PLENUM den 19 januari 2007 kl. 9.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Torbjörn Eliasson, ltl Anders Englund, ltl Anne-Helena Sjöblom och ltl Henrik Lagerberg).

26 lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Talmannen meddelar att landskapsregeringens meddelande nr 2/2006-2007 angående alkohol- och narkotikapolitiskt program för landskapet Åland åren 2007-2011 kommer att upptas till behandling vid lagtingets plenum den 5 mars.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Åke Mattssons m.fl. spörsmål om landskapsregeringens drogpolitik. (S 2/2006-2007).

 

Enligt 38 § arbetsordningen skall då svaret eller meddelandet att svar inte avges första gången föredras ärendet bordläggas till ett plenum som hålls tidigast följande dag. Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 5 mars. Godkänt.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 7/2006-2007 angående ändring av 53 § räddningslagen för landskapet Åland. (FR 6/2006-2007).

 

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 3:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2006-2007 angående ny blankettlag om livsmedel. (FR 1/2006-2007).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 4:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2006-2007 angående landskapslag om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. (FR 4/2006-2007).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkändes vid andra behandlingen eller att förkasta dem. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslagen för beslut var för sig. Slutligen föreläggs motiveringarna för godkännande i enda behandling.

Diskussion

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

I tredje behandling har vi i lagtinget att antingen anta eller förkasta lagförslaget. Det var så att liberalerna hade ett ändringsförslag som vi framförde under andra behandlingen och det blev nedröstat, vilket vi får finna oss i. Jag hade inte tillfälle att då delta i debatten och vill därför framlägga några tankar som jag har om den här frågan nu i samband med tredje behandlingen. Jag har också ett förslag om en kläm som delats ut på lagtingsledamöternas bord.

 

Liberalerna välkomnade avgiftssänkningarna i ÅHS. Det sade vi redan när rambudgeten diskuterades för snart ett år sedan. Det är t.o.m. så att liberalerna var det parti som allra längst envetet motarbetade ett införande av avgifter inom ÅHS en gång i tiden. Det är förstås historia nu, men så var det. Framför allt ville vi inom primärvården ha en avgiftsfrihet därför att det har en stor betydelse för den breda allmänheten och framför allt handlar det väldigt mycket om förebyggande sjukvård som vi tycker att det är mycket viktigt att satsa på. Vi har t.o.m. i olika sammanhang lagt motioner här i lagtinget i frågan. Därför är vi nöjda med att ÅHS-avgifterna sänks.

 

Det som vi har haft tveksamheter om eller i alla fall varnade för var att när vi nu går in för att sänka avgifterna skall det också vara ett system som är hållbart på sikt så att vi inte igen när vi kommer till sämre ekonomiska situationer står där och kanske måste höja avgifterna. Det vi också var väldigt angelägna om var att ÅHS får motsvarande budgetmedel via landskapets budget så att inte verksamheten blir lidande på grund av avgiftssänkningarna. Det vi ännu vill diskutera efter lagtingets beslut i andra behandling är det lägre kostnadstaket för ungdomar under 18 år och för pensionärer över 65 år. Det är här som vi anser att gränsdragningen slår fel. Vi kan ta ungdomsperspektivet: en ungdom som är 19 år, studerar, har låga inkomster, lever kanske på studielån, skulle inte de ungdomarna vara förtjänta av ett lägre kostnadstak? Vi tycker att gränsen pensionärer över 65 år slår fel därför att det finns andra pensionärsgrupper som lever under knappa omständigheter, de utesluts med det förslag som vi nu skall anta. Det finns pensionärer som på grund av sjukdom eller andra orsaker är förtidspensionärer, t.ex. invaliditetspensionärer. Samtidigt vet vi också att en stor del av de ålderspensionärer som är över 65 år ändå har en någorlunda god ekonomi. De kommer att få ett lägre kostnadstak medan en sjukpensionär med dåliga inkomster kommer att ha ett högre kostnadstak. Det här är inte rättvist. Det är också därför som det är utdelat på lagtingsledamöternas bord ett klämförslag som jag skall återkomma till.

Liberalerna har också vänt sig mot att gränsdragningen  görs på grund av byråkratiska orsaker, att det har varit svårt att hantera lågkostnadsskyddet. Det har varit lite mer krånglig byråkrati och det är det landskapsregeringen vill komma åt med en gränsdragning, men gör man det på det här sättet blir ändå gränsdragningen fel.

 

Det var en hel del diskussion om rättssäkerhet vid första behandling. Jag förstod inte den diskussionen. Jag tycker att den gick helt snett. Rättssäkerhet handlar väl ändå om individens rätt, inte att myndigheten skall avhålla sig från att göra prövningar om vad som är rätt gentemot individen. Det som är viktigt med rättssäkerhet är att det finns regelverk; till den delen blir det här systemet mera rättssäkert därför att vi tar in avgiftsregleringar i lag, och så måste det förstås vara. Det måste finnas klara, transparenta regler för vad som gäller för den enskilda individen. Det kan inte heller vara så att rättssäkerheten handlar om myndighetens roll, att man skall ta myndigheten i försvar, utan det är individens rätt gentemot myndigheten som vi skall ta i beaktande. Det är sedan viktigt att myndighetens prövning är transparent, effektiv, rationell och allsidig. Det är där som det har brustit och det är där som man behöver gå in och försöka rätta till systemet för att få det att fungera bättre.

 

En grundläggande princip när det gäller rättssäkerheten är väl också att myndigheten fattar beslut som rimligtvis också som den enskilda medborgaren rimligtviss också har möjlighet att besvära sig mot. De rättsreglerna måste också ÅHS som myndighet leva upp till.

 

Ltl Göte Winé var inne på att det inte är rättvist  med olika gränsdragningar, och jag ger honom rätt i att det är svårt med gränsdragningar. Men den här gränsdragningen är inte rättvis att vi av förvaltningsmässiga skäl skall dra en gräns vid pensionärer 65 år och lämna alla andra pensionärsgrupper utanför systemet. Det är inte rättvist. Jag t.o.m. ifrågasätter om det här är rättssäkert och jag undrar också hur förslaget förhåller sig gentemot grundlagen enligt vilken olika grupper av människor inte får diskrimineras eller särbehandlas, t.ex. på grund av ålder. Av en grupp pensionärer som av olika orsaker är pensionärer diskirimeras en viss åldersgrupp inom pensionsärgruppen. Det är kanske inte hållbart juridiskt men moraliskt tycker jag att också här kan grundlagen beaktas.

 

Det har delats ut ett klämförslag på bordet av liberalerna. Av rättviseskäl föreslår vi att också de pensionärsgrupper som nu inte omfattas av det lägre kostnadstaket, alltså pensionärsgrupper som är förtidspensionärer, invaliditetspensionärer, sjukpensionärer också borde omfattas av det lägre kostnadstaket. Därför föreslår vi att lagtinget antar en kläm av följande lydelse: ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen återkommer med förslag till ändring av lagen så att samtliga grupper av pensionärer omfattas av det lägre kostnadstaket som anges i 4 § 1 mom.”

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Sedan ÅHS-avgifterna infördes har faktiskt liberalerna suttit i regeringsställning ett antal år och även innehaft socialministerstolen. Rätta mig om jag har fel, vtm Viveka Eriksson, men jag kan inte påminna mig att liberalerna under den tiden har gjort något försök till att avskaffa ÅHS-avgifterna. Det är inte sant säger att sjukpensionärerna nu får ett högre kostnadstak. De får en sänkning från 450 till 300 euro och efter 65 år till 125 euro. Det är väl ändå inget högre kostnadstak, det är ett lägre kostnadstak! Det är viktigt att hålla sig till sanningen även under ett valår, vtm Viveka Eriksson! Så talar vtm Viveka Eriksson om att lämna vissa pensionärer utanför systemet. Det är det väl ingen som har tänkt göra ändå! Det är lite väl grova ord att säga att man lämnar någon utanför systemet när vi har ett system där ingen betalar mer än 82 cent per dag i patientavgifter, ingen gör det!

 

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det som införs är ett lägre kostnadstak för pensionärer över 65 år. Det betyder att man lämnar andra pensionärsgrupper utanför just det systemet. De pensionärsgrupper som oftast har en ganska svag ekonomi, de pensionärerna kommer upp till ett högre tak än pensionärer över 65 år. Det är väl ändå att lämna en viss grupp av pensionärer utanför det system som införs för pensionärerna. Under den tid liberalerna satt i landskapsregeringen framfördes inga förslag om att ändra på avgifterna. Vi motarbetade infördandet på nittiotalet.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag kan avslutningsvis bara konstatera att det var hedersamt av vtm Viveka Eriksson att ta tillbaka detta med liberalernas avgiftsfria politik och understryka det som jag faktiskt befarade, att liberalerna under sin tid i regeringsställning, under sin tid på socialministerstolen, inte lade ett enda förslag om att slopa några ÅHS-avgifter. Att man sedan i opposition föreslår olika populistiska åtgärder och förslag hör till oppositionspolitiken, men när man hade makten gjorde man ingenting för att slopa ÅHS-avgifterna och det visar lite var liberalerna står i avgiftspolitiken.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman! Under den tid som liberalerna innehade posten som ansvarig för social- och miljöavdelningen samt ordförandeposten i ÅHS infördes låginkomstskyddet i ÅHS-avgifterna, ltl Fredrik Lindqvist, så liberalerna månade också i majoritetsställning om den grupp med svag ekonomi som använder sig av sjukvården.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Jag är naturligtvis som ni alla förstår besviken över att det förslag som fanns i ltl Åke Mattssons och min reservation inte gick igenom, men så är politiken, det är majoriteten som bestämmer. Det förslaget hade tagit hänsyn till arbetslösa som inte har så stor inkomst, studerande unga över 18 t.ex. deltidsarbetande i låglöneyrken hade fått den lägre avgiften, personer som av någon anledning lever på utkomststöd. Jag anser alltså att det var ett bra förslag, men nu är det förkastat här i lagtinget och därför är jag beredd att stöda det klämförslag som vtm Viveka Eriksson har lagt fram. Jag menar på att det förslag som vi hade tidigare – efter vad man förtjänade – var viktigt för det förslag som nu ligger kommer naturligtvis också att gynna de som av olika skäl i vissa yrken där man pensioneras vid 46, vissa sjöbevakningstjänstemän gör det, poliser vid 58, de har ingen dålig pension, lotsarna går också tidigt, det finns företagare som har betalat in mycket och har pension tidigt, de får det lägre kostnadstaket, så jag vill påstå att det här är ett sämre förslag, men är det så att vi kan enas om det är det i alla fall en förbättring för de förtids- och invalidpensionärer t.ex. som har det kärvt i dag. Om det verkligen var på grund av utredningstekniska och byråkrati skäl som man inte kunde gå med på det andra som sades i salen så är det här naturligtvis svårare att krypa bakom och säga att det här är också dåligt. Om man utreder det här förslaget blir det lite bättre, men det förslag som vi hade initialt var mycket bättre, det tog hänsyn till vad folk hade och vad de behövde samt vilka som har det dåligt och vilka som har det bra. Det här kommer att även gynna dem som är pensionerade före 65 och faktiskt är rika. Det är inte fråga om att jag inte skulle unna dem en hög pension, men jag anser att de har råd att betala 300 euro i året i sjukvårdsavgift.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det vore väl anmärkningsvärt om ltl Sune Mattsson inte understödde det klämförslag som vtm Viveka Eriksson har gjort! Jag skall lite ta fasta på det som ltl Sune Mattsson sade. Han nämnde studerande, arbetslösa, folk med utkomststöd osv. Jag vill koppla tillbaka till det resonemang som vi förde här i salen om varför vi tog bort låginkomstskyddet. Jo, därför att det var svårt att garantera rättssäkerheten. När det gäller en studerande så kan man börja arbeta och då få en förändrad inkomst, samma sak med en arbetslös, man kan få ett arbete och då inte mera komma i åtnjutande av det här. Det är därför som systemet inte är rättssäkert. Det går inte att följa det och därför stöder jag fortsättningsvis landskapsregeringens framställning om att låginkomstskyddet inte skall införas.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det där var en ganska konstig replik. Varken skoleleverna på läktaren eller ledamöterna här i salen kan missförstå hur jag menade. Jag menar naturligtvis inte när arbetslösa har börjat arbeta, när sjukpensionärer blir friska, när studerande får ett arbete, utan jag menar naturligtvis när de inte har det. Det borde faktiskt gå upp för alla!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det blev inte direkt klarare av ltl Sune Mattssons senaste inlägg! Vi kan konstatera att vi inte är helt ense i den här frågan. Liberalerna vill återinföra ett låginkomstskydd. De tycker fortsättningsvis, om jag förstod ltl Sune Mattsson rätt, att landskapsregeringen har varit för frikostig eftersom man vill återbörda en halv miljon av avgifterna tillbaka till ÅHS.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

När det gäller det som ÅHS får över så finns det nog hål att sätta dem i på ÅHS! Det är personalbrist och både det ena och det andra, så den halva miljonen tror jag inte att ltl Veronica Thörnroos behöver oroa sig för!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Jag reagerade på när ltl Sune Mattsson säger att det ”blir lite bättre”. Jag tror man får söka efter gånger när en sådan stor sänkning av avgifter inom hälso- och sjukvården har förekommit! Det är ingen liten förbättring utan det är en stor förbättring.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag talade inte om avgiftens storlek. Jag talade om förslaget att vissa skulle betala 125 euro i stället för 300 euro. Att det är sänkt till 300 tycker jag att är en stor förbättring, om det var det som minister Lindeman menade. Det är klart att det är en förbättring. Men det är inte en förbättring för de arbetslösa, för de studerande unga över 18 år, deltidsarbetande i låglöneyrken, det är en förbättring att de får 300 euro, men då vill man ta de som är över 65 år – där måste jag rätta vtm Viveka Eriksson när hon sade pensionärer över 65 år, ett sådant förslag har aldrig lagts av oss utan det är personer över 65 år.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Med stor förbättring menade jag inte bara taket. Det är en stor förbättring i sig för alla, både det lägre taket och det högre. Det finns också 125 euro. Jag menade att totalt sett är avgiftssänkningarna som har skett på ÅHS en oerhört stor förbättring. Det finns många sänkningar också direkt på varje avgift för dem som inte når taket.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!  I varje fall anser jag att det är de som har det sämst ställt som bäst har haft nytta av 175 euro som man behöver betala mindre per år om man är på det lägre kostnadstaket.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Jag har följt debatten och har några kommentarer. För det första ställer jag mig bakom klämförslaget som har anförts här av vtm Viveka Eriksson. Om man läser texten står det att samtliga grupper av pensionärer bör omfattas av det lägre kostnadstaket. Om vi tar gruppen pensionärer som en helhet finns det förstås olika orsaker varför folk blir pensionärer. Men om man tänker att man skall behandla det kollektivt lika enligt grundlagen är det åtminstone moraliskt förpliktande att alla pensionärer skall omfattas av detta skydd. Juridiskt sett pekar det åt det hållet, det kan hända att en juridisk analys möjliggör att det inte bör vara så, men, som jag just nämnde, ur moralisk synpunkt bör vi behandla alla pensionärer lika.

 

Fru talman!

Tittar man på de olika grunderna för hur folk blir pensionerade i vårt samhälle så torde det vara så – det är en uppskattning från min sida – att invalidpensionärerna har det klart sämst ekonomiskt ställt. Med det förslag som majoriteten förespråkar så faller de utanför det här. Ur den rättvisesynpunkten anser jag att klämförslaget med texten ”samtliga” är mera rättvist. Det är också så att vi från liberalerna beaktar alla människors trygghet och säkerhet i vårt samhälle, oberoende vilken grund man har blivit pensionär på.

 

Det har också framförts i debatten om begreppet ”rättssäkerhet” eller rättsosäkerhet. Med rättssäkerhet avses kortfattat det att samhället har vissa regler, rättigheter eller förmåner och för att nå upp till dessa finns det säkerhetssystem för medborgarna, i sista hand stämning via domstol för att få dessa rättigheter eller förmåner, om det inte i systemet i sig självt finns besvärsvägar. Det har framförts att liberalerna inte förespråkar rättssäkerhetstanken eller att vi avviker från den. Ingenting kan vara mera fel. Om det finns något parti här som har drivit rättssäkerhetsfrågor och lagstiftningsfrågor är det väl vi.

 

Så tillbaka till dagens agenda. Som jag just nämnde har man i regeringspartierna resonerat som så att i och med att rättssäkerheten inte har fungerat tillräckligt på det här området – lågkostnadsskyddet har varit för komplicerat att räkna ut – så avstår man från förmånen till medborgarna! Men om vi svänger på resonemanget och förvaltningen skulle ha varit i skick, skulle ni då ha förespråkat detta? Då är det enklare att ge lite resurser till förvaltningen, så får alla det som vi har tänkt, dvs. lågkostnadsskyddet, då borde saken vara klar.

 

Nej, fru talman, ett sådant resonemang håller inte att man hänvisar till bristande förvaltning och administration, att det inte hänger med sin tid för att avstå från vissa förmåner till medborgarna. Man kan inte ha en sådan lagstiftningsutgångspunkt att man avstår från vissa goda åtgärder bara för att den egna förvaltningen inte går i takt med det som man har lagstiftat om. Då är man ute på helt fel spår.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ltl Roger Eriksson är inne på samma retorik som sin kollega vtm Viveka Eriksson och använder begrepp som faller utanför det här. Vem är det som faller utanför någonting? Ltl Roger Eriksson talar som om vi skulle ha en framställning där någon s.a.s. kommer att falla utanför ett skyddssystem. Snälla, ltl Roger Eriksson, framställningen bygger på markant sänkta ÅHS-avgifter. Dessutom sänks högkostnadstaket från 450 euro till 300 för vissa och till 125 för alla ungdomar och för pensionärer över 65 år. Ltl Roger Eriksson! Man kan inte använda begreppet att någon faller utanför det, för ingen faller utanför det här, utan alla omfattas av ett otroligt fint välfärdssystem inom hälso- och sjukvården.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag håller med om det som ltl Fredrik Lindqvist säger att det är ett bättre system än det tidigare och att det omfattar många personer, men som jag sade att alla grupper av pensionärer omfattas inte, om vi jämför med vårt förslag, då samtliga pensionärer skulle omfattas av lågkostnadsskyddet. Nu är det en ekonomisk gräns som har dragit. Det är det jag menar med att någon har fallit utanför.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag tackar ltl Roger Eriksson för att han förtydligar sig och säger att det här är en bra framställning, den innehåller klara förbättringar för alla parter. Det är hedersamt att även en oppositionspolitiker kan bekräfta det. Kom också ihåg, ltl Roger Eriksson, att skillnaden vi talar om här är en högkostnadsnivå för en grupp pensionärer där skillnaden är 135 euro. Som det sades här tidigare måste man också komma ihåg att när avgifterna sänks är det betydligt färre som kommer att komma upp i högkostnadsnivån, årspatientavgifterna för gemene ålänning kommer att bli mycket mindre och då kommer färre upp i nivån. Det bör man också lägga in i debatten, ltl Roger Eriksson.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag upprepar det jag just sade att i vårt klämförslag kommer inte samtliga pensionärer att omfattas av det låga kostnadstaket. Vi har velat ha den begränsningen medan majoriteten har talat om en inkomstbaserad gränsdragning. Visst är det så att avgifterna sjunker kraftigt, det tycker jag också, men vi tycker också att ett bra system kan göras ännu bättre.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman! Här är det föreslaget 65 år, men en grupp som man kanske inte har tänkt så mycket på är att det är otroligt många i vårt samhälle i dag som går tidigare i pension som i allmänhet har en relativt god pension och som slutar vid 60 år. Jag själv avser att gå i pension vid 61 år; då skulle jag också höra till den grupp som sänks s.a.s. så lågt. Vi har en stor grupp på Åland i dag från 60 till 65 år som av olika anledningar har olika pensionsåldrar och som naturligtvis också skulle höra till den grupp som automatiskt skulle få det lägre. Det blir en ganska stor grupp som då skulle göra att avgifterna till ÅHS ytterligare skulle sänkas och som jag inte tycker att är motiverade till det.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman! Det är riktigt som landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman säger, men vårt system innefattar kanske de mest utsatta som enligt ert förslag faller utanför, dvs. invalidpensionärerna. I dagens samhälle är det oftast ålderdoms- eller invalidpension som kommer i fråga.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Visserligen omfattas de grupper som nämndes, men det står faktiskt: ”så att samtliga grupper av pensionärer omfattas av det lägre kostnadstaket som anges i 4 § 1 mom.”. Det betyder att också jag nästa år skulle innefattas i det.

 

 

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Vore inte det riktigt bra det då! Enligt vårt förslag omfattar vi även invalidpensionärerna och som vi månar om. Som jag just nämnde i mitt anförande har de kanske ekonomiskt sämst ställt i vår samhälle. Nu suger vi upp alla pensionärer och om då ledamoten Harriet Lindeman får åtnjuta den förmånen, så vad vore bättre än det!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Nu börjar jag få svårt att förstå linjen här! Tidigare har jag blivit hårt kritiserad för att vara med och gynna de som har en hög pension och har fyllt 65 år. Nu kommer det ett klämförslag från liberalerna där man också kan gynna en 61-åring med en hög pension. Vad är linjen nu? Vad är det som har gjort den här ändringen? Det börjar bli lite som att det här känns mer som att nu vill man ut och få mera publicitet. Vad är syftet med det här?

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Syftet är att omfatta de pensionärsgrupper som enligt majoritetens förslag blir utanför, nämligen bl.a. invalidpensionärer som har det väldigt svårt ekonomiskt ställt. Om vi säger lite populistiskt, som ltl Göte Winé påstår, så tar vi hellre med dem som har det lite bättre ställt för att få dessa verkligen utsatta med än – enligt majoritetens förslag – att de verkligt utsatta blir klart utanför.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag håller med. Det är synd när jag själv har föreslagit i både ÅHS och utskottet och diskuterat där att då har det aldrig kommit något understöd från liberalerna, då har det varit tvärtom, nej, nej! Politiken kan inte vara lätt att förstå ibland, men kunde man inte ha reagerat lite tidigare och kommit med det förut, så skulle man i alla fall ha kunnat titta. Det känns mera som om man vill testa regeringens hållbarhet. Skulle man ha reagerat lite tidigare skulle man i alla fall ha kunnat se vad det ekonomiskt skulle ha inneburit för det är någonting som man måste se till hela tiden.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Många utom mig har testat regeringens hållbarhet. Vi har sett hur det går åt olika håll i många frågor. Jag tänker inte upprepa det. Men det som ltl Göte Winé berättar om att han har föreslagit i ÅHS:s styrelse och i utskottet kan jag inte uttala mig om, för jag har inte plats i någondera av dem. Förslaget kommer på grund av liberalerna blev nedröstade i social- och miljöutskottet och då försöker vi driva frågan vidare den här vägen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Det har ifrågasatts vad liberalerna har för linje i den här frågan, och den linjen är ganska tydlig och enkel, skulle jag vilja hävda. När avgiftsfrågorna har kommit upp vid ÅHS accepterade liberalernas representant inte regeringssidans avgiftsförslag utan liberalerna ansåg att det skulle vara ett höginkomsttak för dem som har låg inkomst. I något skede lades det fram ett annat förslag om att alla pensionärer skulle omfattas av det och det fanns i det skedet ingen anledning för liberalerna att nappa på det här förslaget. Vi hade ett betydligt bättre förslag som vi tyckte att verkligen gynnade dem som är i behov av det. Den linjen har vi hållit hela vägen igenom i utskottet. Det fanns ingen anledning att hoppa på någonting annat utan vårt förslag var så bra så vi trodde förstås att det också skulle kunna gå igenom här.

