Enda behandling
Tredje tilläggsbudget för år 2015 BF 5/2014-2015
Utdrag ur protokollet
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU15/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)
Första behandling efter bordläggning
2 Ändringar av lagtingsordningen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 12/2014-2015)
Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)
3 Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 13/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2014-2015)
Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)
4 Ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 14/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2013-2014)
5 Ändrad arbetsmarknadslagstiftning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU17/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)
6 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU16/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)
7 Landskapsregeringens externpolitik
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2014-2015)
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2014-2015)
Lantrådets upplysning
Lantrådet har meddelat att hon önskar ge lagtinget en upplysning om Finlands regeringsprogram.
Enligt lagtingsordningens 45 § kan lantrådet eller en minister som lantrådet utser ge lagtinget upplysningar i aktuella frågor. Lagtinget fattar inte beslut med anledning av upplysningar.
Enligt arbetsordningen 34 § ges upplysningen utanför föredragningslistan vid en tidpunkt som avtalas med talmannen som, också på rekommendation av talmanskonferensen, beslutar om en diskussion ska tillåtas med anledning av upplysningen. Talmannen har beslutat att ingen diskussion tillåts med anledning av dagens upplysning.
Lantrådet varsågod.
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman, ärade ledamöter! Jag har med anledning av Finlands nya regering och statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram för mandatperioden 2015-2019 bett att till lagtinget få komma med en upplysning angående de politiska konsekvenser detta regeringsprogram kan få för Åland och ålänningarna, men också för oss beslutsfattare i landskapsregering och lagting.
Regeringen som består utav centern, sannfinländarna och samlingspartiet presenterade sitt program den 29 maj och tar sitt avstamp i den lägesbild som landet befinner sig i efter år av svag tillväxt, svag konkurrenskraft, hög arbetslöshet. Finlands ekonomiska läge och handel har påverkats negativt av exportstoppet till Ryssland, svaga tillväxten generellt i Europa, nedgångar i pappersindustrin och Nokia men också andra strukturella och demografiska orsaker. Det höga kunnandet, innovationer som landet borde ha som ett resultat av sin välutbildade befolkning samt de nya start upp företagen har inte hittills i tillräcklig grad kunnat kompensera nedgången i ekonomin.
Regeringen har som mål att den offentliga ekonomin ska stärkas med sammanlagt 6 miljarder euro före 2021. Utöver de omedelbara sparbesluten på 4 miljarder euro har regeringen beslutat om ytterligare besparingar och skattehöjningar på 1,5 miljarder euro, som genomfors om det samhällsfördrag som regeringen eftersträvar inte nås. Dessa anpassningsåtgärder har tillsammans med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen beslutat om en sammantagen effekt på cirka 6 miljarder euro före 2021.
Regeringen genomför dessutom åtgärder p lång sikt som ska stärka den offentliga ekonomin med 4 miljarder euro. De viktigaste åtgärderna är reformen av social- och hälsovårdstjänsterna samt minskandet av kommunernas uppgifter och skyldigheter.
Besparingarna i sig har inte direkt effekt på vår avräkning. Staten har sådan situation att de är tvungna att skaffa sig de skatteintäkter som behövs.
Lejonparten av de ekonomiska förbättringarna ligger på inbesparingar och strukturförändringar, ökade skatteintäkter räknar man väldigt försiktigt med.
Landskapsregeringen bedömer därför att klumpsumman kommer att vara förhållandevis stabil under de närmaste åren, men förväntar sig en viss nedgång de inkommande åren. Nedskärningarna kommer att leda till svagare skatteunderlag som ger mindre intäkter. Risken är alltså stor att det blir aningen värre innan det blir bättre. Men vi bedömer att staten kommer att försöka hitta andra tillfälliga lösningar för att hålla inkomstnivån uppe. Exempelvis försäljning av statsegendom som aviseras kan ge vissa tillskott till avräkningsbeloppet.
Däremot kan det, om vi lyckas hålla kraften i vårt eget näringsliv, bli en högre skattegottgörelse. Där har landskapsregeringen nu i flera omgångar gjort injektioner till näringslivet i syfte att stimulera till nya jobb. I dagens tidning kan man också läsa om statens satsningar inom turism – marknadsföring av Havsskärgården - som också kommer den åländska skärgården till del. Det här är ett område som Åland och riket kan samverka kring i syfte att lyfta landet och ekonomin. Åland vill fortsättningsvis vara en vital del i landets ekonomi, en region som bidrar positivt till helheten och landets konkurrenskraft. Detta har vi också tydligt uttryckt till regeringen Sipilä då vi deltog i regeringsförhandlingarna.
Trots att Åland igår med pompa och ståt firade sin självstyrelsedag så påverkar politiken i Helsingfors också oss på Åland både direkt och indirekt och på gott och ont. Jag är glad för att vi har självstyrelsens möjligheter att också välja själva och i viss mån också avvika från regeringen Sipiläs politik då den inte faller oss i smaken. Vi bör då i högre grad utnyttja vår lagstiftningsmakt och vår kompetens att besluta så att Åland kan gå sin egen väg där vi har ekonomiskt utrymme och väljer i enlighet med våra prioriteringar och samhällsbehov.
Jag anser inte vi ska visa följsamhet ifall våra åländska medborgare påverkas negativt av en sparpolitik i riket som märkbart skulle försämra våra åländska medborgares vardag och verksamhetsförutsättningar. Det här måste vi vara mycket uppmärksamma på och det kommer att kräva en stor diskussion i vårt samhälle.
Regeringen ska senast den 30 juli 2015 för parterna i arbetslivet lägga fram ett förslag till åtgärder, ett samhällsfördrag, för att sänka enhetsarbetskostnaderna med minst 5 procent samt till omställningsskydd och en utbildningsmodell i anslutning till det. Regeringen väntar sig att parterna i arbetslivet till alla delar binder sig till samhällsfördraget senast den 21 augusti 2015.
Inbesparingarna inom den offentliga sektorn och frysta löneuppgörelser sätter fokus på att många löntagare ska spara. För att få politisk acceptans för inbesparingstalkon vädjar regeringen också till direktörerna att sänka sina löner i syfte att främja tillkomsten av samhällsfördraget.
Om ett samhällsfördrag kan slutas med arbetsmarknadens parter då avstår regeringen från de villkorliga inbesparingar de har aviserat. Om detta avtal kan slutas i riket så krävs motsvarande förhandlingar hos oss. Om det inte blir det kommer det att betyda andra utmaningar bland annat aktualiseras då hotet mot sjöfartsnäringen eftersom man då behöver skära i de nuvarande sjöfartsstöden, vilket vi från åländsk sida och näringen varit mycket nöjda med. Men hur detta slutar vet vi alltså mer i början av hösten.
Under kap Strukturpolitiska reformer framkommer att regeringen hösten 2015 kommer att lämna en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning gällande pensionsreformen som ska träda i kraft 1.1.2017. Man förbinder sig till det avtal om reformen som redan tidigare har ingåtts med bl.a. förlängd arbetskarriärer och senarelagd pensionering.
En halvering av indexhöjningen av förmåner och pensioner kommer också att påverka pensionerna inom landskapet. Också slopad alterneringsledighet nämns som en av de villkorliga tilläggsåtgärderna.
Bostadsbidraget för pensionstagare anpassas för att motsvara det allmänna bostadsbidraget, dvs. systemen sammanslås. En omvandling av bostadsbidraget för pensionstagare till allmänt bostadsbidrag innebär enligt Folkpensionsanstaltens uppskattning en besparing på 123 miljoner euro och träder ikraft 2016 i den takt stödbeslut meddelas.
Det här betyder att Åland övertar en utgiftspost för pensionstagarnas bostadsbidrag, som vi uppskattar till cirka 900 000 euro, vilket rimligen borde kompensera oss via klumpsumman.
Det här betyder att den lag om bostadsbidrag vi antog som blankettlag och som trädde i kraft den 1.1.2015 nu kommer att förändras och inbesparingar ska göras på 25 miljoner.
Inom det socialpolitiska området kommer också mycket att ske, vilket i ännu högre grad aktualiserar frågan om en åländsk socialpolitik. Frågorna som hittills handlat om hur vi ska ha kapacitet att hänga med i utvecklingen då riket förbättrar, måste ersättas med frågorna kring hur och om vi vill hänga med i de fall när riket försämrar? Läkemedelsersättningar sänks, utkomstskyddet för arbetslösa och alterneringsledighet försämras. Den nya socialvårdslagen som trädde i kraft 1.4.2015 innebär stora kostnader för kommunerna, om den kommer att återtas eller implementeras vet vi inte än.
Likaså är den redan skrivna lagen om handikappservice och specialomsorger som innebär ökade kostnader oklar om den ges till riksdagen i sin nuvarande form.
Läget inom socialpolitiken är mer osäkert än på länge på rikssidan, vilket har effekter också på Åland både till följd av inbesparingar i nuvarande rättigheter och organisation i form av hälso- och sjukvårdsreformen. Det är därför väldigt viktigt att vi på Åland diskuterar vår egen socialpolitiska verklighet och hur vi anpassar den till våra behov, strukturer och resurser.
Regeringen anger som ett av sina spetsprojekt att åstadkomma kolfri, ren och förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt. Den förnybara energins andel ska under 2020-talet överstiga 50 procent. Avsikten är att inrätta ett teknikneutralt stöd för förnybar energi som uppfyller EUs riktlinjer och som minskar i takt med att produktionen blir allt mer lönsam.
Till följd av den nuvarande svår ekonomiska läget skärs samtidigt den vindkraftskvot ner för vilken man fått inmatningspris från 2500 MVA till 2000 MVA. Under perioden utreds även kostnadseffektiviteten beträffande vindkraften. Det system för stöd till vindkraften som landskapsregeringen kom överens med den förra regeringen om berörs inte direkt eftersom det är uppbyggt som ett helt separat system. Samtidigt kan det inte uteslutas att nedskärningarna inom rikets system kan leda till att lösningen kan ifrågasättas av andra aktörer. Landskapsregeringens uppfattning är dock att den nya regeringens linje är att de ingångna överenskommelserna respekteras.
Enligt regeringsprogrammet planeras att hälso- och sjukvården överförs till en ny regional nivå, landskapsnivån. I programmet anges att det är aktuellt med en s.k. enkanalsfinansiering vilket torde innebära att man överväger att inför en landskapsskatt.
Det öppnar ett intressant perspektiv. Enligt självstyrelselagen har riket behörigheten beträffande skatter och avgifter utom ”landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet och kommunerna tillkommande skatter”. Även om man säkert kan diskutera vad en strikt ordagrann tolkning skulle innebära är det enligt min uppfattning klart landskapets behörighet om man även ser till funktionen. Skatten är som jag uppfattar den avsedda att bekosta sådant som idag i riket är kommunala uppgifter.
Intressant är dock om detta också öppnar en diskussion på Åland kring landskapsskatt som ursprungligen var tänkt när ÅHS bildades i syfte att finansiera hälso- och sjukvården. Det är mycket bra att självstyrelselagsreformen nu pågår parallellt. Jag hoppas att Ålandskommitténs medlemmar är uppmärksamma på att det kan uppstå intressanta politiska lägen att föra Ålands sak framåt om landskapsnivån införs och vilka rättigheter den ges, skattemässigt och annat, så måste det självstyrda landskapet också utvecklas och statusmässigt i alla lägen stå över ett landskap i riket.
Angående beskattningen är det inte någon enorm förändring, men övergripande kan konstateras att det totala skatteuttaget inte ska stiga under valperioden. Det ingår en nyans av s.k. grön skatteväxling genom en strävan att flytta tyngdpunkten från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. Beskattning av löneinkomster ska inte skärpas. Kommunerna ska fortsättningsvis kompenseras för minskade skatteintäkter p.g.a. av ändringar i skattegrunden.
Här finns också mycket att säga om övriga skatter som berör Åland och våra medborgare på olika sätt.
Relevant för skattegränshanteringen är att regeringen ger en riktlinje att punktbeskattning, bilbeskattning och importmoms ska flyttas från tullen till skatteförvaltningen.
Regeringen har också tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp för att bedöma Yles, public service -uppgifter och finansiering. Det är intressant för oss att följa med tanke på den åländska framtiden.
Regeringen kommer också att fatta beslut kring relationen staten gentemot kommunerna. Här finns flera åtgärder som är viktiga för oss att följa när det gäller reformen med landskapsandelssystemet, lagstiftningar och även att beakta vid budgetarbetet på olika sätt.
Det kan också aviseras frysning av indexhöjningar av statsandelar. Enligt Finlands kommunförbund är den mest betydelsefulla skattefrågan att det inte blir någon fortsättning på kommunernas höjda samfundsskatteandel efter 2015.
Jag tackar så mycket för tillfället att ge denna upplysning. Jag hoppas att lagtingsledamöterna lite kan begrunda och funder över detta under sommaren. Jag tror med säkerhet att dessa frågor kommer att bli mycket relevanta och intressanta i höstens valdiskussioner. Tack, fru talman.
Plenum börjar
Närvaroregistrering.29 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anhåller om ledighet från plenum 10–12.06.2015 på grund av privata angelägenheter. Om ledighet från plenum 12.06.2015 anhåller lagtingsledamoten Annette Holmberg-Jansson på grund av BSPC-arbetsgruppsmöte på Åland samt lagtingsledamöterna Petri Carlsson, Torsten Sundblom och Igge Holmberg på grund av privata angelägenheter. Beviljas.
Meddelande
En frågestund kommer att hållas 12.06.2015 klockan 09.30. Från landskapsregeringen deltar vicelantrådet Roger Nordlund, minister Veronica Thörnroos, minister Fredrik Karlström, minister Johan Ehn och minister Wille Valve. Antecknas.
Andra behandling
1 Energilagstiftning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU15/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om Ålands energimyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet av lagen om certifiering och angivande av elens ursprung för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning av lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling efter bordläggning
2 Ändringar av lagtingsordningen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 12/2014-2015)
Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)
Ärendet bordlades vid plenum 08.09.2015. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Talmannen vill påminna om att beslut om ändring eller upphävande av eller avvikelse från bestämmelser i lagtingsordning vid ärendets andra behandling ska omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Vidare vill talmannen påminna om att eventuella ändringsförslag som inte finns i handlingarna måste aviseras och skriftligen delas ut under diskussionen för att kunna tas upp till omröstning. Aviseras sådana förslag ska ärendet bordläggas en gång om två ledamöter begär det enligt arbetsordningen 70 §.
Diskussion.
Ltl Gunnar Jansson
Tack, talman! Under första behandlingen i måndags hade jag synpunkter på tre paragrafer i detta förslag till ändringar av lagtingsordningen. Det var 21 §, 36 § och 48 §. Jag upplevde framförallt skrivningarna i 21 § och 48 § i utskottets betänkande så tveksamma att jag uttalade farhågor för att speciellt i en lag av denna natur med förstärkt hieratiskt skydd, en två tredjedelslag som vi nyss hörde talmannen redogöra för, att man där inte borde chansa. Jag är överhuvudtaget en motståndare mot att chansa med självstyrelsepolitiska frågor.
