inte finns någon ekonomisk redogörelse. I lagförslaget som gick ut så fanns en indikation på 265 000 eller 267 000 euro som samlade kostnader. Från kommunförbundets sida bedömer man det som helt orealistiskt, man tror att kostnaderna är avsevärt mycket högre. Kostnaderna må vara vad kostnaderna är, om man fattar ett aktivt medvetet beslut att det är den här gruppen människor vi vill stöda och det är den här verksamheten vi vill stöda.

Det hade dock varit klädsamt om landskapsregeringen i samma veva kanske också kunde kommit emot och sagt att ”vi tror på det här, vi kommer att stöda er finansiellt också så att ni verkligen har möjlighet att genomföra det här på ett seriöst sett”. Nu känner vi alla till att så inte är fallet, det är snarare så att landskapsregeringen har minskat på pengarna till den sociala sektorn än ökat dem.

Det vore intressant att höra från landskapsregeringen resonerar kring den ekonomiska biten. Finns det inte en ekonomi så går inte det här att genomföra oberoende hur mycket lagstiftning vi skriver. Det vore oklokt eftersom det här ändå rör den grupp av människor i vårt samhälle som inledningsvis kanske behöver mest stöd.

Minister Wille Valve, replik

Tack, vtm Thörnroos för ett förunderligt anförande. Jag instämmer att nyckeln till tidigare insatser är viktig och det är framför allt samverkansavtalen mellan aktörerna som kommer att bli centralt, alltså ÅHS, KST och kommunerna. I min värld har det också betydelse huruvida det är fyra eller sexton kommunala aktörer som kommer att samarbeta och vara representerade.

Ekonomisk redogörelse finns och Ålands kommunförbund var med i arbetet med framtagandet av promemorian som låg till grund för lagförslaget. Jag har i tidigare sammanhang poängterat att vi har så gott facit som vi bara kan ha, våra uträkningar är rent av bättre än vad man gjorde på rikssidan.

Avslutningsvis vill jag ta avstånd från påståendet att vi inte skulle bry oss om kommunernas ekonomi. Vi stöder kommunerna och landskapsregeringen omfattar också det som står i utskottets betänkande, att landskapsandelarna bör korrigeras utgående från det faktiska utfallet av reformen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ger nu ett kort citat från kommunförbundets remissutlåtande till lagstiftningen. ”Sammanfattningsvis är förslagets ekonomiska beräkningar otillräckliga och till och med vilseledande i förhållande till faktiska objektiva förändringar och de utökningar av den kommunala uppgiftshelheten som ingår i lagförslaget.”

Minister Wille Valve, replik

Jag tycker att det är lite märkligt att vi för den här diskussionen. Det har förekommit olika åsikter i den offentliga debatten och bland annat så är det också så att kommunförbundet har räknat in saker som kommunerna redan idag har ansvar för och således inte kan ingå de kalkylerna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag försöker förhålla mig objektiv till de remissinstanser som har lämnat in svar. Är det så att minister Valve nu är missnöjd på det vis som kommunförbundet har gjort sig till talesperson för de flesta andra kommuner och uträkningar som gjorts, så bör man kanske i första hand vända sig till dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte säga tre saker. Det här med tidiga insatser och förebyggande arbete görs redan väldigt bra på Åland idag, om man jämför med resterande norden. Det kan vi nog faktiskt slå oss lite för bröstet i kommunerna och komma ihåg att vi redan idag satsar rätt mycket på det.

För att den här lagen ska kunna genomföras fullt ut så behövs både, precis som vtm Thörnroos säger, ett KST och färre kommuner – färre men starkare kommuner - för att vi ska kunna uppfylla den här lagens målsättningar.

Sedan har vi kostnaderna, de kan också ses som en investering i människor på Åland. På sikt blir det en vinst både för den enskilda människan och för samhället i stort om vi kan bryta utanförskap och faktiskt satsa på människorna såsom vi nu vill göra med det här lagförslaget.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det här kommun-racet går vidare. Det är intressant att den här lagstiftningen egentligen bygger på att det ska finnas fyra kommuner. Liberalerna erbjöd just en kommun, det var deras målsättning, till er andra får jag säga ”gå under det om ni kan!”.