 

Nu visade det sig att så inte var fallet, det har blivit nedröstat och då måste vi naturligtvis titta efter andra alternativ som på något sätt gynnar den här gruppen som är väldigt utsatt i vårt samhälle. Jag har själv suttit i social- och miljöutskottet och hört flera olika grupper som har berättat hur de har det och hur det ser ut i deras vardag, och de här pengarna betyder väldigt mycket just för den utsatta gruppen. För den skull har vi kört vår linje och fått backa på det.

 

Nästa steg är alltså kompromissen nu. Jag tycker att det är en bra kompromiss, men det är dock en kompromiss. Det stora problemet mitt i alltihopa är att det finns ytterligare en grupp som kommer i åtnjutande av skyddet att de får ett lägre avgiftstak än vad andra har innan de får gratis avgift s.a.s. Men vi tycker inte att det är ett så stort problem bara den lilla gruppen som har nytta av taket får det. Det är alltså vår linje och jag hoppas att det nu har blivit klart.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Den här regeringen har gjort allt vad den har förmått för att hyfsa till ekonomin i vårt landskap. Vi har sett en möjlighet att kraftfullt gå in och sänka avgifterna för patienterna vid ÅHS. 1,2 miljoner har vi för alla raderat ut kostnadsbilden med. Samtidigt betyder det också en förstärkning av kommunernas ekonomi eftersom avdragen blir mindre. Jag vill säga till ltl Åke Mattsson att det finns alla chanser den dagen som liberalerna sitter i regeringsställning att fortsätta arbetet på att sänka avgifterna – men jag vill se om ni lyckas! Den överbudspolitik som jag ständigt hör här, den kommer snarare att rasera ekonomin i stället för att skapa förutsättningar.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Nu fick vi höra en annan version av avgiftstaxan. Senast frågan diskuterades var det inte fördelningspolitik, men nu sägs det att det är fördelningspolitik också att man stöder kommunerna genom detta. Jag förstår inte argumentationen här. Vi har lagt två olika förslag från liberalerna. Vi fick väldigt mycket kritik för det förra förslaget när vi sade att vi skulle slopa förmånen för dem som var över 65 år och att vi i stället bara skulle satsa på låginkomstskyddet. Då skulle det ha blivit 500 euro över som man kunde ha använt till annat, men det passade inte och då kritiseras vi för det, nu går vi åt andra hållet, som fördyrar en aning – vi har i det här skedet inget kostnadsförslag, men så stora summor kommer det inte att röra sig om vi ser till helheten och att det har kostat flera miljoner redan. Man försöker hitta olika åsikter och orsaker i argumentationen för att man inte skall kunna ta våra förslag.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Det finns oerhört många utgifter i samhällsekonomin. Så länge jag är finansansvarig tänker jag försöka hålla kolla och reda på det så att vi har en budgetekonomi i balans. Jag tror inte att den oansvariga politik som liberalerna ger uttryck för håller i längden. Vi har redan inkommande år en intäktsbild som ser annorlunda ut, tror vi, än den vi har i dag. Vi måste tänka på framtiden. Vi kan inte bara rusa på och ösa ut hur mycket som helst, då  går allt överstyr. En stabil ekonomi är en grundförutsättning för att vi skall kunna hålla låga egenavgifter också i sjukvården. Ltl Åke Mattsson, tänk efter lite!

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

I den här frågan har jag faktiskt inte tänkt efter lite! Jag har tänkt efter ganska mycket och kommit fram till de här slutsatserna, framför allt efter att lyssnat på de utsatta grupperna och vet vad det här betyder, att man gör läkarbesök i tid, att man inte skjuter upp dem, att man har råd att gå till läkare, framför allt att man känner att samhället bryr sig om en, även om man har fått förtidspension och hamnat i en utsatt grupp. Som sagt, vi har lagt två olika förslag, det ena hade sparat pengar åt ÅHS, det andra skulle ha fördyrat lite och vi har mött massiv kritik från regeringen oavsett vad vi försökt göra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Ltl Göte Winé sade just att han har försökt jobba i utskottet för att de svaga grupperna skulle få det bättre. Ungefär så sade han. Jag tänker inte gå in på vad han har sagt, för det står för utskottet. De enda som däremot har reserverat mig landskapsregeringens förslag är faktiskt ltl Åke Mattsson och jag som såg till de svaga grupperna. Jag har upprepat det några gånger förut, att vi fick stryka på foten för att man ansåg att det inte var rättssäkert och att det var administrativt krångligt, men det var vi som gjorde det. Vad gäller det som landskapsregeringsledamoten Wiklöf säger att vi försöker späda på visade det sig att vårt förslag som inte gick igenom i onsdags hade fört 500.000 euro till ÅHS och jag har t.o.m. fått frågan från ltl Veronica Thörnroos: Vad skall man göra med de pengarna? De pengarna kan Wiklöf ha när det blir sämre tider om inte något annat då kanske!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt när vi har klarat ut en ekonomisk situation så att vi faktiskt kan sänka egenavgifterna, så att vi kan gå från det läge då egenavgifterna på Åland kanske var de högsta i Norden till att de i dag är kanske de lägsta i Norden, då är man kritisk till det. Landskapsregeringen har en skyldighet att se överallt, vi måste se på alla faktorer och vi har massor av utgifter. Skall vi kunna tygla ekonomin långsiktigt måste vi ta ett helhetsansvar. Nu ser vi att vi har möjlighet att kunna sänka på det här området, och då har vi gjort det, men längre anser vi inte att vi kan gå.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag har ingenting emot och jag upprepar det igen till ledamoten Lasse Wiklöf – han kanske inte har varit här hela tiden – att jag tycker att det är väldigt bra att man har sänkt avgifterna för alla. Däremot ser jag att man har glömt de svagaste grupperna i det förslag man har, inte som felaktigt har sagts här flera gånger pensionärer över 65 år, utan personer över 65 år skulle åtnjuta det oberoende om de är pensoinärer eller inte. Det har man upprepat gång på gång här, men i framställningen står det personer över 65 år.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman! Man kan inte tala om att man har åsidosatt någon grupp när vi har sänkt för alla.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman! Man tar mera hänsyn till dem som har det bra än till dem som har det riktigt dåligt. Det är min slutreplik.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Visst är det lite på gränsen till patetiskt att se ltl Sune Mattsson i talarstolen som en självutnämnd Messias för de svaga grupperna i samhället när vi vet att landskapsregeringen har lagt en bra framställning. Man har värnat om hela Åland, man har också värnat om de svaga, man har värnat om de äldre och man har sänkt kostnadstaket för samtliga. Det är faktiskt lite ledsamt.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Nog är det väl patetiskt att höra ledamoten Thörnroos som Sankta Lucia stå och förklara hur andra beter sig när hon har röstat emot att de svaga grupperna skulle få det bättre. Det är patetiskt om någonting!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Som det skyddshelgon som jag då är värnar jag också om de svaga och jag tycker att den här diskussionen faktiskt går på rundgång för tillfället. Jag anser att landskapsregeringen också i mycket stor utsträckning har försökt hjälpa och ta hänsyn till de svaga som finns i samhället. Vi måste också komma ihåg att den avgift som vi nu betalar är låg i förhållande till vad andra har i våra omkringliggande regioner. Det känns faktiskt lite osmakligt att utpeka regeringen som om den inte skulle värna om de svaga – naturligtvis gör vi det, precis lika mycket som partierna som sitter i opposition gör!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Den omtalade rundgången hoppas jag att ltl Veronica Thörnroos förstår att hon deltar i att skall bli. Dessutom menar jag på att alla som har förstått vårt förslag och läste det i onsdags vet att det var de allra svagaste som vi föreslog att skulle få en bättring.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Det är intressant att följa debatten om avgifter. Liberalerna säger att de har alltid kämpat för låga avgifter och det kan jag säga att det har också socialdemokraterna gjort hela tiden. Själv när jag satt med i ÅHS-styrelsen i början av nittiotalet drev jag på att dåvarande hälsocentralavgift kunde sänkas från 70 mark till 50 mark per besök. Det var i och för sig en kompromiss; jag skulle gärna ha sett att det skulle ha varit total avgiftsfrihet, men som vi vet i politiken är det kompromisser som kan gälla också i sådana sammanhang.

 

Jag tycker att det är viktigt att veta, som har framhållits i debatten, att landskapsregeringen har de facto sänkt avgifterna väsentligt totalt sett. Det tror jag också att liberalerna har klart för sig. När det gällde det första förslaget som ltl Sune Mattsson och ltl Åke Mattsson har kommit med skulle man ha ett låginkomstskydd. Det har visat sig vara administrativt väldigt svårt och framför allt är det ifrågasatt rättssäkerhetsmässigt; många av de personer som skulle komma i åtnjutande av det är sådana som inte kan bevaka sina intressen på rätt sätt och därför ville regeringen sätta en generell gräns.

 

Nu kommer liberalerna med ett förslag som skulle gälla samtliga grupper pensionärer. I debatten var landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman inne på att det är oklart: var går gränsen? Jo, det är när man blir pensionerad. Tidigare har vi haft en gräns på 65 år som är föreslaget från regeringens sida, nu blir det osäkert. Det här visar klart och tydligt att liberalerna skuggboxas i den här frågan. Om vi går till oss själva, så är det klart att vi alla skulle kunna tänka oss olika justeringar. Det är klart att man kanske aldrig uppnår det som man personligen skulle vilja ha, men totalt sett tycker jag att landskapsregeringens förslag och det betänkande som social- och miljöutskottet har gett visar på en ansvarsfull politik och framför allt också på att det sänker avgifterna för alla, men det finns naturligtvis grupper som man kan värna om ytterligare. Vi måste i alla fall utgå från att totalt sett har vi en väldigt kraftig avgiftssänkning och det tycker jag att vi måste ha klart för oss i den fortsatta diskussionen.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det stämmer som ltl Christian Beijar säger att liberalerna och socialdemokraterna har i ÅHS-styrelsen väldigt länge gemensamt motarbetat införandet av primärvårdsavgifterna därför att vi månade om olika svaga grupper i samhället gemensamt. Nu säger ltl Christian Beijar att med det här förslaget får alla sänkt avgift totalt sett, men det stämmer inte ltl Christian Beijar! Det finns grupper som får höjd avgift med förslaget därför att de i dag har ett låginkomstskydd. Deras låginkomstskydd försvinner och de kommer upp till kostnadstaket om 300 euro. Det betyder att vår skuggboxning, som ltl Christian Beijar talar om, är ett försök att måna om de grupper som vi tidigare gemensamt med socialdemokraterna har månat om, men behandlingen av det här ärendet visar  men socialdemokraterna har glömt den gruppen.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Som tidigare har framgått har det som vtm Viveka Eriksson är inne på lett till rättsosäkerhet och det har varit väldigt svårt att administrativt arbeta med. Det betyder att det då också har slagit orättvist.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Också ltl Christian Beijar säger att det har varit rättsosäkert. Ltl Christian Beijar tar precis som tidigare talare här i plenum avstamp i myndigheten, i den krångliga byråkratin. Rättssäkerhet, ltl Christian Beijar, det är väl ändå individens rättigheter gentemot en myndighet och individens möjlighet att få rätt gentemot myndigheten! För att detta har varit ett krångligt system att tillämpa behöver det inte ha inneburit en rättsosäkerhet utan tvärtom är det så att man i stället borde ha sett över systemet och få det bättre. Dessutom är det så att i och med den föreslagna lagstiftningen förhöjs rättssäkerheten.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller rättsosäkerheten har det systemet varit uppbyggt på att individen själv skall bevaka sitt intresse. Det kan alltså inte myndigheten garantera och därför har det blivit på det här sättet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag hoppas att det nu har blivit klargjort att det finns en grupp som har fått avgifterna sänkta och det finns en grupp som har fått höjda avgifter. Ser man till vilken grupp det är som har fått höjt är det de absolut svagaste i vårt samhälle, ekonomiskt sett. De som har den lägsta inkomsten har också fått höjd avgift – det är den politik som förs just nu. Det är väl bara att gratulera Frisinnad Samverkan och högerfalangen. Skulle man använda ishockeytermer i det här sammanhanget kan man konstatera att socialdemokraterna har blivit uppdribblade på läktaren – till den högra läktaren. Vi skulle gärna se i debatten att vi hade lite mera vänsterinriktning på debatten, att socialdemokraterna skulle vara på sin tidigare plats.

 

 

 

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller avgiftssänkningar har vi sagt att vi har totalt sett genomfört en väldigt kraftig avgiftssänkning. När det gäller de grupper som ltl Åke Mattsson talar om har det också framkommit att deras situation för närvarande har varit svår att bevaka utgående från det system som har funnits. Det har funnits i systemet en rättsosäkerhet. Det system som vi har nu förbättrar den situationen.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är intressant att höra argumentationen. Kanske man borde titta på vad man gör åt administrationen i stället för att ta bort förmånen till de svagare. Men, som sagt, det hävdas fortfarande att man inte tänker stöda de svaga i samhället mera utan socialdemokraterna överlämnar det till någon annan att ta hand om den biten! Vi i liberalerna måste säga att vi saknar er lite på vänsterkanten, vi skulle gärna vilja ha lite mera politik också från den sidan för att få lite mera färg i debatten här.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Åke Mattsson kör med en raljerande stil om att vi inte stöder de svaga. Det är självklart att vi stöder de svaga, det vet alla att vi gör, ltl Åke Mattsson!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Man svänger på siffror, man svänger på ideologi, men hur än ltl Christian Beijar försöker svänga på detta, så är han med och röstar för och framför en avgiftstaxa som sänker med 150 euro för dem som har det bra ställt, men höjer med 125 euro för dem som tidigare har varit skyddade av ett lågkostnadsskydd. Gruppen mellan 18 och 65 år får höjt med 125 euro även om de har dåligt ställt; har de det bra ställt är det ju ingen skillnad, men de grupper som har åtnjutit ett skydd får en höjning på 125 och om det är att värna om de svaga grupperna är det väl det som ltl Christian Beijar tycker då!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag vidhåller att socialdemokraterna kommer också i fortsättningen att värna om de svaga grupperna.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det hoppas jag verkligen, men i det här fallet får t.ex. en fattig pensionär som är 35 år med psykiska eller andra problem en avgiftshöjning per år med 125 euro.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag vill förtydliga så att vi kan få bort den delen i debatten att liberalerna tycker att det är bra att avgifterna fastställs i lag och att man sänker ÅHS-avgifterna. Det tror jag står klart för alla. Det vi dock tycker i det här specifika förslaget är att landskapsregeringen silar mygg och sväljer elefanter. Med ursprungsförslaget som liberalerna lade i social- och miljöutskottet skulle vi ha fått ett mera rättvist system. Det valde man att inte stöda, så nu har vi lagt ett klämförslag och vi ber om att lagtinget nogsamt funderar över det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 7 § landskapslagen om grunderna för avgifter till landskapet för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 12 § landskapslagen om hälso- och sjukvården för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs motiveringen för enda behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i enda behandling  godkänt motiveringen. Motiveringens enda behandling är avslutad.

 

Begärs ytterligare ordet?

 

Vtm Viveka Eriksson: Talman! Jag föreslår en tilläggskläm av följande lydelse:

 

”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen återkommer med förslag till ändring av lagen så att samtliga grupper av pensionärer omfattas av det lägre kostnadstaket som anges i 4 § 1 mom.”

 

Enligt 41 § 2 mom. arbetsordningen skall förslag till hemställningskläm som väckts i samband med lagstiftningsärende och om vilket utlåtande av utskott inte föreligger och som inte heller ingår i till betänkandet fogad reservation bordläggas till lagtingets följande plenum för att vid detta oförändrat antagas eller avböjas. Vtm Viveka Erikssons klämförslag bordläggs därför till lagtingets följande plenum.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 5:

 

Kulturutskottets betänkande nr 1/2006-2007 angående ny lagstiftning om skydd av det maritima kulturarvet. (FR 2/2006-2007).

 

Först tillåts allmän diskussion och efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Kulturutskottet har avgett sitt betänkande angående landskapsregeringens framställning nr 2 som handlar om ny lagstiftning om skydd av det maritima kulturarvet, populärt kallat dyklagen. Jag skall nämna några saker ur betänkandet som för övrigt förstås talar för sig självt.

 

Det är för det första så med lagstiftningen att den har varit och är i behov av förnyelse på grund av om inte annat teknisk utveckling samt också andra saker och det har gjorts ett försök tidigare, lagtingsåren 1997-98 då dåvarande landskapsstyrelsen fick back av kulturutskottet och sedermera också av lagtinget, som förkastade lagförslaget och förpassade det till återvinningstunnan. Den här gången har det gått bättre. Kulturutskottet föreslår att lagen skall antas med några mindre ändringar.

 

En sak som kulturutskottet har vridit och vändigt ganska mycket på är frågan om man ytterligare skulle strängera möjligheten att få dyktillstånd genom att påföra tillståndsprocessen ett slags prov, en examen. Det här har utskottet diskuterat internt och vi har diskuterat det med många höranden och vi har också noterat att när vi har hört näringsutskottet har utskottet bett oss överväga detta. Efter vad man måste kalla moget övervägande har vi trots allt beslutat oss för att inte föreslå en sådan här examen. Vi förstår och månar om de saker som framför allt näringsutskottet efterlyser när det gäller examen att man vill skydda alla vrak men också de som är yngre än 100 år.

 

Mot bakgrund av det har vi övervägt den här frågan och vi har kommit fram till att en examen skulle innebära mer byråkrati, mer byråkrati framför allt för dem som redan är etablerade som är ansvarsfulla och laglydiga sportdykare, medan de som är ute i ogjort väder som avser att plundra ett fartyg knappast skulle begära tillstånd och inte heller avlägga examen utan ändå begå det eventuella brottet. Man uppnår alltså inte önskad effekt med examen utan det kanske snarare skapar en falsk trygghet. Utskottet tycker i stället att vi skall ha det som landskapsregeringen föreslår och poängterar att övervakning av det här är viktigt. Skulle en sådan utveckling ta fart att man ser att det sker plundringar ber vi att landskapsregeringen i så fall återkommer till med strängeringsförslag. Men i det här skedet ser inte utskottet nyttan med examen och har valt att inte föreslå den.

 

Vidare har kulturutskottet föreslagit några språkliga och tekniska ändringar. Här vill jag citera ur betänkandet: ”Uskottet har funnit att vissa språkliga och tekniska ändringar hade kunnat företas i den i framställningen föreslagna första landskapslagen. Som exempel kan nämnas att samtliga meningar i den första paragrafen inleds med samma formulering. Utskottet har dock valt att inte utföra lagberedningsarbete utan enbart koncentrerat sig på ändringar av saklig betydelse och sådana språkliga ändringar som är nödvändiga för förståelsen av lagtexten. Utskottet ser med tillfredsställelse fram emot den av landskapsregeringen utlovade laggranskningsverksamheten.”

 

Det här, bästa lagtingskolleger, det skall ses som en pik men inte mot enskilda tjänstemän utan mot systemet som faktiskt har uppenbara brister. Gång på gång stöter vi i kulturutskottet och också i andra utskott på den här problematiken och kvaliteten måste höjas. För det här ligger ansvaret på den regeringsledamot som ansvarar för lagberedningen som är justitieminister och om jag inte har helt fel är det herr lantrådet! Det är en viktig sak att lagtinget inte har uppgiften att bedriva lagberedningsverksamhet och hela tiden påpeka sådana här saker. Här i lagtinget skall vi i första hand bedriva politik och se till att lagarna politiskt överensstämmer med vår uppfattning.

 

Vidare har utskottet gjort ett undantag från tillståndsplikten som inte var med i framställningen och det handlar om dykning i form av dykutbildning under ledning av dykledare. Praxis har varit att man har tillåtit detta tidigare, men nu finns det också en grund i lagen för att göra det och det är bra, annars utsätts man för moment 22 om man inte får dyka när man inte är utbildad, och så får man inte utbilda sig. Det är egentligen fråga om att införa praxis i lagstiftningen.

 

Vidare har vi gjort en mindre ändring i 14 § som kan anses ha en ganska bred politisk bärvidd i och med att vi har ersatt begreppet ”övervakande myndighet” med ”landskapsregeringen”. Enligt utskottets mening är det viktigt att det är landskapsregeringen som är övervakande myndighet; om man sedan anlitar andra myndigheter för handräckning så har inte utskottet något mot detta. Det handlar alltså om att påföra förvaltningsuppgifter på gränsbevakningsväsendet, på sjöbevakningen.

Utskottet nämner vidare att detta kan vara en lämplig verksamhet för en eventuellt blivande sjöenhet inom polisen, som har föreslagits av en arbetsgrupp. 

 

Vidare, fru talman, berör kulturutskottet frågan om en dykpark, vilket inte är direkt relevant i lagstiftningen, men kulturutskottet finner att det skulle vara intressant om man kunde få till stånd någon typ av dykpark. Vi är däremot inte riktigt eniga med näringsutskottet som säger att det här t.o.m. kunde vara någonting som drivs i landskapets regi. Däremot konstaterar utskottet att det torde finnas medel i landskapets budget att stöda en utredning om något privat företag eller förening skulle vara intresserad att utreda frågeställningen.

 

Detta är, fru talman, i stort sett kulturutskottets uppfattning. Som sagt föreslår vi att lagtinget nu antar lagstiftningen och anser att den behövliga moderniseringen av lagstiftningen görs.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är ett bra arbete som utskottet har gjort och jag tycker att man har gjort goda och kloka iakttagelser samt goda bedömningar vad gäller att inte införa ytterligare strängeringar vad gäller prov och sådant för dykare och dykledare. Det skulle, som ltl Danne Sundman säger, innebära en ytterligare byråkrati och det är inte de duktiga dykarna som gör några vrakplundringar utan de som plundrar vrak söker inte om några tillstånd överhuvudtaget. Jag tycker att det som utskottet har föreslagit är mycket bra och vad gäller de tekniska förändringarna tar landskapsregeringen det i beaktande i den fortsatta behandlingen.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag får tacka för uppskattningen! Det är så att på flera ställen i betänkandet skickar vi lite vägkost till landskapsregeringen, bl.a. frågan om antalet plundringar skulle accelerera, då skall landskapsregeringen vara uppmärksam, också när det gäller övervakningen. I dag är det inte alldeles klart att sjöbevakningen har behörigheten; sjöbevakningen har behörighet bara när det gäller sjösäkerheten och det är en viktig sak att den frågan blir löst. Om det behövs får landskapsregeringen komma med ytterligare framställningar i ärendet, men det är viktigt att man är uppmärksam på kulturutskottets påpekanden.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är också en viktig fråga. Vad gäller övervakandet av det maritima kulturarvet är det som sagt ingenting som har reglerats tidigare i överenskommelseförordning. Men den förordningen är nu uppe för diskussion mellan landskapsregeringen och statsmakten; här ämnar landskapsregeringen föra in den funktionen så att gränsbevakningen skulle ha som en av sina uppgifter att också övervaka dykning.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Som framgår av betänkandet i fråga om gränsbevakningens roll anser utskottet att antingen skall landskapet ha egna myndigheter med tillräckliga resurser för att sköta det här eller så skall man se till att någon annan sköter det. Vi har som sagt ändrat det till att det är landskapsregeringen som är övervakande myndighet med det huvudsakliga ansvaret och det passar också ihop i så fall om man väljer modellen med gränsbevakningen; man har gränsbevakningen som handräckning också för polisen i vissa ärenden. Det är upp till landskapsregeringen att lösa det, men det är viktigt att det löses så att någon har resurser och behörighet att övervaka detta.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Kulturutskottets ordförande Sundman säger att näringsutskottet förespråkar att landskapsregeringen eller det offentliga skulle driva en eventuellt kommande dykpart. Det har näringsutskottet aldrig sagt, men vi har däremot ställt oss väldigt positiva till att man skulle kunna se den som en infrastrukturell satsning på samma sätt som motorbana osv., där man kunde stöda den till en liten del men absolut inte att den skulle vara i landskapsregeringens drift. Däremot tycker också näringsutskottet att det mest naturliga är att man skulle placera dykparken på landskapets vatten. Jag återkommer till frågorna i mitt anförande.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag ber om ursäkt om jag lite skrev näringsutskottet på näsan. Eftersom näringsutskottet för ett resonemang om att det inte finns incitament att etablera en dykpark – mellan raderna kan man förstå att det måste till offentliga medel – men när jag läser det på nytt föreslår näringsutskottet konkret en arbetsgrupp och det kan jag inte tro att kulturutskottet har någonting emot. Kulturutskottet finner dock detta med dykpark så pass intressant att det borde kunna gå att driva på privat kommersiell basis, men det är en sak som står skrivet i det blå än så länge.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

I och med näringsutskottet fick möjlighet att ge utlåtande om framställningen tänkte jag att jag skulle komma med några åsikter om kulturutskottets betänkande.

