Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Herr talman! Sänkning av kompensationen till kommunerna för grundavdraget lyder rubriken för denna framställning. Grunden eller ursprunget till att landskapsregeringen ger ett sådant förslag kopplar ihop med slopandet av sjukdomskostnadsavdraget som bekant. Den här frågan har ju funnits levande i lagtinget ända sedan vårbudgeten då detta nämndes. Det fördes en diskussion om hur man skulle minska kompensationen till kommunerna för den skatteförbättring, sett ur kommunernas perspektiv, som ett slopande av sjukdomskostnadsavdraget skulle innebära.

Nu har vi kommit längre. Vi har passerat diskussionen om sjukdomskostnadsavdraget. Lagtinget har gått in för att slopa det och då kvarstår denna del av den process som beskrevs tidigare.

Det nämndes i det sammanhanget under vårbudgeten och senare också att landskapsregeringen skulle minska kompensationen till kommunerna med ett belopp som motsvarar den positiva effekten för kommunerna gällande sjukdomskostnadsavdraget, alltså ca 1 miljoner euro.

Nu har landskapsregeringen gått in för att göra detta stegvis så att detta lagförslag skulle innebära en minskning av kompensationsprocent från 70 % till 60 % gällande just grundavdraget som kompenseras i nuläget till 70 %. Det skulle innebära en beräknad minskning av kompensationen till kommunerna om ca 670 000 euro.

Landskapens ekonomi och kommunernas ekonomi bör ses som en helhet. Det är något som jag tror att vi alla är eniga om. Landskapsregeringen inför samtidigt en överföring till kommunerna till andra delar som enligt landskapsregeringens uppfattning överstiger detta belopp om 670 000 euro.

För det första så har vi rätt kraftigt ökande landskapsandelar till kommunerna. Såsom budgetboken säger på sidan 9 så sker det en ökning av landskapsandelarna med 3,2 miljoner euro. Detta är procentuellt, det följer lagstiftningen och det grundar sig på tidigare utveckling under åren i kostnader för kommunerna. Totalt sett så blir det 3,2 miljoner euro vilket är procentuellt en ganska stor ökning som torde överstiga inflationsökningen för nästa år i kommunerna.

I dessa 3,2 miljoner euro så ingår det förslag som landskapsregeringen har lagt till lagtinget om att införa också den del av samfundsskatten som i och med välfärdsreformen överförs via Ålands budget till kommunerna som en kompensation och det skulle införas i skattekompletteringsverktyget. Den åtgärden i sig ökar under första året kommunernas inkomster med cirka 140 000 euro, men den ingår i de 3,2 miljonerna.

Därtill har landskapsregeringen gått in för att föreslå för lagtinget ett utökat anslag med 1 miljon euro för samarbetsunderstöd till kommunerna. Beslut gällande ansökningar kommer att fattas så småningom i den takt som de kommer in. Jag har bara häromdagen fattat några för kommunerna positiva beslut gällande samarbetsunderstödet. Målsättningen känner vi alla till med samarbetsunderstöden, det är ju att skapa en effektivare kommunal verksamhet via samarbeten. De pengarna kommer säkert väl till pass.

Sen har landskapsregeringen i budgetboken beskrivit den politiska målsättningen om att minska de kommunala kostnaderna med 1 till 2 miljoner euro. Det är tänkt på årsnivå och det ska genomföras under planperioden 2025-2027. Det återstår lagframställningar att lägga fram för lagtinget för att nå just detta.

Jag vill ännu berätta att under vicelantrådets ledning och i gott samarbete med finansavdelningen så har landskapsregeringen politiskt kommit överens om att de åländska kommunerna ska kompenseras för de kostnader de har haft för hanteringen av flyktingarna från Ukraina. Ni känner alla till de överenskommelse som gjordes mellan landskapsregeringen här på Åland och regeringarna i Helsingfors om att staten skulle kompensera oss för de kostnader som har uppstått. Detta löfte har ännu inte realiserats. Den här landskapsregeringen tycker ändå att våra kommuner inte ska hamna i kläm av att regeringar inte lyckas slutföra de överenskommelser som finns och som fanns till grund och, som jag bedömer det, kommunernas vilja att hantera det på det goda sätt som de också gjorde. Det här beloppet för åren 2022-2023 kommer då när landskapsregeringen realiserar det som man politiskt har kommit överens om och som kommer att överstiga den här minskningen av den kompensation som denna framställning handlar om. Tack.

