Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.

Talman!

Landskapsregeringen föreslår att avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionskydd slopas från och med år 2027. Samma avdrag slopas också i riket i samband med att möjligheten att göra avdrag från kapitalinkomsten för frivilliga, motsvarande pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparvtal ska avskaffas.

Skattelagstiftningen är rätt komplicerad och i den här frågan berör vi både riksbehörighet och landskapsbehörighet. Genom att de frivilliga individuella pensionsförsäkringarna har avdragsmöjligheter, har dessa kunnat göras utifrån inkomstskattelagen, det vill säga som avdrag i kapitalinkomsten. När pensionen sedermera har betalats ut, beskattas den också som en kapitalinkomst.

De kollektiva tilläggspensionerna, som man tidigare kunde göra avdrag för, har berört förvärvsinkomstskatten, det vill säga den skatt som vi har behörighet över. Därför säger rubriken för vår del att det berör just det kollektiva tilläggspensionsskyddet.

Samtidigt, när man på rikshåll gör dessa ändringar, så ändrar man lagen om beskattningsförfarandet, vilket berör företag. Det innebär en skyldighet att ge information till skattemyndigheten om det pensionsskydd som skapats inom ramen för arbetsgivarens verksamhet.

Landskapsregeringen föreslår att möjligheten till avdrag för kollektiva tilläggspensionsskydd ska upphöra på Åland från och med nästa år.

Den mest djuplodande grunden för att dessa avdragsmöjligheter nu försvinner är att man redan långt tidigare har börjat begränsa avdragsmöjligheterna för denna form av sparande, med en politisk inriktning om att medel kan sparas på andra, bättre sätt.

Uppgifter om nyförsäljning av pensionsförsäkringar visar att försäljningen av denna typ av pensionsförsäkringar har rasat sedan reformen 2013. Efter den stora förändringen hade vi 17 skattskyldiga som kunde dra av denna förmån på Åland. Enligt de senaste uppgifterna från 2024 är det endast 8 personer som har gjort detta avdrag.

Bedömningen av vad det skulle innebära om vi skulle kvarstå vid motsvarande avdragsförmån för dessa åtta personer är att det skulle kunna vara möjligt gällande de kollektiva tilläggspensionsskydden. Man skulle kunna tänka sig att lagstifta om detta så att arbetsgivare på Åland får skyldighet att redovisa den information som skattemyndigheten behöver för att kunna registrera avdragen.

Däremot, vad gäller det som faller bort i lagen om inkomstdatasystemet, skulle det vara mer komplicerat att åstadkomma, eftersom det är riksbehörighet att lagstifta om dessa frågor.

Förutom det som eventuellt är möjligt, men som är behäftat med svårigheter, har vi förstås det faktum att vi inte sköter om uppbörden av skatter själva. Vi är beroende av att avtala med Skatteförvaltningen om att sköta uppbörden.

Vi har den uppfattningen att en fortsättning på detta, vilket kanske är möjligt men som är behäftad med svårigheter, skulle kunna kosta en hel del. Detta beror på att det handlar om avdrag som avslutas för att man på riksnivå vill förenkla beskattningssystemet och lämna de system som används av få, men som ändå kräver en del byråkratisk förvaltning.

Därmed, och med dessa motiveringar, föreslår landskapsregeringen att detta avdrag slopas.

Jag ser inget fel i ministerns resonemang, men jag vill gärna ta upp den punkt som ministern lyfte fram i slutet. Det handlar också om ett självstyrelseproblem när vi har skattesystem och avdragssystem.

Jag vill betona denna aspekt av självstyrelsen och vår praktiska förmåga att hantera detta på egen hand, särskilt när det gäller de kostnader som Skatteförvaltningen uppbär. Kostnaderna kan variera beroende på ärendet, men vi har hört vad detta skulle kunna kosta.

Jag vill understryka att det är besvärligt ur ett självstyrelseperspektiv när skatteavdragen blir så oerhört dyra för vår del.

Herr talman!