 

Det är sant som ordföranden i kulturutskottet ltl Danne Sundman sade att vi i näringsutskottet har diskuterat den del som berör dykledarexamen och vi delvis vill strängera den. Kulturutskottet påpekar i sitt utlåtande att vi redan har Nordens strängaste och att det i princip räcker till. Vi vet att vi har en unik maritim havsmiljö runt Åland och att vi skall vara väldigt måna om den. Vi vet att framställningen inte direkt skyddar lämningar som är yngre än 100 år. När vi diskuterade detta i näringsutskottet, i och med att vi också hade höranden som var verksamma inom näringen som sysslar med guidade turer till vrak osv., fick vi den bilden att vi borde vara väldigt måna om vårt kulturarv och att det inte blir några komplikationer för deras del om vi strängerar detta. Tillika kunde vi konstatera att man kan t.o.m. få en viss näringsverksamhet genom att utbilda dykledare här på Åland.

 

Jag förstår att det är många som ser annorlunda på det här och det har vi förståelse för från näringsutskottet, men vi har åtminstone påpekat denna rädsla för att det blir i princip överexponerat om man släpper det alldeles för fritt. Jag är inte så där väldigt rädd för att vi får kritik på Åland för att vi har stränga krav en utbildning när man gör guidade turer osv., utan vi skall värna om det vi har och då skall man kanske ha lite strängare krav.

 

När det gäller dykparken som ltl Danne Sundman tog upp så diskuterade vi också runt den i näringsutskottet. Det är ett bekymmer om man som privat person skall etablera en dykpark. För det första skall du ha egna vatten, och det kanske inte alla har möjlighet till, men om en privat person satsar i en maritim dykpark för att i princip första hand lära sig dyka – tanken var då att sätta det på lite grundare vatten – så är det fråga om ganska stora insatser, men det är kanske många som kommer att utnyttja den gratis. Hur bevakar man då sina intressen när det är ute i havet? Det är ganska svårt och därför tyckte vi att man skulle ta initiativ från landskapet att upprätta en dykpark. Enligt det resonemang som vi förde i samband med hörande är det kanske inte alldeles omöjligt att det skulle behöva kosta så mycket pengar.  Vrak finns hela tiden och då kunde man kanske ha fartygsvrak till en billig penning eller t.o.m. att det inte skulle behöva kosta någonting. Det här är sådant som jag tycker att arbetsgruppen skulle undersöka om det finns möjlighet till. Jag tror inte att det handlar om stora pengar, men dykparken skulle ge en stor möjlighet för att utveckla dykturimsen på Åland samt att utveckla utbildningen av dykare. Om det finns en dykpark etablerad skulle man slita mindre på de vrak som finns redan i dag och som har ett kulturhistoriskt värde.

 

Det här var alltså några ord runt vårt resonemang i näringsutskottet. För min del hade jag gärna sett att man kunde ha infört en dykledarexamen, och det var vi överens om i näringsutskottet. Jag tror inte att det skulle ha förorsakat någon större byråkrati utan jag tror att det endast är ett argument för att man egentligen inte vill ta tag i det.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Kulturutskottet var nog berett att ta tag i frågan om det skulle ha varit motiverat, men vi kom fram till att det inte var motiverat. Vi skall komma ihåg, som jag sade i mitt anförande, att all dykning redan är strängt reglerad, kräver tillstånd, det krävs näringsrätt för en utifrån kommande aktör, då krävs det att man kan svenska osv., så det här sållar bort ganska många. Det krävs också tillstånd för dykning till sådana vrak som inte anses som fornminnen. Mot den bakgrunden har vi kommit fram till att en dykledarexamen inte hjälper sakfrågan på det viset. Jag är inte rädd för att införa byråkrati, om det är motiverat, men i det här fallet har kulturutskottet efter noggrant övervägande, vill jag säga, kommit fram till att det inte är motiverat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag vill inte mera kommentera att kulturutskottet och näringsutskottet har två olika synsätt här. Vi har sett en möjlighet till att man har kunnat bedriva en viss näring för att utbilda dykledarexamen och kanske månat lite mera om vårt kulturarv som ligger på havsbotten än vad kulturutskottet har gjort, och det är lite förvånande.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Ltl Brage Eklund säger att näringsutskottet värnar mera om kulturarvet på havsbotten än kulturutskottet, men det vill jag bestämt ta avstånd från. Det är just mot bakgrund av de övervägandena som vi har kommit fram till att en dykledarexamen inte skulle innebära något ytterligare skydd utan de som är ute i ogjort väder och avser plundra ett vrak skulle inte ta en sådan här examen och få ett tillstånd. Man ringer inte heller till banken och frågar om det är okej att vi kommer klockan 14 och rånar en värdetransport utan man far dit oanmäld och så säger man upp med händerna och så tar man pengarna! Mot bakgrund av just det att vi inte ser någon möjlighet att genom det här instrumentet skydda ytterligare har vi valt att inte införa det.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Som jag sade har vi divergerande åsikter. Våra höranden, som hade ungefär samma åsikter som oss i näringsutskottet, ansåg att om man inför en dykarexamen får man de seriösa företagen som vill bedriva dykverksamhet på Åland att komma hit och etablera sig medan de mindre seriösa håller sig undan härifrån, så det innebär visst ett ökat skydd.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är ganska intressant att Ålands Framtid och ltl Brage Eklund förespråkar starkare regleringar vad gäller entreprenörerna inom dyknäringen. Jag hoppas att värnandet av fornminnen också flyttar över från hav till land när de frågorna sedan kommer upp på agendan!

Jag skulle vilja säga att vi har Nordens strängaste lagstiftning vad gäller tillståndsplikt för dykning. Det är just det som gör att man måste ha en balansgång mellan våra krav och det som också grundlagen säger om rätten att röra sig fritt, både på land och under vatten, allemansrätten gäller också under vatten. Det här är alltså den balansgång som landskapsregeringen har gått när man har gjort förslaget. Men jag skulle vilja fråga ltl Brage Eklund och näringsutskottet. Man har en skrivning om att vrak under 100 år men äldre än 50 år är i princip skyddslösa. Kan ltl Brage Eklund förklara det lite närmare?

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag skall inte i replik gå in på den debatten, för det kommer inte att räcka med en minut i så fall. Jag tycker att när det totalt gäller värnandet om skyddet och att vi vill strängera dykledarexamen bygger det på att det är de som bedriver verksamhet som har påpekat svagheten. Inte är det vi i näringsutskottet utan vi har tyckt att vi har kunnat omfatta deras åsikter och när vi har diskuterat oss fram till beslutet råkar det också överensstämma med vad de ansåg. Det är inte bara vi från näringsutskottet utan också de som bedriver näringarna som har påpekat detta.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

 

När vi har tagit fram lagen har vi gjort det i nära dialog med de verksamma och med dykarna. Vi känner till att det finns en grupp som vill ha  s.a.s. dykledandet för sig själva, men det är så att en dykledarexamen är en internationell examen och den innefattar det att man också måste lära känna de lokala förhållandena, det lokala regelverket, den lokala lagstiftningen och även var vraken är lokaliserade, deras historia osv. Redan det att man har från internationell organisation godkänd dykledarexamen innefattar också att man måste lära känna de åländska regleringarna vad gäller dykning.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Enligt det hörande som vi hade ansåg de att även om man måste ha kunskap om det som ledamoten Camilla Gunell räknar upp skadar det inte med att få bättre kunskap om de regionala havsmiljöerna och de vrak som finns runt Åland i dag. Det är lite speciellt, det är inte som på andra ställen och det är väl orsaken till vårt ställningstagande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Ltl Brage Eklund tar upp intressanta tankegångar när det gäller en eventuell dykpark. Men nog måste det ske på ett privat initiativ för att det skall finnas ett geniunt intresse. Jag instämmer också i tankegången att landskapet kan bistå med eventuella utredningspengar eller kanske t.o.m. arrendera ut landskapsvatten, om det skulle visa sig vara möjligt. Det finns också ett annat problem när det gäller dykparker som kom oss till känna i utskottet och det är att det är väldigt svårt att få en dykpark som tilltalar alla, både nybörjare och avancerade dykare. Jag tror att en dykpark kan ge ett mervärde för dykturismen på Åland och dykintresset. Men jag tror inte att det kommer att minska intresset för vraken som finns i autentisk miljö.

 

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det resonemang som vi förde om en dykpark byggde på att det skulle vara på grunda vatten och att man skall lära sig kunskapen att dyka. När man i dag bedriver den verksamheten måste man gå ut till vrak som finns  medan man i det här fallet bygger upp en dykpark där man kan bedriva verksamheten och då sliter det inte på samma sätt på vraken. Det är tanken. Det bästa är ett privat initiativ. Men bekymret är hur det privata initiativet bevakar själva dykparken när man bedriver verksamhet så att inte andra också far dit och det kan som sagt arbetsgruppen fundera på.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Jag vill stöda ltl Brage Eklunds resonemang från näringsutskottet. I näringsutskottet såg vi dykledarcertifikatet mera som en möjlighet än som en begränsning just i den bemärkelsen att det kunde ge en näringsmöjlighet för någon skärgårdsbo som kunde ha detta som tilläggsuppgift under de tider man t.ex. inte kan fiska eller så. Det var också så, som ltl Brage Eklund sade, att detta efterlystes av branschen. Här verkar det vara att vi ser det på olika sätt.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag understöder ltl Raija-Liisa Eklöws resonemang och det är precis så vi resonerade. När det gäller hörandet verkar det inte som om landskapsregeringen inte har haft samma hörande som vi i näringsutskottet. De såg det mera som en möjlighet att utveckla detta som en binäring. Det är synd att det inte blir på det viset, men vi får väl acceptera majoritetens beslut.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Det som vi också tog upp var att man kanske – jag poängterar kanske – kunde använda bågskytteexamen som en modell, men den saken gick vi inte närmare in på. Man kan fortsätta att utveckla det här, men vi lär inte få andra med oss.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Bågskyttemodellen var mera som ett exempel på hur man har kunnat införa en examen när det gäller bågskytte. Där har man inte sett det som någon ökad administration. Men när det gäller dykledarexamen ser man det som att det ökar administrationen och förorsakar bara problem! Man är inte konsekvent här och jag tror inte att det är något större problem att föra in en dykledarexamen än det var att föra in bågskytteexamen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Henry Lindström:

Fru talman!

När det gäller skyddandet av det maritima kulturarvet har vi i kulturutskottet behandlat ärendet utgående från den diskussion som fördes vid remissen. Sedan har vi, som nämnts här, också begärt ett utlåtande av näringsutskottet och även haft höranden. Vi har försökt klargöra olika saker och jag tycker att det är viktigt att vi genom lagstiftningen klargör reglerna för skyddet av det maritima kulturarvet och väldigt positivt är också, som har framkommit i behandlingen, att det finns en bra dialog mellan förvaltning de som praktiskt utövar dykandet.

 

Flera av de saker som jag hade tänkt nämna har diskuterats en hel del redan. Det gäller skyddandet av vrak som är yngre än 100 år. I näringsutskottets betänkande är det närmast i samband med just den saken som man har fört fram kravet på dykledarexamen. Det diskuterades också i remissdebatten om just önskemålet att det skulle vara lokala dykledare som skulle kunna vara med i samband med den kommersiella dykningen.

 

Vi har nogsamt diskuterat detta i utskottet och ändå kommit underfund med, som utskottets ordförande nämnde, att vi inte kan se att man därigenom skulle kunna undvika hotet med plundring eftersom de som är ute i det syftet kanske kommer med en gång hit under ledning av någon dykklubb t.ex. som har ett tillstånd, och det sker helt i sin ordning, men följande gång när de kommer, om de har plundring i syfte, så begär de inte något tillstånd. Man kan inte heller uppnå ett skydd av det maritima kulturarvet genom att införa en dykledarexamen. Det där är någonting som vi har diskuterat också med de hörande som vi har haft i utskottet. Utgående från detta har vi tagit de ställningstaganden i utskottet, som tidigare har nämnts här och jag tycker att det är bra att vi får igenom förslaget till en ny dyklag, som vi populärt har kallat den i kulturutskottet.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Det lagförslag som nu har kommit så här långt är, vad jag har förstått på museibyrån, det tredje försöket att ta fram en dyklag och det är tydligen så at det finns grynnor i lagframställningen, men nu ser det ändå ut att gå bra och de utlåtanden som både kulturutskottet och näringsutskottet har givit är väldigt positiva i grunden, även om det finns nyanser som man fortsättningsvis kan diskutera.

 

I dykframställningen handlar det om att gå balans mellan regleringar och grundlagens rättigheter, mellan att göra det smidigt och bra för dykarna och dyknäringen samtidigt som man på ett bra sätt kan kontrollera och värna det maritima kulturarvet.

 

Lagstiftningen på Åland som har varit strängast i Norden har också betytt att vi har haft vrak som har varit mest välbevarade i Norden och att det är så tycker jag är någonting man också skall vara stolt och glad över, eftersom vraken, så länge de hålls intakta är en resurs, speciellt för dem som rör sig under vatten och som kan dyka på vraken. Det är även en resurs för oss att ha vraken som forskningsobjekt i den mån vi har resurser att forska på vraken; de har information och en berättelse med sig om vad som hände när de förliste, vilka som var ombord, hur fartygen var konstruerade vid olika tidpunkter osv.

 

Ett tema som inte bara på Åland är aktuellt utan som man har seminarier om runtom i världen är detta med vrak under 100 men äldre än 50 år. Det är en grupp som inte lyder under fornminneslagen men som ändå är så pass intressanta – räknar man bakåt 50 år är det vrak som sjönk runt andra världskriget – att där kan ännu finnas också väldigt intressanta aspekter att ta del av. Det lär finnas på Åland ungefär 190 vrak som är i den här kategorin att de är äldre än 50 men yngre än 100 år. Vi har tittat på det av den anledning att 1997, när dåvarande landskapsstyrelse gjorde en framställan om det maritima kulturarvet och fick back av lagtinget, så var det just på grund av det att man såg inte att det fanns tillräckliga skäl att sänka gränsen till 50 år. När man tittar på kringliggande regioner och även internationella regelverk är det just gränsen på 100 år som har varit gällande.

 

Därför föreslog inte landskapsregeringen heller i det här skedet en sådan sänkning eftersom vraken ändå är skyddade av äganderätten. Det är ändå någon som äger vraket. Det betyder inte att man får plundra ett vrak som ligger på botten, trots att det är under 100 år och inte faller under fornminneslagen. Där finns både hittegodslag och äganderätt. Därför blev jag väldigt tveksam till den skrivning som näringsutskottet hade om att dessa i princip var skyddslösa eftersom man då inte har tagit äganderätten och hittegodslagen i beaktande.

Ett system som jag under hörandet berättade om för kulturutskottet och som kulturutskottet glädjande nog har tagit fasta på är detta med fadderskap för olika vrak. Det är någonting man har utvecklat i Sverige, nämligen att dykklubbar och dykföretag kan fungera som faddrar för olika vrak och då i samarbete med myndigheten ha ett regelbundet system för hur man åker till vraken, besöker dem och tittar att de är intakta, om någonting har skett under tiden som gått samt rapporterar in det till myndigheten. Det här kunde vara en förlängning av det nuförtiden välfungerande samarbetet mellan museibyrån och dykarna. Det här kunde också eventuellt kopplas till vår utdelning av PAF-medel när vi stöder dykklubbarna; man kunde i samverkan utarbeta ett sådant här system.

 

Skärpningen av utbildningskrav som jag förstår att man har diskuterat kanske mest i näringsutskottet tycker jag är intressant, men vi har bedömt det på sättet att har man en internationell dykledarexamen borde man också ha tillräckliga kunskaper för att kunna dyka på ett bra sätt även på de åländska vattnen. Vi har också i dag många dykare som kommer från Åboland och  från kringliggande regioner som har dykt på Åland i 20-30 år redan och som kan vraken lika bra som många andra. Det vore på något sätt också konstigt att införa regler för dem som redan är väldigt insatta i den här frågan, speciellt om målet är det att komma åt vrakplundring. De som plundrar, precis som ltl Danne Sundman sade, de frågar inte före utan de gör det helt enkelt. Vi kan konstatera att det är väldigt få vrakplundringar som har skett, i alla fall under de senare åren.

 

När det gäller dykpark förstod jag också näringsutskottets skrivning på det sättet att avsikten var att man ville ha offentligt finansierad dykpark. Nu säger ltl Brage Eklund någonting annat, men det var också så jag tolkade skrivningen. Då tycker jag att kulturutskottet i sin tur har en bättre skrivning där man påpekar att det här skall vara ett privat initiativ. Det finns i dag en inkommen anhållan om ett privat initiativ vad gäller dykpark och det tycker jag är intressant. Där skall vi från myndighetens sida förstås titta på upplåtandemöjligheter, arrendemöjligheter av vattenområden, vi skall titta vad vi kan göra rörande miljötillstånd, för det krävs också miljötillstånd för en sådan här verksamhet och eventuellt i vilken grad det kan finnas utredningspengar. Det finns alltså sätt att bistå från samhällets sida på ett direkt sätt än att tillsätta någon offentlig arbetsgrupp i det här skedet. Jag tycker att det är väldigt bra att initiativet kommer från fältet och att vi kan ta vara på det här och i samverkan med dem jobba vidare.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Till först nämner ledamoten Camilla Gunell att det finns många dykare från finska sidan som har varit på Åland och dykt i 20 år. Då kan man säga att det är många svenska bågskyttejägare som har jagat i 20 år och har svensk examen, men vi fordrar också en åländsk bågskytteexamen därvidlag. Man kan likställa det, det är inte någon större skillnad. Det är i medvetande om vår unika marina havsmiljö som vi har resonerat oss fram till detta i näringsutskottet, inte är det fråga om någonting annat samt ytterligare för att utveckla en möjlighet att bedriva en liten näringsverksamhet där man skolar dem. När det gäller dykpark skall man komma ihåg att i turiststrategin står det att vi skall införa den dykpark. Detta är i samklang med det.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det ändå är bra att göra klart om näringsutskottet menar att det skall vara en offentligt finansierad verksamhet när det redan finns privata initiativ. Är det inte bättre att vi diskuterar med privata som har det här intresset. Jag tror i likhet med ltl Katrin Sjögren att då får man det rätta engagemanget vad gäller verksamheten. När det gäller utbildningsdelen bör museibyrån när man utfärdar dyktillstånden också skicka den åländska lagstiftningen, särskilt nu när den är ny, man kanske också behöver hålla kurser i vad den nya lagstiftningen innebär, att man alltså har en regelbunden information till dem som söker både om tillstånd att dyka och om anmälningsplikten. Jag tror att man kan på olika sätt tillgodose detta utan att det måste vara ett krav på en examen.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tänker inte diskutera examen mera eftersom vi har två olika synsätt på den. Vi accpeterar ledamoten Camilla Gunells ställningstagande och hon får väl acceptera vårt. När det gäller initiativet till privat dykpark tycker jag att det är helt okej. Men problemet är kanske var man får vatten och var man kan upplåta vatten och där tycker jag att landskapet har en stor roll att påta sig, även också att stöda dykparken och kostnaderna med normalt stöd som till andra verksamheter, inte överstora stöd som bl.a. i fråga om golfbanorna, utan ett normalt investeringsstöd.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag vill upprepa att det finns en anhållan inne och en diskussion påbörjad, så vi skall göra vad vi kan vad gäller upplåtandemöjligheter, arrenden, miljötillstånd, utredningsmedel, i den mån de finns osv. Vi kommer att behandla detta i vederbörlig ordning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag vill bara förtydliga för kultur- och utbildningsansvariga Gunell att vi diskuterade också utbildningsfrågan mycket, mycket ingående i kulturutskottet. Vi diskuterade möjligheter och begränsningar, vad det skulle kunna få för konsekvenser för åländska dykarföretag. Skulle det kunna ge ett mervärde att man skulle ha en speciell åländsk dykarexamen men också skyddandet av vraken, för är det så att vi får en utökad plundring och förstås utökad dykverksamhet som sliter på hela verksamheten, men vi konstaterade att det blir för byråkratiskt och det är i strid med fri rörlighet av varor och tjänster och dessutom har vi näringsrätten som delvis begränsar dykverksamheten på Åland.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är väldigt bra att utskottet har diskuterat detta grundligt och jag tycker också att utskottet har gjort en bra bedömning på slutet, att ni gjorde den slutsats som ni gjorde och den är i överensstämmelse också med det som landskapsregeringen har föreslagit.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Jag skall inte bli så långrandig för jag tror att det är många som väntar på nästa ärende, det är spännande saker på gång. Men det finns några saker som jag vill tillrättalägga och kommentera i fråga om dyklagen. Först argumentet som man använder att det skulle vara byråkrati att införa en licensiering av dykledare och därför väljer man att inte göra det tycker jag är ett fel argument. Jag är den första som är emot byråkratin. Jag skulle vilja ta bort två tredjedelar av de flesta lagar vi har, men i det här fallet är det faktiskt näringen själv som vill byråkratisera på Åland. Ofta byråkratiserar vi för näringarna som de inte vill ha och vi gör det krångligare för dem fast de inte vill ha byråkratiseringen, men i det är fallet är det faktiskt näringen själv som har kommit med ett förslag på att vi kanske skulle kunna göra det på det här sättet för att skydda den marina kulturmiljön, men naturligtvis handlar det också om att man försöker hitta sätt – som jag inte tycker att är fel – att utnyttja näringsrätten och självstyrelsen. Jag tycker att vi skall absolut inte skämmas för att använda den rätt vi har att stifta lagar och förordningar för att göra det s.a.s. bättre för våra lokala företag och kanske skydda dem. Vi har en näringsrätt och vi har en självstyrelse och jag skäms inte över att försöka behålla arbetsplatserna här och gå dykföretagarna till mötes. Argumentet att det är byråkratiskt och därför skall vi inte införa licensieringen av dykledare tycker jag inte riktigt håller eftersom det inte är härifrån vi försöker göra det mer byråkratiskt utan det är dykföretagarna som eftersträvar det.

 

Jag håller på och funderar på om jag skulle komma med några ändringsförslag eller om jag skulle försöka få ärendet till stora utskottet, men jag tror att det blir svårt att få det att gå igenom, så jag skall ta mig en funderare till.