Det här har väl egentligen inget att göra med kommunerna. Jag menar, vi har klarat av att administrerat socialtjänsten så länge den har funnits på Åland – med sexton kommuner.

Jag säger inte att den alltid varit i toppskick men jag säger såhär, det är inte alltid i den största kommunen, eller i de största kommunerna, som det löper på allra smidigast. Antalet kommuner i förhållande till tjänsteproduktioner har egentligen ingenting med varandra att göra.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det som den här socialvårdslagen gör är att den höjer nivån och därmed ska det bli helt andra krav på kommunerna. Det förutsätter, som jag ser det, färre kommuner.

Vem det är som har bäst social service, om det är en liten eller en stor kommun, tycker jag att vi kan lämna åt sidan. Nu får alla, både de stora och de små kommunerna samma krav på sig och det klarar man inte av, rent kompetensmässigt. Det här lagförslaget innebär faktiskt att vi inte kan fortsätta som vi har gjort i sexton kommuner.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill tacka för det klargörandet från socialdemokraternas sida. Jag tycker det är hedervärt av ltl Aaltonen att stiga upp här i Ålands lagting och säga att det här egentligen också är en smygreform när de andra inte riktigt gått att genomföra. Nu är den enda möjligheten till att kunna genomföra den här lagstiftningen att det blir fyra kommuner.

Om det är det som är resultatet av det här lagförslaget så behöver vi i centern nog tänka igenom det ett varv till för att se om vi ska stöda det. För oss är det viktigaste att man har individen i centrum och slutar med tjafset om hur många kommuner vi ska ha.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, talman och bästa lagting! Jag hade inte tänkt att ha ett anförande, inte ens en replik, men jag vill understöda det som ltl Annette Holmberg-Jansson var inne på och min kollega Ingrid Zetterman berömde. Vi måste bli bättre på att få fram s.k. ”enkla jobb”. Det som definitivt tände min lampa var något som jag har stridit för i talarstolen i snart fyra år, det faktum att ålänningarna har det bra idag – men inte alla. Alla som har det bra kan få det bättre och de som inte har det bra kan få det bra.

Jag tycker inte att det ska vara någon form av ”chicken race” för att se vilken kommun som sköter sig bäst. Man kan konstatera att det finns problem i större kommuner precis som det finns i mindre kommuner. Många gånger är orsaken till att det finns problem i stora kommuner på grund av att det där uppstår problem som kanske aldrig uppstår i en liten kommun.

Vi från den liberala gruppen har med jämna mellanrum varit ut och gjort besök på fältet, speciellt kommuner, äldreboenden och sociala verksamheter. Det finns en gemensam nämnare hos alla kommuner vi har besökt, alla äldreboenden vi besökt och hos alla socialinstanser vi besökt – de säger ”snälla se till att vi får färre kommuner”. Det har vi hört från ltl Runar Karlssons kommun, ltl Harry Janssons kommun och ja, mer eller mindre alla kommuner. Kanske inte just i det ordalag jag just sade men i den andemeningen. Det finns socialarbetare i vissa kommuner som inte innehar hundraprocentiga tjänster, som har ett väldigt brett arbetsfält men som inte har kolleger att bolla med. Ändå ska de ha en väldigt, väldigt bred spetskompetens för att kunna hantera sitt jobb på det sätt som de själva tycker att ger en form av arbetstrygghet och en ärlighet mot sig själva och klienterna.

Vi vet att kompetensförsörjningen är viktig. Vem har lättare att rekrytera personal? Större enheter. Vem har lättare att få ett semesterschema att fungera? Större enheter. Vi vet också, och jag tror att alla vet det här, att de större kommunerna – i alla fall den största – blir ganska nerringda många gånger från mindre kommuner som söker stöd, hjälp och experthjälp. Varför det? Jo, för i större enheter så finns den specialiseringen. Det är ingenting att skämmas över, varken för den lilla eller den stora kommunen, då det är ett faktum. Detta gäller precis alla sektorer, inte bara den sociala.