Tack, herr talman! Tack till finansministern. Det är en jättepositiv signal att kommunerna kompenseras för de här Ukrainakostnaderna. Hur går förhandlingen gentemot riket här? De har tidvis lovat att betala och så har de inte hittat rätt metod, rätt moment, rätt lag etc. och så har vi fått vänta ett antal månader. Sedan har vi gjort påstötar på nytt härifrån och så har det varit samma cirkus igen. Finns det någon öppning där nu?

Herr talman! Den processen har ju pågått i flera år. Jag vill inte göra mig till någon bedömare av ett möjligt slutresultat av detta. Jag menar att det som jag nu berättar om det arbetet som vicelantrådet har hållit i så är fritt från ett möjligt resultat i de överenskommelser fanns mellan riksregeringen och landskapsregeringen.

Tack, herr talman! Jag vill bara kommentera det här. Man pratar om landskapsandelar och så pratar man om att de här landskapsandelarna avser nu att kompensera framtiden. Jag tyckte att finansminister var inne på att detta kommer att överstiga den beräknade inflationen som är nu och framöver kommande år. Jag kanske missförstod finansministern, men de här förändringarna nu är baserade på tidigare år som kommunerna får kompensation för. Om några år så gör man en liknande justering som baserar sig på de här årens inflation. Den här kompensationen är baserad på den höga inflationen som vi har haft tidigare. Jag bara ber finansministern om en liten korrigering där.

Herr talman! Det torde knappast behövas. För det var precis det jag sade, att det är utfallet av landskapsandelar vi kopplar ihop med det som har skett under tidigare år och det var precis det jag sade.

Men förutom att den här ändringen av vad som ligger till grund för skattekompletteringen så är det ju ett politiskt beslut att föreslå det för lagtinget att man ska göra just den saken. Det är rätt att göra det, det är inget konstigt och så här ligger det till.

Tack, herr talman! Vi diskuterar minskad kompensationsgrad för kommunerna. Det blir ett lite större perspektiv förstås som man behöver ta i beaktande, inte bara den här minskningen.

De kommunala kostnaderna så målsättningen där borde alltid vara att när landskapet inför förändringar som påverkar den kommunala beskattningen att man också då kompenserar det fullt ut enligt min mening. För det blir rörigt för kommunerna och de vet inte riktigt hur deras ekonomi kommer att påverkas av sittande landskapsregering. Kommer regeringen att införa nya skatteavdrag som kommunerna inte blir kompenserade för? Vad händer i den kommunala ekonomin när landskapsregeringen agerar på det här viset? Det är förstås en totalbild som man behöver titta på när man pratar om landskapsandelar och olika typer av skatteavdrag. Men huvudlinjen borde alltid vara att när man gör nya förändringar så kompenserar man också för dem. Det blir svårt för våra kommunala beslutsfattare att fatta beslut och kunna veta ungefär hur deras ekonomi ser ut om inte landskapsregeringen har detta som ledstjärna.

Nu har vi en situation där man ökar grundavdraget vilket vi har diskuterat här, samtidigt som man minskar kompensationsgraden. Vi haft en diskussion här om att totalt sett det här året så borde det bli ungefär plus minus noll för kommunerna om jag förstår det rätt. Men sen nästa år så har man ju flaggat för ytterligare sänkningar av kompensationsgraden gällande grundavdraget. Man undrar ju lite var den karusellen ska ta slut? Och det tror jag också att kommunerna funderar på hela tiden egentligen.

Jag är glad över det som vi tidigare diskuterade här i våras, att man också skulle minska kompensationsgraden när det gällde resekostnadsavdraget. Vi hade en lång diskussion om det. Jag vill ändå tacka landskapsregeringen för det och kanske framförallt före detta finansminister Roger Höglund. Det är en bra sak att det inte finns med här, då det drabbar kommunerna ojämlikt och framförallt så skulle landsbygdskommunerna ha drabbats av ett sådant förfarande.