 

I fråga om dykparken kan jag hålla med om skrivningen i näringsutskottets utlåtande är lite så där, den borde kanske ha kunnat vara lite klarare, men näringsutskottet har aldrig ansett att landskapsregeringen skall driva någon dykpark. Vi har däremot haft en diskussion om att det kanske kan ses som en infrastrukturell satsning där man på samma sätt som jag tycker att man borde gå in med golfbanor, kk-hus osv. kan säga att okej vi kan delfinansiera det här upp till en viss procent som är acceptabel enligt EU-sätt att se det, om det sedan är 23 procent eller var gränsen går någonstans. Jag har pratat om det många gånger tidigare att man skulle kunna satsa på flera olika projekt i stället för att sätta alla ägg i samma korg som man gör nu exempelvis, man vill till 100 procent finansiera golfbanor, kk-hus osv. Då skulle man kunna ha några olika projekt som landskapsregeringen kunde vara med på ett hörn, men det är helt klart och definitivt enligt mitt sätt att se det att majoriteten, 75 procent, måste vara privat finansierat och privata personer bakom, det är först då det här kommer att fungera. Det är väldigt logiskt att parken, om den någon gång kommer att bli förverkligad, skulle kunna vara på landskapets vatten, exempelvis i norra skärgården, norrom Havsvidden eller där någonstans. Där skulle man kunna anlägga den, men det tänker jag inte gå in på nu. Jag är däremot väldigt positiv till en dykpark. Jag är väl själv en av de få dykarna i lagtinget men jag pratar inte för den därför utan jag håller också med argumentet om att man kanske inte drar hit så jättemånga dykare som vill komma hit och dyka i en artificiell dykpark när vi har så fina vrak att dyka på, men det finns alla möjliga olika sorter dykare, från nybörjare till mera avancerade och vissa dagar kanske det inte passar att dyka på ett av de exklusiva dykvraken och då kanske man kan göra ett träningsdyk osv. i en flygplanskropp. Det behöver inte bara vara vrak man sänker och det är också ett sätt att stärka den maritima linjen på Åland. Vi har sjösäkerhetscentum, men vi skulle kunna ha utbildningssyften, utbilda räddningsdykare osv. Det finns hur mycket som helst som landskapet kunde ha intresse av i en dykpark, men man skall inte driva den och man skall inte vara den aktiva drivaren utan man skall se till att det är privata som kommer med. Men om man uttalar ett stöd från den här talarstolen och majoriteten i salen gör det, så kanske det är lättare för privata att komma fram med ett konkret förslag också.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker man skall komma ihåg att näringsrätten inte är till för att skydda mot konkurrens. Den är faktiskt till som ett språkskydd. De dykföretag som söker om näringsrätt att få verka på Åland och uppfyller alla krav så har ju rätt att göra det. Vad vi har sett hittills i alla fall så finns det enbart seriösa företagare inom den här branschen och jag vet inte hur många det är som faktiskt har ett kommersiellt intresse på Åland. Landskapsregeringen känner också väl till att det finns en del intresse hos dykföretag att reglera det här ytterligare och det finns naturligtvis ett kommersiellt intresse i botten, men man måste komma ihåg att kulturarvet är allas och man kan inte reglera det här hårt. Vi har också grundlagen att ta i beaktande om allas möjligheter och tillgänglighet till vraken.

 

 

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Återigen, jag skäms inte för att försöka göra det möjligt för våra lokala företag att tjäna pengar. Om det kommer ett dykföretag utifrån så har det absolut rätt att få börja dyka, om de söker näringsrätt, förutsatt – till skillnad från minister Gunell – att man bör ha den lokala dykledarlicensieringen också. Naturligtvis skall man få komma hit och bedriva sitt dykföretag och ta med sig turister ner och dyka om man har gått den kurs, som s.a.s. våra lokala dykföretag eftersträvar  och som specifikt fokuserar på vraken som finns på Åland. Naturligtvis finns det en poäng och jag förstår hur man resonerar, att det är enklare att inte ta dykledarkursen utan man köper tjänsten av en lokal dykledare. Men, okej, jag köper det!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det verkar som om vi har lite olika nyans där. Jag menar att man också måste tro att de som har en internationell examen och som vill bedriva näring inom den här branschen, som ändå är synnerligen reglerad för att säkra trygghet och annat, också inser att det är en förutsättning att man tar del av den lokala lagstiftningen, de lokala vrakens lokalisering, historia osv. Där skiljer det sig n: ltl Fredrik Karlström vill att man skall avlägga ett prov medan jag och landskapsregeringen förutsätter att detta är någonting man måste kunna redan när man börjar en sådan här verksamhet.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Vi behöver inte gå in i detaljerna men en internationell dykledarexamen kanske avlagd i ett varmare land med helt andra förutsättningar än här tror jag, och jag tror också de flesta dykare håller med mig, är kanske inte riktigt samma sak som en dykledarexamen som man tagit i de kalla vattnen på Åland. Det är två skilda världar. Jag tror också att de seriösa dykföretagen som kommer utifrån om de startar någon slags verksamhet här, så har de ingenting emot att gå den lokala dykledarlicenseringskursen som eventuellt skulle finnas. Det finns nämligen saker som man behöver kunna som är extremt annorlunda på Åland jämfört med exempelvis vattnen i Thailand, men det där är mera praktiskt. De seriösa företagen skulle inte ha någonting emot att gå den här kursen utan de skulle snarare eftersträva en sådan. Det är det som de lokala dykföretagen på Åland också gör.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Karlström tog upp frågan om en marinpark på Åland. Om allt det som han tog upp vill jag bara säga att vi håller på och jobbar med privata och har hela upplägget här och mycket av det som ltl Fredrik Karlström tog upp om vad det här skulle innehålla, inte bara att dyka på vrak utan också räddningstjänst och mycket annat finns här. Jag har haft diskussioner och har konceptet klart och skall träffa på en överläggning nästa vecka. Grundtanken är att de skall bilda ett privat bolag, driva den och vår roll skulle vara att kanske arrendera ut vatten. Vi har diskuterat vatten som landskapet äger på norra Åland, att allting skall ske på miljömässiga villkor och liknande. Vi är helt överens om själva upplägget, men jag kan inte i detalj gå in på vad deras affärsidéer går ut på utan den diskussionen måste ltl Fredrik Karlström ta med dem. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Det var jättepositivt att få höra från näringsminister Strand. Vi resonerar fullständigt lika och jag vet att minister Strand har en sund uppfattning om hur saker och ting skall gå till när man skall få företag att fungera ute på Åland också. Jag vill bara säga att du har den obundna gruppens fulla stöd att gå vidare här. Det här är precis så här det skall gå till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Liberalerna anser att det är bra att förhållandena och lagstiftningen som gäller vid dykning moderniseras. Dykning är ett segment inom turismbranschen som har utvecklingspotential. Det är en smalare nisch inom turismen i likhet med cykelturister och långfärdsskridskoåkare. Vi kan förstås aldrig konkurrera med tropiska vatten som har helt andra förhållanden med värme och en otrolig sikt. Men det vi faktiskt kan konkurrera med är dykning på vrak. Åland kallas i branschtidningar för vrakdykarnas paradis. En alldeles speciell dykupplevelse är att först gå till sjöfartsmuseet och se på den stora och fina fartygsmodellen av Plus och dess skeppsklocka, sedan gå ner och se på vraket som vilar på en bergsslätt här utanför Mariehamn, aktern ligger på 18 meters djup och fören på dryga 20, kanske upp till 30 meter. Plus förliste 1933 i december och tolv män omkom.

 

Men för att dykningen på Åland skall fortsätta att vara attraktiv är det viktigt att vi gör vad vi kan för att förhindra plundring. Därför vill jag och liberalerna understryka att systemet med fadderverksamhet, som kan vara ett komplement till lagstiftningen och som påtalas i kulturutskottets betänkande och av landskapsregeringsledamoten Gunell, sätts igång utan dröjsmål så att vi kan utveckla skyddet för våra vrak.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

Plenum avbryts här och återupptas i dag på eftermiddagen seden den till i dag utlysta frågestunden hållits.

 

Lagtinget tar nu lunchpaus och samlas åter kl. 12.05. (Kl. 11.36).

 

 

                                            ----------------------

 

FRÅGESTUND 19 januari 2007 kl. 12.05.

 

 

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen.

(F 2/2006-2007).

 

 

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: ltl Mats Perämaa, ltl Gun-Mari Lindholm, ltl Raija-Liisa Eklöw, ltl Anders Eriksson, ltl Åke Mattsson, ltl Danne Sundman, ltl Katrin Sjögren och ltl Fredrik Karlström.

 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut. Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Britt Lundberg. Ni ledamoten Britt Lundberg ansvarar för EU-enheten i landskapsförvaltningen och därför ställer jag en fråga till Er. EU-kommissionen och andra rättsinstanser har genom verkställighetsförbud, utredningar och frågor till landskapsregeringen uppmärksammat, om man får säga det så, det stöd till Ålands Industrihus som landskapsregeringen och lagtinget har beviljat för att därigenom förverkliga bygget av kontorsfastigheter, byggandet av flyghangar osv. I samband med lagtingsbeslut i dessa frågor har landskapsregeringen bedyrat att åtgärderna inte strider mot EU:s statsstödsregler. Anser ledamoten Britt Lundberg och den EU-enhet, som Ni ansvarar för och som avger svar i de frågor som EU-kommissionen ställer, att det stöd som getts inte till någon del bryter mot statsstödsreglerna?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det här är en fråga som tillsammans med EU-enheten i huvudsak handläggs på näringsavdelningen och det är också minister Jörgen Strand som har ansvar för den här frågan. Men alldeles kort kan jag säga att landskapsregeringen anser att det stöd som har givits till Ålands Industrihus ryms inom det regelverk som statsstödsreglerna utgör.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Jag tackar för det kortfattade klara och entydiga svaret. Eftersom ändå EU-enheten i samråd med näringsavdelningen författar svaren och gör bedömningar, frågar jag om ledamoten Britt Lundberg och EU-enheten har gjort bedömningar avseende det planerade golfprojektet, enligt det koncept som nu planeras, om det möjligen kan strida mot statsstödsreglerna?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det har gjorts en utredning vad gäller golfprojektet och enligt det upplägg som är tänkt, dvs. att vi bygger och sedan bjuder ut till allmänheten, skall det också rymmas inom det regelverk som statsstödet tillåter.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman! Min fråga går till regeringsansvarig Camilla Gunell. Min fråga rör sig runt hantverksutbildningen. Jag tror vi alla här i salen blev förtvivlade och tappade hoppet igårkväll igen när vi läste tidningen. Det finns ett beslut från lagtinget så sent som i samband med andra tilläggsbudgeten för 2006 där också finansutskottet skrev att man skulle efterskänka byggnaden på nuvarande tilltänkta plats, värde 40.000 euro, man skulle få en summa på 500.000 euro för verkstadsbyggnad och ett verksamhetsbidrag på 180.000 euro. Vi kunde nu genom media ta del av att man återigen har andra funderingar.  Min fråga är nu: Vilka informationer kan vi få till lagtinget från regeringens sida?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Jag informerar mycket gärna och jag kan också mycket väl förstå om lagtinget känner en viss fundersamhet i detta ärende. Det är precis som ltl Gun-Mari Lindholm säger att det här var villkoren som har ställts från landskapsregeringens sida gentemot den under bildning varande stiftelse som skulle ta över byggnaderna i befintligt skick i Tosarby och där vid sidan för maximalt 500.000 euro uppföra en verkstadsbyggnad invid. Strax före jul fick vi ny information i detta ärende, nämligen stiftelsen hade då på eget uppdrag gjort ytterligare en granskning av husets kondition och det visade sig då att läget har försämrats ytterligare under det här året och att av någon anledning har man målat fast ventiler i huset så att det inte har kunnat andas och det var en mycket allvarligare fukt- och mögelproblematik än vad man hade kunnat ana. Det betydde att stiftelsens medlemmar står i beråd att lämna in en skrivelse till landskapsregeringen där man inte är beredd att ta över huset i det skick som det befinner sig. Tidigare har stiftelsen varit väldigt inne på det här konceptet och velat ha det precis så som vi här också har beslutat. Men nu tycker man alltså inte att man kan ta på sig ansvaret för huset i det skick det befinner sig. Det var faktiskt så att landskapsregeringen aktualiserade redan i augusti alternativet kungsgården och där finns faktiskt en hel del fördelar i och med att det är en kulturhistoriskt värdefull byggnad som vi ändå på något sätt måste handskas med och ta hand om. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Vi är många som värnar om hantverksutbildningen här i salen och runt om på Åland. Vi anser att hantverk och design är en viktig nisch för Åland. Men när man får läsa det som vi fick läsa igår i media tror jag att det är många som nästan ger upp hoppet, åtminstone vad gäller insatsen från samhällets sida. Jag skulle ställa en sådan fråga att finns det en redan bildad stiftelse? Har man undertecknat avtal med stiftelsen? Finns det i dagsläget någon uppskattning om vad det i så fall kommer att bli för merkostnader? Det här är ett förslag som de har kommit med från kungsgården, vi måste antagligen titta på andra alternativ igen, men åtminstone som jag ser det är deras önskemål att man skulle få kungsgården. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Min förhoppning var den, och det är det jag har jobbat för hela tiden, att alternativet med Tosarby skulle ha varit satt och färdigt, spaden i marken för nya byggnaden och att saker och ting skulle ha rullat igång. Men jag tycker att det är klokt att inte driva igång det innan vi vet i vlket skick mangårdsbyggnaden är. I och med att detta måste utredas ytterligare måste vi titta på hela problematiken. Jag delar ltl Gun-Mari Lindholms uppfattning att det här är en viktig verksamhet och att vi skall göra allt vi kan. Vi hamnade också i en sådan problematik gentemot stiftelsebildarna att det blev ett ”moment 22” eftersom vi ägde byggnaderna och de skulle överföras i stiftelsen som ett boägg för att bilda en stiftelse, det behövs ju ett grundkapital. Men så länge landskapet ägde dem blev vi själva instiftare, och det var någonting vi inte ville åstadkomma.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till ledamoten Camilla Gunell. Min fråga gäller också Tosarby. Precis som ltl Gun-Mari Lindholm blev jag lite förundrad när jag igår öppnade tidningen. Som liberal blev jag ännu mera förundrad när jag läste att den motion som vi hade inför budgeten 2006, att just placera Tosarby hemslöjdsskola på kungsgården och på Ribackaområdet, inte var något värt. All den argumentation som vi då anförde för området finns nu med, och det är vi mycket glada för, men min fråga är: I den här nya situationen har då ansvariga Gunell beredskap att göra en ny värdering, en ny plan för hela utbildningen eftersom det verkar som om de alternativ som hittills har varit aktuella alltid hamnar fel?

 

 

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

I och med att frågan nu har hamnat i en ny situation måste vi diskutera den igen i landskapsregeringen. Så fort vi har ett nytt förslag återkommer vi till lagtinget så att lagtinget kan ta ställning till det. Men det finns, som jag ser det, fortsättningsvis alla möjligheter att bygga den redan planerade arkitektritade verksamheten på kungsgårdsområdet och att man då med medel som finns inom museibyråns ramar kunde restaurera mangårdsbyggnaden för den här verksamheten. Det finns alltså möjligheter att gå vidare, men det här måste vi diskutera i landskapsregeringen, i landskapsregeringspartierna och efter det sedan återkomma till lagtinget.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Tack för det! Vad gäller området kungsgården och Ribacka med alla de möjligheter som finns runt omkring så kommer säkert inte liberalerna att ställa sig på tvären. Men kunde man inte tänka sig att landskapsregeringen i snabb ordning gör en ny utredning och också utreder vem som blir ansvarig för utbildningen med tanke på ägandeförhållandena i byggnaderna. Man kunde tänka sig att landskapet blir ansvarig för utbildningen och stiftelsen bedriver verksamheten. Liberalerna skulle också stöda ett sådant alternativ. Vi har mycket att vinna på att utbildningen blir så bra som möjligt.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Jag håller helt och hållet med. Det arbete som nu har utförts på att skapa en ny läroplan och en ny profil för hela utbildningen är mycket väl gjort. Det innehåller en stor kompetens och ett väldigt stort arbete som redan har utförts. Det vore illa att inte kunna ta vara på det. Också vad gäller kungsgården finns det faktiskt väldigt intressanta fördelar med det området, eftersom där finns en färdig utställningslokal också, dvs. ladugårdsbyggnaden längst ner, den är rustad för utställning och det kunde fungera mycket bra i samband med den här verksamheten. Jag hoppas för min del att vi kan gå vidare på det spåret och utröna det och sedan återkomma till lagtinget med ny information.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

När jag lyssnar på ledamoten Camilla Gunell är det som om hon skulle läsa från mitt anförande i budgetbehandlingen inför 2006, så jag kan inte säga annat än att tacka för att de tankarna kanske har fallit i god jord. Det är förstås inte vår förtjänst utan det är säkert efter moget övervägande som förslaget har kommit till. Jag stöder alltså arbetet, men jag vill ännu poängtera och kanske få svar: Hur är tidsschemat? Vi kan inte nedrusta hela verksamheten under tiden som man velar.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Som jag ser det måste vi väl invänta första tilläggsbudgeten och ha berett ärendet fullständigt klart så att lagtinget då kan ställning till det. Jag skulle vara mycket glad om man fick en verksamhet och en lösning för kungsgården för det är faktiskt illa som den står nu, tom och innehållslös på ett så centralt och viktigt område som kungsmarkerna invid golfbanan, invid slottet, där det rör sig så många människor.  Jag skulle vara glad om den här landskapsregeringen skulle ha lyckats få ett innehåll för Tosarby stenhus som nu blir privat bostadshus och vi också skulle ha löst problemet med kungsgården.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Jag vill gärna ställa en fråga till lantrådet Roger Nordlund.

Det är så, fru talman, att ända sedan Ålands Framtid tog säte och stämma här i lagtinget har vi fungerat som en väckarklocka. Språkkommittén hade sitt första möte den 1 november 2004. Det var två förlängningar innan det arbetet blev klart, men kommittébetänkandet överlämnades i alla fall den 25 april 2006. Nu har det utlovats gång på gång från lantrådets sida att under höstsessionen 2006-2007 skulle ett språkpolitiskt program lämnas över baserat på kommittébetänkandet. Vi avslutar höstsessionen i dag och min fråga är förstås: Varför uppfyller inte lantrådet de löften han ger Ålands lagting?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Det är mycket riktigt som ltl Anders Eriksson säger att arbetet i kommittén är slutfört och jag har också lovat att lagtinget skall få programmet under höstsessionen. Tyvärr har jag inte kunnat leverera det ännu och det beror helt enkelt på arbetsprioriteringar; det har funnits andra projekt som vi måste se till att få till lagtinget och genomförda. En beredning av ärendet är igångsatt och det är den s.k. autonomiutvecklartjänsten som har till uppdrag att förbereda ärendet på ett sådant sätt att vi kan presentera det för lagtinget. Till lagtingets plenum är det ännu inte möjligt att få det, men jag hoppas att vi så snart som möjligt skall kunna få en diskussion tillsammans med självstyrelsepolitiska nämnden i lagtinget kring ärendet.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Som svar på min fråga varför säger lantrådet att det är arbetsprioriteringar. Prioriteringsmässigt: Vad är viktigare än vårt svenska språk? Jag är faktiskt väldigt besviken när det gäller det här ärendet och jag undrar om det är ett ointresse för det svenska språkets ställning? Är det lättja, är det slöhet eller är det rentav splittringen inom landskapsregeringen? Vi vet att kulturministern hade en lång reservation till kommittébetänkandet. Jag är faktiskt oerhört besviken varför man inte kan leverera det. Det lovades i remissdebatten att så fort remissdebatten var klar skulle lantrådet ta itu med det här och det skulle komma under höstsessionen. Jag ställer mig verkligt frågande till de prioriteringar den här landskapsregeringen gör.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Naturligtvis är det alltid lättare att föra fram ärenden som man är helt enig i, men det är nog inte huvudorsaken här utan det är helt enkelt det att vi har haft ärenden som vi måste se till att lagtinget får för behandling an efter. Jag vill understryka för ltl Anders Eriksson och för alla andra att svenska språket är en av de absolut viktigaste sakerna att värna om för oss i landskapsregeringen och lagtinget. Det är någonting som vi gör alla dagar i vårt arbete eftersom vi lever med verkligheten; vi lever med kontakterna till statsmyndigheterna i tiden, vi lever med att försöka skapa möjligheter för det åländska näringslivet att verka på svenska osv. osv. Sjukvård på svenska, utbildning på svenska. Jag förstår att det finns en otålighet från lagtingets sida att man också vill debattera de här frågorna, men man får inte blanda ihop det att man debatterar frågor i lagtinget med att det händer någonting. Det som händer är det som landskapsregeringen jobbar med alla dagar.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Problemet är att det är inte så lätt för oss övriga att veta vad landskapsregeringen jobbar med alla dagar. Jag säger helt öppet och ärligt att jag är ytterst besviken. Jag trodde på lantrådet, mina bänkkamrater bakom här sade att nu blir du lurad igen av lantrådet! Jag känner mig lurad, jag är väldigt besviken. Om det inte finns ett språkpolitiskt meddelande om hur vi skall värna vårt svenska språk på bordet den 5 mars när lagtinget kommer, så är jag den första som kommer att se till att det riktas ett misstroende mot landskapsregeringen. De här frågorna går inte att förhala, det går inte att dagtinga med vårt svenska språk i det oändliga. Det är trots allt grunden för hela självstyrelsen, och det sistnämnda tror jag att lantrådet och jag är helt överens om, men det måste också hända någonting när det gång på gång har utlovats. Jag vet att splittringen är stor även i detta ärende i landskapsregeringen, men det är för viktigt för att man skall lämna det bara på grund av det.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Den här landskapsregeringen och tidigare landskapsstyrelser har kontinuerligt höjt profilen när det gäller språkfrågorna. Vi har fått det implementerat i vår förvaltning att man alltid skall vara aktsam på att man beaktar självstyrelselagens stadganden att språket mellan rikets myndigheter och de åländska myndigheterna skall vara svenska. Jag har varit med ett antal år i det här arbetet och jag har sett ett klart uppvaknande, och det beror på den politik vi har fört i landskapsregeringen och de signaler som vi har givit ut till förvaltningen kontinuerligt. Jag förstår att ltl Anders Eriksson är lite otålig därför att vi inte har fått hit det och jag tar på mig ansvaret för det, det är ingen annan än mig man skall skylla på i det ärendet. Men, som sagt, det har funnits också andra ärenden att arbeta med och vi kommer att leverera ärendet  hit så att ni kommer att få debattera det.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Jag avser att ställa en fråga till landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman. Min fråga är: Hur avser landskapsregeringen agera för att underlätta tillämpningen av den åländska lagstiftningen för kommunala tjänstemän och ock klargöra rollen i förvaltningen mellan kommunerna och den sociala avdelningen? Som det ser ut i dag har socialarbetarna ute i kommunerna stora problem med tillämpningen av den lagstiftning vi har här och man önskar rådgivning, information och bollplank från olika håll. Det här är mycket barnskyddsärenden och omsorgsärenden, äldreomsorg och specialomsorg. Landskapsregeringen har alltmer gått in för att ha en roll som tillsynsmyndighet och kanske inte agerar rådgivare. Därför har det blivit ett tomrum just nu. Det kan fyllas genom att man tillsätter en extra jurist vid sociala avdelningen eller att man också förstärker tjänstemännen med en som har kunskap i äldreomsorg osv. eller att man underlättar för kommunförbundet med att kanske tillmötesgå och anställa en jurist. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Det är nästan så att ltl Åke Mattsson både frågade och svarade! Det är så att det här är en fråga som har diskuterats ganska mycket på avdelningen. De som jobbar med sociala frågor är väldigt få. Vi har tre anställda, inkluderande avdelningschefen, som sysslar med de sociala frågorna. Alldeles nyligen, kan man nästa säga, var det bara två i och med att Ulla Rindler-Wrede har en ganska ny tjänst och siktar in sig speciellt på barnfrågorna. Det som har diskuterats på avdelningen är rollfördelningen mellan kommunerna och landskapsregeringen, precis som sades och i samarbete med framför allt tidigare avdelningschefen Arne Selander har vi försökt tydliggöra social- och miljöavdelningens roll som en tillsynsmyndighet och en lagstiftande myndighet osv. Det har visat sig under de senaste åren att frågeställningarna från kommunerna har ökat oerhört mycket. Det här har diskuterats i annat sammanhang utgående från samarbete mellan kommunerna i det sociala arbetet och man försöker hitta varandra för att det är ett ensamt arbete och det är ett svårt arbete. Det som lutar mest åt i det här skedet är att vi skulle tillsammans med kommunförbundet – det har redan förts diskussioner – stärka upp och åtminstone under en försöksperiod göra ett ”projekt” där man skulle stärka kommunförbundet med en juridisk kunskap som i sin tur skulle serva kommunerna och socialarbetarna i kommunerna. Jag tycker också att det är viktigt att vi ser rollfördelningen för alltmera, om vi jämför med andra, så blir vi på något sätt en del av det kommunala systemet. Man ser inte skillnaden mera. Om vi bara kan leka med tanken hur det är på fastlandssidan, så är det helt självklart att kommunerna i de här frågorna vänder sig till kommunförbundet, men hos oss på Åland har det funnits vanan att det är till landskapsregeringen man vänder sig i de här frågorna för kunskapen har inte funnits och man har inte heller byggt ut Ålands kommunförbund på det sättet. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Det blev lite konstigt för jag kunde inte prata så fort som jag hade förväntat mig så frågan uteblev! Det gäller tidsramarna när man kommer att vidta åtgärder för det här. Som det ser ut just nu så börjar problem försvinna mer och mer från kommunerna för man vänder sig till fastlandet. Man har uppbyggt ett ganska bra kontaktnät där, så det känns som om en del av självstyrelsen rinner bort s.a.s. att man behöver kanske inte ha landskapsregeringen mer utan i stället så vänder man sig dit. Därför borde det sättas igång i brådskande ordning, om man skall göra det som ett projekt och ett försökså borde man kanske ha haft det med i budgeten redan och tänkt på det i det skedet. Nu börjar det bli lite sent. Anser man i landskapsregeringen att det är bra att man vänder sig till finska myndigheter som konsulter och rådgivare så borde man uttala det i klarspråk och framhålla det också till kommunerna.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Om man vänder sig till fastlandet är det antagligen till kommunförbundet där. Man vänder sig knappast till regeringskanslierna osv. Det är Finlands svenska kommunförbundet man vänder sig till och jag tycker att vi borde stärka vårt eget kommunförbund för att det skall ha en roll. Börjar vi mer och mer ta över det som skulle vara typiskt för ett kommunförbund börjar man ifrågasätta kommunförbundets roll på Åland. Så länge vi har ett Ålands kommunförbund är det där den här kunskapen finns och det är dit man skall vända sig i stället för till kommunförbundet i riket.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Vi har tydligen en samsyn i den här frågan men det är tidsramarna. Från den liberala gruppen tycker vi att det är en mycket angelägen fråga för oss och vi hoppas att man forcerar frågan och att vi inom en ganska snar framtid kan vänta att man har agerat från landskapsregeringen lite tydligare än vad man har gjort så här långt.

