Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Wikström. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.

Jag ställer denna fråga om skärgårdstrafik i stagnation med anledning av de ökade bränslepriserna och den oro som finns kring försämring av trafiken.

Jag ställer till vederbörande ledamot av landskapsregeringen följande är skriftlig fråga: Vilka beslut avser landskapsregeringen fatta för att på lång och kort sikt förbättra, miljöanpassa och modernisera trafiken i den åländska skärgården?

Tack, herr talman! Tack för frågan. Det är förstås en angelägen fråga. Jag kan hålla med om att det i skärgården finns ett omfattande investeringsunderskott som har bestått under ganska lång tid. Vi försöker rätta till det. Det är viktigt här att komma ihåg att skärgårdstrafiken är en helhet, en helhet som innefattar färjfästen, broar och förstås också färjor. Den som har rört sig i skärgården den senaste tiden så märker att i nästan hela skärgården är det mycket som pågår. Det byts ut färjfästen, det byts ut broar och det är helt enkelt mycket som pågår.

Jag kommer att komma tillbaka till de här specifika frågorna om på kort sikt och på lång sikt, men jag vill ha en liten utblick i läget just nu.

I skärgården idag så har vi stora delar av färjfästen, som färjorna lägger till i, som behöver standardiseras och helt enkelt är slut. De är byggda på 70-talet och tiden har gjort sitt. De har nötts slut och behöver bytas ut, ungefär på samma sätt som broarna behöver bytas ut, fast vi har inte riktigt kommit lika långt i tiden när det gäller färjfästena.

Men ändå, broar är en del av skärgårdstrafiken och där har vi bra framgång. Vi har två trädäcksbroar kvar som behöver ut på entreprenad i skärgården; Askörsbron och Kastörsbron, sen är broarna i skärgården utbytta.

Men i övrigt så är läget just nu, vad gäller elnätet i våra skärgårdshamnar, inte tillräckligt kraftigt för att fungera som laddstationer för nya elfärjor, då den typen av laddeffekter är mycket höga och det kommer krävas omfattande investeringar för att komma dit.

Sammanfattningsvis så kan man säga att nuläget är sådant så att implementera nya klimatfärjor utan att dessa två delar är åtgärdade, färjfästen och elnätet, är helt enkelt inte görbart.

Det är viktigt att komma ihåg att vi redan idag har en mycket hög investeringsbudget just med anledning av att vår nuvarande infrastruktur på Åland - broar och färjfästen i huvudsak - är gammal och måste bytas ut. Det kommer att fortsätta så tror jag i alla fall. Om vi vill se det Åland som vi har i dag så kommer det att fortsätta också under nästa mandatperiod och eventuellt därefter också.

Hur som helst, vad vi gör på kort sikt? Detta har vi tagit lärdom av från näringen. Vad gör sjöfartsbranschen nu när man behöver ställa om? Det som de gör nu är att de optimerar driften i huvudsak, det är det första man gör, man optimerar driften av färjetrafiken. Vi håller på att installera ett bränsleövervakningssystem vid namn Blue Flow på några av våra skärgårdsfärjor för att driva färjorna mer bränsleeffektivt än idag. Alltså, håller man koll på förbrukningen så då kan man också se vilka moment som drar mycket bränsle och vilka som drar mindre. Att reducera bränslekonsumtionen är något som vi har börjat med. Det är det första steget.

Vidare så ska vi upphandla nya avtal det här året. I de avtalen kommer vi också troligtvis att implementera möjligheten för dem som driver våra skärgårdsfärjor, alltså driftsentreprenörerna, att skapa incitament för att de ska kunna spara bunker, vilket saknas i dag. Själva utformningen av det får vi återkomma till, kanske i budgetdebatten. Men detta är på kort sikt i alla fall; optimera driften av skärgårdstrafiken för att förbruka mindre bunker. Den som är intresserad av de här frågorna så har vi "Sjöfartens dag" den här veckan. Det är jättebra att komma dit och lyssna på branschen. Vad gör de? Självklart arbetar de också med att ställa om helt och hållet i klimatneutralitet. Det här är det första steget.

På lång sikt så vill jag säga att den motion som lämnades in av Åland Socialdemokrater tycker jag att är bra. Det behövs en planering och en utbyggnad av vårt elnät för att vi ska kunna använda el i våra skärgårdsfärjor bland annat. Det är inte bara för skärgårdsfärjorna som en sådan utbyggnad behövs, utan det behövs också för att genomföra andra delar av omställningen och även för att vi ska kunna exportera el eller producera mycket el och fördela det osv. Men när det gäller elnätets utbyggnad så ligger det inte i min portfölj och jag ska därför inte uttala mig mer i detalj om det.