Jag upprepar vad jag sade i måndags, vi är mycket noggranna med att riksdagen håller sig inom sin behörighet när den stiftar lagar och lika stora krav ska vi ställa på oss själva. Jag är en hängiven motståndare till idén att vi chansar och ser vad som händer. Det är inte seriös lagstiftning som jag ser det.
Jag nämnde också att jag har författningsmässiga problem med 21 §. I praktiken, med den skrivning som utskottet nu föreslår, skapas en situation där lagtinget kan ändra på det praktiska innehållet i lagtingsordningen utan att själva lagtingsordningen ändrar. Det är inte ens undantagslagstiftning. Det är ett förfarande som lagtinget inte borde syssla med. Det är dessutom pinsamt om lagkontrollen behöver fälla en sådan här paragraf. Den har väldigt liten bärvidd utanför denna församling, men innanför lagtinget borde vi vara noggranna med skrivningarna.
Jag sade redan då att jag inte har några förslag om ändringar i den meningen att jag skulle föreslå återremiss och jag gör det inte nu heller. Jag vet att det förekom diskussioner, jag deltog till och med i det praktiska arbetet att avfatta ändringar i 21 § och 48 §. Men nu hör jag, vilket var en nyhet för mig, att det inte kommer några ändringsförslag av skäl som jag kan föreställa mig. Jag hoppas att någon berättar lite närmare vad som egentligen pågår ”behind the sceen”. Någonting pågår. Det här är ett sätt att lagstifta som åtminstone i mitt konstitutionella sätt att tänka är främmande.
Mina invändningar i 48 § var att det konstaterats lite lakoniskt att lagtingsgrupperna har status som juridisk person utan att dess mera materialisera innehållet i det. Sker det i arbetsordningen är det okej. Jag hade en replikväxling med ltl Petri Carlsson om den saken, om man utgår ifrån att lagtingets arbetsordning är en norm som tillkommit på samma sätt som en landskapslag. I varje händelse hade jag också gärna sett att 48 § skrevs på ett bättre sätt, dvs. att lagtingsgrupperna har status som juridisk person och om dem ges närmare föreskrifter i landskapslag-arbetsordningen, som är en landskapslag.
Sedan angående 36 § så anslöt jag mig till reservationen och följde noggrant med debatten i måndags. Där fick jag en känsla, men det kan hända att det var mera en känsla än att uppfatta fakta, att det som talmanskonferensen föreslår och en majoritet i utskottet omfattar är ju på sätt och vis en återgång till samlingsregering där alla är med. Det är inte riktigt den typ av majoritetsparlamentarismen som vi är vana med, utan det är mera ett slags konsensussystem, ett kommunalt sådant. Eftersom alla är med och tillsätter sin regering så ska då ett misstroende träffa alla, det finns ett sådant tänkande. Men vi har ju inte den strukturen i vårt parlamentariska skick här. Vi har en majoritet och en minoritet, en opposition. Majoriteten utöver regeringsmakten av ministrar. Utöver det jag tidigare nämnde är det här, enligt min mening, också ytterligare ett argument för att när vi har bytt system från samlingsregering till majoritetsregering så skulle det vara logiskt att också göra det som motionen innehåller.
Det här var mina iakttagelser. Jag har förstått nu precis de senaste minuterna att något ändringsförslag inte kommer. Må så vara. Då får vi chansa och vänta på lagkontrollen och det tycker jag inte är bra i ett sammanhang som detta. Tack, talman.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson berör utskottets förslag till ändring beträffande justeringsutskottet där man har valt att byta ordet ”kan” till ”ska”, justeringsutskottet ska tillsättas. I det ursprungliga förslaget stod det att justeringsutskottet kan tillsättas. Tanken bakom den här förändringen var att få ett tydligare regelverk på den här punkten. Lagtinget skulle säga att huvudregeln är att vi har ett justeringsutskott, men det fanns förståelse för att det skulle kunna finnas andra praktiska lösningar. Ska man förstå ltl Gunnar Janssons invändningar mot detta som att även ursprungsförslaget hade den här typen av problem i och med att man inte hade en tydlig reglering kring justeringsutskottet?
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! I juridisk text så uppfattar man nog ett ”ska” i den här formen som ett imperativ, som ett uppdrag åt lagtinget att lagtinget ska även tillsätta ett justeringsutskott utöver de andra utskotten. Om lagtinget har gjort det så kan alltså lagtinget slopa, avskaffa justeringsutskottet även om det fortfarande i lagtingsordningen skulle stå i 21 § att lagtinget ”ska” tillsätta ett utskott.
Naturligtvis finns det också en annan tolkning. Det är det klassiska om att beslut kan ändras på samma sätt som det har tillkommit. Men då får inte en ändring skapa en konflikt med en norm för att normen är starkare än ett beslut. Stufenbau igen: Grundlag, lag, förordning och beslut.
Förslaget var bättre, enligt min mening, ja.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det finns samtidigt en norm på samma nivå som ger lagtinget möjligheten att avskaffa justeringsutskottet. Kan man inte stöda sig på den i det resonemanget?
Min andra fråga gäller diskussionen om att lagtingsgrupperna som juridiska personer skulle regleras på lagnivå. De tankar som ltl Gunnar Jansson för fram låter förnuftiga. Skulle det inte vara naturligt att ltl Gunnar Jansson lade ett ändringsförslag enligt det som han nyligen läste upp från talarstolen? Då kan vi få ta ställning till det. Hur menar ltl Gunnar Jansson att vi bäst skulle gå vidare för att lösa den här problematiken?
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Jag är inte medlem i utskottet vilket kollegan Axel Jonsson är. Jag har haft den inställningen från början att jag inte föreslår återremiss, ändringsförslagen producerades i måndags och det var nog för mig. Det som nu har hänt har jag känt till i fem minuter. Jag har idéer om hur man skulle göra, men jag ser ju att positionerna är så låsta så jag lämnar inte några förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Som medlem i arbetsgruppen för lagtingsordningen och arbetsordningen så vill jag kommentera kollegan Gunnar Janssons synpunkter om 21 § och 48 §.
När det gäller 21 § om justeringsutskottet så håller jag med analysen. Det hade varit bättre med ursprungsformuleringen, att man kan tillsätta ett justeringsutskott. Det hade varit klart och tydligt. Nu uppstår det en viss oklarhet. För mig politiskt i arbetet i arbetsgruppen har det viktigaste varit att arbetet som utförs i justeringsutskottet inte är att driva politik, vilket är innehållet i de andra utskotten. Därmed ska inte justeringsutskottet höra till de permanenta utskotten, vilket har varit det viktigaste ställningstagande i arbetsgruppen.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Det är mycket angeläget att det finns trygga säkra justeringsmekanismer. Det må så vara om det är utskott eller något annat system, det är ganska tekniskt. Men i varje händelse så måste det finnas fungerande justeringsmekanismer som tryggar att lagtingsbesluten återges på det sätt som de är tänkta att innehålla. Därför att det är normer som vi här producerar och publicerar, de gäller alla och då är kravet på exakthet mycket stort. Visst kan tjänstemän och kanslipersonalen sköta justeringen men i sista hand, om det uppstår oklarheter, så måste det alltid finnas ett politiskt ansvar när det gäller vad politikerna har beslutat. Det ansvaret finns här i kammaren och ska också utgå ifrån kammaren.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag tycker att det normala är att språkliga justeringar osv. sköts av våra tjänstemän och inte av politiker. Men det kan uppstå situationer där det är väsentligt att ha politiker med även i det arbetet.
När det gäller 48 § om lagtingsgrupperna så är det arbetsgruppen för lagtingsordningen och arbetsordningen, under vtm Viveka Erikssons ledning, som har föreslagit för lag- och kulturutskottet att man skulle lägga till statusen som juridisk person för lagtingsgruppernas del. Det baserade sig på en diskussion i arbetsgruppen om jämförelsen med hur det är i riksdagen. Men vi hade inte de juridiska instrumenten för att reglera det på ett sådant likartat sätt som i riksdagen. Då var det viktigt att man ändå i lagstiftningen skulle kunna ha en signal, en upplysning och en riktlinje om att lagtingsgrupperna kunde behandlas lika som riksdagsgrupperna. Om det inte går att göra på det sättet eller om någon lagtingsgrupp tycker att det inte är tillfredsställande så kan man bilda en registrerad förening så har man löst sitt juridiska skydd.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Men det är väl en onödig omgång, att i en offentligrättslig institution som Ålands lagting vars existens och verksamhet bygger på grundlagstiftning bilda registrerade föreningar som ju existerar, tillkommer och upphävs enligt rikslagstiftning. Jag tror nog att vi ska hålla beslutsmakten inom lagtingets organisation. Det är liksom en grundläggande synpunkt.
Grunden till min tvekan beror på det att genom att uttala att en sammanslutning av människor har en viss status, det är så nära det som kallas associationsrätten, som de facto underlyder rikslagstiftningen. Det hade, enligt min mening, varit till fördel att säga att lagtingsgrupperna är juridiska personer enligt vad som bestäms i landskapslag. Då hade saken varit klar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! De två paragrafer som ltl Gunnar Jansson aktualiserade sammanfaller med 21 § och 48 § där utskottet har haft en utmaning i att hantera frågan. En majoritet i utskottet ville ha justeringsutskottet kvar som en grund för parlamentets verksamhet. Även om jag ingick i arbetsgruppen så har jag förlikat mig med den tanken. Jag tycker att det arrangemang som utskottet visar på är både möjligt och praktiskt. Det viktiga är att ingen kan frånta lagtinget denna rätt att förfoga över utskottets vara eller icke vara. Jag ser inget problem med lagstiftningskontrollen till den delen.
Däremot delar jag till fullo ledamotens synpunkter på 48 § som jag kan återkomma till om en liten stund.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Det är samma frågeställning här som i replikskiftet med kollegan Axel Jonsson. Hur ska lockutionen tolkas och tillämpas? Nu inser jag att det här är hårklyveri.
Sedan så småningom ställs talmannen i en sådan situation inför frågan om justeringsutskottet kan avskaffas. Ska det då tas ett beslut, enligt tillägget, dvs. på förslag av talmanskonferensen? Uppenbarligen kan justeringsutskottet avskaffas av lagtinget eftersom det är tillsatt av lagtinget. Då kan en konflikt med lagtingsordningen uppkomma som kan vara så stor att det är en behörighetsöverföring. Därför att en norm i en lagtingsordning inte gärna kan upphävas med ett beslut, hoppas jag i varje fall. Man talmannens problem kommer därför att vara det beslut som lagtinget, eventuellt på talmannens förslag, fattar. Kräver det beslutat kvalificerad majoritet eller inte?
Ltl Harry Jansson, replik
Jag tror inte att vi kommer överens om 21 §.
När det gäller 48 § så delar jag synpunkterna om att dess utformning är en fråga där vi tangerar gränserna för vår behörighet. Men utskottet har lyssnat på varningsorden som har riktats till oss om att det finns ett behov av att reglera lagtingsgruppernas status, det historiska skeendet. Då är detta ett bra sätt att hantera det på. Kan man jämställa lagtingsgrupperna med motsvarande grupper i Finlands riksdag? Om detta skulle falla i lagstiftningskontrollen så är jag övertygad om att det är en sådan fråga som kan hanteras, dvs. att lagen i övrigt kan träda ikraft. Vi hoppas att det inte är ett test som skulle äventyra tidtabellen. I annat fall, kollegan Gunnar Jansson, bör vi verka för att få ärendet tillbaka till utskottet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Kännetecknande för lagar på den här nivån är att de tillåter lagförbehåll som det kallas. Det är ovanligt att man i en vanlig lagstiftning säger att ”det och det gäller såsom därom stadgas i lag”. Då ska man säga det i själva lagen. Men nu när vi befinner oss på den här nivån, på lagtingsordning nivån, på tredjedelsnivån då är det till och med önskvärt att man har så kallade lagförbehåll. Det vill säga, att man skriver som jag säger att det och det gäller och resten bestäms i landskapslag. I det här sammanhanget: ”Lagtingsgrupperna har status som juridisk person såsom bestäms genom landskapslag alternativt arbetsordningen.” Då har man materialiseringen av en grundlag i organisk lag och det är detta som lagstiftaren gillar.
Parallellen till riksdagen, med all respekt, jag skulle istället nästan vilja rekommendera den åtgärdsmotion som jag är första undertecknare för och som väl ligger i lag- och kulturutskottet eller någon annanstans. Där fanns det en färdig modell för hur detta skulle skötas.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag sitter i lag- och kulturutskottet, men jag var inte med i behandlingen av det här ärendet. Jag måste få lite mer information när det gäller 21 §.
Jag har förstått av ltl Gunnar Jansson att bekymret är att ordet ”kan” ändras till ”ska”. Som jag uppfattar det ger man en fullmakt. I det ursprungliga lagförslaget står: ”Lagtinget kan även tillsätta ett justeringsutskott på förslag av talmannen”. Sedan kan man också ta bort justeringsutskottet. Är det egentligen så stor ändring? Ser vi på detaljmotiveringen i lagförslaget så lyfter man också fram att det ska finnas ett mer flexibelt system, man ska kunna göra det här lättare och enklare. Justeringsutskottet driver inte politik.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Det är riktigt, det här är ju inte politik. Nog vet lagtinget och dess grupper vad man vill, det är jag säker på. Det kanske kan kallas juridisk semantik om man så önskar. Inte vill jag krångla till det här mera än nödvändigt. Jag håller mig på den principiella nivån. Vi har en lagtingsordning, den medger principer och under den regleras detaljerna på en lägre nivå. Så har vi genomfört det hela i lagtingsordningen och detaljerna regleras i arbetsordningen. Därför skulle det ha varit logiskt och författningsenligt tryggt att hålla fast vid talmanskonferensen förslag som överensstämmer med arbetsgruppens förslag. Då har man ”kan-bestämmelsen” som sedan kan justeras på lägre nivå.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Under ltl Gunnar Janssons anförande blev jag lite fundersam när ledamoten ser detta som ett ganska stort principiellt problem men han vill ändå inte komma in med ett ändringsförslag och han ser en risk att det här kan förfalla. Det här är inte prestige från någon om jag uppfattar det här rätt. Vi måste se till att vi får lagtingsordningen på ett bra sätt. Jag tycker att det är synd att en sådan erfaren politiker som ltl Gunnar Jansson inte kan lägga fram ett ändringsförslag och säga hur det borde vara. Först har ltl Gunnar Jansson varit upp och pratat om vad som är fel och hur det borde vara, men ändå tycker han sedan att det är okej men att det är synd att man spelar med en lag som kan förefalla. Gör han mest detta som teater eller finns det någonting bakom det hela? I så fall tycker jag att ltl Gunnar Jansson borde komma med ett ändringsförslag.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Jag hör att kollegan Göte Winé inte var här i måndags. Jaså, det var han? Kanske han har missuppfattat det så där gravt? Det var ju inte så bra.