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Jag kan säga så här att vi skall försöka ha en så bra takt som möjligt. Men tyvärr kan vi konstatera att rent personellt fick vi en svacka på avdelningen för det här var frågor som Arne Selander var väldigt engagerad i och han förde mycket diskussioner med kommunförbundet. Och ni vet alla var han finns i dag, så vi är faktiskt inne i en ganska svår situation rent personellt på avdelningen, men det är ett prioriterat område.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman! Jag önskar ställa min fråga till minister Lundberg. När man på Gotland beslöt förverkliga det som man kallar Wisby Strand Congress, som är liknande projekt till vårt s.k. kk-hus, så har Sverige den 15 juli 2001 notifierat det eventuella statsstödet till kommissionen. Som bekant håller vi på att bygga ett likadant projekt på Åland och driften är kraftigt subventionerad eftersom man har sålt ett hotell till ett kraftigt underpris till det företag som har garanterat driften. Min fråga blir då till minister Lundberg: Har landskapsregeringen utrett huruvida det här är ett statsstöd och borde notifieras till kommissionen innan det verkställs?

 

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Vi har gjort en utredning kring huruvida det här skulle utgöra statsstöd eller inte och vi har också haft kontakt med Gotland och diskuterat varför de notifierade och hur de har lagt upp sitt arbete. Vår bedömning är, när vi har gjort den juridiska bedömningen av investeringen och försäljningen samt hyran, att det inte är något problem med statsstödsreglerna.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Min tilläggsfråga blir då: Kommissionen har alltså inte tillfrågats utan man har gjort bedömningen själv?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det är sant. Vi har gjort en egen utredning huruvida detta utgör ett statligt stöd eller inte.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Borde man inte tillfråga kommissionen att allting är i sin ordning så att man inte efteråt hamnar i några konflikter som man har hamnat i när det gäller övriga eventuella statsstödsaffärer, får vi kalla dem vid det här laget?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det är alltid en bedömning huruvida man skall fråga kommissionen eller inte och man kan aldrig garantera att inte någon person har intresse att driva vilken fråga som helst till kommissionen, så det är väldigt svårt att förutsäga det, men i det här fallet har vi gjort bedömningen att det inte var nödvändigt.

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlad.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf. EU:s nya arbetsdirektiv började tillämpas den 1.1.2007. Direktivet är ett regelverk som syftar till, enligt EU, att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet. Fr.o.m. den 1.1.2007 får inte arbetstid plus jour, plus övertid överstiga 48 timmar i veckan. Har landskapsregeringen en uppfattning om vad de ny arbetstidsreglerna får för konsekvenser för ÅHS och kommunernas omsorgsverksamhet?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Den här frågan är utomordentligt angelägen och jag avser att på onsdag inleda en diskussion inom vårt eget fögderi kring de här frågeställningarna. Vi har ännu inte hunnit diskutera genom direktivet och upplägget, men det kommer att börja på onsdag. Vi tar de här frågorna mycket allvarligt. Själv är jag verkligen oroad om direktivens bokstav är det som i varje läge skall efterlevas. Då tror jag att vi också har betydande kostnadsutvecklingar framför oss. Vi är inte det enda samhället som har dessa bekymmer; vi vet att på den finska sidan och på den svenska sidan har man börjat engagerat sig i den här frågorna och man är mycket orolig över vart det här kan leda. Vi har haft hyggliga system på Åland som jag tror att man från arbetstagarhåll har varit ganska förnöjda över, men nu är det risk för att vi får nyordningar som inte minst kan leda därhän att vi får kostnadsdrivande effekter.

 

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Sent skall syndaren vakna! Anpassningen till EU:s arbetsdirektiv trädde i kraft den 1.7.2005 och det börjar tillämpas fr.o.m. 1.1.2007. Tydligen är Sverige indraget i en process med EG-domstolen för att man inte har implementerat direktiven. Finansansvariga, tillika avtalsansvariga, Wiklöf har inte någon uppfattning om vad direktivet har för konsekvenser för Åland och den åländska ekonomin?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Herr Wiklöf har nog aningar om aningar om vad det kan ha för konsekvenser, men innan jag deciderat uttalar mig med bestämdhet vill jag också titta på alla faktorer och alla möjligheter vi kan ha att komma fram. Jag kan försäkra frågande Sjögren att vi är inte ensamma i det här predikamentet. Hela Europa befinner sig i sort sett i samma; bekymren är jättestora, kan jag fösäkra och oron är mycket stor och framför allt är alla rädda för att man slår sönder det upplägg man har haft och att de kostnadsdrivande effekterna blir stora, säger jag, men de kan t.o.m. bli enorma om det inte lyckas. Det här är en jätteviktig fråga och jag klacksparkar inte bort den utan jag tar den på största allvar. Men det är ingenting man bara så där kastar ur ärmen och säger att så här skall vi ha det, punkt och slut!

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Det är det nog ingen som påstått heller! Men jag har en känsla av att man har börjat jobba med de här frågorna tidigare i hela Norden, i Storbritannien, i Tyskland. Jag tycker det är lite sent att börja på onsdag!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Nej, vi är i mycket gott sällskap!

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlad.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till ledamoten Lasse Wiklöf. Hur ser minister Wiklöf på att det kunnat inträffa att flera företag, exempelvis i Jomala, beskattats i Mariehamn de senaste åren? Hur reder man upp det och ser till att det inte kommer att inträffa igen?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Orsaken till att de här omständigheterna har inträtt torde bero på omständigheter att statistikuppgifterna från rikssidan har varit felaktiga, och de har legat till grund för taxeringen. Vi är uppmärksamgjorda på det här och från vår sida kommer vi att sörja för att de är korrigerade, den saken är klar. Sedan är det ett annat predikament hur man eventuellt kan tänka sig att reglera de förskjutningar i taxeringen som har skett mellan olika kommuner. Den frågan diskuteras också. Det torde handla om ca 400.000 euro i Jomala.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Så det betyder att man eventuella kommer att kompensera den kommun som blir drabbad i det här fallet, som har fått pengar men inte haft rätt till dem, om jag förstår det rätt och man jobbar dagligdags för att rätta till det här problemet?

 

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Som frågande ledamoten känner till har vi uppvaktats av Jomala kommun, av Saltviks kommun, som har varit berörda; jag tror det t.o.m. är någon till kommun som har varit berörda av förskjutningarna. Vi jobbar inte dagligdags, men vi är medvetna om problemet, jag tror redan att det är åtgärdat att det inte skall bli några upprepningar av det här. Men när det gäller regleringen inbördes är det här en oerhört mycket större fråga som inte låter sig göras enkelt. Det är nämligen så att om man skall åtgärda det här så krävs det att man återbryter en oerhörd massa beslut som är tagna. Det är ett jättekomplex och den frågeställningen har vi diskuterat, men vi har inte beslutat.

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlad.

 

 Den för frågestunden avsedda tiden är till ända. Frågestunden är härmed avslutad.

(Kl. 12.47).

 

 

TALMANNEN: Dagens första plenum återupptas härmed omedelbart.

 

 

Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 6:

 

Finansutskottets betänkande nr 5/2006-2007  med förslag till tredje tilläggsbudget för år 2006. (FR 7/2006-2007). (Bordlagt 18.1.2007).

 

Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Det här ämnet börjar bli väl debatterat men jag måste ändå lite sammanfatta liberalernas ståndpunkter. Vi står fullt och fast bakom det betänkande som finansutskottet gav om det kortruttsmeddelande som landskapsregeringen i sin tur gav lagtinget för något tag sedan. Det betänkande från finansutskottet jag refererar till gavs senaste vår.

 

Vi är för att man skall utreda en tunnel till Föglö och vi är för att om det visar sig att byggnadskostnaderna blir av den digniteten så att man kan kalkylera att man gör driftsvinster är vi också för att man sedan bygger tunneln. Men utredningen skall göras först, kostnadsberäkningen skall göras, offerter skall tas in innan man fattar det slutliga beslutet. Klart och entydigt!

 

Vi är för att Kökartrafiken efter att tunneln har byggts skall dras över Föglö. Vi är av den bestämda uppfattningen att trafiken till Kökar därigenom blir mycket bättre. Vi tror att det går att lösa Sottunga-Husö-Kyrkogårdsötrafiken genom att inrätta en egen linje för dessa öar, där ändhamnar kunde vara Hastersboda på östra Föglö och Överö på norra Föglö, en linje där. Fördelen för dessa öar med en helt egen linje blir den att då finns det inte passagerare och fordon ombord på färjorna och det gör att utrymmet på den färjan kommer att bli mycket, speciellt under säsongstid, bättre möjligheter för sottungaborna, husöborna, kyrkogårdsöborna att ta sig fram också under högsäsong.

 

Vi tycker att tvärgående linjen skall gå mellan Kumlinge, allra helst från södra Seglinge till Överö; då får vi en bra tvärgående trafik som ännu mera kan gynna både boende i södra skärgården, i norra skärgården, när det fram tills nu de facto har varit så att norra skärgården har gynnats lite mera, speciellt kumlingeborna av den tvärgående linjen. Så måste det vara eftersom kapacitetsbehovet på norra linjen så har krävt.

 

Vi är för att norra linjen skall vara kvar med Hummelvik som ändhamn. Vi vill att man skall förkorta färjpassen på norra linjen. Vi vill genomföra Bäröprojektet som skulle leda till ca 15 minuter kortare färjpass till fasta Åland också för brändöborna. Vi vill att man skall genomföra Jurmoprojektet, åstadkomma en vajerfärja, vi vill att man på sikt skall bygga ihop Torsholma via Lilla Hummelholm vidare till Lappo och Björkö för att då avsevärt förkorta färjpassen på norra linjen. Då kan vi ha en situation när den totala åktiden på norra linjen är nere på ca 2 timmar. Då kan det här bli en mycket intressant inreseväg för turister via skärgården till Åland.

 

Så lite om processen. Jag anser att finansutskottets beredning av det kortruttsbetänkande som vi gav var en mycket mera gediget genomförd beredning än den som landskapsregeringen presenterade i samband med denna tilläggsbudget. Finansutskottet hörde personer från Föglö, Kökar, Sottunga, vi var ut till Kumlinge, Enklinge, hörde representanter för Vårdö kommun, Brändö kommun, vi satte oss in i den här frågan. Vi var ute och åkte med skärgårdsfärjorna och hörde lokalbefolkningens önskemål. Vi ställde frågor, vi förde en dialog. Med den kunskapen i bagaget skrev vi helt entydigt i betänkandet att norra linjen är en viktig linje, den skall vara kvar.

 

Landskapsregeringen har för sin del säkert i många olika sammanhang diskuterat de här frågorna, men just när man fattade beslutet om tilläggsbudgeten hörde man ingen människa, vad jag kan förstå. Majoriteten av landskapsregeringen slog ändå fast för landskapsregeringens del att Föglö skall vara en knutpunkt för skärgårdstrafiken, vilket betyder att norra linjen skall bort.

 

Med dessa ord hävdar jag att den beredning som vi har gjort i finansutskottet är betydligt mera gedigen.

 

I tidningen Åland igår kunde vi läsa att journalister befarar att det pågår någon form av hämndpolitik i landskapsregeringen, att vissa partier hämnas på centerpartiet i denna fråga för att – enligt tidningen – centern har drivit på i landskapsandelsfrågan. Jag kan inte stå här och bekräfta om det är så eller inte är så, men det är mycket allvarligt om media börjar få den uppfattningen att det är på det viset.

 

Lantrådet sade här i talarstolen igår att frågan om norra linjen är en förtroendefråga. Ifall någon i landskapsregeringen väcker kravet om att norra linjen skall bort är det en förtroendefråga för lantrådet. Efter det har Frisinnad Samverkans ordförande, tillika vice talman Johan Ehn, flankerad av vicelantrådet i debatten, drivit på ett förslag som antagligen skall till omröstning som öppnar upp just för denna möjlighet här i lagtinget. Det öppnar upp för att norra linjen skall bort. Vad har vi för en situation? Är Frisinnad Samverkan ute efter att skära i auktoriteten hos lantrådet? Om ni lyckas med detta, vad sker sedan? Vad är fortsättningen på hämndpolitiken? Man kan säga som så att i en sådan här situation kan det säkert vara frestande för något parti att haka på i omröstningen för att uppnå en situation där lagtinget s.a.s. röstar emot lantrådet när lantrådet har sagt att detta kan vara en fråga om landskapsregeringens förtroende. jag tycker att Frisinnad Samverkan i det här sammanhanget agerar ansvarslöst. Men vi kommer inte att delta i ett sådant spel. Vi tänker på sakfrågan. Vi står fast vid det som finansutskottet har sagt. Vi har drivit på saken enligt den linjen länge och så kommer vi att fortsätta.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

När det gäller landskapsandelsreformen vill jag bara klart och tydligt säga att det är medias fria spekulation som ofta blir en sanning. Lantrådet och finansansvarige vet att en av de mest konstruktiva och den som har engagerat sig i Robert Lindfors utredning är jag själv. Jag tog också upp frågan i budgetdebatten och sade att kommer det en landskapsandelsreform i enlighet med det som Robert Lindfors har skissat på kommer jag att vara med på tåget. Vi för en mycket konstruktiv diskussion i den frågan. Jag kommer också att i en debattartikel som jag skall skriva i helgen att redogöra varför jag tycker det här, så det får ni läsa inkommande vecka.

 

Beträffande den kläm, som min kollega Johan Ehn har lagt, är detta ett sätt att visa hur man vill ta ekonomiskt ansvar för helheten när det gäller Ålands framtida välfärd på många olika områden. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag kan varken bekräfta eller förneka om det stämmer vad tidningarna har skrivit om. Men just nu fick vi en förklaring av vicelantrådet Jörgen Strand och det får jag därmed godta. Det är illa nog om media har uppfattat situationen så att man skriver på det viset.

 

Vad gäller klämmen som ni avser att ta till omröstning så även om man kan resonera så där som vicelantrådet Jörgen Strand säger att det är på grund av ett eventuellt ekonomiskt ansvarstagande så leder det politiskt till att auktoriteten hos lantrådet undergrävs om man driver en fråga där lantrådet tidigare under debatten har sagt att om detta genomförs är det en förtroendefråga. Det finns en mycket stark politisk dimension, och det tror jag inte Frisinnad Samverkan kan bortse från.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

När det gäller vad media skriver är det ingenting jag kan styra, men det skulle vara klädsamt om man skulle bli tillfrågad i sådana frågor. Jag skall som sagt redogöra skilt för det. När det gäller lantrådets auktoritet är det ltl Mats Perämaa som står här och ifrågasätter den. Jag har aldrig ifrågasatt den. Vi har i en sakfråga haft olika åsikter, och jag tycker att det är sunt att man kan ha det någon gång.

 

När det gäller vtm Johan Ehns kläm visar den den att Frisinnad Samverkan vill ta ansvar och speciellt när det gäller ekonomin för landskapet Åland. Då handlar det inte bara om skärgårdstrafiken utan det handlar om helheten. Det viktiga är att man ansvar för den frågan. Liberalerna bryr sig inte om ekonomin utan man är beredd att ösa på på alla områden. Det har vi fått belägg för i budgetdebatten och tidigare i dag, det finns inget ekonomiskt ansvar överhuvudtaget.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det där stämmer inte överhuvudtaget. Jag sade inledningsvis, och jag har sagt det många gånger, att vi är för investeringar i skärgårdstrafiken som leder till reducerade driftskostnader och också en bättre trafik. Det är ansvarstagande. Att stoppa upp projekten som vicelantrådet försöker göra är att cementera befintliga strukturer, då bibehåller vi höga driftskostnader, stigande bunkerkostnader, det är ansvarslöst. Vad gäller undergrävande av lantrådets auktoritet ställde vicelantrådet igår en fråga i debatten till lantrådet: Har lantrådet en egen kassakista? Vad är det då om inte undergrävande av lantrådets auktoritet! FS agerar ansvarslöst.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Detta med att agera ansvarslöst eller inte kan säkert vara en definitionsfråga och den kommer vi att få diskutera hur länge som helst. Vi har åtminstone fortsatt att vara med och ta ett regeringsansvar vilket liberalerna valde att inte göra i ett tidigare skede. Från vår sida är det ändringsförslag till detaljmotiveringen som nu ligger ett försök att faktiskt vara med och ta ett ansvar. Jag ser inte på något sätt att det undergräver att lantrådets auktoritet eftersom det inte finns något som helst förslag om indragningar av några linjer utan det är en förfrågan om att få ytterligare beslutsunderlag för att kunna ta beslut. Ltl Mats Perämaa gjorde ett antal gånger så att han sade att vi tror, vi tror att det är på det här sättet. Var är fakta? Det är fakta vi försöker få fram genom ändringsförslaget. Vi tar varken ställning för eller mot någonting i det här läget. Vi hade tre punkter, som jag tog upp i mitt anförade igår, som är grunden för det här: det skall vara praktiskt möjligt, det skall vara totalekonomiskt försvarbart och det skall vara försvarbart utgående från skärgårdsbornas behov av trafik. De utgångspunkterna har Frisinnad Samverkan haft i den här debatten. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Vtm Johan Ehn är säkert fullt medveten om vilka reaktioner det här sättet ger som Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna agerar i den här frågan. Man har skapat en synnerlig oro i skärgården, man har splittrat skärgården i två, kanske flera läger och detta utgående från en enighet som vi hade här förut i lagtinget. När lantrådet går upp och säger att det blir en förtroendefråga om man driver på att norra linjen skall bort, att ni då kommer med – även om ni kallar det ett kompromissförslag och det finns detaljer i det som säkert någon kan omfatta – ett förslag som öppnar upp just för denna möjlighet, försöker få ett lagtingsbeslut som öppnar upp för den möjligheten att norra linjen skall bort, vad är det då? Inser inte vtm Johan Ehn den politiska dimensionen i det här?

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Jo, vtm Johan Ehn inser den politiska dimensionen! Den politiska dimensionen är att ltl Mats Perämaa står och försöker så splittringen. Det är inte vi som nu försöker trycka på, vi har lagt ett förslag från vår sida som skulle bygga på att vi skulle skapa den enighet som ltl Mats Perämaa efterlyser men det som händer nu är att ltl Mats Perämaa härifrån talarstolen försöker skapa en betydligt större differens mellan åsikterna genom att han tror att det skall skapa en grogrund för att man skall spräcka ett regeringssamarbete eller någonting liknande. Det finns inga som helst förslag i ändringsförslaget om att dra in några linjer, det är ett förslag som utgår från att man vill ha fram mera fakta på bordet för att man skall kunna fatta kloka beslut. Det som har sagts här tidigare i salen i alla fall är just att man vill ha mera faktaunderlag innan man går vidare. Det tror jag också att ltl Mats Perämaa inledde med att säga, att vi behöver ha goda underlag före vi går vidare till beslut. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Självklart fordrar det mera beredning, det har alla sagt. Nu säger vtm Johan Ehn att det förslag som Frisinnad Samverkan avlägger inte avviker från det tidigare. Men varför lägger man då förslaget när vi förut var eniga om finansutskottets betänkande? Om det inte avviker, varför lägger man förslaget? Det är just för att så split, försöka stoppa upp projektet, riskera hela tunnelprojektet, som jag ser det. Om det inte avviker, varför lägger man det då?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det var ett mycket bra anförande som ltl Mats Perämaa höll. Det var klart och tydligt och det finns inte något om och men och från och till och att. Det överensstämmer väldigt mycket med den trafikpolitik som centern för.

 

När det gäller ltl Mats Perämaas förtroende för Frisinnad Samverkan verkar det vara något naggat i kanten! Personligen ser jag inte några problem att samarbeta med Frisinnad Samverkan. Vi har inte till fullo exakt samma syn när det gäller skärgårdstrafiken, men jag ser att här finns möjligheter att nå samsyn, det är jag fullständigt övertygad om.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är bra att någon från skärgården tar Frisinnad Samverkan i försvar för FS har svårt att försvara sig själva i de här frågorna!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag vet inte om jag skall ta det som negativt eller som positivt om jag försvarar Frisinnad Samverkan. Jag försvarar inte Frisinnad Samverkan utan jag försvarar det jag tror att är rätt, och jag tror att vi har alla möjligheter att utveckla den god trafik. Jag själv har inga ambitioner att se Föglö som en knutpunkt, det är inte den vision som centern har därför att det indirekt redan i det här skedet exkluderar norra linjen, och norra linjen anser jag, tillika som ltl Mats Perämaa, att bör finnas kvar. Däremot är jag inte lika pessimistisk lagd när det gäller det fortsatta samarbetet och skärgårdstrafikens utveckling. Från centerns sida har vi möjlighet att samarbeta med alla partier som sätter Ålands bästa för ögonen.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är bra att centern har den ambitionen, men som betraktare har man kunnat skönja, senast igår, att det finns en viss friktion i samarbetet mellan centern och Frisinnad Samverkan när lantrådet och vicelantrådet går upp i debatt mot varandra och ifrågasätter varandras handlande!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Jag har inte för avsikt att förlänga debatten, men jag vill ändå komma med några synpunkter. I pressen har det framgått att socialdemokraterna i debatten sagt att norra linjen skulle bort, och det stämmer inte. Vår utgångspunkt är att skärgårdstrafiken skall utvecklas och förbättras, även trafiken internt skall förbättras. Vi har i debatten diskuterat och visionerat kring skärgårdsregionernas framtida utveckling men inte sagt att vi vill ta bort trafiken på norra linjen.