Jag vill förtydliga här, jag tror inte att el kommer att vara det som endast används i skärgårdstrafiken i framtiden. Jag tror att det kommer att vara en del av drivmedel som används, men inte bara. Svaret på de här frågorna har vi inte idag utan de utvecklas i takt med att tiden går framåt.

Färjfästena har jag talat om. Sedan vill jag komma in på det här med omställningsplanen. Den är tyvärr försenad, den kommer att ta upp just trafiken och färjorna, dvs. en plan för det också. Planen är försenad på grund av flygupphandlingen som kom emot oväntat och på grund av viss personalomsättning på byrån.

Jag vill fortsätta med att vi behöver sikta på år 2050 när det gäller klimatomställningen för skärgårdstrafiken och även det är en mycket svår ekonomisk utmaning. Oavsett hur man lägger upp arbetet så krävs det så stora investeringar så för att Ålands ekonomi ska klara av det här så behöver det vara det som man siktar på.

Vi har investeringsbehov, som inte är färjor, i elnät och färjfästen, som jag redan har talat om. Vi behöver göra det nu och det gör vi nu också. Vi håller på med det här och det är sådana saker som man inte kan undvika.

Jag vill också betona att marknadspriset för nytt tonnage är mycket, mycket högt just nu på grund av världsmarknadsläget på råvaror och komponenter.

Tekniken utvecklas hela tiden. Åland ska inte utveckla ny teknik utan använda beprövad teknik som fungerar. Vi ska inte vara de som betalar för att utveckla ny teknik. Vi ska använda väl beprövad teknik som har fungerat på andra platser.

Men vi har pratat om den här frågan flera gånger här i salen, om färjfästen och elnät osv. Jag har försökt mig på en liknelse för att de som inte är insatta i frågan ska ha enklare att ta till sig helheten. Jag har liknat det vid ett husbygge. När ett hus ska byggas så börjar man med grunden och stommen och bygger därefter fasaden. Man börjar inte med fasaden, helt enkelt för att det inte finns någonting att bygga vidare på. Färjfästen och elnät i skärgården är skärgårdstrafikens grund och fasaden är själva skärgårdsfärjan. Det som är mest intressant för människor att se är det färdigbyggda huset som är nymålat och klart. Det är fint och bara att flytta in, men man kan inte komma dit om man inte först har en ordentlig grund att stå på.

Det är samma sak med skärgårdsfärjorna som det är med husbyggen och fasader. När de övriga delarna är på plats så kommer den sista pusselbiten, alltså färjan, men inte innan dess. I politiska sammanhang är det förstås mest intressant med färjan, men man behöver göra de här delarna först. Så färjorna är husbygget, fasaden på husbygget så att säga. Jag hoppas att det gick att hänga med i detta. Tack!

Tack för det. Minister Wikström gör säkert allt han kan åt rådande situation. Jag skulle vilja säga att den här regeringen har ju inte byggt, den har ju rivit sönder och det är väl där vi står nu.

Jag skulle vilja ta ett litet steg bakåt. Det har varit känt i många mandatperioder här i lagtinget att frågorna kring skärgårdstrafiken är betydande och ekonomiskt tunga. Varje regering har sökt lösningar på hur man kan få en effektivare, optimerad och billigare skärgårdstrafik. Och där har man haft två val; antingen har man haft att utveckla strukturen genom kortare rutter och billigare pass på sjövägarna eller så har man fått försämringar, dvs. nedskärningar i turtäthet osv. som alltid är plågsamma för de skärgårdsbor som berörs.

Nu vet vi att man inte har gått in för några omstruktureringar. Jag kan inte ens förstå hur minister Wikström vet vilka färjfästen han ska satsa på. Vilka har vi bestämt att ska finnas i morgon? Och hur ska trafiknätet se ut i morgon? Hur vet han ens vilka hamnar som borde elektrifieras eller ha beredskap för eldrivna fordon när vi inte har diskuterat helhetsplanen?

Som jag ser det så har vi genom årens lopp satsat enorma summor på utredningar kring en framtida skärgårdstrafikstruktur, miljökonsekvensbedömningar, hundratals tjänstemannatimmar och säkert 5-10 miljoner euro för att hitta nya lösningar på det här. Och det arbetet har nu stagnerat fullkomligt.