Ledamoten Wikström och jag är inte alltid överens, men i den här frågan har jag precis samma uppfattning. Vi är rätt begränsade i vår möjlighet att utöva vår behörighet gällande kommunalskatten, just på grund av att vi inte sköter om uppbörden. Vi har inte gjort det heller.

Nu när systemen har digitaliserats alltmer och man strävar efter ett enklare system, uppstår det avvikelser som uppfattas som ganska stora.

Bara av allmänt intresse kan jag berätta att jag kommer att besöka landskapsregeringens Skatteförvaltning nu på torsdag i Helsingfors. Då kommer vi att börja se om vi kan förankra frågan om att införa ett avdrag i kommunalbeskattningen rörande investeringar och riskkapitalsatsningar. Det skulle vara en avvikelse, men vi tänker öppna upp den diskussionen med tanke på vår behörighet.

Tack, talman!

Det är roligt att höra att ni tar initiativ och besöker riksregeringen och finansministern när det handlar om dessa frågor. Skatteinstrumentet är kanske det mest effektiva verktyget när vi pratar om tillväxt och hur vi kan skapa den. Just att förändra hur saker och ting beskattas är centralt.

Vi har relativt långtgående befogenheter via kommunalbeskattningen, och vi har allt stöd i det arbetet. Det vore bra om vi skulle få en sådan här schablon, där det tydligt framgår vad som ska betalas oavsett vad det handlar om. Det skulle också vara fördelaktigt om det inte är ad hoc, så att vi kan ta ställning till det på ett mer strukturerat sätt. Just nu blir det lite olika varje gång, och från gång till gång vet vi inte riktigt vad det kostar. Ofta tar vi dessutom bort dem, i likhet med Finland.

Talman!

Detta är utan tvivel det torraste lagförslag som landskapsregeringen hittills har levererat under denna mandatperiod. Det är som en föreläsning om pärmhantering och det absolut tråkigaste jag har läst. Men som tur är blir jag personligen triggad när landskapsregeringen bygger en mur av tråkighet runt något, då blir jag väldigt intresserad och vill verkligen gå till botten med vad det handlar om.

Det här lagförslaget handlar, enkelt uttryckt, om att ta bort ett skatteavdrag som har gjorts för vissa pensionsinbetalningar. Det gäller inte alla pensionsinbetalningar, utan endast en liten del. I dag kan personer som betalar premier till något som kallas för kollektivt tilläggspensionsskydd, vilket är en extra pension ovanpå den normala pension som arbetsgivaren ordnar för en grupp anställda, dra av den kostnaden i beskattningen. Förslaget som landskapsregeringen har lagt fram för oss i dag innebär att detta avdrag slopas.

I praktiken betyder det att premier som betalas från och med den 1 januari 2027 inte längre blir avdragsgilla. Reglerna på Åland anpassas till motsvarande förändring som har ägt rum i Finland.

Som jag läser lagförslaget är tanken att förenkla skattesystemet, minska olika typer av specialavdrag och förstås öka likabehandlingen för olika former av pensionssparande så att de behandlas mer lika.

Vi moderater brukar tala om vikten av att skattesystemet ska vara enkelt, förutsägbart och neutralt. Ju fler säravdrag vi bygger in, desto mer komplicerat och svåröverskådligt blir systemet. Därför kan det vara klokt att minska antalet specialregler och i stället hålla skattenivåerna generellt konkurrenskraftiga. Det här förslaget ligger också i linje med en annan viktig princip: att skattepolitiken hellre ska uppmuntra till arbete och företagande än att skapa olika typer av riktade undantag och undantag till undantagen.

Det är också värt att nämna att den vanliga lagstadgade pensionen inte påverkas av detta förslag.

Nu när vi har gått igenom själva lagförslaget kan vi konstatera att det mest spännande som har yppats i den här debatten var replikskiftet mellan minister Perämaa och ledamoten Wikström om att förutsättningarna för ett riskkapitalavdrag kommer att klarläggas tillsammans med riksregeringen. Det är ett bra besked, och jag önskar minister Perämaa och övriga regeringen lycka till i det arbetet.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.