 

Däremot, fru talman, stöder vi vtm Johan Ehns ändringsförslag med samma motivering: en förfrågan att få ytterligare underlag för beslut, mera fakta och att vi inte har tagit ställning i den här frågan, det vill jag klart och tydligt framhålla i detta sammanhang.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det finns en samsyn mellan socialdemokraterna och centern där vi efterfrågar ytterligare information. Den delen skulle vi inte ha något problem att stöda i vtm Johan Ehns ändringsförslag, men samtidigt ingår här en skrivning som säger att Föglö skall bli knutpunkt. Att då gå in och göra en utredning där man redan har cementerat fast en av grundbultarna verkar inte riktigt rimligt. Det är möjligt att socialdemokraterna i tidigare debatter inte rakt ut sagt att norra linjen skall läggas ner, men nog är det den allmänna uppfattningen som folk ute på fältet har fått efter att man har lyssnat av debatten. Ni var förespråkare för att norra linjens trafik skulle dras över Kumlinge, om jag inte minns fel.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det har varit en intressant diskussion just kring skärgårdstrafiken och skärgårdskommunernas framtida utveckling och det kommer säkert att diskuteras också i fortsättningen. Men vi tycker ändå att i det här sammanhanget och den skrivning som vtm Johan Ehn föreslår: ”om och i så fall hur” Föglö skall kunna användas som utgångspunkt, den innebär inte att man har bundit upp sig för det, utan det är bara ett sätt att ytterligare få underlag för framtida beslut som berör skärgårdstrafiken.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

”Om och i så fall hur Föglö skall bli en knutpunkt”, är det det som man skall utreda? Om och i så fall hur Föglö kan bli en knutpunkt. Då har man redan exkluderat den norra linjen. Det här är en centraliseringstanke, samma centraliseringstanke som återfinns i socialdemokraterna i princip i alla frågeställningar som lyfts upp och på det viset måste jag säga att ni för en väldigt rak politik! Ni vill centralisera och det här ytterligare ett led i detta, även om det är lite försiktigt – men den som är lite klarsynt och lite insatt i det ser vart det här är på väg!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Som jag tidigare har sagt i diskussionen är det så att vi vill, på samma sätt som Frisinnad Samverkan, ha mera underlag för den framtida skärgårdstrafiken. Ett underlag är att utreda det här, men vi har inte tagit ställning, och det är det som jag klart och tydligt vill framhålla. Vi har inte tagit ställning för hur den framtida skärgårdstrafiken skall utvecklas, men däremot är det en intressant diskussion kring det här med att hur skall skärgårdskommunerna klara av sin fortsatta existens. Det tycker jag också att är en väldigt viktig fråga. I den diskussionen ingår detta med ett regioncentrum som vi diskuterade igår.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Efter det anförande jag höll i detta ärende igår var det flera som frågade om Ålands Framtid stöder finansutskottets betänkande eller om man stöder vtm Johan Ehns klämförslag. Det tydde väl på att vi från Ålands Framtids sida inte var fullt så tydliga som vi brukar vara annars och därför vill jag komma med ett par klarlägganden.

 

När man tittar på projektet, en tunnel till Föglö som vi debatterar, är det ett av de större projekten, kanske det absolut största projektet på väldigt länge i landskapet Åland. Tittar man på detta stora projektet har vi en kostnad som är högst teoretisk i dagens läge. Vi har inte ens ett tekniskt förslag hur man skulle kunna genomföra det, och det är i och för sig därför som undersökningen skall göras. Konsekvenserna, om det här förslaget förverkligas, för skärgårdens transportsystem som helhet, dvs. hur skall t.ex. kortruttssystemet utvecklas, är också fortfarande skrivet i det blå, som jag ser det. Det finns många väsentliga frågor som fortfarande är öppna när det gäller att få en helhetslösning på detta ärende. Det finns två orsaker till att det är så enligt mitt synsätt och det är, som jag sade igår, att lagtinget har i sedvanlig ordning ett synnerligen bristfälligt underlag att ta ställning till från landskapsregeringens sida. Den andra saken är att förut har man lyckats dölja den oenighet som finns i denna regering, men nu har vi en regering som är djupt splittrad inför öppen rida. Samtliga partier, t.o.m. regeringspartierna, efterlyser mera fakta när det gäller detta ärende och denna begäran är synnerligen rimlig.

 

Jag analyserade igårkväll de två förslag som finns. I vtm Johan Ehns klämförslag står det här: ”En utredning måste verkställas om och i så fall hur Föglö skall kunna användas som utgångspunkt för trafiken till den övriga skärgården för att optimera trafiken för skärgården både ekonomiskt och trafikmässigt.” Det sägs vidare i förslaget: ”Byggande av en tunnel måste baseras på en långsiktig helhetslösning”, någonting som vi Ålands Framtids sida har sagt flera gånger. Det sägs till sist: ”Om det visar sig vara möjligt att förverkliga en tunnel skall landskapsregeringen återkomma till lagtinget med de frågor som aktualiserats av projektets helhetslösning.”

 

Tittar vi så på vad finansutskottet skrev, så skrev man så här: ”Om det visar sig vara möjligt att förverkliga en tunnel skall landskapsregeringen återkomma till lagtinget angående de frågor som då aktualiseras bl.a. gällande finansieringen av byggandet och driften av tunneln samt anslutande frågor, såsom utvecklingen av kortruttstrafik.”

 

Nog är det så att den långa debatten till stora delar igen är en klassisk åländsk strid om påvens skägg. Men det finns en sak som skiljer och det är just om Föglö skall vara utgångspunkt eller knutpunkt, vad vi nu vill kalla det för när det gäller skärgårdstrafiken.  Från Ålands Framtids sida anser vi att det är ansvarslöst att ta ställning till en sådan fråga, med det egentligen obefintliga underlag som vi har i dag.

 

Vi glömmer ofta en sak, fru talman, att det är många som lyssnar på de här debatterna i Ålands lagting och det är länge sedan som jag har fått så många samtal som jag har fått efter de här debatterna. Visst kan det vara så att folk läser mellan raderna någonting som kanske rentav inte står i vtm Johan Ehns förslag, men det har skapat en väldigt stor oro. Jag tog också fasta på vad ltl Anders Englund sade i sitt anförande igår, det fanns mycket tänkvärt där.

 

Sammanfattningsvis, fru talman, vi är inte beredda nu från Ålands Framtids sida att ta ställning om Föglö skall vara en knutpunkt för skärgårdstrafiken framöver. Därmed inte sagt att det är förslag som är dåligt, därmed inte sagt att det inte är ett förslag som är genomförbart, men vi har inte det faktaunderlag vi behöver ha på bordet. Mot bakgrunden av det kommer vi att stöda finansutskottets betänkande där vi faktiskt tycker att det som efterlyses i vtm Johan Ehns kläm ganska långt redan efterlysts.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag kan förstå ltl Anders Erikssons fråga om mera utredningar och liknande i det här ärendet och jag kommer i mitt anförande att redogöra lite mera för det. Jag vill förklara kort bara att vi gav ett kortruttsmeddelande i november 2005 och hela lagtinget var med på att norra linjen skulle vara kvar. Sedan kom det från en majoritet i landskapsregeringen på slutet av behandlingen att den kanske inte skulle vara kvar. Jag har för min del haft några få dagar på mig att göra den utredning som borde göras i enlighet med majoriteten i landskapsregeringen. Men jag har utgått från kortruttsmeddelandet som presenteras för lagtinget i november och jag hörde vad lagtingsledamöterna sade här. Utgående från det har jag jobbat och jag har tyvärr inte haft tid att göra en omfattande utredning.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller de fakta som samtliga partier har efterlyst är det kanske ganska långt så, som jag sade i debatten igår, att vad är ägget vad är hönan? Vi har sagt att om man satsar 200.000 euro på att göra den akustiska undersökningen är vi beredda att göra det för vi har förstått att redan efter den undersökningen vet man om det överhuvudtaget är möjligt att gå vidare. När det gäller kortruttsmeddelandet noterade jag också att trafikminister Karlssons egna kolleger i regeringen sade att det var lite väl kortfattat, om man uttrycker sig så. Summan av kardemumman, jag tror inte att det finns någon anledning från trafikminister Runar Karlssons sida att rikta kritik mot att jag vill ha mera fakta, det vill jag ha och vi ser tiden an, men vi är inte beredda att trycka på någon startknapp på basen av det vi vet i dag.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag kritiserar inte ltl Anders Eriksson för att han vill ha mer fakta, det är helt klart att om någon lagtingsledamot frågar någon i regeringen att man vill ha mera fakta så skall man få det. Det är vår uppgift. Jag försöker bara förklara varför jag inte har hunnit med i den omfattande utredningen i och med att en majoritet i regeringen kom med någonting som jag inte alls var förberedd på och som sedan efter några dagar presenterades här. Det är orsaken, men jag skall återkomma senare  här i dag utförligare till den här situationen och det som ltl Anders Eriksson frågar efter.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag har respekt och förståelse för att ett så här pass omfattande ärende kan man kanske inte reda ut på en vecka. Men det som minister Karlsson säger bekräftar ytterligare det jag sade igår, att den högra handen inte vet vad den vänstra gör i landskapsregeringen. Det är därför som den här typen av ärenden dimper ner på lagtingets bord utan att det finns några fakta underlag. Jag ser att delar av regeringen nickar instämmande och det är tyvärr en beklaglig situation!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

I det ändringsförslag som undertecknad har lagt finns inget förslag om att Föglö slutgiltigt skall bli en utgångspunkt. Det står: ”måste en utredning verkställas om och i så fall hur Föglö…” Därav förstår jag inte riktigt det som ltl Anders Eriksson var inne på att han inte kan stöda detta utgående från att han inte kan ta ställning till att Föglö skall bli det. Det finns heller inte i det här förslaget.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är helt riktigt att man kan göra den tolkningen av den text vtm Johan Ehn har presenterat lagtinget. Det jag säger är att precis samma efterlysning skriver redan finansutskottet ner, men skillnaden är: ”måste en utredning verkställas om och i så fall hur Föglö skall kunna användas som utgångspunkt”. Nog är det ofrånkomligt att man gör utredningen utgående från att Föglö skall vara utgångspunkt. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson har gjort en analys av det ändringsförslag som vtm Johan Ehn har lagt och jämfört det med finansutskottets. Jag har gjort samma sak och kommit till exakt samma insitk. Det vore i dagsläget dumt att låsa upp sig kring Föglö som knutpunkt när det inte finns några undersökningar kring det. Visserligen står det inte att Föglö skall bli knutpunkt men att man sätter mera fokus på att utreda det. Därför är jag glad att ltl Anders Eriksson väljer att stöda finansutskottets betänkande i den här frågan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det gläder mig att Ålands Framtid genom ltl Anders Eriksson har en sådan syn på helhetstrafiken inom landskapet Åland att man beaktar och kan analysera de olika förslagen samt även kan stöda finansutskottets förslag. Det är mycket glädjande. Jag tror att vi alla är överens om att vi kan behöva mera fakta på bordet i detta ärende. Men vi vet också att det finns mycket fakta färdigt egentligen bara att omfrisera siffrorna till dagens siffror och göra beräkningar. Det finns mycket beräkningar till många, många olika öar här i skärgården som har gjorts under årens lopp.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller det sistnämnda att det finns mycket utredningar kan det säket vara på det sättet, men, igen, vi står där vi står här i lagtinget och vi har inte fått den typen av utredningar presenterade för oss. Både ltl Veronica Thörnroos, ltl Anders Englund och jag är synbarligen överens; trots att jag är en sådan person som vill att det skall gå undan måste man ändå veta vad man tar beslut om och jag är någorlunda räknekunnig, så jag noterade att Ålands Framtid kommer att bli tungan på vågen i omröstningen och just mot den bakgrunden kände jag att vi måste sätta oss ner och titta ordentligt: vad är skillnaden i dessa två förslag?

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Vi är synbarligen överens om att vi inte kan ta förhastade förslag i sådana här ärenden som berör mycket stora folkgrupper och som får mycket stora inverkningar, särskilt skärgårdsregionen, som är beroende av trafiken, den är a och o. Tack Anders!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag tackar också och jag konstaterar att ltl Anders Eriksson är just så insiktsfull i politiska bedömningar, naturligtvis erfaren och har kommit till insikten att det förslag som Frisinnad Samverkan lägger – eftersom ursprunget grundar sig på att Föglö skall bli knutpunkten – väcker svallvågor ute bland befolkningen. Jag vill bara säga detta som ett beröm.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag brukar vara dålig på att bara tacka i replikerna, men vill jag säga att gör gärna mina egna analyser om varför vi har kommit fram till den ståndpunkt vi har kommit, men det är ingenting som skiljer i det ltl Mats Perämaa säger nu och det som vi har kommit fram till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Det var någon igår som noterade att ett enda budgetmoment med väldigt lite text, både i framställning och i betänkande, föranleder en så här jättelång och stor debatt. Så har det väl varit förr i världen också här i lagtinget att när skärgårdstrafiken har debatterats har svallvågorna gått heta. Det kanske vi inte är så vana vid, det är länge sedan vi hade en ordentlig trafikdebatt om skärgården.

 

Det intressanta är att när man kommer in på diskussion om skärgårdstrafiken tenderar debatten alltid att svälla ut. Det är som om det finns ett behov av att då skall alltid debatten utvidgas till att omfatta allt som har med skärgården att göra, då blir det regionalpolitiska debatter, fast det egentligen är trafikfrågorna vi borde diskutera. Jag kan i alla fall skönja någon form av ifrågasättande: för att skärgårdstrafiken är så dyr skall det alltid upp till diskussion, hela det breda spektrat av skärgårdsfrågor, därför att man ifrågasätter är skärgårdstrafiken för att den är så dyr. När vi diskuterar någon vägsträcka, förslagsvis Saltvik, så diskuterar vi trafiklösningarna, när vi pratar rondeller, pratar vi trafiklösningar, men när vi pratar skärgårdstrafik, då skall regiondebatten igång! Jag ifrågasätter detta för traditionsenligt har vi i landskapet fört en sådan regionalpolitisk och en sådan trafikpolitisk linje att landskapet solidariskt har stått upp för kostnaderna, just för att vi skall kunna hålla skärgården levande, upprätthålla skärgårdens livsnerv, vilket är skärgårdstrafiken.

 

Visserligen är det intressant med framtidsdiskussioner, men just nu är det alltså trafik vi diskuterar och det beslut om en utredning av tunneln som vi skall fatta. Jag kan inte låta bli att fundera lite kring de olika förslagen som har lagts, först i landskapsregeringens framställning där kommer bl.a. skrivningen om att Föglö skall bli knutpunkten. Sedan är det också Frisinnad Samverkans ändringsförslag – allmänna skrivningar! Det som får mig att fundera kring dessa olika inslag i debatten är: Vad är egentligen Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna ute efter med just de här formuleringarna? Båda partier har sagt att de är inne för en utredning av tunneln. Nå, varför inte då göra den utredningen för att sedan komma vidare i processen?

 

Ltl Anders Eriksson var inne på att den vänstra handen vet inte vad den högra gör i landskapsregeringen. Jag misstänker att både den vänstra och den högra handen i regeringen vet precis vad de sysslar med! De sysslar med det som flera gånger har sagts här, att genom att ange att Föglö skall bli knutpunkten i trafiken skapas en stor oro i samhället och framför allt kommer man att underblåsa motsättningar mellan den norra regionen och den södra regionen, och vad blir följden? Jo, det blir så stora motsättningar i vårt samhälle att det här projektet riskerar att helt och hållet förfalla. Och det är det jag tror att både socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan är ute efter.

 

Det är så med vtm Johan Ehns ändringsförslag att vi redan har sagt från lagtinget i det som ändringsförslaget går ut på. Vi har begärt via finansutskottets betänkande om landskapsregeringens trafikplan, som också tar upp mycket av dessa frågeställningar, att det skall vara alldeles klart att tillräckliga beslutsunderlag skall finnas innan slutgiltigt beslut om tunnelbyggande tas. Vad är det alltså  Frisinnad Samverkan håller på med? Vad vill FS och socialdemokraterna uppnå?

 

För liberalernas del är vi med förslaget om kortrutt ute efter att vi skall få strukturella förändringar i skärgårdstrafiken. Vi måste nämligen få ner driftskostnaderna för skärgårdstrafiken för att kunna rädda den på sikt och då är det enda sättet kortrutt, att förkorta alla färjpass. Jag hade tänkt komma in lite på hur liberalerna ser på kortrutt. Men det gjorde min kollega ltl Mats Perämaa på ett väldigt bra sätt, så det lämnar jag därhän.

 

Den regionalpolitiska debatt som fördes igår utmynnar från flera håll i att det skulle finnas ett centralt regioncentrum i Föglö. Jag blev väldigt förvånad – vad är det man egentligen pratar om, jag tror att det var främst socialdemokraterna som var inne på frågan om ett regioncentrum! Om socialdemokraterna tittar på Ålands karta och ser hur de olika skärgårdskommunerna ligger i förhållande till varandra, så undrar jag hur socialdemokraterna skulle uppnå ett centrum i Föglö som skulle kunna serva de övriga skärgårdskommunerna! Nej, det kommer aldrig någonsin att fungera! I dag har de olika skärgårdskommunerna sina egna fungerande centrum och så måste det vara på grund av geografiska skäl. Däremot uppfattar jag det som att tanken på ett kommuncentrum sammanfaller väldigt väl med socialdemokraternas och Frisinnad Samverkans tankar på att slå ihop kommunerna. Det finns alltså, igen, tankegångar ovanifrån att nu skulle skärgårdskommunerna knytas ihop och det skall finnas ett regioncentrum, man skall centralisera. Jag skulle säga att det här med regioncentrum är ett förslag som är mycket dåligt förankrat i det verkliga livet. Samtidigt är det så, som sades av många igår, att det behövs många olika åtgärder för att bevara livskraften i skärgården, men för att upprätthålla ett livskraftigt skärgårdssamhälle krävs det en livsnerv. Det krävs en välfungerande trafik, annars dör samhällena ut. Det är livsnerven och som liberalerna säger: skärgårdstrafiken är den förlängda landsvägen för skärgårdsborna.

 

Det som också förvånade mig i gårdagens diskussion var just av den orsaken att infrastrukturen är viktig och att socialdemokraterna så starkt framförde de synpunkter som egentligen var hämtade från Sverige, att det inte är så viktigt med infrastrukturella satsningar inom trafiken. Men det är just det som är viktigt för att vi skall kunna behålla skärgårdstrafiken, livsnerven, måste vi få ner kostnaderna och därför är de strukturella förändringarna nödvändiga.

 

Än en gång: Vad är det som Frisinnad Samverkan vill med sitt ändringsförslag? Vad är själva kärnan? Är det så att Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna vill gå vidare med tunnelbygget? Då finns det som efterlyses i Frisinnad Samverkans ändringsförslag redan sagt från lagtinget, alltså att det skall finnas fullständiga beslutsunderlag; där skall finnas klara ekonomiska kalkyler, där skall finnas alldeles klart vilka inbesparingar vi gör.

 