Att säga att en kommunreform och att färre kommuner inte löser något i det här fallet är helt fel. Den viktigaste ingrediensen i en kommunreform, förutom att vi sparar pengar, är att den enskilda ålänningen som verkligen behöver hjälp och en bra vård får det lättare via större enheter. Det är faktum - annars så skulle vi skapa flera kommuner.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det är precis som ltl Holmberg säger. Det handlar inte bara om kommunerna med sitt behov av personal till sociala sektorn utan det är utbrett i hela samhället och även vid olika organisationer såvitt jag erfarit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Holmberg säger att han har varit runt i olika kommuner och diskuterat det här. De anställda tycker då att det skulle vara bra om det vore färre kommuner. Själv har jag ofta besökt min egen kommuns vårdhem, Sunnanberg, där jag pratat med klienterna som är av en helt annan åsikt. Det är dem vi ska bevara och tänka på – inte bara de som är anställda. Det är klienterna det gäller, de som är där, och de vill nog ha service nära sina anhöriga och nära hemmet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och tack ltl Karlsson. Jag tror att ltl Karlsson missförstod mig i mitt anförande. Jag är inte ute efter att försämra situationen för klienterna, tvärtom, är jag helt övertygad om två saker. Dels att om personalen mår bra och kan ge den bästa möjliga service och kompetens så mår också klienten bra. Jag har inte pratat om att vi ska lägga ner äldreboenden eller institutioner.

Det jag menar är att det är bättre att ha en samlad kompetens under ett tak. Ju större enheter det är, desto fler spetskompetenser kan vi ha, desto mer har vi råd med och desto mer kan vi specialisera oss - den här typen av vård kräver ofta specialisering. Utvecklingen går fort, teknologin går fort, forskningen tar stora steg framåt och därmed gäller det att hänga med just av den anledningen att kunna erbjuda klienter det bästa möjliga.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jo, jag hörde och jag har hört det tidigare att ltl Holmberg tycker sådär men det är så att klienterna inte tycker så. Jag upplever att klienterna har levt länge och är betydligt klokare än många av oss yngre. De vet vad de vill och de vet vad de får. Klienterna vill ha det såsom det är med närservice idag. Men det är klart att det finns en handfull människor i regeringen som vill centralisera och har inte ens frågat klienterna utan bara de anställda. Jag måste säga att det är märkligt. Jag väljer att lyssna på klienterna, de som har byggt det här samhället, och höra vad de vill.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson, jag ska tala tydligt och högt. Jag är inte ute efter, via mitt anförande, att på något sätt centralisera eller lägga ner äldreboenden. Återigen tog ltl Karlsson orden ur min mun och menar att det är det jag har sagt - absolut inte. Det handlar om att vi ska ha större enheter för att det är då vi kan få den kompetens och specialisering som våra klienter ska ha - oberoende var på Åland man bor och det här gäller inte bara Saltviks kommun.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vill mana till lugn inför valet den tjugonde oktober. Det är dags att se framåt och då vet vi alla att vi har kommunernas socialtjänst runt hörnet. Det är en enorm reform och den kommer att kräva otroliga ansträngningar från det kommunala fältet. Den påverkar hundratals personer, både klienter och anställda.

Jag tycker att vi låter den reformen sjunka in då vi har ett stort paket av olika lagstiftningar som vi ska klubba igenom så småningom. Låt det sjunka in och se vad det betyder för klienter. Några av de mest svårhanterliga ansvarsområdena blir nu hanterade på ett nytt sätt. Gränsdragningarna inom området är enormt utmanande så jag tycker att vi ska sluta prata om ytterligare reformer – nu behöver vi få lugn och ro för dem som faktiskt ansvarar för våra människor i vardagen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Jansson. Ltl Jansson vet hur invecklat, tidskrävande och svårt det är att hitta samarbetsformer. Vi kan se på räddningsmyndigheten till exempel, KST har också varit en långkörare. Det här med att man ska ta det lugnt och mana till lugn biter inte på mig på något sätt. Det här har gått för långsamt och tagit alldeles för lång tid.

Skulle vi ha hittat samarbetsformer på ett enkelt sätt, det som oppositionen många gånger tycker att vi ska ha, samarbete över gränserna. I verkligheten får klienterna vänta väldigt länge. Nej, det är inte min melodi.