Vad ska kommunerna göra om landskapsregeringen minskar kompensationsgraden och framförallt när det gäller skatterna? Om landskapsregeringen har en avsikt att sänka skatterna för den enskilde ålänningen, vi kan ta grundavdraget som exempel, men samtidigt inte kompensera för rökningen, det blir ju minskade skatteintäkter till kommunerna. Kommunen har ju två val då, antingen så minskar man på kärnverksamheterna eller så höjer man skatten. Väljer kommunen att höja skatten så då blir ju landskapets avsikt att sänka skatten för kommuninvånarna lite kontraproduktiv, om kommunerna i sin tur höjer kommunalskatten för att kompensera det som landskapet gör.

Det är väl det här som jag har resonerat om. Har man en avsikt att göra skattelättnader för enskilda individer så behöver man också göra de förslagen kostnadsneutrala för kommunerna. För annars blir det ju så att kommunerna kan neutralisera de här skattelättnaderna genom att höja kommunalskatten. Det är väl inte det som är avsikten, i alla fall tror jag inte att det är det som är avsikten från landskapsregeringen.

Egentligen var det detta som jag ville framföra. När det gäller den här minskade kompensationsgraden så har vi lämnat in en skuggbudget där vi har med den här kompensationsgraden, dvs. att kompensationsgraden ska behållas på 70 % och vi har den också finansierad via skuggbudgeten.

Vi har haft en bra diskussion här nu. Men den här delen att minska kompensationsgraden till kommunerna så är vi inte med på, av de orsaker som jag har framfört här. Man borde resonera i stället; hur kan vi öka kompensationsgraden, kanske framförallt när det gäller skatteavdrag? Landskapsandelarna är sedan en annan fråga, men när det gäller skatteavdrag. Tack!

Herr talman! Jag kan inte ta alla argument i en replik här. Jag vill säga det åtminstone att avsikten med skatteavdrag är ofta att man ska skapa tillväxt. Det har ju landskapsregeringen också sagt att det är det som är positivt med de skattesänkningar på 4,5 miljoner euro som nu kommer att gynna ålänningarna som helhet.

Och vad blir resultatet av tillväxt? Ja, det betyder att företagen går bättre, människorna har en bättre ekonomi och kan konsumera och då blir det mera skatter. Man kan inte bortse från målsättningen med skatteåtgärderna, att de i så fall, om man lyckas med det, kommer att gynna just kommunerna i sista hand.

Tack, herr talman! Det är mycket resonemang om att skatteavdrag per automatik skapar tillväxt. Skulle vi inte ha en utlandshandel och vi bara skulle konsumera allt på Åland så skulle det vara sant. Men nu konsumeras ju en stor del av varorna också utanför Åland. Jag tror inte att skatter i sig, om de inte är väldigt riktade mot en specifik typ av tjänst som man konsumerar på Åland, direkt skapar tillväxt eller jo, de kan skapa tillväxt istället för att landskapet har pengarna i kassan. Men skulle landskapet anställa tio tjänstemän till så skapar det också tillväxt, för då betalar vi ut lön till de människorna som sen kan konsumera. Så jag är inte helt med på argumentet att generella skatteavdrag skapar tillväxt i samhället.

Nej, herr talman, då kommer man in på generella avdrag som ger så liten effekt för varje individ att det kanske inte ger den effekt man har tänkt sig och därför kanske de behöver riktas lite tydligare för att nå en effekt.

Jag är av den uppfattningen - och jag tror att många regeringar i omvärlden också anser detta och vi är inte alls ensamma om det - att skattepolitiken har en betydelse för tillväxten. Många anser att Finland har ett för högt skattetryck, och därigenom sannolikt vi också, vilket bromsar tillväxten. Så jag tror nog att en bra skattepolitik ger bättre tillväxtmöjligheter än det som nämndes här om att anställa tio nya tjänstemän.

Tack, herr talman! Ett annat sätt att skapa tillväxt med offentliga pengar är till exempel att man köper varor från offentlig sektor. Om det är en individ som köper de varorna eller om det är offentlig sektor som köper de varorna så det har enligt mig inte jättestor betydelse för Ålands tillväxt.

Men ändå stöder jag den här skattelättnaden. Jag tycker att det är bra att människor får behålla mera pengar. Det ökar individens frihet och valfrihet vad hon vill göra med sina egna pengar, och det är ju tätt sammanknutet med minskad offentlig sektor. Vi kan inte bara ha skattelättnader utan att också minska den offentliga sektorn och kostnaderna som finns där i.