Jag tycker att vi i lagtinget nu skulle ha en möjlighet att än en gång ena oss kring det som vi redan gjorde för knappt ett år sedan, då enade vi oss kring finansutskottets betänkande. Och finansutskottet gjorde ett beredningsarbete, besökte alla skärgårdskommuner, besökte Norge, utskottet hade en otrolig kunskap kring de här frågorna. Finansutskottet hade då gjort en helhetsbedömning, vilket man är ute efter i ändringsförslaget. Finansutskottet efterlyser också ännu mera beslutsunderlag när vi väl tar ställning; efter att tunnelundersökningen är gjord skall vi ta ställning och besluta om bygget.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Trafiken är en livsnerv som påverkar hela skärgården och det är vi rörande eniga om. Det som vi socialdemokrater har konstaterat är, och det konstaterade jag också i mitt anförande, att den nu förda politiken har lett till att skärgården avfolkas. Till den situationen har trafiken naturligtvis också bidragit. Då måste se över: hur skall man – och det är det som vi socialdemokrater så gärna vill – stärka hela skärgården, hur skall vi få en välfungerande stärkt skärgårdsbygd på Åland? Då blir det den här diskussionen, precis som näringsutskottet förde år 2000 kring ett regioncentrum. När man för diskussionen kring ett regioncentrum blir det också.. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Ltl Christian Beijar säger att socialdemokraterna diskuterar hur skall vi stärka skärgården? Men beslutet nu handlar om hur vi skall ordna trafiken. Det är trafiklösningarna vi skall fatta beslut om. Vi skall fatta ett beslut om att gå vidare med utredningar om tunnel till Föglö. Det verkar förvirrat att man då från socialdemokraternas håll ger sig in i all världens stora regionalpolitiska debatt som är nog så viktig. Jag vill understryka att jag håller med om det är en viktig debatt. Men egentligen borde den tas med annat underlag. Jag hörde igår att det fanns tankar om att till lagtinget komma med ett skärgårdspolitiskt program – då kan vi återkomma till en skärgårdspolitisk debatt.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Vtm Viveka Eriksson förstår säkert lika väl som jag att trafiklösningar i skärgården har en väldigt stor regionalpolitisk betydelse. Man kan inte separera dem och säga att trafiken är en sak och regionen är en annan, utan regionen är helt beroende av trafiken och hur regionen skall utvecklas. Det är närmast en självklarhet. Därför är det ytterst viktigt att också se helheten här och det är det som vi socialdemokrater vill göra: vi vill stärka upp skärgården just genom att se helheten, vari ingår också skärgårdstrafiken, skärgårdstrafikens uppläggning och på vilket sätt man internt kan stöda skärgårdskommunerna.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Om det är en självklarhet att socialdemokraterna vill stärka skärgården borde socialdemokraterna också vara tillskyndare av att vi jobbar med skärgårdstrafiken på ett strukturellt sätt, försöker ordna upp skärgårdstrafiken så att vi får ner kostnaderna. Det är målet med den här debatten: kortrutt, strukturella förändringar i skärgårdstrafiken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Vtm Viveka Eriksson kör precis samma resonemang som ltl Anders Eriksson att det är ingen skillnad mellan Frisinnad Samverkans kläm och finansutskottets betänkande. Jag tycker att det är att lägga ut dimråder för det är väsentlig skillnad. I Frisinnad Samverkans kläm går man in för att förutsättningslöst reda ut allting ur ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller finansutskottets betänkande finns det här med ja, men först hänvisar man till betänkandet från trafikmeddelandet, där man har sagt att linjerna skall vara kvar, samhällsfinansieringen skall vara kvar, avgifterna skall vara oförändrade och går man in i en sådan diskussion att först skall allting vara som det har varit förut och så skall man späda på med en tunnel och merkostnader, då har jag svårt att ställa upp på det här. Mitt mål har hela tiden varit att vi skall få mera trafik för samma pengar, men skall vi behålla allt som det har varit förut och dessutom bygga en tunnel som kostar mer än nuvarande trafik så kan inte jag ställa upp på det, och jag får mycket svårt att bistå utredningen under de här förutsättningarna. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det är intressant att vicelantrådet och Frisinnad Samverkans tidigare ordförande pratar om dimridåer för det var precis det ordet jag hade i mitt huvud när jag tänkte på Frisinnad Samverkans agerande i denna fråga. Vad är det annat än dimridåer man vill sprida ut! Först skriver landskapsregeringen i tilläggsbudgeten att Föglö skall vara en knutpunkt. I ändringsförslaget framkommer– visserligen lite mera inlidat – att Föglö skall ha en knutpunkt. Vad är det som Frisinnad Samverkan vill uppnå med att slå fast det? Jo, jag tror faktiskt att det är så att man är så mot tunneln att man har valt det här sättet att väcka så mycket oro, få så mycket motsättningar så projektet stjälper.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det är ganska vanligt från liberalernas sida att lägga åsikter på Frisinnad Samverkan. Frisinnad Samverkan har ett mål med detta, och det var jag tydlig med, att få mer trafik för samma pengar utgående från att vi tar ett ekonomiskt ansvar som också gäller skärgårdstrafiken, på samma sätt som vi måste göra med landskapsandelssystem och allt annat. Man kan inte bara som liberalerna säga att allt skall vara som förut och så pytsar man ut mera pengar! Vi vet hur det slutade förra gången med stora underskott när ni reagerade. När vi skulle börja ta tag den här gången, så hoppade ni av! Vilket ansvarstagande tar ni? Det är ren och skär populism ni sysslar med.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Liberalerna har redogjort för hur vi ser på kortrutt, att vi vill ha kortrutt för att det skall bli strukturella förändringar så att vi får inbesparingar i driftsutgifterna. Investeringskostnaderna är inte problemet utan driftsutgifterna är problemet i skärgårdstrafiken. Liberalerna har lagt fram ett förslag hur man skall ändra. Vi har alltså förslag på en fullständig ändring hur färjpassen skall förkortas. Då tycker jag att det inte är så snyggt av vicelantrådet att börja påstå att liberalerna skall ha kvar allt som det har varit – när det är precis tvärtom.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Vtm Viveka Eriksson ifrågasätter diskussionen om ett regioncentrum i Föglö. Vi har tidigare hört ltl Anders Englund beskriva hur Vårdö har blivit något av ett regioncentrum för den delen av skärgården. Är det fel att föra in ett sådant resonemang att kunna skapa en större lokal marknad, att stärka möjligheterna att bedriva t.ex. ridskola, frisersalong, fotbehandlingar och bilverkstäder så att fler människor, åtminstone i den södra skärgården skulle kunna resa internt, att inte allt skall behöva försiggå i Mariehamn när det gäller service? Liberalerna är också inne för att servicen skall finnas nära medborgaren och liberalerna vill också, enligt ltl Mats Perämaas vision, ha Föglö som en knutpunkt för både Kökartrafiken och för Sottunga- och Kyrkogårdsötrafiken. Då blir Föglö ett regionalt centrum. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det ltl Carina Aaltonen just föreslog var att  hon vill flytta Vårdös regioncentrum till Föglö! Om slutresultatet är att man flyttar knutpunkten till Föglö, alltså att också norra linjen skulle förflyttas via Föglö, som utgångspunkten var från socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan i regeringen, sker det på bekostnad av den norra regionen och då får vi just de här motsättningarna. Redan i dag finns regioncentrum i Föglö, både ridskola och frisörsalong, kan jag upplysa ltl Carina Aaltonen! Jag råder socialdemokraterna att titta en gång till på Ålands karta och se hur skärgårdskommunerna ligger i förhållande till varandra.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Nog är det märkligt hur man kan misstolka! Det finns ett fungerande regioncentrum i Vårdö och det kan finnas flera regioncentra som jag ser det, t.ex. ett i Föglö för den södra skärgården. Det behöver funderas på att man också kunde ha regioncentrum för vissa funktioner i Kumlinge eller Brändö, alltså att man samordnar fler funktioner så att skärgårdsborna kan resa internt. När man ser på kartan är det klart att alla sex skärgårdskommuner inte kan resa till Föglö. Det är självklart, men varför inte då till att börja med stärka upp den södra skärgårdsregionen. Då måste man inte bara se på en tunnellösning utan man måste också inkludera andra lösningar som byggande av hamnar, broar och bankar så att lättare kan ta sig Föglö. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det är förstås klart att om Vårdö har ett fungerande regioncentrum har det också att göra med att norra skärgården kommer iland på Vårdö. Det har därför blivit en naturlig knutpunkt. Skall jag då tolka ltl Carina Aaltonen på det sättet att socialdemokraterna inte längre är inne på att ta bort norra linjen?   (Från salen: aldrig!)  Det är väldigt intressant att socialdemokraterna nu väldigt tydligt säger att  norra linjen skall vara kvar. Skall jag tolka det så? Det tycker jag var väldigt positivt för hela lagtinget och Åland. För liberalernas del har vi i vårt trafikprogram väldigt starkt understrukit just det som ltl Carina Aaltonen är ute efter, att man skall binda ihop skärgårdskommunerna. Det är tvärgående linjen. Det skall finnas norra linjen, det skall finnas södra linjen och tvärgående binder ihop de olika delarna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag vill bara i all vänlighet kommentera en sak som vtm Viveka Eriksson var inne på och det gällde sossarnas uttalanden om att Föglö skall vara ett regioncentrum, förutom att Föglö skall vara knutpunkten för skärgården. Socialdemokraterna har också stött det; förutom att Föglö skall vara ett regioncentrum har man i landskapsregeringen pratat för att Föglö skall betraktas som en faståländsk kommun och det har man också stött i finansutskottet. Socialdemokraterna vill därmed ha ett regioncentrum för skärgården som finns på fasta Åland.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Vtm Viveka Eriksson säger att liberalerna vill få ner driftskostnaderna. Det skulle vara intressant att veta hur sänka driftskostnaderna här? Man pratar visserligen om fler kortrutter, men igår nämnde liberala ledamoten Mats Perämaa att med kortrutt kan vi ha tätare turer. Blir det en inbesparing med liberalernas förslag eller är det så att man vill få det att låta så men egentligen är det inte någonting! Vtm Viveka Eriksson pratade också om att socialdemokraterna vill utarma kommunerna genom att slå ihop dem; tvärtom, vi vill få en starkare och mer levande skärgård och inte lägga alla pengar på att snabbare ta sig till staden och snabbare från Mariehamn utan kunna få möjligheter att utveckla saker i skärgården.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Liberalernas syn på kortrutt är att det skall bli billigare och det skall bli bättre. Vår syn är definitivt den att man snabbt skall kunna ta sig in till skärgården. Vi får ner driftskostnaderna genom att i första hand när det gäller södra linjen och tunneln förkorta färjpassen så väsentligt; Kökarfärjan kommer inte längre att gå runt Föglö och det kommer inte att bli parallella linjer som det faktiskt är i dag utan man kommer att ha enkla linjer på alla pass. Det blir korta pass och det betyder att man också kommer att kunna gå flera turer men med inbesparingar.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Liberalerna talar om inbesparingar men det finns egentligen inte någonting, man pratar om att det inte går runt Kökar men samtidigt finns det inte några summor eller någonting sådant och vad man kan gå in på. Jag vill gå vidare till varför vi stöder vtm Johan Ehns förslag. Han nämner i sitt förslag att man vill få en helhetslösning där driftskostnaden ingår för hela alltihop, medan finansutskottet mera tittar på hur man kan se på driften av tunneln. Vi måste försöka se på hela skärgården och det är det vi vill göra.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

För liberalernas del betyder detta med tillräckligt beslutsunderlag ganska mycket. Finansutskottet skrev i samband med trafikmeddelandet att innan slutgiltigt beslut fattas skall det fattas ett tillräckligt beslutsunderlag. För vår del är det just alla de övergripande kalkylerna, det skall vara klart, man skall ha driftskostnaderna klara. Diskussionen om Föglös status kommer, huruvida begreppet skärgårdsstatus finns kvar överhuvudtaget i framtiden ifrågasätter jag, antagligen kommer det inte ens att finnas kvar. Vilken bärkraft Föglö kommer att ha kommer att avgöra landskapsandelarnas storlek. Det finns redan en beställning från lagtinget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Vi inom Åländsk Center delar långt liberalernas skärgårdstrafikpolitik. Det kan jag konstatera efter att  ha hört vtm Viveka Erikssons anförande. Jag håller med henne om att det tenderar alltid att bli en vid diskussion så fort man flaggar upp för någon investering i skärgården och jag håller också med henne när hon säger att frågan nu gäller en utredning om att bygga en tunnel till Föglö eller inte, ingenting annat. Man har försökt så in lite runtomkring det som också kan vara problem, men jag skall återkomma i mitt anförande för att förklara lite mera runtomkring detta. Jag vill bara säga att jag håller med om att vi skall koncentrera oss på frågan om att ge pengar till tunnelundersökningen eller inte, sedan återkommer vi längre fram om det blir verklighet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Jag vill också påminna om att diskussionen egentligen gäller en undersökning om tunnelbyggande för att få reda på fakta och ingenting annat och också, som jag tror, att för att få bort alla tyckanden, alla hotbilder, alla spekulationer m.m. som en massa självutnämnda analytiker och skeptiker ägnar sig åt.

 

Centergruppen var helt enig när det gällde kortsruttsmeddelandet, så jag tänkte inte orda någonting om den övriga skärgårdstrafiken. Jag tycker att det har talats alldeles tillräckligt om det. Centergruppen anser inte heller att undersökningen behöver villkoras. Det är en undersökning som vi nu skall göra för att få svar på om man kan bygga tunnel, en klart teknisk undersökning som också kommer att ge vinkar om kostnader, och det är bra. Undersökningens viktigaste resultat är att utreda hur är berggrunden under Föglöfjärden beskaffad? Är den tät, är den poröst? Det är de stora skillnaderna, för är den porös och genomsläpplig så kräver den en massa olika tätningsåtgärder och jag tror att alla av oss kommer ihåg hur det gick i Hallandsåsen när man var oklar över vad det var för berggrund, vilka problem man hade med vattenläckage och tätningsmedel. Det är sådana här saker vi måste få reda på, det är det här som är det viktiga. Egentligen kan man säga att vi undersöker det vi skall köpa, om det vi skall är värt att köpa, sedan tar man beslut om man vill köpa det man trodde att man ville köpa – eller det man trodde att man inte ville köpa, kanske det blir så också! När vi har resultatet, om det visar sig att det är positivt för tunnel, är det dags att föra in alla

andra analyser, kalkyler, diskussioner med berörda nyttjare av tunneln, alltså alla kommuninvånare, det är då vi får ett slutligt beslutsunderlag och kan säga ja eller nej till tunneln.

 

Jag förstår nog om många tycker att vi i lagtinget håller på och strider om påvens skägg. Vi har två förslag att diskutera och rösta om så småningom. Det ena är utskottets betänkande, det andra är ett ändringsförslag från vtm Johan Ehn. Man kan tycka att de är exakt likadana, att det är rysligt lite som skiljer, men det finns en skiljelinje och det är norra linjens vara eller icke vara. Det är nämligen den skrivningen i finansutskottets betänkande som vtm Johan Ehns förslag vill ta bort, alltså skrivningen om att norra linjen bibehålls, där vi i utskottet hänvisar till kortruttsmeddelandets betänkande som  hela lagtinget godkände. Den andra skiljepunkten är frågan om Föglö skall vara en utgångspunkt för skärgårdstrafiken eller inte. Det är de här två frågorna som skiljer skrivningarna åt; annars är det verkligen ingen större skillnad, andemeningen är densamma. Alla vill göra undersökningen, Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna vill villkora och vill ha en tydlig skrivning om att man skall arbeta med Föglö som en utgångspunkt för trafiken och det betyder i förlängningen att norra linjen skall bort, vi måste vara medvetna om det, för det är så det är.

 

Jag tycker att vi igår fick väldigt fina argument, och vi har också fått en del i dag, varför norra linjen behöver finnas kvar och vad en nedläggning av trafiken från Hummelvik till Brändö skulle betyda för dem som bor i Brändö, för dem som bor i Kumlinge och för dem som bor i Vårdö samt för sundsborna och Bomarsundsutvecklingen osv. Det finns väldigt många goda argument för det här.

 

Jag vill erinra om att det är synnerligen onödigt att göra det vi gör nu, dvs. vi ödslar tid och delvis hårda ord på ett förslag som vi alla är eniga om men har lite olika synpunkter på. Jag vill ändå erinra om att i själva verket kommer det här lagtinget inte att besluta någonting om tunneln eftersom det i höst blir ett nytt lagting och då är det inte vi utan det lagtinget som kommer att besluta. Därför är det alldeles onödigt att ägna så här mycket tid åt de här frågorna, så jag hoppas att vi så småningom blir klara i dag!

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Helt kort. Fullt stöd åt finansutskottets ordförande Gun Carlson. Det är två frågor vi skall ta reda på: Är det ekonomiskt och praktiskt genomförbart med en tunnel? Sedan kan vi ta tag i det andra och då skulle jag gärna se en stor oberoende utredning om alla de här ekonomiska och sociala konsekvenserna.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är just det som jag faktiskt tror att alla partier inser att man måste ha i den här frågan. Det jag fortfarande vidhåller,  hela centergruppen och också Ålands Framtid säger det – jag är väldigt glad för att vi också fick stöd därifrån – är att det är för tidigt att säga att Föglö skall vara utgångspunkt för trafiken, likaväl som det är för tidigt att säga att norra linjen skall bort. Det är nämligen det man säger fast man inte vill erkänna det, men det är konsekvenserna. Därför vill jag igen säga att det är viktigt att vi nu ägnar oss åt det vi skall göra, dvs. ge pengar till undersökningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Jag räknar mig till de verkligt skärgårdsvänliga ledamöterna här i lagtinget och det tror jag att vi inom Obunden Samling också lite till mans och kvinns tycker. Jag skiljer mig dock på ett sätt från de verkliga skärgårdsrepresentanterna som bor i skärgården. Jag tycker att de gör ett fantastiskt arbete, de är verkligt engagerade för sin hembygd och lägger ner mycket energi på de frågorna. Ibland blir det dock så att de är så pass ”berusade” av sin härkomst att de inte ser riktigt politiskt nykert på saker och ting.

 

Som ledamot av Ålands lagting står det en helt fritt att tänka på sin hembygd, men vi måste också vid varje tillfälle tänka på hela Åland. Vi måste också tänka på Mariehamn, att vi har en stark regionalpolitisk motor, vi måste tänka på den åländska landsbygden upp till Godby och den perifera landsbygden, vi måste tänka på skärgården. Vi kan inte bara tänka på en region.

 

Det är viktigt för skärgården och för den perifera regionen att hela Ålands folk känner en stark solidaritet med regionerna. Tunnelprojektet och de investeringar som skall göras för att få kortrutt i skärgården är en väldigt stor satsning och det är endast möjligt om det finns just den förståelsen och solidariteten med skärgården hos hela Ålands folk. Vi skall komma ihåg att vi gör investeringarna primärt för 10 procent av ålänningarna, 90 procent kanske har indirekt nöje och nytta av dem, medan en stor del kanske inte har det. Det blir lätt så att man ställer regioner mot varandra och den utvecklingen vill absolut inte jag bidra till, jag vill kunna argumentera sakligt för att vi skall göra investeringarna i skärgården. Därför är det viktigt att vi ser till och vågar säga att vi skall se till att vi skall hålla kostnaderna i schack, försöka få ner kostnaderna för skärgårdstrafiken, för hela trafiksystemet men ändå ha minst samma trafik och helst bättre. Så ärlig måste man vara.

 

Jag är, talman, den yngsta ledamoten av det ordinarie lagtinget som Ålands folk valde i oktober 2003, bortsett från ersättarna. Om jag väljer att ställa upp i höstens val, om jag får förtroendet att fortsätta här eller var jag nu är det i åländska samhället, så vill jag ta ansvar för framtiden. Och framtiden har när det gäller sådana här stora övergripande infrastrukturella frågor många andra förutsättningar i sitt sköte än vad dagens situation har och därför måste man våga vara lite progressiv, därför måste man kunna göra förutsättningslösa utredningar. Man skall tänka samhällsplaneringen i lager: först lägger man på ett lager av hav, sedan lägger man på ett lager av hav, sedan lägger man på ett lager av öar som vi har i den åländska skärgården, sedan lägger vi på det vi redan har, folk som bor där, och sedan funderar vi: hur ser det lagret ut av transportmöjligheter? Ni skall tänka som att vi skulle befolka Åland i dag, hur skulle vi då organisera trafiken? Det är ett förutsättningslöst tänkande. Vi kan dock inte tänka bort dem som verkar och bor i skärgården, de förutsättningarna finns redan. Om man har ett sådant här tänkande kan man komma till andra slutsatser än att man hela tiden bär på ett arv, ett arv som dels består av hur det är i dag och dels består av hur det har blivit som det är i dag. Man tänker tillbaka vilka strider det har varit om skärgårdstrafiken, hur det var när Hummelvik kom till, hur det var när man lämnade Långnäs, hur det var när man gjorde det ena och det andra.

 

Arvet, om jag får breda ut mig lite talman, kommer främst av det att när vi hade det gamla ekonomiska systemet fanns det väldigt lite saker att profilera sig på, men skärgårdstrafiken var just en sådan sak som man kunde profilera sig på, där fanns det politiskt handlingsutrymme eftersom det fanns relativt mycket mer skärgård i den åländska skärgården än i Finland som helhet och då hade man ett större ekonomiskt utrymme. Därför har skärgården varit en plats där många politiska konflikter har haft sin front – det fanns handlingsutrymme politiskt förut.

 

Nu har vi, talman, ett annat ekonomiskt system där vi ansvarar för helheten av utgifterna och vi står i bevåg att ta steget in i ett ekonomiskt system där vi ansvarar också för inkomsterna och skall se till att de räcker. Mot bakgrund av det måste vi våga säga, också åt skärgårdsbor, att vi måste kunna prioritera. Och skall vi prioritera, som det har varit hittills i dag, den dagen när pengarna kanske inte flödar så här starkt i landskapskassan måste vi våga vara betydligt mer tydliga. Vi som är vänner av skärgården måste ha argument och förståelse hos den övriga befolkningen för satsningarna.

 

Det är därför jag efter ganska stor vånda nog – skall jag erkänna – men dock har sovit på det här och bestämt mig för att stöda vtm Johan Ehns förslag där just de här skrivningar ingår, som för övrigt är den yngsta ledamoten inklusive ersättare här i lagtinget!

 

Det jag stöder, talman, är det som står på raderna i mitt papper som har utdelats på bänken. Det finns ingenting inskrivet mellan raderna i mitt papper. Jag vill säga, att jag räds inte att stöda ett förslag om det är bra, även om det kommer från ett i övrigt påstått skärgårdsfientligt håll, för jag vill ta ansvar för hela Åland och skärgården ligger mig varmt om hjärtat.

 

Till sakfrågan! På raderna i förslaget står att man skall göra en utredning ”om och i så fall hur Föglö skall vara knutpunkt för skärgårdstrafiken”. Det står ingenstans att man skall avskaffa någon färjlinje. Det står heller ingenstans att det nödvändigtvis skall bli så, man skall titta på saken, man skall göra en utredning. Är man tvärtemot att Föglö skall bli knutpunkten borde man stöda förslaget så att utredningen görs och man får argumenten klara för sig, om man är säker på sin sak. Är man absolut för att Föglö skall bli knutpunkt skall man stöda förslaget så får man argument för sin sak, om man är säker på sin sak. Det är, bästa kolleger, helt ofarligt att göra en utredning och det finns en stor kunskap, mycket erfarenheter och dessutom också här i Ålands lagting i finansutskottet stort kunnande om det här, så någon större arbete sätter man inte igång utan man vet mycket av det här redan.

 

Man måste kunna utreda detta. Jag tycker att det är fel att man försöker påföra förslaget skrivningar mellan raderna, att det innebär att man avskaffar norra linjen. För mig och som jag har sagt tidigare debatten är det ett stort steg och med den fakta och kunskap jag har i dag motsätter jag mig att man tar bort Hummelvik som hamn, eftersom det kapar av trafiken till norra Åland, vilket drabbar Vårdö som blir en definitiv återvändsgränd, det drabbar också övriga norra Åland som blir en indirekt återvändsgränd jämfört med i dag. Däremot motsätter jag mig inte att man tittar på alternativ att dra trafiken på ett annat sätt. Det talades igår om att nu ser trafiken ut ungefär som en ring – med regeringens förslag blir det en ostbåge. Jag skulle gärna se att det skulle se ut som en Betlehemsstjärna: två trianglar på varandra. Som jag sade igår, viktigt för mig skulle vara att den interna trafiken skärgården skulle fungera så att man skulle få ett mikroekonomiskt perspektiv på trafiken så att man kan, som jag sade, t.o.m. bo på Kökar, bygga ett hus åt någon på Brändö. I dag är det helt omöjligt, det är nästan lättare att bygga hus åt någon i Norrtälje om man bor i Mariehamn – dit är det möjligt att pendla i nödfall.

 

Just de här frågeställningarna kan innebära att Föglö blir mer eller mindre en knutpunkt men att man har t.ex. Hummelvik kvar i någon form för att inte utsätta näringslivet där för att inte kunna transportera sina varor, för att inte utsätta turismen för att Vårdö och norra Åland blir en återvändsgränd. Så här läser jag förslaget på raderna och man måste kunna se nykert på det .

 

Jag sätter inga villkor för tunnelutredningen, det sätter inte heller vtm Johan Ehns förslag. Vi är helt överens, med de förslag som ligger nu, att utredningen skall göras. Trafikminister Karlsson har sin fulla rätt att på enskild föredragning verkställa lagtingets beslut och behöver aldrig se sina besvärliga regeringskolleger till den delen, om han inte vill, eftersom regeln om begränsning av enskild föredragning är borttagen så kan han teckna avtalen på eget våg – och det förtroendet vill jag honom utan några villkor. Sedan när utredningen kommer skall vi göra övervägandena och det är, bästa kolleger, inte vi som gör dem utan det är nästa lagting som Ålands folk väljer.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman säger att han vill att hela Åland skall leva och förklarar  också varför han stöder ändringsförslaget. Då skulle jag och centern vilja höra, vi som faktiskt vill att hela Åland skall leva, att hur går då ltl Danne Sundman med på att man stryker ”norra linjen bibehålls som en viktig del” för det var en av de stora frågorna i utskottet! Den delen är faktiskt borta, så nog är det en markering man gör när man omfattar Frisinnad Samverkans skrivningar om ändring av utskottets text. Det är en klar markering, ltl Danne Sundman!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det där med att ”hela Åland skall leva” har vi sett att är nog mest i de här tiderna, just före val och på klistermärken som det gäller, annars är det nog svårt att se hur centern har verkat för det. Det är hedervärt att man har kommit tillbaka till sin själ just före valet! Men när det gäller att i förslaget inte ingår kategoriska saker är det just det jag säger i mitt anförande, att jag har den här uppfattningen om norra linjen som är redogjort för, men ändå vill jag se på detta förutsättningslöst och det är möjligt att norra linjen kan ändras, om man får en bättre intern trafik. Jag är emot att ta bort den som det är nu, det skall jag sägas till protokollet att när jag röstar för vtm Johan Ehns förslag så är det med den vägkosten – om jag får lov att skriva lite mellan raderna, som verkar populärt!