Ltl Harry Jansson, replik

Ändå har ltl Holmberg under mandatperioden varit med och stött fram att framskjuta uppstarten av kommunernas socialtjänst. Ltl Holmberg ligger själv bakom en försämring, med de ord han väljer att lägga i klienternas mun. Nu påstår man att det är vi andra som har försenat någonting, det är faktiskt ert eget ansvar ltl Holmberg att det har tagit för lång tid då ni själv har varit med och skjutit fram lagstiftningens uppstart. Vi kunde mycket väl ha haft kommunernas socialtjänst på plats redan i mars i år om man inte valt från regeringsblocket att använda KST som ett sätt att hålla kvar en argumentation om varför det behövs de efterlängtade, större, kommunala enheterna. Sanningen är tuff att höra.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson, mycket kan man beskylla mig för men att försinka och försämra för ålänningarna under dessa fyra år går jag inte med på. Är det något jag har stridit och jobbat för så är det att vi ska få färre kommuner för då löser sig precis allting som ltl Jansson oroar sig för nu, precis allting.

KST i all ära men det finns mycket mer än det som hamnar under paraplyet socialverksamhet. Vi ska inte komma in på äldrevården här men det är den stora biten som också skulle varit löst per automatik med färre kommuner på ett mycket enklare sätt. Nu blir det bit för bit, långdraget och segt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, fru talman! Jag blev så upprörd när jag satt i bänken och lyssnade men jag hade inte möjlighet att ta replik. Hör ni vad ni tjafsar om? Det här är inte en lagstiftning som är för regeringen eller mot oppositionen. Det finns en värld utanför det här rummet och de som i dagsläget vill ha hjälp och inte får hjälpen kanske på grund av det här kan få den.

Det är därför vi sitter här, för att kunna stifta lagar som gör det bättre för dem som bor ute i våra kommuner. Lägg kommunstrukturdiskussionen åt sidan och lägg även allt tjafsande åt sidan. Se till att vi i alla fall, vi som sitter i kommunerna och inte sitter i kommunerna, ser till att förutsättningarna finns och att vi börjar arbeta strukturerat så att det här lagstiftningspaketet har förutsättningarna att fungera när det väl träder i kraft. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, ltl Holmberg-Jansson. Jag hoppas verkligen att ledamoten diskuterar med sina liberala regeringskollegor om att inte hela tiden slänga fram kommundiskussionen. Utan, som ltl Holmberg-Jansson säger, istället ta ansvar för att det ska bli något gjort.

Jag vill också konstatera att, när det gäller kommunernas socialtjänst, så är det en försening gjord av regeringsblocket. Centern gjorde allt, tillsammans med övriga oppositionen, för att se till att målsättningen om att ha KST på plats mycket tidigare skulle uppnås. Nu kämpar kommunerna och jag är övertygad om att kommunernas socialtjänst kommer att bli en succé. Jag ber därmed också ltl Holmberg-Jansson att se till att det finns lite lugn över kommunala sektorn, sluta hetsa och underkänna det enormt fina arbete som görs ute i kommunerna.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Vi kan ta i hand på det, ltl Jansson, om du ser till att lugna ner din partigrupp så att de kan se vilken bra lagstiftning det här är. De ska inte sätta på de glasögonen som visar att det här är något som är regeringens påhitt för att göra det krångligt för kommunerna. Det här är en lagstiftning som är för individen, ingenting annat.