Jag for härifrån i måndags med färdiga texter till ändringsförslag som skulle presenteras idag, inte av mig utan av andra ledamöter i utskottet. Det jag nu lärde mig fick jag veta när jag kom hit. Det var inte mitt jobb att ens avfatta ett ändringsförslag. Jag pekade på problemen. Jag kan leva med de här sakerna, inte är det här några stora saker och jag har absolut ingen prestige i det här. Jag vill åstadkomma en lagstiftning som bär och som är något sånär logisk. Men, jag har förstått att grupperna inte vill det här så inte ska jag krångla dess mera. Det är ingen viktig fråga för mig. Ni som bestämmer må bestämma.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Ltl Gunnar Jansson tog upp principiellt viktiga saker som gäller lagtingsordningen. Det är uppenbart att utskottsordförande som sitter i samma parti inte tar dem på allvar och inte gruppen heller. Man vidhåller utskottets förslag. Jag hade sett fram emot att få stöda ett förändringsförslag vad gäller 21 § och 48 §. Det är onekligen något komplicerat.
De flesta pratar nu här om hur det ska vara i praktiken och det ska vara så enkelt att ta bort och sätta till osv. Men man vill inte komma ihåg att det ska tas i grundlagsenlig ordning med två tredjedelsmajoritet. Det betyder att den här lagstiftningen ska vara ganska låst, det är grundläggande och sådana här bestämmelser som man nu gör i 21 § känns lite ”Kalle Anka-lagstiftning”, å ena sidan ska man tillsätta ett justeringsutskott som vi beslutar med två tredjedels majoritet men sedan ska det kunna avskaffas på förslag av talmannen.
Det är klart att justeringsutskottet inte politiskt är av samma vikt som de övriga utskotten och det använder man nu i diskussionen för att man ska avvika från de grundläggande principerna för just den här lagstiftningsordningen en. Det hedrar nog inte lag- och kulturutskottet som är vårt konstitutionsutskott.
Det är inte svårt att förstå det praktiska motivet, men det är inte detta som är frågan utan det är hur man lagstiftar i fråga om lagtingsordningen.
Jag föreslog senaste gång att vi skulle återgå i framställningen var gäller 21 §. Då är det en option för lagtinget varje gång det är aktuellt att ta ställning till om det ska eller kan finnas ett justeringsutskott. Det är ju förenligt med det som den här arbetsgruppen har sagt osv. Det är nu bara prestige i den här frågan. Jag tror att alla faktiskt kan inse det.
Nu är jag lite osäker på procedurerna, men jag presenterar igen förslaget att lagtinget i 21 § skulle återgå till framställningen som lyder: ”Att lagtinget kan tillsätta justeringsutskott på förslag av talmannen.” På motsvarande sätt kan justeringsutskottet avskaffas.
Sedan är det så, som jag uppfattar att ltl Gunnar Jansson försökte säga, att i arbetsordningen kan man ytterligare specificera vilka grunder det ska vara t.ex. när tjänstemännen ska sköta det här och när eventuellt de som är politiskt ansvariga ska träda till. Det finns i förberedelserna här i motiveringarna diskussion om att det här har lösts på olika sätt i andra parlament och det är inte så givet hur vi ska förhålla oss till det. Det krävs ytterligare arbete men det här är själva grundregeln för hur vi skulle förhålla oss till att ha ett justeringsutskott eller inte.
Jag hoppas att vi lägger all prestige åt sidan och återgår till framställningen för den har vi varit överens om en gång. Det är ju utskottet som har krånglat till det här.
Beträffande 48 § som gäller lagtingsgrupper, så detta har tydligen inte talmanskonferensen tagit ställning till utan det är utskottet som har fört in det här. Jag känner igen den här diskussionen från mitt medlemskap i kanslikommissionen. Jag är ganska illa berörd. Har ni läst motiveringen? Vi anklagas nästan indirekt här för att vi skulle utnyttja de pengar lagtinget får för någon slags personlig vinnings skull. Det sägs så här: ”Ändringen föranleds av behovet att klargöra att de medel som genom beslut av kanslikommissionen tilldelas lagtingsgrupperna inte är avsedda att användas på ett sätt som gynnar de enskilda ledamöterna i lagtingsgrupperna och som därför inte kan anses vara de enskilda ledamöternas personliga inkomst.” Varifrån kommer det här behovet av klargörande? Menar utskottet att det förekommer att de lagtingsmedel som vi får används som personlig inkomst? Jag tycker att det är stötande. Om man vill lagstifta så ska man väl lagstifta i syfte hur man ska göra, inte att man ska förhindra någon slags halv kriminell verksamhet. Jag kan helt enkelt inte omfatta den här motiveringen. Sedan säger man: ”Någon ändring av sättet att bokföra kommer således inte att bli nödvändig till följd av att lagtingsgrupperna föreslås bli juridiska personer”. Så det leder inte till någon större skillnad i det här förfarandet. Samtidigt ska inte den här typen av bestämmelser vara i lagtingsordningen. De ska väl vara i arbetsordningen. Ltl Gunnar Jansson sade att man skulle tala om juridiska personer såsom det framgår enligt en bestämmelse i någon slags landskapslag.
Bästa ledamöter, det finns ibland i utskotten ett behov av att påverka, lägga till och dra ifrån och det förstår jag. Men i det här fallet så tycker jag nog att utskottet inte har nått till den nivå som den här framställningen förutsätter.
Jag föreslår därför att den här bestämmelsen helt och hållet utgår i det här skedet. Vi får säkert skäl att återkomma till lagtingsordningen igen, men då ska det vara en förändring som är beredd av talmanskonferensen. Det här är ju någonting som utskottet, på basen av tvivelaktiga skäl som jag tycker, försöker reglera på det här sättet.
Det var mina två ändringsförslag och eftersom de inte är nya så antar jag att de inte heller behöver framföras skriftligen.
Talmannen
Ändringsförslagen finns redan i den befintliga dokumentationen.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Om jag uppfattade det rätt så lägger ltl Barbro Sundback två olika förslag.
När det gäller 21 § kan jag inte annat än att hålla med ltl Sundback. Jag har lite funderat på detta. Hur tänker man praktiskt gå tillväga? Om jag tolkar 21 § så sägs det att lagtinget ska tillsätta ett justeringsutskott och sedan kan man avskaffa det. Det betyder att det lagting som blir invalt till hösten måste tillsätta ett utskott fast de inte vill och sedan måste man avskaffa det. Jag uppfattar att det blir ett spel för gallerierna och konstigt. Så till den delen håller jag med ltl Sundback.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det blir en av konsekvenserna av en sådan bestämmelse. För alla som inte har deltagit i den här diskussionen måste det onekligen framstå som ytterst underligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Först den något märkliga diskussionen om 21 §. Jag vill uppmärksamgöra ledamoten på att den utformning som 21 § har enligt utskottets förslag handlar alltså om normer eftersom vi är på samma nivå. De kompletterar varandra. Vi ger och skapar en möjlighet för framtida lagting att förfoga över justeringsutskottet till alla delar.
När det gäller 48 § så är det bara att konstatera att ledamoten har varit frånvarande under några plenum och andra diskussioner. Utskottet har blivit upplyst om att vi bör göra den här korrigeringen. Vi bör uppmärksamgöra lagtingsgruppernas status med tanke på att det finns en diskussion om att risken i annat fall är att man ifrågasätter kanslipengarnas juridiska status.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, jag har förståelse för att man har annan åsikt. Jag tycker att det är lite osmakligt av ltl Harry Jansson att skylla mitt ställningstagande på att jag eventuellt inte har varit med i alla diskussioner som han har deltagit i.
Vad gäller 48 § så saknas ett tillägg enligt det som ltl Gunnar Jansson föreslår eller någon motsvarande bestämmelse. Jag tycker att motiveringen inte har att göra med lagstiftning på den här nivån. Här lagstiftar man om vad som är målet och vad som är syftet. När man sedan börjar diskutera att man på något vis ska förhindra oegentligheter då tycker jag att man i den här lagstiftningen är helt ute på hal is.
Ltl Harry Jansson, replik
Ledamoten må ursäkta men utskottet arbetar på det viset att man hör sakkunniga. I det här fallet har utskottet valt att lyssna på de varningsord som har riktats mot den brist på status som finns idag mot lagtingsgrupperna. Vill sedan ledamoten nedvärdera våra insatser så må hon göra det. Men så länge vi har ett enigt utskott i enskilda paragrafer så ser jag inget problem med att vi i möjligaste mån försöker vara eniga om vårt gemensamma instrument för att reglera vardagen i detta parlament.
Igen när det gäller justeringsutskottet; en maximal frihet för lagtinget kan ingen kritisera än mindre fälla i en kommande lagstiftningskontroll.
Ltl Barbro Sundback, replik
Till den första argumentationen om 48 § dvs. att man har hört sakkunniga, att man är eniga och därför är åsikten den korrekta, så kan man naturligtvis logiskt resonera. Men vi har ju trots allt yttrandefrihet och hela den här församlingens uppgift är att diskutera och debattera.
Jag vet inte vilka sakkunniga ni har hört men jag skulle gärna vilja veta vad det betyder att det finns ett behov av att klargöra att de medel som kanslikommissionen tilldelar lagtingsgrupperna, att de inte får användas på ett sätt som gynnar enskilda ledamöter i lagtingsgrupperna eller kan anses vara en personlig inkomst. Vilka konkreta fall och vilken grund har utskottet för det påståendet? Det är graverande och det har inte någon ännu här redogjort för.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Låt mig återigen, som medlem i arbetsgruppen, försöka skingra några av de dimmor som lägrar sig här i plenisalen i de här frågorna. Jag vill komma med ett par förtydliganden.
Det första är inget förtydligande utan det är vårt resonemang inom moderat samlings lagtingsgrupp. Vi har fört resonemanget att arbetsgruppens och därmed talmanskonferensens förslag till formulering av 21 § är bättre. Den ger den maximala friheten åt lagtinget att agera så som de vill när det gäller justeringsutskottet.
Det som lag- och kulturutskottet nu har infört är nog att betrakta som en viss begränsning och varför man har gjort det vet jag inte riktigt. Vårt resonemang i gruppen är att det går bra att leva med det här också. Det väsentliga är att justeringsutskottet, om det finns eller inte finns men särskilt om det finns, inte betraktas som ett permanent politiskt utskott. Justeringsutskottet har hand om organisatoriska frågor eller sakfrågor när det gäller justering i den mån tjänstemännen behöver och politiskt kan det erfordras någon slags komplettering till deras kontroll av språk och annat. Det kan ibland uppstå sådana situationer att lagtingets beslut kan vara otydligt på någon punkt och då kan det behövas justeringspersoner från lagtingets sida.
Både med ursprungsförslaget och med det här kompletterande förslaget från utskottet får vi på det här sättet en normalisering av justeringsförhållandet i lagtinget. Det är ett arbete som sannerligen inte har stått högt i kurs hos ledamöterna genom årtiondena. Det har till och med varit svårt att få justeringsutskottet sammankallat eftersom det har varit ett totalt ointressant politiskt arbete. Efter att vi gjorde den senaste ändringen i lagtingsordningen så har det nu möjliggjorts för alla partier att vara representerade i talmanskonferensen så därför finns inte heller motivet för att ha justeringsutskottet som ett permanent utskott.
Sedan, ltl Sundback och övriga, när det gäller 48 § så kommer resonemanget från gruppen som har jobbat med lagtingsordningen och arbetsordningen. Vi beklagar lite att vi inte tog dem samtidigt. Först gjorde vi lagtingsordningen, våra förslag skickades till talmanskonferensen och sedan fortsatte vi med arbetsordningen och vi är inte färdiga med det arbetet ännu.
På några punkter blev det uppenbart att det borde ha gjorts lite förändringar i lagtingsordningen, utöver dem som vi hade föreslagit, när vi läste och gick igenom arbetsordningen. Det här var en fråga som landskapets revisor hade anhängiggjort till vårt kansli. I åtskilliga skatterättsfall i riket har det redan anförts att vissa bidrag som gavs i vissa sammanhang kunde betraktas som personlig inkomst t.ex. för medlemmar i styrelser, föreningsstyrelser eller i andra sammanhang. Därför var det ett skäl att se över hur de allmänna medel som ges till lagtingsgrupperna av skattemyndigheterna kunde riskera att behandlas på samma sätt. Vi i arbetsgruppen trodde inte att det skulle vara möjligt men vi gav en signal till lag- och kulturutskottet om att här borde man ta in hur man har det i riksdagen, och det förutsätter jag att lag- och kulturutskottet också har gjort, och huruvida vi kunde lösa det på samma sätt som i riksdagen. Men det skulle ha blivit en sådan byråkratisk orimlighet för våra lagtingsgrupper och för det här lilla lagtinget, med beaktande av att det också är rikslagstiftning som styr det här till delar, att det inte var möjligt.
Då resonerade vi på det sättet att vi ger signalen till lag- och kulturutskottet så att de tar in en formulering så att skattemyndigheterna kan beakta det eftersom det står i en landskapslag att lagtingsgrupperna har i likhet med riksdagsgrupperna status som juridiska personer. Naturligtvis inser alla svagheten i en sådan formulering och huruvida skattemyndigheten kommer att bry sig om den, men förhoppningen finns.
Om det då finns någon lagtingsgrupp framöver som lever i osäkerhet och tycker att här står vi inför en ekonomisk risk i förhållande till beskattningsmyndigheten så då kan man bilda registrerade föreningar vilket jag sade i en replik till ltl Gunnar Jansson. Då slipper man den problematiken.
Vi har förhoppningar om att det här ska undanröja den risken som vår revisor har angivit och som relateras till i andra meningen i motiveringen på sidan 3 under 48 §. ”Ändringen föranleds av behovet att klargöra att de medel som genom beslut av kanslikommissionen tilldelas lagtingsgrupperna inte är avsedda att användas på ett sätt som gynnar de enskilda ledamöterna i lagtingsgrupperna och som därför inte kan anses vara de enskilda ledamöternas personliga inkomst.” Det är enbart en text som relaterar till rättsutvecklingen i de här frågorna i riket och som också kunde drabba oss. Det är inget påstående om att någon skulle förfara på felaktigt sätt.
Summa summarum, fru talman, jag tycker att vi i arbetsordningsgruppen tar tag i den här frågan och i arbetsordningen reglerar, i mån av möjlighet i förhållande till vår lagstiftningsbehörighet, det som ltl Gunnar Jansson här har efterlyst. Då får vi en reglering i landskapslag som möjligen kan behandlas någorlunda parallellt i de kontrollerande myndigheterna och Ålandsdelegationen med lagtingsordningen. Då behöver vi kanske inte skriva in det specifikt nu i 48 § i lagtingsordningen. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är precis såsom vtm Roger Jansson anförde. Vi tog stafettpinnen som arbetsgruppen gav till lag- och kulturutskottet. Det här behovet fanns, det var ett steg på vägen och det är kanske ännu inte till fyllest men det är i alla fall ett steg på vägen.