Vi kanske inte är helt överens om den här frågan att det här direkt skapar tillväxt, men vi är i alla fall överens om åtgärderna som föreslås.

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. Jag tycker att det är en av lagtingets bästa dagar på många år. Jag tycker att det är en jättebra och konstruktiv stämning över gränserna.

Får man bli lite ideologisk så må jag tycka, precis som finansministern här, att dessa tillväxtavdrag, speciellt sådana som gynnar arbetslinjen, de ska vi ha tålamod med. Det sker inte över en natt. Det är också någonting som gynnar kommunerna. Jag tycker inte alltid att kommunen ska bli kompenserad fullt ut för ett tillväxtavdrag. Långsiktigt så blir det bättre även för kommunen. Man ökar skattebasen totalt sett om man ökar tillväxt och arbetstakt.

Det är bara att titta på Sverige, där finns ett facit nu. Den nu sittande borgerliga regeringen i Sverige pushar på ytterligare med det som man så framgångsrikt har haft i många år med jobbskatteavdrag. I Sverige har man verkligen bevisat det och det har också gett kommunerna en större skattebas än vad de har haft tidigare. Det lönar sig att få folk i arbete, det ökar konsumtion, det skapar entreprenörskap och alla de goda bitarna kommer med, men man måste ha tålamod.

Tack, herr talman! Jag håller med. Man kan se det här på olika sätt. Jag tycker inte att man så enskilt ska vara fokuserad på att per automatik så leder det till tillväxt och någon annan åtgärd gör inte det. Jag försöker problematisera den här frågan lite.

Om man tar Sverige som exempel så har ju de också en väldigt hög privat skuldsättning. Privat skuldsättning ökar också tillväxten i samhället, trots att det är skuldsättning. Människor är skuldsatta och kan därför konsumera. Man lånar för att konsumera och det ökar också tillväxten i samhället.

Generellt sett så är det bra att människor uppmuntras att arbeta. Det som jag kanske är lite besviken på är detta med morot och piska. När vi pratar om den delen så har vi ett extremt bra stödsystem här på Åland. Vi har egentligen inte så mycket piska, men vi har väldigt mycket morot.

Tack, talman! Det kommer att komma, inte idag men kanske nästa gång vi samlas här i plenisalen, en fortsättning på möjligheten för pensionärer att arbeta efter pension. Detta ska också gynna arbetslinjen och motverka demografifällorna som vi står inför, inte bara här på Åland utan i hela västvärlden. Vi blir färre som arbetar. Vi behöver få fler i arbete. Det i sig, med tålamod i bagaget kommer att göra de ekonomiska klyftorna lägre som i sig kommer att göra mycket av det vi ska kompensera för idag och det kommer att motverka sig själv. Får vi ut fler i arbete, folk förtjänar mera pengar och det startas fler företag så kommer hela samhället att må bra, bra mycket bättre i alla fall.

Det har varit en bra skattediskussion idag, vi kommer att fortsätta den i utskotten och det är viktigt. Vi talar för lite skattepolitik här i lagtinget. Vi kan göra mycket, mycket mer än vad vi gör. Jag tycker att sittande regering med finansminister Perämaa har bra tag om (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag håller med i mycket av det som ledamoten sade. Jag har också gett beröm åt de här åtgärderna. Det är i grunden bra åtgärder att göra, människor får mera pengar i plånboken.

Det jag kritiserar är ju framförallt kompensationsgraden till kommunerna. Kommunerna har ju också ett instrument, det är de som har skatteinstrumentet i grunderna. Vi ska tänka att många kommuner vill gärna sänka skatten om de bara ges möjlighet till det.

Minskar vi kompensationsgraden till kommunerna eller minskar överföringarna till kommunerna så då minskar vi också sannolikheten för att kommunerna fattar sina egna beslut om just skattesatser.

Tack, herr talman! Lagting, åhörare. Det är en trevlig dag i lagtinget, man får diskutera skatter så här genomgående och ingående.

Vad lever landskapet till stor del av? Det är de skatteintäkter vi har. Vad lever kommuner av? Det är samma. Vad är det befolkningen funderar på. Det är hur mycket vi betalar i skatt? Hur kan vi betala lite mindre skatt? Det här är en grundfråga egentligen, beskattning.

Frågan om kompensationen till kommuner för grundavdraget har diskuterats under ganska lång tid. Jag kommer inte att gå in desto mer i detalj på den.