Ltl Harry Jansson, replik

Som ltl Holmberg-Jansson har noterat så har Centern inte i utskottsarbetet markerat något emot lagstiftningen utan istället medverkat för att sätta den i kraft. Men inte menar väl ledamoten att vi inte i salen ens får diskutera eventuella konsekvenser som är svårbedömda? Vill verkligen ledamoten ha munkavle på delar av lagtinget som inte passar ledamotens egen syn? Vi måste kunna diskutera då det visar omsorg om klienterna som faktiskt är de som står i fokus. Jag måste även säga; anklaga inte Centern för att öppna kommundebatten då det är era egna kollegor som gör det.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Det beror väl på hur man ser på saken, eller hur? Jag kanske har en annan bild än ltl Jansson i den här frågan. Jag kommer absolut aldrig att sätta munkavle på någon, det gör jag inte ens i vårt eget parti. Det är fritt att säga vad man själv tycker. Däremot har vi haft bra diskussioner i utskottet. Vi har fått till en text på slutet där vi verkligen lyfter att om det är så att det här är kostnadsdrivande så ska landskapsregeringen följa med och se till att landskapsandelarna anpassas, på så vis ska invånarna får det som de har rätt till. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag får säga som ltl Holmberg sa, jag hade inte tänkt att engagera mig i den här debatten, Ålands framtid stöder lagförslaget och betänkandet. Tyvärr utvecklas alltid debatten till någon sorts kommunreformsdebatt och det förstår jag inte riktigt. Man får tydligt höra från ordförande i utskottet att det här fodrar större kommuner för att klara av. Det betyder att det finns en underliggande tanke när man har kommit fram med lagförslaget, att det här ska pressa på kommunerna ytterligare – dvs. tvingas ihop. Jag tycker att det är tråkigt då vi nu har ett lagförslag som ska stärka individens möjligheter och rättigheter. Istället blir det en kommundebatt där det tjafsas om det ska vara sexton eller fyra kommuner.

Idag får man uppfattningen av att vården missköts ute i kommunerna, man hör lite undertoner om att vi inte sköter oss. Jag tror att om man åker till Eckerö, jag vet inte om liberalerna har varit dit men jag skulle välkomna dem dit, tror jag inte att det är så stora fel på själva serviceboendet där. Möjligtvis är det så att ltl Holmberg hittar fel men det får han stå för. Vi är i skedet nu när vi ska bygga ut ytterligare sex rum för åldringsvården och serviceboenden, bara för att förbättra för åldringarna. Det finns inte en så stor misskötsel i kommunerna som det finns en underton av i diskussionen.

Det som sägs om att större enheter ska bli bättre och starkare med specialkompetens kan man samarbeta med över kommungränserna, som ltl Holmberg sade, ändå. Det är inget fel i att man utnyttjar den möjligheten men det måste inte vara en specialist i varenda en av kommunerna. Jag tycker det är tråkigt att man inte har kunnat utveckla det arbetet mer – om det nu är så att det inte förekommer i dagsläget, men det tror jag att det gör i vissa delar. Vi står bakom framställningen och betänkandet men jag tycker att det är en tråkig debatt som alltid ska uppstå, denna arma kommunreformen. Den ligger i sin linda och den fortsätter. Blanda inte ihop alla lagförslag med kommunreformen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! För min del tror jag inte att det gäller undertoner utan för mig är det klart och tydligt att vi inte har en jämlik behandling av våra invånare på Åland, ta barnskyddet som exempel. Det är därför vi under förra mandatperioden, med understöd från Ålands framtid, satte igång kommunernas socialtjänst. Vi inser att vi är för små för att kunna hantera de svåra frågorna där invånarna hamnar i kläm. Jag är fortfarande av den åsikt att för att hantera de svåra frågorna inom socialvården måste vi jobba tillsammans. Även Mariehamn är för litet för att klara av det.

Ltl Brage Eklund, replik

Gällande det har vi varit rörande eniga allihop, över alla partigränser, att vi ska ha ett gemensamt KST. Det har inte fallit på plats men som ltl Jansson sade så är det på gång. Det har tagit en viss tid att implementera och bygga upp systemet och hur det ska fungera, vilket kommer ta en viss tid ännu. Inom socialväsendet finns det helt klart ett behov av att vi har ett KST och där är vi överens.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Om man tittar på våra grannländer, både Finland och Sverige, så har man löst liknande problem med att man försöker jobba mer och mer tillsammans. Vi vet hur SOTE-reformen diskuteras vilt och har fallit i säkert tre regeringsomgångar. Så det är klart att det här är en stor och viktig fråga. Bara med tanke på det förebyggande arbetet, hur ska vi hantera det? Det måste finnas personal och även en jämlik (…taltiden slut). 