Tvärtom mot det som har anförts att man kommer med någon slags anklagande så handlar det också om lagtingsledamöternas skydd och förstås transparens i hur man använder skattepengar.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Ja, det är alldeles korrekt. Jag har ganska många decenniers erfarenheter av skattemyndigheternas agerande och inte minst i förhållande till lagtingsledamöternas ersättningar och arvoden och jag tror inte det föreligger någon egentlig risk här. Jag delar inte åsikterna med dem som är rädda för en sådan situation. Men osvuret är bäst när det gäller sådana frågor. Skulle vi ha en annan lagstiftningsbehörighet än den vi har i beskattningsfrågor så kunde vi ju reglera det här på ett annat sätt, men nu kan vi inte det och därför var detta en utväg som vi i arbetsgruppen såg i horisonten. Lag- och kulturutskottet har anammat den principen och det är bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Beträffande 21 § så tycker jag personligen att framställningen har en bättre lagtext, den är tydligare och klarare.
Ska jag uppfatta vtm Jansson på det sättet att även han tycker att framställningen är bättre än utskottets betänkande?
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Ja, så uttryckte jag mig tydligt och klart. Jag sade att vi i vår lagtingsgrupp har diskuterat frågan och kommit fram till att vi även kan leva med den här formuleringen. Det är alltså inte någon stor fråga. Jag tycker inte heller att det är en problematisk fråga ur lagkontrollsynpunkt men där kan vi ha olika åsikter. Vårt förslag är att vi godkänner lag- och kulturutskottet förslag avseende 21 §.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Nej, det är absolut inte någon stor fråga. Ska jag uppfatta att vtm Janssons grupp även kan leva med framställningen?
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Självklart eftersom framställningen är bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, vtm Roger Jansson för en ganska omständlig och kanske inte helt kristallklar förklaring till meningen: ”Lagtingsgrupperna har status som juridisk person”. Det ska alltså läsas att det är skattemyndigheterna som ska förstå att pengarna som vi får till grupperna inte är beskattningsbara. Det är ju orimlig lagstiftning, det måste väl alla tillstå? Det kan inte vara så att man med en mening klargör någonting helt annat inom skattelagstiftningen.
Jag tycker nog att det här kräver en omgång till. Dessutom säger vtm Roger Jansson att han inte tror att det föreligger någon egentlig risk. Nej, det verkar inte som det är klart och väl genomtänkt.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Beträffande riskbedömningen när det gäller kontrollen av lagstiftningen uttalade jag mig endast om 21 § och inte om 48 §.
Jag var väldigt klar och tydlig med att jag upplever att formuleringen; ”status som juridisk person”, gör att skattemyndigheterna tar ställning till huruvida ersättningarna till lagtingsgrupperna ska behandlas på ett likadant sätt som ersättningarna till riksdagsgrupperna. Punkt!
Som medlem i arbetsgruppen för lagtingsordningen och arbetsordningen har jag dessutom sagt att jag för min del är intresserad av att vi tar upp det i vår behandling av arbetsordningen och ser hur vi kan komplettera den här bestämmelsen i lagtingsordningens arbetsordning. Därmed har vi det på två ställen i landskapslag.
Ltl Barbro Sundback, replik
Vtm Roger Jansson kommer nog inte ihåg rätt. Vtm Roger Jansson sade helt klart att han inte delar bedömningen att det föreligger en risk vad gäller skattemyndigheten i den här frågan. Det kan vi inte kontrollera nu men om vi har ett justeringsutskott i framtiden så kanske de kan kontrollera det.
Jag tycker inte att man i lagtingsordningen så specifikt med en mening kan rikta sig till en statlig myndighet utanför lagtinget. Nog måste det ju reglera vårt interna arbete i första hand och de bestämmelser som finns i lagtingsordningen ska syfta till detta och ingenting annat.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller mitt uttalande om 21 § visavi 48 § så blev det uppenbarligen ett missförstånd. Det gällde alltså lagstiftningskontrollen som jag i viss mån kan bekymra mig för när det gäller 48 § men inte när det gäller 21 §. Det är mina personliga bedömningar och där vet man inte vad som är rätt.
Däremot har jag under min långa parlamentariska karriär varit med om många diskussioner i talmanskonferensen och i kanslikommissionen om hur vi ska reglera ersättningarna i lagtinget i förhållande till skattemyndigheten, så att vi får det så likartat som möjligt i förhållande till hur det är i riksdagen. Vi har inte alls samma skatteförmåner som riksdagen har och tack för att vi inte har det. Men till en del anser vi att det här parlamentet bör behandlas på samma sätt som riksdagen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag tackar vtm Jansson för en bra beskrivning av orsak och verkan till denna del när det gäller i synnerhet lagtingsgruppernas status.
Jag vill bara poängtera att utskottet har försökt skapa ett så heltäckande system som möjligt. Vi har lagtingsordningen till och med en konstitutionell lag, en arbetsordning som inte är lag men där vi har möjlighet att inta kompletterande bestämmelser och sedan hänvisar vi till kanslikommissionens beslut om hur det regleras, dvs. hur penninghanteringen övervakas. Vi visste inom utskottet att det här inte är för att bygga upp juridiskt skydd för grupperna så mycket men det är en början. Ärligt talat, personligen är jag intresserad av hur laggranskningen kommer att ge besked om vilken status detta lagting egentligen har. Det svaret tror jag faktiskt att vi kommer att få via högsta domstolen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Det var en nyhet för mig att 48 § undergick en sådan här ändring i utskottet som vicetalmannen relaterade till. Tack för den informationen. En åtgärd på den nivån hade krävt en kompletterande framställning, enligt min mening enligt samma lagtingsordning. Det är ju att tillföra hela ämnet ny materia. Det här säger jag igen inte för att busa eller ställa till med problem utan jag vill vara seriös i vad vi gör här. Här har vi ju grundlagen som numera är väldigt tydlig på den punkten hur det föreskrivs om skattskyldighet, hur skatt ska räknas ut och bestämmas och likaså befrielse från skatt samt hur skatteskyldigas rättsskydd ska normeras. Allt detta kräver lag.
I den här nya situationen blir jag mer och mer övertygad om att själva normeringen kräver lag när syftet med hela åtgärden är det som jag nu hör.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag är ersättare i lag- och kulturutskottet och jag har skämtsamt föreslagit för dem att de kanske borde döpa om sig till lagberedningsutskottet i samband med ändringen av lagtingsordningen. Det var enbart skämtsamt tänkt.
Jag tycker inte att det erfordrar återremiss och en ny framställning när man gör den här lilla ändringen i 48 §. Det är alltså inte en tung juridisk eller politisk förändring. Det är endast att betrakta som är riktlinje och det kan utskottet bra göra. Jag tycker att utskottet har förfarit på ett korrekt sätt och man har också en bra motivering till det man har gjort. Om vi sedan kan komplettera i arbetsordningen så har vi, som jag ser det, klarat av de juridiska blindskären på ett tillfredsställande sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Outgrundliga äro lagtingets vägar. Jag har några kommentarer.
Tvärtom vad som påstås så har lag- och kulturutskottet verkligen försökt vara lyhörda. Vi har försökt vara smidiga. Vi har ingalunda någon prestige i detta, vi vill inte heller göra någon testballong utan vi har varit pragmatiska och praktiska.
När det gäller 21 §, justeringsutskottet vara eller icke vara, så hade vi en diskussion i utskottet. Det fanns flera medlemmar i utskottet som tyckte att vi skulle göra den ändringen som finns i betänkandet.
Personligen, som ordförande, skulle jag ha varit helt bekväm i att gå på ursprungsframställningen. Men som vi skriver i vårt betänkande så ville utskottet understryka vikten av den formella justeringen av lagtingets beslut och att ledamöterna tar ansvar för beslutens innehåll. Vi enades om detta.
Vi skriver också att det är talmanskonferensen som föreslår för lagtinget. Det är lagtinget som sedan sist och slutligen fattar beslutet om justeringsutskottets vara eller icke vara.
När det gäller 48 § och i princip också 53 § så hade vi öronen öppna. Vi lyssnade var behovet fanns. Vtm Roger Jansson redogjorde för arbetsgruppens åsikter angående lagtingsgruppernas status. Vi tittade på lagstiftningen som finns på rikssidan. Vi kunde konstatera att vi inte har någon partilag på Åland. Vi har heller inte någon lagstiftning som reglerar lagtingsgrupperna. Vi kunde också konstatera om man skulle applicera den lagstiftning som finns på självstyrelsesystemet så blir det väldigt byråkratiskt. Som ltl Harry Jansson också tog upp så har vi lagtingsordningen, arbetsordningen och i arbetsordningen ger vi också mandat till kanslikommissionen.
Vi kan inte vara hundra procent säkra på att det håller i lagstiftningskontrollen men vi har vänt och vridit på orden och funderat.
Samma problem finns i 53 § om man tar detta med kompletterande framställning. I remissdebatten förekom uttryckligen ett önskemål från landskapsregeringen att vi också skulle reglera affärsverk och det har vi gjort. Jag tycker att det är djupt orättvist att beskylla lag- och kulturutskottet för att vi skulle ha haft prestige i detta. Vi har försökt vara smidiga och lyhörda.
Efter måndagens debatt bordlade vi ärendet för att titta på vår argumentation och vi håller fast vid den. Så är det.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag vill tacka utskottsordförande för en bra beskrivning av vår process. Vad man lär sig av detta är ju att den här typen av frågor måste vi tydligen hantera inom ramen för så kallade enskilda överläggningar som vicetalmännen har rätt att kalla till. Det är ju inte riktigt till vår fördel att vi ska tvingas diskutera den här typen av detaljer inför öppen ridå. När det gäller den här typen av bestämmelser som bland annat reglerar vår egen status så är det klart att det finns en känslighet som vi har hört i replikväxlingarna här. Det betyder att vi måste dra lärdom av det här tillsammans och komma ihåg att det är bäst att vi verkligen ser till att våra gemensamma regelverk är förankrade på förhand före vi möts i denna sal.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Också det kan jag bara hålla med om. Som sagt var, betänkandet är enigt till de här delarna som vi har diskuterat nu den här omgången. Men jag håller med om det, det här var en onödig holmgång.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Som sagt var, det här är en lag som ska tas med två tredjedelsmajoritet, i grundlagsenlig ordning. Då tycker nog jag att det är ganska viktigt att det underlag man har på något vis är förankrat i antingen talmanskonferensen eller i lagtinget i samband med remissen.
Utskottets ordförande håller öronen öppna, tar stafettpinnar och annat och det tycker inte jag att är ett korrekt förfarande för att göra ändringar i den här typen av lagstiftning. Det är min uppfattning.
Vilken typ av beslut har utskottet fattat efter diskussionen i måndags? Utskottets ordförande säger att utskottet vidblir sin åsikt. Var finns den åsikten dokumenterad? Är det också någon sorts stafettpinne som har varit i farten eller hur har man kommit fram till den åsikten?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi har vi fört diskussioner men utskottet har inte sammanträtt. Det var självstyrelsedagen igår. Vi har helt enkelt diskuterat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det blev en ganska vag beslutsprocess. Utskottets ordförande konstaterade att de har diskuterat. Jag är lite förvånad över förfarandet ifråga om en lagstiftning på den här nivån.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det finns ju ansvar åt två håll också. Socialdemokrater har en plats i lag- och kulturutskottet. Socialdemokraterna har dessutom viceordförandeskapet i lag- och kulturutskottet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Fru talman! Ibland känner man kängan fast man inte ens tycker att man ska vara med och behöva ta den.
Lag- och kulturutskottets ordförande nämnde att socialdemokraterna har en plats i lag- och kulturutskottet och det är väl ganska självklart.
Beträffande att ordförande Katrin Sjögren nämnde prestige så tog jag det personligt eftersom jag i ett tidigare replikskifte nämnde ordet prestige. Kanske det var från det replikskiftet det kom eftersom jag inte har hört ordet prestige tidigare under denna debatt.
Jag upplever att vi debatterar ett resultat som en parlamentarisk arbetsgrupp har jobbat med. Man tycker att det borde kunna gå snabbt och ganska harmfullt igenom.
Jag har aldrig ansett mig vara oersättlig, men tydligen är jag det. Jag var borta när den här lagen behandlades. Den här debatten har jag väl lite förorsakat eftersom jag inte var närvarande i utskottet, men jag ställer mig inte och ber om ursäkt till alla.
Däremot blir 21 §, antalet utskott och medlemmar, lite haltande. Man har jobbat fram detta i den parlamentariska arbetsgruppen som vi har. I det system vi har nu så har utskotten möten samtidigt och en suppleant i ett utskott sitter ofta som ordinarie i ett annat utskott. Då kan det bli svårigheter. Detta är inte optimalt.
Nu är den här lagen tagen, det är tre utskott och vi går vidare. Men här ser jag en liten fallgrop. Om någon är borta så blir det inte lätt att ersätta den personen.
När det gäller 21 § så finns det i mitt parti oklarheter. Som jag nämnde tidigare här så var jag frånvarande.
Däremot vill jag lite försvara utskottet som jag sitter i. Det är ett utskott som är arrangerat och som definitivt inte vill ta på sig någon gummistämpel. Vi tittar verkligen på vad som är det bästa för folket. Ibland, till förtret, kan man tycka att vi går lite för djupt in. Vi har haft vissa lagar som vi verkligen har behandlat lite väl, tycker jag. Det är också en eloge till utskottsmedlemmarna att man inte bara sitter där och lyfter lagtingsarvode som många tror. Jag vill definitivt säga att lag- och kulturutskottet är ett engagerat utskott.
Sedan har det varit mycket diskussion om lagstiftningskontrollen. Jag upplever att det egentligen inte är någon som vet något om det. Den ena säger att det kan finnas en risk, en annan säger; ”jag tror inte att det ska förefalla några problem”. Jag upplever att här skjuter man med lösa skott vad det än är. Om jag ska se en skillnad mellan lagförslaget och utskottets förslag så tycker jag att båda är lite luddiga och lika flexibla.
Jag har full förståelse för att utskottet har jobbat så här. Man måste också beakta höranden. Tyvärr har jag inte kunna föra de här åsikterna till gruppen eftersom jag inte var närvarande. Det var en relativt snabb behandling för att vara lag- och kulturutskottet, för vi brukar kunna stanna vid paragrafer ett tag. Det finns ingenting som säger att man försökte skynda på ärendet för att inte jag var där, utan det var bara en reflektion.