Det här är bra, tycker Centern. Vi har varit med från början där. Det började med att man diskuterade att sjukdomskostnadsavdraget skulle slopas och att kommunerna kommer att få behålla lite mera skattepengar. Hur gör man växlingen mellan kommuner och landskap? Då var genom kompensation som man kom överens om att rikta in sig på.

Det som vi från Centerns sida var väldigt noga med, om jag uttrycker mig så, var att resekostnadsavdraget inte skulle röras. Det är inte heller rört och det är vi tacksamma för. Det står det till och med här i motiveringen till lagförslaget; "att kompensationen för resekostnadsavdraget skulle påverka de mer perifert belägna kommunerna mer negativt än de som är centralt belägna." Så det här är bra.

Man minskar kompensationen från nuvarande 70 % till 60 % och det är en följd av slopandet av sjukdomskostnadsavdraget. Ungefär då när man beslöt att sänka sjukdomskostnadsavdraget så pratade man om runt miljonen som kommunerna skulle få mera i skatteintäkter. Det var den summan som man skulle fortsätta att jobba utgående från.

Det som står här i lagförslaget är en avisering om att man kommer att sänka kompensationen till 46 % från och med år 2026. Mina vänner, år 2026 är nära så redan nu behöver vi i andligen jobba med det i år, fastän vi inte ens har budgeten för 2025 klar.

Från Centern vill lyfta den skrivning som man hittar i budgetförslaget för år 2025. Där nämns 1 till 2 miljoner som man ska underlätta den kommunala vardagen med. Det här är jätteviktigt, det här har sagt under långa tider och det har gjorts försök under årens lopp. Jag gjorde ett försök som kanske inte blev så lyckat. Jag tror att det försöket kanske kommer att få ett nytt liv här tillsammans med andra idéer och tillsammans med den tankesmedja som finns.

Att minska totalt de offentliga kostnaderna vare sig vi pratar landskapet eller kommunerna, det tror jag att vi alla är överens om att det måste vi göra tillsammans på olika sätt. Landskapsregeringen skriver att man ska arbeta med avbyråkratiseringspolitik. Det låter väldigt torrt och tråkigt, men det är detta som det handlar om och som man måste rikta in sig på.

Ska vi minska kompensationsgraden från 60 som är föreslaget nu ner till 46 eller vad man landar i för år 2026, så då är vi nog enligt mig och Centern tvungna att titta på hur kommunerna kan spara. Hur kan kommunerna behålla mera av sina pengar? Vad kan man göra för åtgärder så att vi totalt sett sparar på de offentliga medlen?

Det här är helt bra. Det här är i linje med vad vi har diskuterat och kommit överens om tidigare. Från min och Centerns sida så är vi helt med på det här. Tack!

.

Tack, herr talman! Jag vill bara tacka ledamoten Höglund för det goda samarbete som vi hade här i debatten gällande att man inte tog bort kompensationsgraden för resekostnadsavdraget. Jag är väldigt glad över att det blev som det blev och att de perifera kommunerna inte skadas av den här minskningen av kompensationsgraden gällande resekostnadsavdraget.

Jag vill jag återigen ge allt stöd till ledamoten som kan jobba inifrån regeringen för att se till att det inte blir mera sänkningar i kompensationsgraderna för kommunerna, trots det står så i detta lagförslag. Jag tror att ledamoten och jag själv har ungefär samma åsikter när det gäller det här. Landskapet behöver jobba och har som målsättning att kompensera kommunerna fullt ut. Eller?

Tack för berömmet runt resekostnadsavdraget, vi har total samsyn där.

Ska man minska den här kompensationsgraden och procenten från 60 och neråt, så då behöver man också minska kommunernas kostnader. Då kan jag tänka mig att man jättebra gör det när man tittar på den offentliga ekonomin. Det hänger ihop.

Tack, herr talman! Ja, att minska kommunernas kostnader, vi har pratat om den subjektiva rätten osv. och det finns ju olika sätt att göra det på. Men då är det väl rimligt att man inte börjar sänka kompensationsgraden innan de åtgärderna är på plats. Nu står det att nästa år så ska det minska ytterligare och lagstiftningsåtgärder kanske hinner på plats nästa år, men jag tvivlar på det. Man skulle då vänta tills man har lagstiftningsåtgärder, som gör att kommunerna kan minska sina kostnader på egen väg, innan man börjar sänka kompensationsgraden, för annars hamnar vi i en situation där troligtvis det ena genomförs men inte det andra.