 

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är just för att man inte skall kunna läsa in någonting som utskottet ville vara tydlig i skrivningen och bedömde att behövde skriva in passusen om norra linjen, eftersom vi förstod på grund av landskapsregeringens behandling, där man var väldigt tydlig, att det var ett tydligt och klart villkor. Nu har man backat från det villkoret för att få lite fler med sig och skriver lite svävande om och hur Föglö skall kunna användas som utgångspunkt, men det är precis samma sak man säger, man säger att i och med att Föglö blir en utgångspunkt för trafiken betyder det också att norra linjen kommer att försvinna – det är alltså det ltl Danne Sundman går med på!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det har talats om att det skapas oro i skärgården när man inte uttryckligen säger i betänkande att norra linjen skall vara kvar helt oförändrad och man eventuellt spekulerar i någon utredning kan man eventuellt komma fram till någonting annat. Den som skapar oro är alltså inte den stöder vtm Johan Ehns förslag utan det är den som tolkar det som en viss potentat läser Bibeln!  Det var en ledamot som sade att jag brukar räkna, men det finns en överväldande majoritet här i lagtinget i dag för att inte skippa norra linjen, det vet också ltl Gun Carlson. Nu handlar det om att det börjar närma sig och det börjar spritta lite i alla och igen kommer frontkriget fram i skärgården där man försöker uppvigla för att skapa oron och det är synd för jag tror att skärgården förlorar på sikt på detta sätt att skapa oro – åt sig själv!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Under vissa delar av debatten har jag varit orolig för att jag inte själv har varit läskunnig och att det faktiskt finns någonting skrivet mellan raderna här, men jag är glad att det finns ytterligare en ledamot som från talarstolen också visar på att det finns en text skriven i det förslag som nu ligger och i den texten finns inga förbehåll, ”hängslen” eller vad man skall säga för att vi skall få fram ett bra beslutsunderlag. Det är skönt att höra att även ltl Danne Sundman har sett att det här är enbart fråga om att nu skall vi ta fram faktaunderlag för att kommande lagting sedan skall få fatta de avgöranden besluten. Det är det de facto som diskussionen också har handlat om.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det som jag har retat mig lite på är just det här starka inslaget av arvet som man har i diskussionerna. Vi måste kunna ha en uppfattning i dag och en trafik i dag, men vi måste också kunna fundera framåt. Jag har nämnt i mina anföranden under debatten många saker, många förutsättningar som kommer att ändras. Ltl Sune Mattsson hade funderingar om bränslepriset; det kanske blir omöjligt att köra fartyg i skärgården med den teknik som vi tillämpar i dag osv. Vi kan på kort tid få helt andra förutsättningar för vår trafik och då måste vi vara så pass öppna i sinnet att vi vågar åtminstone utreda. Jag kan åtminstone säga till dem som lyssnar på debatten och har någon sorts oro, så i likhet med det som vtm Johan Ehn sade är det som står på papperet som gäller. Vi gör ingenting som vi inte senare kan ändra, om det skulle visa sig helt tokigt att ens fundera på saken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Jag kan konstatera det finns en betryggande majoritet för att bevilja pengar för att undersöka möjligheterna att bygga en tunnel till Föglö, vilket känns bra. Jag kan också konstatera att det har frågats efter en generalplan över hela skärgårdstrafikens utveckling. Det har man frågat efter här i lagtinget och det har man frågat efter tidigare. Vi har lovat att vi skall ta fram en sådan och jag vill bara informera lagtinget om att egentligen finns utredningen gjord redan; det är egentligen bara fråga om att sammanställa den. Vi vet att det redan finns en liten utredning om tunneln så här långt. Vi har en utredning på bro över passet Finholma-Jyddö. Vi har gjort en utredning på att ersätta den frigående färjan mellan Åva och Jurmo till en linfärja. Vi har gjort en utredning om trafiken skulle kunna dras från Kökar via Föglö. Vi har gjort en utredning på hur linjen skulle kunna se ut i så fall för Sottunga, Kyrkogårdsö och Husö. Vi har också gjort en utredning på Lappoprojektet, vi har gjort en utredning på Bäröprojektet och vi har gjort en utredning på bro över Prästösund. Allt det här har vi gjort upp på trafiksidan och mycket har gjorts upp före min tid. Allting ligger på hyllan och väntar på en sammanställning. Det kommer vi att göra nu, vi kommer att presentera den för detta lagting och jag hoppas att vi har den här i mars, lite beroende på om vi också skall blanda in näringspolitiken i trafiken. Kanske de inte har lika långt framskridda planer för skärgården som vi har inom trafiken, det vet jag inte, men i alla fall för min del och för trafikens del kan vi med inte alltför stora arbetsinsatser sammanställa det här och göra en komplett generalplan på hur skärgårdstrafiken skulle kunna se ut i framtiden.

 

Därför, fru talman, tror jag att det är helt meningslöst att ha en omröstning i dag.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tycker att det är jättebra att man har gjort utredningar och att man också skall göra en sammanställning. Jag skulle då vilja komma med en undran: Har man också tittat på olika typer av tonnage? Vad skulle det i så fall betyda? Personalens kompetens? Den ändrar också och de avtal som har ingått betyder också en hel del förändringar. Ingår det också i utredningen?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Exakt vad som kommer att ingå är svårt att säga, men nog blir det säkert delar av det. T.ex. att om man byter en frigående färja på Åva-Jurmo till linfärja så blir det per automatik förstås att avtalen förändras för den personalen, om det var så som ltl Gun-Mari Lindholm menade. Men det mesta skall vara med och det som är viktigt skall vara med.

 

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tycker att det är väldigt viktigt att man tittar på det också. Vi vet att största delen av åtminstone befälet i dag ombord är bosatta i Mariehamn; värnar man om skärgården är personalens kompetens en viktig del om man ändrar tonnaget. Då tror jag också att man erbjuder också många skärgårdsbor möjlighet att få arbete nära hemmet.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

När det gäller personalens kompetens beror det precis på om man har en linfärja eller om man har en frigående färja. Utgående från det bestäms ju kompetensen av sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna. Det är utom vår kontroll på det sättet, men byter man en frigående färja till vajerfärja blir det per automatik förstås, då ändrar kompetensen till en lägre kompetens. Vi skall försöka se på detta. Jag antar, fru talman, att vi ger det här som ett meddelande till lagtinget och då får de olika frågorna komma upp och belysas ytterligare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Detta har som sagts debatterats i två dagar nu och jag tyckte att jag talade ganska mycket redan igår om de här frågorna, men jag vill ändå säga några ord till. Jag tror att det var vtm Viveka Eriksson som gjorde reflektionen att när man diskuterar skärgårdstrafik blir det ofta en regionalpolitisk debatt, så är det de facto. Man kan nästan inte undgå det, för vi skall komma ihåg att det är öar vi talar om där trafiken är a och o. Det har att göra med allt liv och leverne, näringsliv, privata transporter osv. Samma sak har vi också om vi skulle diskutera trafiken till och från hela landskapet Åland. Är det så att man plockar bort olika färjlinjer, försvårar, drar in hamnar, så har vi samma regionala debatt i den frågan också.

 

Vi kan bara tänka på när vi har diskuterat flygtrafiken vilka möjligheter den har för kk-huset att få hit grupper som kan bidra med turistiska ändamål osv. Det är också en fråga. Vi har alla näringslivstransporter osv.

 

Nu diskuterar vi finansutskottets betänkande över tilläggsbudgeten. Där är det egentligen inte fråga om något annat än att bevilja pengar för utredningen. Vi vet inte i dag och ingen kan ta ställning till om det blir tunnel överhuvudtaget eller om vi då skall bygga ut färjtrafiken med bankar och den nya färja som snart kanske är beställd, åtminstone var det upptaget medel i budgeten. Det händer egentligen mycket på den här fronten och det är många år tills vi måste ta ett ställningstagande direkt för tunneln, även om vi gör undersökningen. Men gör vi inte undersökningen skjuter vi frågorna framför oss: hur ser berggrunden ut, går det överhuvudtaget att bygga en tunnel? Därför vill jag stöda att man gör undersökningen så att vi får ett svar på de frågorna.

 

Vi har, som sagt, taxfree-undantaget för landskapet Åland som är mycket viktigt och det välstånd som det sprider är det väl också bra att kunna fördela över hela landskapet så att alla regioner får del av det. Det talas också mycket om att skärgården har tappat invånare och att det har gått bakåt. Det stämmer säkert att det har varit mycket utflyttning från skärgården, men sedan vi i min egen kommun fick bron har vi ökat med 60-70 personer. Jag tror säkert att klarar man av att förbättra, att förkorta förbindelserna till övriga skärgårdskommuner som också gör det möjligt att pendla, så har man också en positiv utveckling. Skulle man också lyckas öka attraktionskraften för turistiska anläggningar österifrån också genom skärgården genererar det mycket arbetsplatser för många turistföretagare. Vi har också alla näringstransporter som kan generera mycket.

 

Det är klart att det kan vara sådana som anser att man talar i egen sak när man från en skärgårdskommun, Vårdö, och då vill behålla den norra linjen. Det kan man tycka, men åtminstone från Vårdös ledning, både styrelse och fullmäktige, brukar vi försöka samarbeta med skärgårdskommunerna; vi försöker samarbeta med norra Åland. Vi har möjligheter att pendla också till arbete i Mariehamn. Vi har kanske över 50 procent av den arbetsföra befolkningen som pendlar ut från Vårdö i dag, men vi har också en stor inpendling till Vårdö kommun från övriga kommuner till de arbetsplatser som kan erbjudas i ett litet samhälle.

 

Jag tror att man skall vara med och ta ett ansvar för helheten i landskapet Åland, oberoende om det är skärgård, om det är landsbygdskommuner eller om det är Mariehamns stad. Det är också viktigt att vi kan se helheten när vi diskuterar sådana här frågor. Därför blir det också mycket regionalpolitik när vi diskuterar skärgårdstrafiken.

 

Jag tycker trafikminister Runar Karlsson höll ett mycket förtjänstfullt anförande. Det finns de facto utredning, planeringar, på de flesta områden som här har nämnts och linjer, egentligen på alla håll och kanter. Det finns på fartyg, det finns på snabbgående båtar som är planerade för skärgården. Problemet är att blir det en isvinter kanske man måste ha dubbelt tonnage. Det är mycket att fundera på här. De skall ta tunga transporter, de skall ta persontransporter osv. Det går att lösa vissa delar av året, men jag tror att det fordrar mycket eftertanke. Det finns planerade vägar sedan lång tid tillbaka även mellan Vårdö och Lumparland. Det finns planerad väg i norra skärgården på Åland som kanske inte nämns så ofta, både mellan Hammarland och Geta. Det är mycket som man kan spinna in när man diskuterar glesbygden.

 

Man måste nog säga debatten har svällt ut efter vi började diskutera tunnelalternativet. Men vill vi trots allt ha svar på tal om berggrunden kommer vi inte ifrån utan att göra undersökningen. Så är det. Sedan får vi tycka vad vi vill, om vi tycker att en tunnel är bra eller om vi tycker att några andra alternativ de facto är bra. Jag är glad över att se, vartefter som frågan har debatterats, att det är många som har kommit till insikt under debatten om att man skall behålla en södra och norra linje, också senare talare här, t.ex. ltl Danne Sundman. Det gläder mig att man försöker öka sina kunskaper även under en sådan här lite spretig debatt.

 

Fru talman! Jag skall inte orda så mycket mera utan vi får anledning att återkomma till skärgårdsfrågorna senare i och med att trafikminister Runar Karlsson har lovat mera material till lagtinget om skärgårdens linjer.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

En eloge till ltl Anders Englund när han säger att man skall se till helheten. Ltl Anders Englund är väldigt starkt engagerad för sin hembygd och som jag sade i mitt anförande tidigare skulle det innebära stora förändringar för framför allt Vårdö men också för hela norra Åland om man tog bort Hummelvik som hamn och det har jag som sagt kommit till insikt om att är en väldigt stor förändring. Trots det är jag för utredningen för att förbättra den interna trafiken inom skärgården. När det gäller själva tunnelutredningen är vi eniga i lagtinget om att den kommer att göras. Den är inte bara en förutsättning för att veta om man skall bygga tunnel utan den är också en förutsättning för byggandet av tunneln, så samtidigt som den ger svar på vad det kostar och hur det skall gå till är det en absolut förutsättning för att rent tekniskt kunna påbörja tunnelarbetet.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

I stort är vi överens. Det är bara texten i ändringsförslaget som åtminstone inte jag accepterar. Där är det nog en fråga om möjligheterna att kunna dra in en linje, nämligen den norra linjen, som fortfarande består i det ehnska förslaget.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Som jag sade i mitt anförande står det inte någonstans att man skall göra det. Det står bara att man skall utreda om och i så fall hur Föglö kunde vara en knutpunkt i skärgårdstrafiken. Om man skall läsa in saker och ting i det så kan man också läsa in att om man är emot att göra förändringar på norra linjen bör man också utreda argument för det. Då tror jag att de argument som jag förde fram i diskussion om att det drabbar norra Åland och Bomarsundsområdet osv. är viktiga argument. När en utredning görs tror jag att man kommer till den slutsats som jag och också ltl Anders Englund har, att man inte skall ta bort norra linjen, även om jag har ett öppet sinne för olika argument.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag tror säkert att både ltl Danne Sundman och jag vet att under den tid som vi har varit här så skall man vara väldans tydlig när man gör skrivningar i det här parlamentet så att det inte kan tolkas på fel sätt. Jag tycker att finansutskottet har gjort en bra och tydlig skrivning som det inte är några bekymmer att kunna omfatta. Den kan inte tolkas på olika sätt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är bra att ltl Anders Englund är överens om att trafikarrangemangen i skärgården är en väldigt viktig regionalpolitisk fråga. Det är bra att det blev klargjort. Det har också sagts att oberoende vilket alternativ man stöder, antingen finansutskottets eller vtm Johan Ehns förslag, så är det så att undersökningen av botten mellan Föglö och Lemland kommer att utföras. Av ltl Anders Englunds anförande fick man lite den att det var ifrågasatt, men vi är eniga om att det skall utredas!

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar och jag är säkert eniga om att det skall utredas, men det beror på hur man formulerar skrivningen och vad den kan innefatta samt hur man kan gå vidare beroende på vad resultatet visar. Det är där som jag vill ha en tydlig skrivning, och det gör finansutskottets betänkande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Det mesta börjar bli sagt i den här debatten. Jag skall inte förlänga den alltför mycket, men det finns en sak som vi har diskuterat i vår grupp, särskilt med ltl Peter Grönlund som inte har varit närvarande under debatten här. Varför jag tar upp den frågan är just låsningen som man sätter när man hänvisar till finansutskottets förra betänkande, där avgiftssystem och allt skall vara som det har varit förut. Det som vi har diskuterat och som jag själv var till fastlandet och tittade på är att det är ganska vanligt i våra omkringliggande regioner att man tar den summa som driften kostar plus avskrivningarna – i det här fallet mellan 2,3 och 2,5 miljoner – så går man till bolag som har bildats av byggföretag och finanshus och liknande som tar på sig hela investeringen och driften. Man bjuder ut det bakvägen, man säger att kan vi få den här investeringen för den här pengen som vår drift kostar i dag. På det här sättet har man förverkligat olika tunnelprojekt, motorvägar och liknande. Går vi in för finansutskottets skrivning låser vi fast oss och ser till att en sådan här lösning inte är möjlig eftersom vi skall bibehålla det i samhällets regi. Det här skulle också kunna vara en möjlighet att få investeringen tidigarelagd än om vi skulle använda våra budgetmedel, som enligt min mening inte kommer att räcka till. Det är alltså dumt att stänga ut de privata möjligheterna med den skrivning som finansutskottet har tagit i samband med trafikmeddelandet. Det är mycket vanligt sätt att jobba, särskilt i Finland, på Färöarna och också i andra regioner; då blir det också konkurrens om projektet och man kan också baka in en undersökning i ett anbudsförfarande. Men vi skall här vara så låsta i gamla system att det här antagligen inte blir förverkligat inom överskådlig tid. Det tycker jag är dumt och därför tycker jag att man inte skall läsa in så mycket i vtm Johan Ehns kläm. Det finns ett sunt resonemang där också den ekonomiska sidan skulle redas ut. Jag ville ha en diskussion med en bekant före jag tog upp det här, eftersom ltl Peter Grönlund har förfäktat den här metoden; vi utestänger alltså en privat byggare och driftshållare genom den skrivning som finansutskottet har tagit i trafikmeddelandet.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Trots att debatten har varit lång och mycket har sagts så kommer kanske det allra bästa argumentet för vtm Johan Ehns förslag just nu från näringsminister Strand. Det här är en sak som jag tidigare har förfäktat att man skall titta på den här möjligheten att finansiera, bygga och driva tunneln för att komma ner i driftskostnader, för att konkurrensutsätta projektet på ett sådant sätt att man får möjligast låga kostnad för det. Då behöver vi inte fundera på att komma hit med en budget där det står 40 miljoner euro på en rad, utan man kommer hit med en budget där det högst troligen står mindre för Föglötrafiken än vad det står i dag. Det här är ett mycket, mycket bra argument just för att inte låsa upp sig till att återigen ha ett gammalmodigt tänkande med att allt skall vara i det offentligas ägo och drift. Det var mycket bra att det här argumentet också kom fram i diskussionen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Som jag ser det låser ingenting hur man skulle kunna finansiera en tunnel. I vårt meddelande i november angav vi ett exempel på att det också kan vara privat finansiering och det har jag också sagt här, så som jag ser det finns det alla möjligheter till privat finansiering för tunneln, om vi så vill.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson borde läsa ordentligt. Jag tittade just i finansutskottets betänkande från trafikmeddelandet där man säger att avgiftssystemet skall vara precis som det har varit nu. Är det så att man skulle kunna finansiera det med dagens driftskostnad också avskrivningar samt en minimal tunnelavgift, kanske intitalt, så har vi låst fast det. Ledamoten Runar Karlsson måste sätta sig in i den här frågan riktigt ordentligt och läsa på!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jo, jag är väl insatt och jag kan garantera lagtinget att det finns ingen låsning för att man inte skulle kunna ha en privat finansiering, precis som lagtinget vill den dagen man beslutar om att eventuellt bygga en tunnel. Allt det där är egentligen bara ett sätt att försöka strö salt i såren och försöka förhindra projektet.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det är som vanligt att vi i Frisinnad Samverkan vill ha dessa privata alternativ, medan ledamoten Runar Karlsson vill ha mera den säkra gamla strukturen där samhället finansierar, så vi har en liten skiljelinje i den frågan ideologiskt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

I finansutskottets betänkande står det om den här saken, att man skall utreda finansieringen, man skall utreda driften, men så står det om avgifterna. Det är helt korrekt. Med det avser finansutskottet då att man skall bibehålla det grundsystemet att skärgårdsborna har ett årskort på samma sätt som på skärgårdsfärjorna och att de övriga trafikanterna betalar förmodligen en engångsavgift, åtminstone icke-ålänningar. Det är grundsystemet som skall vara kvar där. Det kan man bestämma att man skall ha även om man går in för privat finansiering. Jag tror t.o.m. att det kommer att visa sig att det är bäst att gå in för att anlita en privat för att bygga och kanske driva tunneln enligt ett privat finansieringskoncept, så jag är egentligen förespråkare av samma linje som vicelantrådet här. Men finansutskottets betänkande ger fulla möjligheter till det här.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Å ena sidan säger ltl Mats Perämaa att det skall vara precis som det har varit förut; å andra sidan håller man med ledamoten Strand. Jag vet inte var ltl Mats Perämaa står! Men jag läser in en otrolig låsning i en diskussion och ett anbudsförfarande där man skulle kunna upphandla det här privat, så jag kan inte tolka det på annat vis än att liberalerna och ltl Mats Perämaa vill ha det här i samhällets regi!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Grunderna för avgifterna kommer vi att bli tvungna att bestämma, i varje fall grunderna för avgifterna, då när man eventuellt anlitar en privat entreprenör för att bygga och driva det. Skulle vi inte göra det skulle vi ge entreprenören fria händer och prissätta tunneln precis hur som helst utom vår kontroll. Hur går det för kökar- och sottungaborna om de skall ta färjan först, betala via årskortet den avgiften också sedan utsättas för – ja, som det skall vara privata företag har ett vinst intresse och då försöker man höja avgiften så mycket det är möjligt. Precis som det gjordes i samband med kk-huset där det bestämdes en hyra för utrymmena så kommer vi i varje fall att sätta normerna, ramarna, för avgiftssystemet, och det skall vara desamma som för övrig skärgårdstrafik.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Varför skall vi låsa fast oss i ett eventuellt anbudsförfarande? Borde vi inte låta marknadskrafterna råda här? Kanske det skulle bli billigare. Varför skall vi låsa fast oss i gamla strukturer? Jag förstår inte den här regleringen som liberalerna hela tiden vill ha. Låt marknadskrafterna råda, bjuda ut det, säg att det här är minimiramen och så kanske vi kan förverkliga det här. Men att hela tiden göra enligt gamla mönster och bygga i samhällets regi går inte utan jag tror att vi måste börja tänka lite nytt om vi skall orka med de stora tunga investeringarna. Så har man gjort i våra omkringliggande regioner.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Jag missade repliken på vicelantrådet Jörgen Strand. Det här är ingenting nytt överhuvudtaget som  vicelantrådet Jörgen Strand nämnde. Det här diskuterade vi för tio år sedan, säkert i lagtinget, åtminstone i dåvarande landskapsstyrelsen när Roger Jansson var lantråd. Det här har man använt på många ställen både i Sverige och i Finland med privat finansierade byggen. Man var faktiskt ganska långt framme i Finland med vissa större vägar som man byggde. Hur är det med Öresundsbron? Den kanske också drivs så, men i dag går bolaget kanske t.o.m. back. Det har varit vissa tunnelprojekt som man också har startat upp och kommit halva vägen och sedan har det varit slut på pengarna och så har samhället fått gå in och rett upp de här sakerna också. Det är mycket frågor som man har att ta ställning till här, men det är ingenting nytt, det här funnits i många, många år. När det diskuterades i dåvarande landskapsstyrelsen så gjorde man bedömningen att tillsvidare, för åländska förhållanden, så har det varit bäst med att samhället har varit byggherre. Det är trots allt inte så stora projekt hittills som vi har byggt. Tunnelprojektet är nog det största som i så fall, om det blir av, som kommer att byggas. Man kan sig en funderare på det, men det finns också här riskfaktorer, det är någon som också skall betala det. Det är antagligen de som skall trafikera igenom och använda den.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det har funnits länge, men om vi inte skulle låsa oss alltför mycket via skrivningarna om gamla system, så skulle det kanske vara möjligt – jag säger inte att det är det – att inom ramen för de pengarna och under konkurrens få till stånd tunneln för ett vettigt pris och också på det sättet säkra transporterna på norra linjen på ett bättre sätt än den här vida debatten har gjort gällande. Men jag håller ltl Anders Englund att det är absolut ingenting nytt och jag tycker att det är den här vägen vi borde gå att bjuda ut alltihopa, tittar var vi landar före vi går vidar emed något annat.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det är säkert en sak som vi får återkomma till och se hur man kan lösa sådana här frågor. Det är ingen omöjlighet att man har privata som som finansierar bolag och bygger tunnel, men det är ett problem det också i våra små förhållanden, om vi vill skapa en regional rättvissa den som skall trafikera här igenom, annars står vi också till stor del för finansieringen.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det är just den regionala rättvisan som man kanske skulle kunna uppnå genom att använda de pengar som vi använder för drift och avskrivningar i dag och få ner priset på tunneln än om man bygger i samhällets regi genom ett konkurrensförfarande. Det är det jag ute efter att säkerställa det som jag hela tiden har pratat om att göra det här ekonomiskt försvarbart.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Vill man driva de här sakerna så kan inte jag se att det överhuvudtaget skulle finnas något hinder med de skrivningar som vi har antagit här i lagtinget tidigare. Det är egentligen fritt fram att komma med förslag i den här riktningen om man vill från landskapsregeringen, så då får vi ställning till det också här i lagtinget budgetmässigt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna jämte detaljmotiveringar enligt huvudtitlar, därefter inkomsterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet och slutligen betänkandets kläm. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs först utgifterna jämte detaljmotiveringar enlig huvudtitel.

 

Ht 43. Godkänd.

Ht 44. Godkänd.

Ht  45. Godkänd.

Ht  46. Godkänd.

Ht  47. Godkänd.

Ht  48.

 

Vtm Johan Ehn:

Fru talman! Jag föreslår att detaljmotiveringen under moment 48.30.78 stryks och ersätts med den text som funnits utdelad på lagtingsledamöternas bord.

 

Ltl Fredrik Lindqvist: Fru talman! Jag ber att få understöda det av vtm Johan Ehn lagda förslaget.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har vtm Johan Ehn, understödd av ltl Fredrik Lindqvist, föreslagit att motiveringen i betänkandet till moment 48.30.78 utgår och ersätts av en detaljmotivering i enlighet med utdelat förslag.

 

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med vtm Johan Ehns ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej. Majoritet för ja.

 

Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.

 

Föreläggs inkomsterna jämte detaljmotiveringar för godkännande i deras helhet. Inkomsterna är godkända.

 

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

 

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 15.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.14.51).