Vtm Roger Jansson nämnde att lag- och kulturutskottet kanske kunde heta lagberedningsutskottet. Det visar på engagemang och att man verkligen vill vara med och göra det bästa. Ibland har det kanske varit på sin plats, ibland har det blivit en liten politisk fnurra och man har jobbat vidare med den. Men vi måste också se på varför vi är där. Tack, fru talman.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag uppfattade ett litet stöd för mitt tidigare anförande angående att man skulle titta på antalet utskott och kanske inte begränsa sig till tre utskott. Jag har inte för avsikt att lägga något ändringsförslag. Frågan är för sent väckt. Jag tror ändå att vi kan ha en samsyn i att man behöver titta lite på detta, framförallt när det gäller ersättare och storleken på utskotten.
Lag- och kulturutskottet är ett väldigt engagerat utskott och man ser inte ens toppen på isberget, det är ett fragment av isberget. Vi har fördjupat oss i många av de här paragraferna och lagt väldigt mycket arbete på dem, men man ser ingenting av det i salen för vi har haft samma inställning som landskapsregeringen.
Det var ett bra anförande och en bra reflektion kring arbetet som vi har gjort i lag- och kulturutskottet.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Som vanligt är ltl Åke Mattsson och jag ganska överens och det är ingenting att bli så förvånad över. Skulle man ha flera utskott och det skulle vara lite mer uppdelat så kanske man också mera skulle sätta sig in i hur man jobbar.
Jag håller med ltl Mattsson, frågan borde ha väckts tidigare. Nu kom frågan lite väl sent. Det måste också finnas en viss respekt för arbetsgruppen och dess arbete och även utskottens tidigare arbeten och därför kan vi inte ändra bara för skojs skull utan vi måste verkligen se vad vi ändrar och till vilket syfte.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Viceordförande Winé i lag- och kulturutskottet är ju en positiv kraft och ska absolut inte känna någon skuld för den uppkomna situationen. Jag tror den situationen skulle ha kommit oavsett så känn ingen skuld, vi har alla förhinder nu och då av privat orsaker.
Det här är ett resultat av att vi har haft ett vankelmodigt förhållande till justeringsutskottet. Jag får konstatera att det lönar sig inte att vara lyhörd. Tvärtom, man måste försöka hålla fast vid det som man en gång har varit med och slagit fast i en arbetsgrupp för ett halvår sedan. Det blir en liten särskild känsla men det är en bisak i förhållande till 48 § och lagtingsgruppernas status, vilket är det centrala i den här frågan. Utskottet har bara försökt ta till vara allas vårt intresse av att i möjligaste mån ha en status som inte leder till framtida komplikationer.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag valde att prata om 21 § och hur jag upplever situationen när jag var borta. Det är inte att be om ursäkt men däremot tyckte jag att jag fick en känga för att jag var frånvarande. Jag ville lyfta nackdelen med det här systemet. Sedan kan man diskutera hur vi jobbar. Vi uppfattas som ett engagerat utskott. Vi behöver ibland kanske se laget före jaget, vi behöver lyfta fram vem vi jobbar för. Den här lärdomen får vi ta. Vi får vara mera aktiva och ta detta till grupperna. Den här debatten som vi har hållit i dryg en timme innehåller mycket skrik för lite ull, ärligt talat. Jag tror ändå inte att det blir en så stor förändring. Syftet vad man skriver i lagtexten är det samma.
Jag har inte kommenterat 48 § eftersom jag inte har varit med i hörande. Jag är för lite insatt för att kunna kommentera detta desto mera.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för det, ltl Winé. När det gäller 48 § har ju utskottet lyssnat på en begäran från arbetsgruppens sida om att lagtingsgruppernas status bör klarläggas. Vad kan man annat göra då i ett pressat läge? Vi vet att alternativet landskapslag ligger mycket långt fram i framtiden.
När det gäller antalet utskott så har arbetsgruppen åtskilliga gånger diskuterat om vi ska fortsätta med nuvarande system eller inte. Jag har frågat på centergruppens vägnar om det finns stöd i arbetsgruppen för att utöka antalet utskott. Svaret har varit nej. Vad vi upplever nu är att under denna resans gång så finns det trots allt flera ledamöter i flera grupper som vill förändra utskottsstrukturen. Då måste det också processas på rätt sätt så att vi får en kontinuitet i vårt arbete. Det här känns lite speciellt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Oj, var kom detta ifrån? Jag lyfte bara upp en diskussion här. Däremot har jag också hört ledamöter från ltl Harry Janssons parti som har haft andra åsikter. Nu tycker jag tycker att man försöker lyfta upp någonting större än vad det egentligen är. Det som jag sade blir en nackdel och då nämnde jag antalet ledamöter, ltl Harry Jansson. Nu tycker jag att vi lite ska hålla oss när det gäller hur vi debatterar här. Jag ville bara lyfta upp att det här är ett problem. Vi kanske kan titta på det i framtiden. Det är faktiskt ett bekymmer ibland, om man måste vara borta, att få ersättare från sin egen grupp eftersom ersättarna är ordinarie i ett annat utskott samtidigt. Det blir ett problem. I framtiden måste man kunna se på detta när man tillsätter utskotten. Den här saken är ännu i sin vagga så vi jobbar vidare.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Några saker först om utskottsstrukturen. Jag tycker att det är fräscht att man kan diskutera strukturen och bryta olika åsikter. Det har nog inte alltid varit så, den politiska kulturen har inte varit så här tillåtande. Under min tid här i lagtinget har det varit på det viset att det ska vara som det alltid har varit. Man gjorde ganska stora ändringar och nu finns det lite olika åsikter om hur det borde vara. Jag skulle säkert kunna delta i den diskussionen och argumentera både för det ena och det andra, men jag accepterar det som man nu har kommit fram med.
När det gäller utskotten och dess arbetsmängd så ska man komma ihåg att det ändrar väldigt över tid, det är åtminstone min erfarenhet. Det kommer lagstiftningstrender, t.ex. inom miljöområdet kom det en jättestor klump i mitten på 2000-talet, före det hade vi utbildningslagstiftning och sedan kanske dessa trender kommer ånyo när de ska förnyas med jämna mellanrum. Då flyttas fokus och behoven i de olika utskotten. Kanske lag- och kulturutskottet får fullt upp med utbildningslagstiftning och det kommer stora utbildningspaket. Man kan egentligen aldrig förutspå hur det blir och var fokus måste vara i utskottsstrukturen. Det är bra med en sådan här säkerhetsventil som nu kommer så att man kan komplettera med extra utskott.
När det gäller justeringsutskottet har jag tidigare uttryckt att jag tycker att det ska finnas kvar. Det är viktigt att det finns en slutlig justering av det vi gör här i lagtinget. Jag kan också förstå att det finns olika åsikter, att det kan ske på annat sätt och att det inte är ledamöternas uppgifter.
När det gäller 48 § så har jag följt det här ärendet på flera plan i och med att jag också sitter i kanslikommissionen. Med all respekt, jag tycker att det kanske är en strid om påvens skägg. Det är egentligen en icke diskussion. Jag har också den uppfattningen att lagtingsgrupperna uppfyller alla rekvisit för att ses som juridiska personer särskilt från den nya lagtingsordningen 2011 där man förtydligar lagtingsgruppernas roll. Lagtingsgrupperna är registrerade här på lagtingets kansli. Man vet exakt vilka personer som sitter i lagtingsgrupperna. De ska konstituera sig och ha en ordförande och en viceordförande som ska meddelas. Lagtingsgruppernas verksamhet är definierad och begränsad i de regelverk de följer. Nu ska lagtingsgrupperna, enligt kanslikommissionen beslut, bokföra och ha en revision precis som en förening. En extern revisor ska granska att lagtingsgrupperna har följt de regelverk som finns när det gäller stöden som betalas ut.
Skattepolitik kan tyckas vara svårt men när det gäller inkomstskattelagstiftning och villkoren så är det egentligen ganska enkla principer i botten. Det ska inte kunna utgå någon ersättning till någon utan att man beskattas. Om man ersätts för något arbete ska man antingen finnas i förskottsuppbördsregister, det ska vara juridisk person eller om man betalar till en person så ska den beskattas. Den problematiken kvarstår fortsättningsvis efter detta om en lagtingsgrupp anlitar en lagtingsledamot för att göra ett arbete. Då ska det ske ett normalt anställningsförhållande om inte lagtingsledamoten har ett företag eller jobbar via ett företag. Detta ändrar inte. Men så används inte de här pengarna, utan pengarna används för att anlita externa personer och då är det som vilken juridisk person som helst som anställer.
Jag har inte de farhågorna som bland annat har uttryckts av landskapsrevisorn, mot bakgrund av hur det redan tidigare är ställt med lagtingsgrupperna.
Jag har heller inget problem att förtydliga att lagtingsgrupperna är juridiska personer. Det är bara att skriva in. Om någon frågar vad vi menar så kan man räkna upp det som jag nu räknade upp. Det är helt klart att lagtingsgrupperna har samma krav på sig som övriga juridiska personer, bolag eller föreningar. Det som nu har gjorts är ett bra förtydligande, tycker jag. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! I skatteförvaltningen har de så kallade FO-numrorna en avgörande betydelse för att definiera ett företags-, en juridisk persons offentlig eller privaträttslig behandling inom skatterätten. För att man även skatterättsligt ska ha juridisk personlighet så utgår man ifrån ett FO-nummer, ett företagsorganisationsnummer. Det är liksom på det enkla förhållandet som hela skatterätten baserar sig på i det här landet. Jag är långtifrån säker på att en anmälan från en lagtingsgrupp med stöd av den här bestämmelsen leder till en FO-nummer. Jag hoppas att det förhåller sig på det sättet, men inte är jag säker på att utskottet har rett ut det här och vi fick ingen kompletterande framställning. Jag har inte kunnat delta i någon diskussion överhuvudtaget om de här frågorna. De facto öppnades inte ens 48 § i talmanskonferensens förslag. Det här är någonting som utskottet själva har gjort. Det är osäker lagstiftning.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! FO-nummer eller inte, riksdagsgruppen har väl inte FO-nummer? De är, lika som vi, registrerade vid sitt parlament. Om det behövs en numrering så kan vi numrera; grupp 1, grupp 2, grupp 3 och grupp 4 och så många det finns. Jag tror inte att det är detta som avgör, utan det är rekvisiten i övrigt när man gör en ändamålsenlig tolkning i skattelagstiftningen.
Om man däremot vill se någon brist så kanske kanslikommissionens beslut kring de här pengarna borde upphöjas till lag, vilket jag tyckte att någon nämnde här. Man borde stifta en lag om de här pengarna. Då är all normering kring detta på lagstiftnings nivå. Nu är det ett beslut i kanslikommissionen. Man kunde överväga att ytterligare förstärka helheten vilket kanske borde ha gjorts här i lagtingsordningen, men det kan man göra efteråt. Det viktiga är att ingenting är oreglerat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Som lagstiftare upplever jag det som avgjort otillfredsställande att vi ska stå här och tro. Tro brukar vi göra på andra håll här i samhället.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag skulle inte säga att det är mycket tro i detta, man vet och det är reglerat. Jag vet att det skulle vara att föredra att ha de bestämmelser som tillsammans utgör rekvisita för en juridisk person på lagnivå. Finlands riksdag har en skild lagom riksdagsgrupperna. Det är den enda bristen.
Sedan är det mycket tro i självstyrelsearbetet. Vad tror vi om lagstiftningskontrollen? Det är ingenting som man kan veta utan där måste det vara lite tro. Jag tro att det här går igenom lagstiftningskontrollen lika som många andra saker som liknar detta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Jag tycker att det blir mera och mera uppenbart att 48 § är en trosfråga som ltl Gunnar Jansson var inne på. Normalt brukar de flesta av oss hävda att utskotten inte ska lagbereda eftersom vi vill ha expertis på lagberedning när vi gör lagar. Jag tycker att det här skulle gälla alldeles speciellt med en lag som kräver två tredjedels majoritet.
Nu har vi förstått att det har kommit signaler från arbetsgruppen som jobbar med arbetsordningen och som tydligen också har kontakter till kanslikommissionen. Hela den här paragrafen har ju tillkommit på något slags ren politisk grund som inte vi alla är medvetna om hur den har tillkommit. Det är enskilda personer, som antagligen är rätt inflytelserika i de här sammanhangen, som har fört fram en åsikt och utskottets ordförande och majoritet har tyckt att det här var viktigt och det här måste vi nog bli reglera. Sedan har man skrivit den meningen så att den täcker in alla önskemål. Skrivningen ska tydligen reglera någon slags skattefråga och den ska eventuellt också reglera någonting annat som innebär att det är analogt med förhållandena med riksdagsgrupperna i riksdagen. Så uppfattar jag diskussionen.
Men det är ren politisk beredning och det är rent politiskt tyckande. Det finns ingen lagberedning eller någon lagkunnig beredning av det här ärendet. Politiker har också rätt att lagbereda, det är sant, men det är riskfyllt vad gäller sådana bedömningar som särskilt ltl Gunnar Jansson har gjort här.
Jag tycker nog att 48 §, när det gäller lagtingsgruppernas juridiska ställning, bör beredas i den ordning som gäller förändringar i lagtingsordningen. Inte genom signaler och stafettpinnar till lag- och kulturutskottet från arbetsgrupper och andra som har åsikter. Det är inte på det sättet som ett parlament ska lagstifta enligt mig. Tack, fru talman.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Det är lätt att följa med i kollegans Barbro Sundback sätt att tänka. Jag vill hänvisa till lagtingsordningen som sådan. Det var ju ingen slump att det infördes ett nytt institut i den, nämligen kompletterande lagförslag just för att trygg alla ledamöters tillgång till alla dokument och alla överväganden som ligger till grund för behandlingen. En sådan här bestämmelse ska tolkas snävt. När ett utskott öppnar en paragraf som inte finns i förslaget så bör det föregås av en remissdebatt i kammaren. Meningen var sådan, annars vet jag, och säkerligen många med mig här, inte riktigt vad det är frågan om.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack för den repliken. Den är ju väldigt central, annars tillkommer ju initiativ till lagförändringar helt okontrollerat ur lagtingets synvinkel. Det kan vara personliga eller andra politiska kopplingar som inspirerar och det bör man i ett parlamentariskt system undvika i så hög grad som möjligt. Naturligtvis förekommer det att alla försöker påverka när det gäller en fråga som man själv tycker är viktig och prioriterar. Men att det ska uppfattas som man ska vara så öppen så att om det kommer signaler från någon arbetsgrupp, inte ett skriftligt meddelande eller information utan någon enstaka medlen som antyder att det här skulle vara viktigt, så då faller utskottet i farstun och tar vid, det är inte bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Jag vill börja med att ta totalt avstånd från påpekandena om att det skulle ha varit enskilda personer i arbetsgruppen som har framfört detta. Vi har i behandlingen av arbetsordningen nogsamt behandlat signalerna beträffande skatteproblematiken. Vi har bett lagtingsdirektören, vår sekreterare i arbetsgruppen, meddela lag- och kulturutskottet detta som har utrett frågan. Lag- och kulturutskottet ha utrett frågan och kommit till sitt resultat och till sina motiveringar som är alldeles sakenliga för det här ärendet.