I stället skulle det bli en tunnel. Vad jag kan bedöma nu så är det ett mycket osäkert läget kring den frågan, tunneln som då skulle ersätta elhybridfärja och ett kortruttssystem. Nu är det oklart. Ministern och lantrådet ger olika bud om det ska kärnborras eller inte kring en framtida tunnelsatsning.

Också frågan om Prästösundsbron är aktualiserad igen, men det är också oklart. Kan minister Wikström förstå att medborgarna i det åländska samhället - och särskilt skärgårdsborna som sitter nu och är rädda för inbesparingar i trafiken - att det för dem blir ett väldigt otydligt intryck om vad som är framtiden. Samtidigt har minister Wikström ett år kvar av sin mandatperiod. Hur kommer man nu att prioritera och försöka åstadkomma någon slags ordning i det här kaoset?

Tack, herr talman! Det var ett långt resonemang här och det berörde egentligen samtliga delar här. Jag ska försöka svara på de delarna som jag har med mig här.

Om vi börjar med färjfästena och kritiken angående vilka färjfästen man ska byta ut. På många öar så finns det ett färjfäste. Tittar man på en karta så är det ganska naturligt vilka man behöver byta ut, i stora delar är det så helt enkelt.

Det är lite samma sak med elektrifieringen. Nu ligger inte den specifikt på mitt bord. Det har tillsatts en kommission som ska titta på det här. Jag tror kanske inte att man elektrifierar alla hamnar i skärgården. Det blir för stora investeringar. Men i alla fall de som knyter an till fasta Åland, där finns det skäl att göra det och det är tre hamnar. Ska man göra alla tre? Nä, kanske inte. Vi behöver komma tillbaka till det här i omställningsplanen.

I tunnelfrågan så är min åsikt tydlig. Vi behöver diskutera frågan här först. Det behöver finnas en kvalificerad majoritet innan vi satsar stora pengar på vidare utredningar.

Kanske ledamoten kan påminna mig om de andra frågorna? Tack!

Om jag förstått det rätt så skulle landskapsregeringen leverera ett meddelande till lagtinget kring de här frågorna. Vad är det som ska ske nu riktigt? Vilka satsningar ska man gå in för och vilka ska man inte gå in för? Är hela kortrutten nu skrotad och alla de utredningar som nuvarande lantrådet Thörnroos tog fram under sin tid som trafikminister och som har kostat landskapet 5-10 miljoner euro? Ska allt det i soptunnan nu för alltid eller hur tänker man gå vidare? Hur kan man ta tillvara någonting av allt det här arbetet som redan är gjort? När ska det bli något slags besked?

Jag tycker att det är mycket viktigt att man kommer med helhetsbilden hit, förankrar den och får någon slags parlamentarisk enighet kring de framtida satsningarna. Annars blir det ju alldeles ohållbart. Vad säger ministern till de skärgårdsbor som nu har förstått konsekvenserna för länge sedan? Det är dyrare bränslepriser, ingen strukturell förändring och det betyder ju bara försämringar i turerna. Vad lovar och vad kan ministern säga till dem som undrar hur trafiken ska bli på södra linjen när man sätter in Viggen där? Hon ska trafikera det som två fartyg har gjort tidigare! Hur blir det med Galtbytrafiken? När ska Alfågeln få lite hjälp där hon stånkar fram på norra linjen? Vad har skärgårdsborna nu att förvänta sig?

Kortruttsutredningarna finns kvar. De är i mångt och mycket helt vettiga utredningar som man kan använda när man ska planera trafiken. Det som vi har varit oense om här i salen är transporter mellan fasta Åland och Föglö, som jag ser det, och det finns fortfarande oenighet kring den frågan. Jag skulle inte säga att de är bortkastade, absolut inte.

Omställningsplanen har jag redan berört och vidare investeringar. Men jag vill också säga att nu bor jag inte själv i skärgården, jag bor i Mariehamn. Men skulle jag bo i skärgården så skulle jag se att det händer saker där jag bor. Det händer saker nu. Det är inte utredningar som vi håller på med, vi håller på med utredningar också, men det händer saker. Det byggs mycket, det bör skapa framtidstro. Jag tror att det skapar framtidstro i skärgården att det satsas på skärgården.

Sen vad gäller Viggens omflyttning till södra linjen så har vi haft möten med dem som berörs. Det blir en kapacitetsökning till en lägre kostnad. Det blir en ökning av antal fordon som kan transporteras på linjen till en lägre kostnad. Vad är bättre än det? Det är klart att turtätheten sommartid försämras något. Det stämmer. Men totalt sett så kan fler människor än tidigare röra sig ute i skärgården till en lägre kostnad för de åländska skattebetalarna. Det är bra. Tack.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.