Jag tycker att det här behöver gå hand i hand så att kommunerna går skadefria vidare på den här vägen. Sedan vet vi att lagstiftningsåtgärder etcetera tar sin lilla tid. Det här jobbet behöver ju påbörjas helst igår, ungefär. Det skiljer säkert på åtgärder och åtgärder, men vissa saker kan ju ta lång tid när det gäller lagstiftning och annat kanske går snabbare. Men här ska det nog vara ett hyfsat bra tempo på om det ska gå hand i hand.

Tack, talman! Vi ska diskutera de här ändrade kompensationerna i samband med de förändringar i avdrag som landskapsregeringen har infört.

I min värld så handlar inte det här direkt om ökad eller minskad skatt för ålänningarna, utan det handlar mera om hur vi ska fördela skatteintäkterna mellan landskapsregeringen och kommunerna.

Jag tror att det är viktigt, när man tittar på de här sakerna, att man lite ser till grunderna också med det här systemet när vi kompenserar kommunerna och bortfall från skatteintäkterna när landskapsregeringen har beslutat om vissa avdrag. Man måste komma ihåg också att det här systemet är ganska nytt. Det infördes 2023 och det är så pass nytt att vi ännu inte har hunnit utvärdera det. Beskattningen för 2023 fastställdes ganska nyligen och man har inte riktigt kunnat utvärdera hur det här har fallit ut, så att säga.

Kompensationsprocenten som idag är 70 %, som visar sig att det har varit det verkliga skatteutfallet, handlar om 4 miljoner euro i reda pengar och att sänka nu till 60 % för 2025 låter bra, när vi har andra avdrag som försvinner. Trots att vi sänker den här så beräknas ju ändå kommunerna behålla lite mera av skatteintäkterna under 2025. Det är för att man behöver se till just den här helheten som jag har diskuterat om tidigare här.

Jag vet att man inte ska hänvisa till andra anföranden för det blir svårt att följa med då som lyssnare. Men jag vill ändå i det här sammanhanget peka på det anförandet som jag just höll om ändringar i kommunalbeskattningen för 2025. Jag menar att många av de här förslagen som sker så är en del av en större helhet, och även det här förslaget är det och man kan inte se det helt isolerat.

Att man sänker kompensationen nu så kan man ju i praktiken tycka att då minskar ju landskapsandelar med 670 000 euro ungefär. Men det finns ju övriga åtgärder som kompenserar för det, som har nämnts, som exempel sjukdomskostnadsavdraget som ger 1 miljon till åt kommunerna. Så detta lagförslag isolerat ger inte hela bilden.

Med hänsyn till att det är ganska mycket kommunalbeskattning som ändrar just nu så är det svårt att göra tillförlitliga simuleringar för de åländska kommunerna. Därför ändrar landskapsregeringen kompensationen i två steg. Man föreslår nu en ändring till 60 % inför år 2025, samtidigt som man kommunicerar en avsikt att nästa år föreslå ytterligare sänkningar till 45 % år 2026. Genom att vara lite varsam med den här takten för de här ändringarna så ser landskapsregeringen till att man kan följa upp situationen under år 2025.

Som sagt, kompensationssystemet har ännu inte utvärderas och det finns ju en risk annars att det kan bli för stora variationer i kommunernas skatteintäkter 2025 och 2026.

Vi kommer att återkomma till den här frågan om kompensationen redan nästa år. Fram tills dess så är det ett bra förslag, en del av en större helhet och ett förslag som den liberala gruppen stöder. Tack!

Tack, herr talman! Jag håller inte riktigt med i det här resonemanget att man ska följa upp det här. Skatteutfallet som blir för nästa år på dessa 60 % när det går igenom, men vi ska rapportera in förändringar till skattemyndigheten i september och vi hinner inte utvärdera det här. Ledamoten var inne på att vi ska utvärdera det här nästa år och se vad som sker innan vi sänker ytterligare. Det hinner vi inte göra på ett år, som jag ser det i alla fall. Det behöver ju i så fall ske 2027 så att man hinner utvärdera 2025 ordentligt. Jag vet inte riktigt hur ledamot menade, ska vi utvärdera det här och sedan se hur det blir?