Jag vill påminna kollegorna om senaste ändringen av lagtingsordningen. Jag glömde säga det i mitt tidigare anförande. I den senaste ändringen av lagtingsordningen tog vi in ett nytt kapitel, 7 kapitlet om lagtingsgrupperna. Läs det! I 48 § om lagtingsgrupperna: ”Lagtingsledamöter kan komma överens om att samverka som lagtingsgrupp i lagtinget. Närmare bestämmelser om lagtingsgrupperna kan intas i arbetsordningen.” Den nya 48 § ska läsas i förhållande till den bestämmelsen: Närmare bestämmelser om lagtingsgrupperna kan intas i arbetsordningen.” Det kan vi nu göra i arbetsordningen där det i 103 §, under särskilda bestämmelser, finns en redogörelse för lagtingsgrupperna, vad det är och det kan specificeras i det fortsatta arbetet. Nu fick jag det också sagt. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget kapitel för kapitel i deras helhet dock så att där ändringsförslag har aviserats föreläggs kapitlet paragraf för paragraf.
Föreläggs 2 kapitlet § för §
Föreläggs 5 §. Godkänd.
Föreläggs 7 §. Begärs ordet?
Ltl Axel Jonsson
Tack fru talman! Jag föreslår att 7 § ges den lydelse som framgår av min reservation till utskottets betänkande.
Ltl Brage Eklund
Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.
Talmannen
Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att 7 § godkänns i den lydelse den har i reservationen till betänkandet.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.
13 § godkänd.
14 § godkänd.
Föreläggs 3 kap § för §
18 § godkänd.
19 § godkänd.
20 § godkänd.
21 § begärs ordet?
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Jag föreslår att 21 § ska ha den lydelsen den har enligt talmanskonferensens framställning.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Jag understöder ltl Barbro Sundbacks förslag.
Talmannen
Ltl Barbro Sundback, understödd av ltl Karl-Johan Fogelström, har föreslagit att 21 § godkänns i den lydelse den har i talmanskonferensens framställning.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Barbro Sundbacks ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.
21a § godkänd.
Föreläggs 4 kap. Godkänt.
Föreläggs 5 kap. § för §
28 § godkänd.
31 § godkänd
32 § godkänd
33 § godkänd
34 § godkänd
35 § godkänd
Föreläggs 36 § begärs ordet?
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Jag föreslår att 36 §, misstroendeyrkande, ska lyda såsom framgår i reservationen i betänkande.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Jag understöder ltl Sjögrens förslag om paragrafen.
Talmannen
Ltl Katrin Sjögren, understödd av vtm Viveka Eriksson, har föreslagit att 36 § godkänns i den lydelse den har i lagtingsledamotens Katrin Sjögrens reservation till betänkandet.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Katrin Sjögrens ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.
38 § godkänd.
41 § godkänd.
Föreläggs 6 kap. i dess helhet. Godkänt.
Föreläggs 7 kap, § för §.
48 § begärs ordet?
Ltl Barbro Sundback
Tack, fru talman! Jag föreslår att 48 § ska den lydelse som den har i talmanskonferensens framställning.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Jag understöder ändringsförslaget.
Talmannen
Ltl Barbro Sundback NN, understödd av ltl Karl-Johan Fogelström, har föreslagit att 48 § godkänns i den lydelse den har i talmanskonferensens framställning.
Omröstning kommer därför att verkställas.
Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Barbro Sundbacks ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.
Föreläggs 8 kap. i dess helhet. Godkänt.
Föreläggs 9 kap. i dess helhet. Godkänt.
Föreläggs 11 kap. i dess helhet. Godkänt.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.
Lagens rubrik. Godkänd.
Lagens ingress. Godkänd.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
3 Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 13/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2014-2015)
Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Medborgarinitiativet upptas för enda behandling i samband med ärendets andra behandling men diskussionen för de båda ärendena är gemensam.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat lagförslaget om anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen samt sambehandlat medborgarinitiativet ”Lika inför lagen”.
Syfte med lagförslaget är att ersätta tidigarelagd ålderspension med ett så kallade anpassningsbidrag som utbetalas under en begränsad tidsrymd, vars längd är avhängig av hur länge en ledamot innehaft ledamotsuppdraget.
Lag- och kulturutskottet har tidigare, i samband med behandlingen av landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar, fört ett resonemang kring de här frågeställningarna. Vi i lag- och kulturutskottet har ansett att det har funnits ett reformbehov, vilket också det intresse som medborgarinitiativet väckte visar.
I lag- och kulturutskottets betänkande redogörs för hur det ser ut både i Sverige och i Finland. Samma redogörelse hade lag- och kulturutskottet också när vi behandlade lagtingsledamöternas arvoden och arvodeskommissionen.
Vi kan konstatera och sammanfatta det helt tydligt och klart att både i Sverige och i Finland har man genomfört reformer. Man har begränsat möjligheterna till stöd för ledamöter i både omfattning och i tid.
Vi kan konstatera att initiativtagarna till medborgarinitiativet menar att tidigare ålderspension ska ersättas med ett anpassningsbidrag för lagtingsledamöter. Initiativtagarna anser att bidraget skulle tidsbegränsas och hänsyn skulle tas till samtliga inkomster.
Initiativtagarna skriver också att nuvarande lagstiftning är föråldrad samt diskriminerande gentemot löntagare. Initiativtagarna tycker att riksdagens lagstiftning med fördel även kan användas som modell i den åländska lagstiftningen, det är den lagstiftning som riksdagen tog 2011 om just ett anpassningsbidrag.
Utskottets slutsatser är att lagförslaget ligger i linje med de senaste årens pensionspolitiska reformer. Ambitionen har varit att slopa pensionsreformer som möjliggör tidiga pensioneringar. Anpassningsbidraget ska ersätta tidigarelagd ålderspension och beviljas för viss tid samt uppmuntra till fortsatt arbete efter avslutat ledamotsuppdrag. Samtidigt tillförsäkrar systemet tillfälligt en försörjning efter åren i lagtinget. Åldersgränsen för ålderspension för lagtingsledamöter ska fortfarande vara 65 år.
Bidragsbeloppet bestäms utifrån hur länge ledamotsuppdraget har varat och vilket arvode som ledamoten har fått. Om ledamoten redan får pension från något annat system beaktas pensionen när anpassningsbidraget räknas ut. Dessutom sjunker ersättningen då både förvärvsinkomster och kapitalinkomster vägs in till fullt belopp. Den som har varit lagtingsledamot i minst tre år har rätt till anpassningsbidrag. Bidragsperioden bestäms utifrån hur länge ledamotsuppdraget har varat och vilket arvode som ledamoten har fått.
Om en ledamot får pension från något annat system så ska det betraktas när anpassningsbidraget räknas ut. Dessutom sjunker ersättningen då både förvärvsinkomster och kapitalinkomster vägs in till fullt belopp. Det är viktigt att understryka att man nu också tar med kapitalinkomster.
Den som har varit lagtingsledamot i minst tre år har rätt till anpassningsbidrag. I betänkandet redogör vi också för vilka summor det kan röra sig om. Har man varit lagtingsledamot under 3 år så rör det sig om 1 000 euro. Har uppdraget varat under 8 år utgör bidraget lite drygt 1 000 euro. Har man varit lagtingsledamot i minst 15 år är bidraget lite drygt 2 000 euro per månad. Tidsbegränsningen följer också en linje. Man kan få anpassningsbidraget 1 år, 2 år eller maximalt 3 år beroende på hur länge man har haft sitt uppdrag.
Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att anpassningsbidraget endast kan tillämpas på de ledamöter som tillträder efter lagens ikraftträdande. Här kan vi konstatera att också i Sverige och Finland har man två olika system inom detta.
Landskapsregeringen konstaterar i sin lagframställning att riksdagens grundlagsutskott genom sin tolkningspraxis av grundlagen i olika sammanhang har framhållit att en självintjänad pensionsförmån i princip omfattas av egendomsskyddet i grundlagen.
Det är utskottets uppfattning att vi uppfyller intentionerna i medborgarinitiativet. Vi tar samma lagstiftning som man har i riket. Vi gör det som medborgarinitiativet uppmanar lagtinget att göra. Man skriver i medborgarinitiativet att man med fördel kan använda samma modell som man har i riket och det är det som landskapsregeringens framställning går ut på.
Jag skulle vilja göra en rättelse och be om ursäkt för det. Under rubriken ärendets behandling står det om ombudet och vice ombudet för medborgarinitiativet, där ska ombudet vara Anna Holmström och vice ombudet vara Magnus Lundberg. Det bör rättas till.
Lag- och kulturutskottet föreslår att lagförslaget antas utan förändringar och att lagtinget förkastar medborgarinitiativet.
Talmannen
Den anförda rättelsen antecknas.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Man konstaterar att utskottet förkastar medborgarinitiativet för att det motsvarar de intentioner som finns i landskapsregeringens lagförslag.
I dagens tidning får vi läsa att ombudsmännen har en annan uppfattning vilket jag upplever som lite bekymmersamt för parlamentet. Jag tycker att det är väldigt viktigt att ordförande utreder det här hundra procentigt nu i sitt anförande. Så att vi vet att ni verkligen uppfyller de här intentionerna. Jag skulle vilja ha en lite mera detaljerad förklaring till hur de här intentionerna uppfylls.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Vi har redogjort för medborgarinitiativet vilket finns i sin helhet i betänkandet. Vi analyserade initiativet. Motiveringen till medborgarinitiativet lyder: ”Vi vill att tidigarelagd ålderspension ersätts med ett anpassningsbidrag för lagtingsledamöter. Detta bidrag tidsbegränsas samt tar hänsyn till samtliga inkomster”. Vi kan konstatera att vi tar hänsyn till samtliga inkomster; förvärvsinkomster, pensioner och kapitalinkomster. Vi ersätter tillfälligt med anpassningsbidrag. Initiativet forsätter: ”Nuvarande lagstiftning är föråldrad samt diskriminerande gentemot löntagare. Riksdagen ändrade denna lag i februari 2011 och denna lag kan med fördel även användas som modell i den åländska lagstiftningen. Det är precis den lagstiftningen som landskapsregeringen föreslår att lagtinget ska anta.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! I ett sådant här ärende när det gäller våra egna förmåner och det finns ett stort medborgarinitiativ så tycker jag det är viktigt att vi verkligen kan säga att utskottet och vi i lagtinget sedan, när vi fattar det här beslutet, har torrt på fötterna. Därför ställde jag den här frågan.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi i utskottet läser också tidningarna. Jag kan garantera lagtinget att vi har behandlat medborgarinitiativet med respekt. Läser man medborgarinitiativet så kan man konstatera att vi uppfyller det till punkt och pricka. Det är utskottets uppfattning. Utskottet har noterat att det delvis kommer in annan argumentation. Just det här medborgarinitiativet, såsom det är utformat, har över 1 000 personer skrivit under. Vi har försökt låsa alla vägar; pensioner, kapitalinkomster och förvärvsinkomster.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag tackar utskottsordförande för redogörelsen. Det enda som jag skulle vilja komplettera med, om talmannen tillåter, är att när vi har tittat på retroaktiviteten så har alla sakkunniga sagt att vi inte kan röra det befintliga systemet. Det betyder att vi inte på något vis kan påverka de uppmärksammade fall som har diskuterats i media. Det är kanske viktigt med tanke på tidigare replikväxling. De stöden kan man inte påverka i och med att de som har kommit i åtnjutande av systemet har beviljats enligt gällande regelverk. Det är viktigt att komma ihåg med tanke på skuldbeläggandet.
När det gäller anpassningsbidragets faktiska storlek kan man bara konstatera att vi alla medverkar till en kraftig försämring av kommande lagtingspolitikers möjlighet att faktiskt anpassa sig.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Så är det. Den beställningen fanns och den är rimlig. Jag kan också konstatera, lika som ltl Harry Jansson, att beviljade stöd och pensioner enligt gamla systemet kan vi absolut inte röra. De stöden är beviljade redan. Så är det.
När det gäller hur det fungerar i praktiken så min uppfattning, när jag såg hur liberalernas lagtingsgrupp såg ut under förra mandatperioden, att de som var i arbetsför ålder gick snabbt ut i arbetslivet igen.
Ltl Harry Jansson, replik
Vi i utskottet skriver; ”anpassningsbidraget ska ersätta tidigarelagd ålderspension och beviljas för viss tid samt uppmuntra till fortsatt arbete efter avslutat ledamotsuppdrag.” Nog är det sannerligen som så att de belopp som det kommer att bli frågan om dvs. 1 000-2 150 euro, så normalt sett är det svårt att kanske vara familjeförsörjare, så vi kommer att uppmuntra alla nya ledamöter att faktiskt skaffa sig ett nytt jobb så fort som möjligt. Detta bidrag blir mera som att bistå där nöden kommer att vara som störst.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Precis så är det tänkt, det ska vara ett anpassningsbidrag under en övergångsperiod. Min erfarenhet är att om man slutar eller inte kommer i lagtinget igen och är i arbetsför ålder så vill man snabbt ut på arbetsmarknaden igen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Till skillnad från en del av den öppna debatten som förs i den här frågan så gäller detta inte lagtingsledamöternas ålderspensioner. Det gäller avgångna ledamöter som inte har uppnått pensionsåldern och deras rätt till tidigarelagd ålderspension. Det är alltså ett undantagsförfarande som har varit ovanligt att använda sig av. Här i lagtinget har vi genom årtiondena eftersträvat att ha ungefär samma rättigheter som i riksdagen, även om vi inte har det, men vi har också lite mindre arbete så det är naturligt på det sättet.
När det gäller pensionsförmåner och annat så har man försökt eftersträva likabehandling av parlamentariker i landet. Det är alldeles klart att när man gjorde förändringen i riksdagen så borde vi omedelbart ha startat en diskussion att samtidigt göra en förändring hos oss också. Tyvärr har den här korrigeringen dröjt, men nu är vi där.
Jag har som ersättare i lag- och kulturutskottet delvis deltagit i behandlingen av detta ärende och särskilt vid beslutsfattandet. Jag kan konstatera att lag- och kulturutskottet föreslår att vi godkänner framställningen. Dessutom motsvarar beslutet, som jag ser det, till hundra procent förslaget till medborgarinitiativet som i sin kläm lyder;” att lagstiftningsåtgärder vidtas så att möjligheten till tidigarelagd ålderspension avskaffas och ett s.k. anpassningsbidrag, som tidsbegränsas och som tar hänsyn till samtliga inkomster, införs.” Exakt så är det nu gjort i landskapsregeringens framställning och i lag- och kulturutskottets betänkande.