Ltl Brage Eklund, replik

Det finns egentligen ingen oenighet mellan ltl Kemetter och mig i de här tankegångarna men när vi tittar på barnskyddsärenden som ökar i alla kommuner idag på grund av hur lagstiftningen är idag, allting går till ett barnskyddsärende. Så ökar det i arbetsbördan för kommunerna och det är klart att det är belastande för både stora och små kommuner att hinna hantera de här. Det här kommer bara att bli ännu värre och på det viset kommer det att bli mycket bättre när KST är i kraft.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det som oroar mig är att vi har detta enorma socialvårdspaketet på bordet idag, vi hade det i måndags, och det är hittills bara fyra, fem anföranden. Jag undrar faktiskt om alla lagtingsledamöter i Ålands lagting har satt sig in i det här lagpaketet och vad den nya socialvårdslagen innebär. Vad den innebär för klienterna, naturligtvis, men även för kommunerna. Det är vi som sitter här i Ålands lagting som nu fattar beslutet om detta. Vi hörde vtm Thörnroos säga att minimi detta ska appliceras på borde vara 20 000 invånare.

Jag undrar om det inte finns ledamöter här som borde se sig lite i spegeln frö att se om man har gjort sin hemläxa.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om den där hemläxan var riktad till mig men jag har faktiskt försökt sätta mig in i det här. Det är ett omfattande lagpaket och det kommer inte att bli lätt för kommunerna i begynnelsen, det kommer att fördyra för att kunna verkställa lagpaketet. Ltl Aaltonen får specificera sig om det var riktat till mig eller om det var någon annan som inte har läst på.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det var så att ltl Eklund gick upp och sade att han inte hade tänkt att säga något i den här debatten överhuvudtaget, så det var lite riktat till ledamoten men även till mina kollegor i salen. Det här innebär en stor förändring och, förhoppningsvis, förbättring för folket på Åland. Det innebär också en stor förändring i sättet att tänka för alla oss som är beslutsfattare i det kommunala fältet men också för tjänstemännen och de andra som arbetar med sociala frågor. Det är ett helt regimskifte, det här nya socialvårdspaketet innebär ett helt nytt tankesätt och det tycker jag att vi borde tagit mera ansvar för att sätta oss in i.

Ltl Brage Eklund, replik

Det kan många gånger vara så att om man inte säger något så omfattar man lagförslaget. Man behöver inte gå upp i talarstolen varenda gång för att visa att man har något att säga. I och med att den arma kommunreformen kom in i debatten igen så kunde jag inte vara tyst. Jag har satt mig in i det här lagförslaget och jag vet att det kommer att ställa till stora problem för kommunerna, jag är påläst i det här fallet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag kommer också att nämna det här med kommunreformen, tyvärr. Ltl Eklund sade att processen är i sin linda och jag skulle vilja hävda att fallet inte är så – det är en klar och klubbad lag och det kommer att bli fyra kommuner år 2022. I och med det har vi detta lagpaket, socialvårdslagen, äldrevårdslagen, KST, som måste harmonisera med kommunstrukturlagen. Allting måste haka i varandra så att det fungerar i praktiken, håller inte ltl Eklund med om det?

Ltl Brage Eklund, replik

Egentligen borde man inte bemöta en sådan replik om den arma kommunreformen. Men jag kan säga såhär; lagen är utformad idag att det sista slutligen är enskilda fullmäktige som avgör om de godkänner samarbetsavtalen eller inte. Ltl Wikström får ha en annan tolkning, men så tolkar jag lagen.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi ska diskutera socialvårdslagen och inte kommunstrukturen men faktum är att högsta förvaltningsdomstolarna har gett grön ljus för detta. En lagd lag ligger och den ska följas av politikerna ute i kommunerna, man har inget val – det är inget man väljer själv. Om enstaka människor menar att det är följderna om man sitter på händerna så må det vara så, men det är inte demokrati och en väldigt farlig utveckling. Har vi ett läge efter 20 oktober där alla kort är i luften så har vi verkligen en ”hela havet stormar”-situation och allt kommer då att ligga på is en lång tid framöver.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Wikström väljer fortfarande att hålla sig till kommunreformen istället för lagpaketet och betänkandet och vidhåller fortsättningsvis att det blir fyra kommuner. Jag vidhåller att det är fullmäktige i enskilda kommuner bestämmer om de godkänner samarbetsavtalet eller inte och finns det inga påföljder om man inte godkänner den – så är lagen skriven.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso-och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lag om tolkningstjänster för handikappade personer för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om specialomsorger av utvecklingsstörda för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om skyddshem för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.