Jag pratade nu om att utvärdera kompensationen som infördes 2023. Nu har beskattningen precis slutförts för 2023, så nu kan vi utvärdera den. Nu har vi ett år på oss egentligen att utvärdera hur kompensationen slår mot kommunerna.

Effekterna av alla de här avdragen som vi har diskuterat här idag och alla de här förändringarna som sker i avdragen, så det kommer att dröja några år innan vi kan utvärdera det på ett bra sätt.

Tack, herr talman! Är det inte mer ansvarstagande att se till att de här effekterna får utvärderas ordentligt under nästa år när det är så mycket förändringar, än att redan nu säga att nästa år ska vi göra ytterligare förändringar? Som ledamoten själv och flera talare var inne på så görs väldigt stora förändringar i beskattningen nu, men vi ska ändå flagga redan nu för ytterligare nedskärningar i kompensationsgraden till kommunerna. Det håller inte riktigt ihop tycker jag, om man vill vara ansvarsfull när man pratar om hur kommunens ekonomi påverkas. Man borde säga att nästa beräknade nedskärning i kommunernas kompensationsgrad skulle ske först 2027, men nu så säger man redan 2026 och de här delarna hänger inte riktigt ihop. Hur ska man kunna utvärdera på ett år innan ens effekterna av det här är slutfört och sedan skära ner ännu mera? Det här går inte riktigt ihop.

Alltid när man gör förändringar så är det svårt att veta hur det går ihop. Jag vill komma fram till att det är ju otroligt många förändringar som sker just nu. Vi har också ett behov av att göra förändringar.

Om vi tittar på landskapets budgeterade underskott, 29 miljoner, så är det ganska mycket pengar. Vi måste göra någonting. Nu kommer det olika förändringar i de här skatteavdragen som också påverkar kommunerna.

Vi har också föreslagit andra saker som kommer att ske nästa år och som ska utvärderas. Den subjektiva rätten nämndes till exempel och de sakerna och det är förslag som också kan få effekter i kommunernas kostnader. Totalt sett så är det ingen som har något intresse av att trycka till kommunerna väldigt mycket, men det kommer att bli förändringar på flera olika plan. Jag tror nog att det här blir bra för ålänningarna till slut.

Tack, talman! Tack lagting för en bra eftermiddag. Jag fick lite puls faktiskt på ett positivt sätt och det var länge sedan.

Den här skattepolitiken är så mycket större än bara skattepolitik, för det är liksom kärnan i allting. Vi är i ett läge idag där dagens skatter på Åland inte räcker till. Eller är det så att vi gör mer än vad dagens skatter räcker till? Det är en sådan fråga som är lite filosofisk.

Över tid så har inte våra skatteintäkter varit ett problem egentligen. Problemet är att vår aptit och våra möjligheter att göra ännu mera. Att producera ännu mer offentliga tjänster har vuxit, många gånger på ett bra sätt och andra gånger kanske vi gör saker som vi inte borde göra utan som det privata näringslivet eller den tredje sektorn kunde göra lika bra.

Jag tycker att det här är en viktig filosofisk fråga, speciellt nu när vi försöker balansera ekonomin när vi är inne i ett finanspolitiskt ramverk. Det som ju alltid händer när pengarna inte räcker till, i alla fall på det offentliga Åland enligt min uppfattning, är att då tänker man med reptilhjärnan. Då höjer vi skatterna, då tar vi bort avdrag eller så höjer vi avgifter. Det är den kortsiktiga lösningen.

Jag är glad att landskapsregeringen och finansminister Perämaa nu ändå kommer med skatteavdrag. Men jag är rädd för att det tålamodet inte finns hos alla politiker. Ska vi över tid bibehålla ett väldigt välmående åländskt samhälle som är attraktivt att starta företag på, där det lönar sig att arbeta, där man vill studera för att kunna ha en större valfrihet på en arbetsmarknad och där vi speciellt också ska vara mottagliga och attraktiva för inflyttning, så behöver vi nog ha den där filosofiska frågan: Vad är det som den offentliga sektorn ska producera i framtiden? För kostnadstak i all ära, har vi inte bestämt det så blir det väldigt svårt att klara detta kostnadstak över tid.

Det var bara ett filosofisk litet anförande.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.