Frågan om retroaktivitet är den fråga som är stötande för många av oss och många medborgare och huruvida man kan göra någonting åt det, alltså för två grupper. De två grupperna är; de redan avgångna ledamöterna i historisk tid som ännu lever och inte lyfter ålderspension, det finns ett antal sådana, och sittande ledamöter, alltså redan invalda ledamöter som har kommit in i det här lagtinget och som eventuellt skulle avgå. Det är ju säkert flera som avgår före pensionsåldern men som eventuellt skulle anhålla om det är befintliga stödet.
När det gäller retroaktiviteten har landskapsregeringen i sin framställning utrett den frågeställningen på basen av behandlingen i riksdagen när det gäller motsvarande förändring där och kommit till samma resultat. Lag- och kulturutskottet har granskat landskapsregeringens motiveringar i framställningen på den här punkten och valt att citera: ”Landskapsregeringen konstaterar att riksdagens grundlagsutskott genom sin tolkningspraxis av grundlagen i olika sammanhang har framhållit att en självintjänad pensionsförmån i princip omfattas av egendomsskyddet i grundlagen. Vad gäller grundlagsskyddet för pensionsförmåner har det enligt grundlagsutskottets praxis uttryckligen varit fråga om skydd för en konkret intjänad ekonomisk förmån.” (GrUU 4/1994 rd).
Alla vi som skulle vilja göra någonting åt retroaktiviteten är tyvärr låsta av den instans i Finland som har getts rätten att tolka grundlagen, grundlagsutskottet i Finlands riksdag. Jag delar uppfattningen att det inte är möjligt.
Jag föreslog i utskottet att man också skulle skriva någonting om avsikten med hittills gällande reglering. Efter att jag hade avlägsnat mig från utskottets sista sammanträde så strök man den passusen, vilket jag tycker att är olyckligt. Jag ska upprepa det här inför sittande lagting.
Min uppfattning är att avsikten med tidigare stöd, som har gällt för alla avgångna lagtingsledamöter som inte har uppnått pensionsåldern ännu, var att säkerställa en minimiförsörjning. Så länge man inte hade denna minimiförsörjning så skulle man få den här tidigarelagda ålderspensionen. Det var inte meningen att stödet skulle vara fortlöpande ifall man skulle få sin försörjning ordnad framöver. Detta gäller både de avgångna och de sittande lagtingsledamöterna som eventuellt kan söka om tidigarelagd ålderspension efter att ni slutat, det gäller inte mig som är ålderspensionär sedan länge. Om ni yngre vill ha en tidigarelagd ålderspension för att klara er försörjning så har ni full möjlighet att söka det. Men om man har en försäljning av olika slag; kapitalinkomst, företagarinkomst eller någonting annat så ska man alltså inte anhålla om tidigarelagd ålderspension. Får man sedan fram en tillräcklig försörjning via kapitalinkomster som inte täcks av den hittills varande lagen ska man naturligtvis avstå från den här förmånen. Så var tanken med hela det här systemet förstås.
Därmed blir det en bedömningsfråga i förhållande till de rättigheter man har när man är yngre än en ålderspensionär och avsikten med den reglering som finns. Var och en må ta ställning till den och agera utifrån vad som anses vara rätt och riktigt. Tack, fru talman.
Ltl Åke Mattsson, replik
Det stämmer att man inte kan ändra den här lagstiftningen retroaktivt. När vi i lag- och kulturutskottet började behandla detta och fick upp ögonen för den här frågan hösten 2014 så var vi alla överens om att detta måste vi se på. Vi hade också intentionen att vi skulle ändra lagstiftningen retroaktivt. Men det blev ganska uppenbart under hörandet att det inte var möjligt att göra på det sättet.
Skrivningen som vi diskuterade står jag gärna bakom. Jag vill försvara utskottet. Den vidare diskussionen handlade om intentionen var hundra procent eller om man hade man en mycket mer vidlyftig intention då. Utskottet ville utreda detta lite mera innan vi gick vidare så att det verkligen var med sanningen överensstämmande och därför kom inte den skrivningen med. Utskottets intention är idag att det ska vara så.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller retroaktiviteten och grundlagsenligheten så kunde vi naturligtvis göra som vi har gjort ett antal gånger här i lagtinget. Vi kastar upp en försöksballong gentemot lagstiftningskontrollen och inför en retroaktivitet och så överlåter vi till de granskande myndigheterna och presidenten i slutändan att bedöma grundlagsenligheten i en sådan retroaktiv åtgärd som tar bort så kallade intjänade förmåner. Men i det här fallet har jag bedömt, lika som landskapsregeringen och lag- och kulturutskottet, att man inte ska använda granskande myndigheter till det. Finns det tydliga grundlagsutskottsbetänkanden som anger riktlinjer så ska man följa dem, och det finns dessutom riksdagsbeslut.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Om lagen hade fallet hade det också inneburit att vi inte hade hunnit få en ny lag att träda ikraft och då hade vi tappat fyra år. Den lagen som gäller idag skulle fortsättningsvis ha varit i kraft. På det viset är det också angeläget att vi får det här godkänt och sedan får man fundera på det ytterligare. Just nu är det här det bästa vi kan uppnå upplever vi från lag- och kulturutskottet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 14/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2013-2014)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Talmannen påminner om att beslutet om landskapslagen om åländsk hembygdsrätt vid ärendets andra behandling ska omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Eventuella förslag om förkastande väcks också vid ärendets andra behandling.
Diskussion.
Ltl Göte Winé
Fru talman! Utskottet har nu behandlat klart landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om åländsk hembygdsrätt. Utskottet anser att en ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt är angelägen och det har man också märkt i utskottets behandling. Ett enhälligt utskott valde att jobba med lagen och få den så lättförståelig som möjligt med tanke på att det rör var och en ålänning.
Fru talman! Vi har jobbat med att få lagen så lättförståelig som möjligt utan att röra det materiella innehållet. Arbetet i utskottet har varit mestadels språkligt.
Ser vi på utskottets behandling av lagen så kan man ha åsikter om utskottet som har lagt så mycket energi enbart på ändringar av språklig karaktär.
Utskottet ansåg att det här är folkets lag, dvs. en lag som engagerar och intresserar den enskilde ålänningen. Även folk utanför Åland är mycket intresserade av vårt system när det gäller hembygdsrätten. Därför valde vi att lägga en hel del engagemang och arbete i denna lag.
I lagen om hembygdsrättsförfarande vad det också smärre språkliga förändringar och därför är det så lite ändringar i detaljmotiveringarna jämfört med ändringarna i själva lagtexten som är rätt så omfattande.
Ser vi på 3 § i landskapslagen om hembygdsrättsförfarande så kom det upp en fråga här i remissdebatten angående att det under första punkten står ”sitt och sina föräldrars modersmål”. Utskottet föreslår där att det i ansökan inte måste framkomma om vilket modersmål sökandes föräldrar har. Vi har också varit i kontakt med regeringen som har samtyckt till detta.
Ser vi på det mest politiska i den här lagen så föreslår landskapsregeringen att: ”Den som flyttar för att studera anses inte stadigvarande utflyttad, utan femårsperioden för förlust av hembygdsrätt inleds först efter att studierna avslutats eller senast efter fem års frånvaro.” Här har vi haft olika åsikter i utskottet. Utskottets ordförande har reserverat sig och därför presenterar jag detta betänkande. Utskottets ordförande har bifogat en reservation till utskottets betänkande och kommer också att presentera sin reservation.
Vi har inte gjort så mycket ändringar. Landskapsregeringen har jobbat bra med lagförslaget. Utskottet har lagt energi på att göra lagförslaget så lätt och enkelt som möjligt så att var och en ålänning kan förstå vad som gäller.
Fru talman! Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget antar de i lagförslaget föreslagna ändringarna. Tack så mycket.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Liberalerna har drivit en linje när det gäller hembygdsrätten. Liberalernas förslag har varit och är att alla ålänningar som flyttar från Åland får behålla hembygdsrätten upp till 8 år. Den här linjen har vi drivit under en längre tid.
Bakgrunden är att vi under den förra mandatperioden började titta på hembygdsrättslagstiftningen och vi motiverar oss med två skäl. Det första skälet är att det är problematiskt och byråkratiskt att bygga upp ett system som särskiljer studeranden. Vi tycker också att det har varit väldigt krångligt med ett sådant system. Vi konstaterar att i dagens moderna system så är ålänningarna mycket mera rörliga. Man kan studera en liten del, man kan skaffa sig arbetslivserfarenhet och man kan göra praktik. Den kanske viktigaste signalen är just att säga det till ålänningar som skaffar sig erfarenhet på ett eller annat sätt: Far väldigt gärna ut i världen men kom hjärtans gärna tillbaka!
Vi tycker även att det är lättare att ha en likabehandlingsprincip när det gäller ålänningar som far ut och skaffar sig erfarenhet. Förfarandelagens utformning visar hur krångligt det blir när man bryter ut studeranden. Vi behöver i princip ha dubbla paragrafer.
Kontentan från liberalerna är att vi vill förkasta lagstiftningen och vi kommer också att driva den till omröstning.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Liberalernas förslag att förlänga den här perioden till 8 år för samtliga som flyttar ut från Åland innebär faktiskt att de studerande måste flytta hem två år tidigare för att få behålla sin hembygdsrätt. Är det här verkligen rätt signal att sända till de studerande? Vill liberalerna medvetet gå in för att förkorta den här tiden som de studerande vill vara borta med förslaget att använda 8 år för alla istället för 5 år och ytterligare 5 år för dem som studerar, alltså totalt 10 år?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi inom liberalerna kunde konstatera att man kan gå en väldigt lång utbildning och man får hålla sin hembygdsrätt i 8 år. Vi tyckte ändå att det fanns en vinst i att behandla alla lika, att man inte lägger sig i om man studerar, skaffar sig praktik eller arbetserfarenhet. Vår bedömning var att 8 år fångar in de absolut allra flesta.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det blir ju ändå lite dubbla budskap. Liberalerna menar att vi ska värdesätta sådana som reser ut och skaffar sig erfarenheter och kompetenser, medan de som studerar längre än 8 år, kanske jobbar lite emellan och studerar igen och skaffar sig en bredare kompetens under 10 år, de är plötsligt inte välkomna hem.
Vi från Ålands Framtid har resonerat att vi är överens om att sända signalen till studeranden att de ska ut och studera och sedan komma tillbaka. Då är det också motiverat att man ska få vara borta 10 år. Jag kan ha förståelse för att man vill bekämpa byråkrati och skapa enklare system, men i det här fallet tycker jag att det slår snett. Det leder till att de studerande måste komma hem två tidigare för att behålla sin hembygdsrätt. Vi har haft som ambition att ge de studerande en generös signal att de är välkomna hem.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Ålands Framtids och Axel Jonssons signal är oändligt mycket snävare än liberalernas signal. Ålands Framtid tar bara upp de studerande. En av våra starkaste motiv är att folk är rörliga på ett helt annat sätt. Man kan studera en liten del, man kan arbeta och man kanske studerar så lite att man inte är berättigad till studiestöd.
Vi tycker att det här är en ren och klar signal; skaffa dig erfarenhet och kom väldigt gärna tillbaka!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Ltl Katrin Sjögren och liberalerna tycker att det blir en sorts särbehandling av de studerande och det är inte önskvärt, det är byråkratiskt och administrativt svårt.
Nu är lagstiftningen så som majoriteten vill. Man vill göra det här undantaget med lagstiftningen för studeranden. Anser liberalerna och ltl Katrin Sjögren att förslaget är rättssäkert med tanke på det undantag som man gör för studeranden? Eller menar liberalerna att det är rättsosäkert?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Liberalerna vill att det ska vara likabehandling och det ska vara samma system för alla. Någon slags diskussion om det här är rättssäkert eller orättssäkert har vi inte haft. Vi har konstaterat att vi har varit ensamma med vårt förslag när vi har drivit vår linje.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det är en sak om man har en annan uppfattning i sak. Men min fråga var om liberalerna trots allt tycker att det här förslaget är rättssäkert? Sådana invändningar har man inte kommit med.
Är likabehandling samma som lika resultat, är det lika många år? Om man studerar till läkare eller om man studerar på någon institututbildning då blir det ju inte likabehandling eftersom läkarutbildningen tar mycket längre. Ska man straffas då? Vad betyder likabehandling? Det är ett ganska populärt uttryck där man ofta menar att resultatet ska vara lika. Det är likabehandling om alla betalar samma avgift oberoende av vilken lön de har. Här är det likabehandling oberoende av hur lång utbildningstid de har.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Som jag sade tidigare så innefattar 8 år de allra flesta utbildningar. Vi kan också konstatera att signalen, som vi vill sända ut och som jag har upprepat några gånger, är att det inte spelar någon roll om man skaffar sig livserfarenhet eller om man studerar. Vi kan konstatera att detta har vi varit ensamma om att tycka. Vi tycker att likabehandlingsprincipen ska gälla när man skaffar sig erfarenhet, studerar eller arbetar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag kommer inte att stöda ett förkastande av den här lagen. Makten över politiken och att produktionsmedlen knyts till lokalbefolkningen är kanske en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Åland. Att tulla på dem då tullar man på självstyrelsens grunder också. Jag tror att man ska vara noga med att se att de som behöver undantag från det här är de studerande eftersom det inte finns utbildning på Åland. Då kan man tillåta de studerande att få det här undantaget. Det är ett logiskt beslut att göra på det här viset. Att förlänga gränsen generellt då tullar man på att det är vi som bor här som också ska bestämma vem som sitter här i lagtinget, vem som äger produktionsmedlen, driver företag och äger marken. Det här är en grundläggande viktig princip i självstyrelsen som man inte annars borde röra, men i det här fallet är det befogat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Liberalerna anser att det är viktigt att unga människor, som det rör sig om i största utsträckning, studerar eller skaffar sig arbetslivserfarenhet. Idag kan man studera på en massa upptänkliga sätt. Det kan också finnas skäl att skaffa sig arbetserfarenhet som man inte heller kan få på Åland.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Förvisso är det så, om det inte då gäller sådan arbetserfarenhet som ingår i studier och som man enligt förslaget nu kan tillgodogöra sig och jämföra med studier. Om man väljer att vara borta längre än den här tiden, 5 år som nu gällande för icke studerande, så sedan när man väljer att flytta hem så får man tillbaka sin hembygdsrätt omedelbart. Det medför också att man lockas att flytta hem, det blir ett incitament eftersom man kanske inte annars kan t.ex. äga en strandtomt som man inte har ärvt utan förvärv. Det är också viktigt att hålla kvar drivkrafterna för unga ålänningar att komma hem, att man ser en nytta av att komma hem och får hembygdsrätt och blir här.
Vi är ju kraftigt utsatta för konkurrens. Våra unga far runt i världen i allt större och större utsträckning. Det är viktigt att vi behåller incitamenten för att komma hem.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det tycker jag att man gör. Om man hör på bortaålänningar så tar de väldigt illa upp. Det förekommer också diskussioner bland ålänningar som bor på Åland att man borde ha hembygdsrätten för evigt, lika som ett medborgarskap i USA. Den här diskussionen förekommer och man har väldigt olika åsikter.
Som sagt var, det här är liberalernas förslag. Det är glasklart att vi är ensamma om det här förslaget. Både när det gäller administrationen och byråkratin så vill vi minimera dem. Det viktigaste av allt är att sända signalen till unga människor; far gärna bort, men kom jättegärna hem!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Wille Valve
Talman! Det här är en stor dag. Det här är ett viktigt förslag, det är en del av Ålands konstitutionella bygge som vi idag har framför oss.
Flera uppsnyggningar av språkdräkten har gjorts i samråd med lagberedaren och ansvarig lagberedare och också några förenklingar. Det är utmärkt att utskottet lagt tid och resurser så att denna lag ska bli så bra som möjligt. Det är trots allt något som berör samtliga lagtingspartier och oss alla i denna sal.
”Några egentliga materiella förändringar föreslås inte”, står det med glasklar tydlighet i utskottets betänkande. Det här är logiskt eftersom det mesta, 90 procent, redan är överenskommet i det här dokumentet, den parlamentariska kommitténs betänkande från 2009. I fråga om hembygdsrätten handlar det egentligen om att verkställa det som står i betänkandet.
Till dessa saker hör: Fastställ den s.k. 3-årsregeln i landskapslag, sidan 49 i betänkandet.
Ändra lagen så att studier ”som understiger fem år” inte räknas med i den tidsperiod som leder till förlust av hembygdsrätt. Studerande får alltså hela 10 år på sig att slutföra studier innan hembygdsrätten försvinner. Vi återställer det juridiska läget som var rådande före 1996.
Avskaffande av kopplingen mellan finländskt medborgerskap och hembygdsrätten, detta dock en i förestående självstyrelselagsrevision och har inte åtgärdats i hembygdsrättslagen, utan förutsätter, som vi alla vet, en ändring av självstyrelselagen.
Talman! Detta är en viktig reform som har idisslats flera gånger om. En positiv bieffekt är att en något större andel bortaålänningar kommer att kunna ställa upp i val och rösta i lagtings- och kommunalvalet. Detta blir en av länkarna i det reformarbete som landskapsregeringen driver för att öka valdeltagandet för grupper som idag har svårigheter att delta och rösta i val där nämns studeranden som ett av exemplen i regeringsprogrammet. En annan positiv effekt är informationen om förestående förlust i 22-23 §§, förfarandelagen.
Fru talman! Liberalerna har fogat en reservation till betänkandet. Det är den konstigaste reservationen som jag varit med om så här långt.
Politiskt var samtliga lagtingspartier med om att ta fram här dokumentet år 2009. Vi var alla överens om vad som behövde göras med hembygdsrätten, bland annat att återställa rättsläget till det som var gällande före 1996 vad beträffar studeranden. Det här verkar inte längre spela någon roll för liberalerna. Någonstans på resan har det ändrat.
I remissdebatten kom förslaget från liberalerna om att det ska vara 8 år för alla. Som ansvarig minister för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt så blir jag ganska skärrad med tanke på att vi har varit väldigt måna om att engagera alla i det här arbetet. Vad mera är det som liberalerna anser att inte gäller längre i detta dokument? Jag vet att det finns en reservation i frågan om näringsrätten, men kanske det finns någonting i jordförvärvsrätten också som liberalerna inte längre anser sig bundna av? Det skulle vara intressant att få ett klargörande på den punkten.
Såsom ltl Jonsson förtjänstfullt påpekade innebär det här förslaget en försämring för studeranden. Tiden verkar ha stått stilla från remissdebatten fram till idag. Samma saker som togs upp i remissdebatten upprepas. Reservationen verkar vara helt opåverkad av utskottsbehandlingen.
Det talas om kostnadsdrivande system. Dagens system kostar redan onödigt mycket pengar. Det är en ganska omfattande manuell hantering av ärenden för de kräver en manuell sammanställning och analys av information från ganska många källor. Det nya arbetssättet som vi nu drar i gång, i och med att den här lagen kommer ikraft, förenklar ansökningsprocessen och kommunikationen med sökande. Det förkortar ansöknings- och behandlingstiderna och minskar kostnaderna totalt för att säkerställa denna service till ålänningarna.
Liberalerna har tagit upp att rättssäkerheten är hotad. Rättssäkerheten förbättras eftersom tillgången till och överblicken över beslutsunderlag blir förenklad och därmed minskar utrymmet för misstag som beror på den mänskliga faktorn.
Liberalerna varnar i sin reservation för utökad byråkrati. Det handlar alltså om ett brev som ska skickas till människor som håller på att förlora sin hembygdsrätt. Utökad byråkrati? I något skede tyckte till och med liberalerna att det var en bra idé att skicka ett brev till dem som håller på att förlora hembygdsrätten.
Talman! Den här reservationen kan svårligen ses som något annat än ett spel för gallerierna och möjligen också ett slag i luften.
Reservationen avslutas med att liberalerna vill förkasta vårt gemensamma arbete som vi har hållit på med sedan 2009. Förkasta? Liberalerna anser att dessa två lager ska i papperskorgen. Om liberalerna menar allvar med sin politik och verkligen vill ha 8 år för alla då är min fråga: Varför föreslår ni inte att man ändrar i hembygdsrättslagen och skickar tillbaka förfarandelagen till landskapsregeringen? Den är avsiktligt utformad så att det går att ändra och den går att tillämpa, om liberalerna verkligen menar att det ska vara åtta för alla. Men nej, istället föreslås att bägge lagarna ska förkastas. Är detta att ta ansvar?
Sedan finns det anledning att klargöra en liberal propaganda som har framkommit i våra lokaltidningar. Det har bland annat påståtts, jag citerar en artikel från Tidningen Åland: ”Liberalerna håller fast i sin politik och stöder inte det nya lagförslaget. Orsaken är att många studerar vid etapper och arbetar emellan vilket gör att lagförslaget endast gynnar dem som studerar utan pauser.” Falskt! Studier under de första fem åren utanför Åland räknas men du måste inleda studierna inom två år från utflyttandet.
En annan nyhet i Ålandstidningen där inte liberalerna ska belastas är detta: ”Målsättningen är att lagen ska träda ikraft den 1 juli i år”. Här vill jag komma med ett klargörande. Det finns ingen som helst möjlighet att den här lagen kan träda ikraft den 1 juli så som var planerat. Lagen kommer sannolikt, men beaktande av hur Ålandsdelegationen arbetar, att kunna träda ikraft den 1 januari 2016. För att det inte ska råda någon som helst otydlighet så innebär det att den här lagändringen och dess positiva förändringar gäller alla som började studera den 1 januari 2011 och efter detta. Tack för ordet.
Ltl Katrin Sjögren
Tro det eller inte, minister Valve, det fanns en tid före minister Valve satt i landskapsregeringen.
Liberalerna har drivit en linje hela vägen. Vi började med det här arbetet i förra landskapsregeringen och vi såg de här tveksamheterna och de här farhågorna. Sätter ministern lite örat mot de diskussioner som också har förekommit bland tjänstemännen så förslaget som man började titta på var att utöka hembygdsrätten för alla. Men det fanns inte en majoritet för det.
Jag tycker att ministern ska acceptera det faktum som nu råder att vi får ingen majoritet för vårt förslag. Jag tycker att ministern ska lägga sin energi på jordförvärvslagstiftningen istället för att stå här och ha någon slags utbrott över liberalernas linje.
Det är väl inte så att man inte har möjlighet att ändra sig om man ser uppenbara fel eller att man tycker att det inte skulle fungera smidigt. Så ska man väl inte föra politik?
Minister Wille Valve, replik
Det står naturligtvis varje politiker fritt att ändra sig hur mycket hen vill. Men när en parlamentarisk kommitté har kommit överens om någonting så måste man nog uttrycka en förvåning när det sker ett så radikalt avsteg från den gemensamma överenskommelsen såsom liberalerna nu har föreslagit. Jag anser det befogat att undra vilka överraskningar som kan komma under resans gång.
Jag kan försäkra ltl Sjögren om att landskapsregeringen jobbar med jordförvärvslagstiftningen.
Ltl Sjögren säger vidare att det fanns en tid i landskapsregeringen före minister Valve. Ja, men vad hände då? År 2009 kom det här betänkandet. Mig veterligen skedde ingenting, efter att detta betänkande kom, och före den här regeringen tillträdde och började arbeta med frågorna.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag är helt säker på att det fanns en hel del beredningsarbete när nuvarande landskapsregering tillträdde. Om inte minister Valve har sett det arbetet så har jag det sparat. Minister Valve kan personligen få kopior på det arbetet.
Har det hänt så mycket under den här mandatperioden? Nu är det mandatperiodens sista tickande månader. Var är jordförvärvsrätten, minister Valve? Lite ödmjukhet när det gäller att förändra i fundamenten i självstyrelsen. Minister Valve har väl insett att det går inte bara så där i en handvändning.
Liberalerna förbehåller sig rätten att driva sin egen politik. Leverera, minister Valve, istället för att ha någon slags klagosång från talarstolen!
Minister Wille Valve, replik
Jag kan försäkra ltl Sjögren att jag har en ytterst ödmjuk hållning i förhållande till själva arbetet.
Det som gör mig bekymrad är att jordförvärvslagstiftningen, såsom vi har kommit överens om i den parlamentariska kommitténs betänkande 2009, har betydligt mer öppna frågor än hembygdsrätten. I hembygdsrätten var det klart fall. Våra partier kom överens om vad som skulle göras och sedan har vi gjort det. I jordförvärvslagstiftningen är det inte lika exakt och liberalernas hållning gör mig bekymrad. Vilka överraskningar kommer det nu bakom hörnet? I följande skede kanske vi borde avskaffa hela jordförvärvet?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Jag håller minister Wille Valve för seriös så detta förvånar mig stort. Det enda han som föredragande minister gör i sitt anförande är att nämna liberalerna minst 32 gånger och liberalernas demokratiska rättighet att föra fram vår åsikt, istället för att argumentera för den lag som han anser så viktig och bra för studeranden. Koncentrera dig på sak och inte på åsikter, minister Valve!
Minister Wille Valve, replik
Ltl Asumaa noterade säkert att första halvan av mitt anförande handlade om det som har åstadkommits i och med lag- och kulturutskottets betänkande.
Jag medger att jag bränner mycket krut på liberalernas reservation. Det är ett så konstigt förfarande och så konstigt formulerat. Det finns så mycket konstigheter som liberalerna borde veta bättre om. Det avslutas med att hela lagförslaget, som är en konstitutionell lag med stöd av lagtingsordningens 35 §, ska förkastas. Det är anmärkningsvärt. Som ansvarig i landskapsregeringen så måste jag bemöta konstiga påståenden, oavsett vilket håll de kommer ifrån.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Minister Valve får själv stå för sina konstiga tolkningar. Jag får tacka för all den marknadsföring som minister Valve gjorde för liberalerna i just det här lagförslaget. Ministern nämnde oss 32 gånger! Det är bara att buga och bocka. Tack.
Minister Wille Valve, replik
Jag har inga problem med att berätta för Åland att liberalerna vill förkasta de här lagarna, men det får liberalerna själva stå för.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Jag vill på den socialdemokratiska lagtingsgruppens vägnar gratulera utskottet för ett bra betänkande och för bra förändringar, speciellt de språkliga. Hela landskapsregeringens arbete med att få fram den här lagen var en ganska tung process. Lagen är komplicerad. Det förekom omfattande diskussioner och många förslag.
Nu när vi börjar nå målet så tycker jag nog att vi kan känna oss ganska nöjda med de här lösningarna som regeringen har presenterat och som utskottet nu närmare har granskat och förbättrat.
Begreppet likabehandling är ett populärt ord bland politiker idag. Det är ganska intressant att fundera över vilken betydelse det har i praktiken. Det är ju liberalernas huvudargument, om jag förstår det rätt. Alla som flyttar från Åland, oberoende av syftet, ska få behålla sin hembygdsrätt i 8 år och sedan förlorar man den. Har man haft hembygdsrätt så får man den tillbaka snabbt om man återflyttar. Detta kan man se som en sorts ganska enkel likabehandling.
Nu har en majoritet konstaterat att de studerande inte flyttar enbart för att söka lyckan någon annanstans. De allra flesta tvingas att flytta utomlands för att få sin utbildning. Då vill man göra ett undantag just för den här gruppen.
Förslaget som har arbetats fram är smart och intelligent. De som utbildar sig utomlands och när deras utbildningar är klara så har de också bara 5 år på sig innan de förlorar hembygdsrätten. Det betyder att studerandena och alla andra verkligen har 5 år som de får leva utomlands innan de tappar hembygdsrätten. Det är ett lite mera avancerat resonemang om likabehandling än det resonemang som man nu för i liberalerna. Utskottets ordförande och liberalernas ordförande medger att det inte blir likabehandling. I de allra flesta fall, sägs det, så klarar man av att utbilda sig på 8 år. Men detta gäller inte alla så det blir inte, enligt liberalernas förslag, likabehandling av alla studeranden.
Det förslag som regeringen lämnade innebär att så länge man lyfter studiestöd enligt paragrafen här och studerar så gäller inte tabellen på 5 år, utan det betraktas som att man inte stadigvarande har flyttat ut. Man gör alltså ett undantag för den gruppen. Men inom den gruppen behandlas alla enligt lagen lika.
Sedan uppfylls den andra likabehandlingsprincipen eftersom de som har studerat och tagit sin examen, för dem gäller fem-årsregeln som för alla andra.
Jag tycker att begreppet likabehandling, som liberalerna försöker föra fram, är lite som att alla ska få en lakritsstång när det är dags för lördagsgodis i familjen. Det är orättvist om någon får två och alla andra får en, oberoende av skälet att man överhuvudtaget får lakritsstänger.
Diskussionen som liberalerna för om likabehandling har också lite med marknadsliberalismen att göra. Många anser att platt skatt är likabehandling för då betalar ju alla lika oberoende av vad man förtjänar. Rättvisa är inte absolut enligt de flesta, utan det är ett relativt begrepp.
På något sätt kastar liberalerna ut barnet med badvattnet med sin likabehandlingsprincip. Liberalerna säger att det ska vara 8 år för alla, det är rättvist, det behövs ingen byråkrati och det behövs inte några prövningar.
Det ska bli spännande att se hur det här utfaller i praktiken. Sist och slutligen är det allra viktigaste att vi får den här rättigheten lagstiftad och att förfarandet också regleras i lag. Det ska inte vara några principbeslut och politiska ställningstaganden i regeringen om vem som ska få behålla sin hembygdsrätt och vem som ska förlora den. Det är ju den stora förbättringen vad gäller rättssäkerheten.
Det har tagit tid att få till stånd den här lagstiftningen. Det visar väl på hur viktig lagen är och hur pass svårt det har varit att lösa det här. För min och för socialdemokraternas del så är vi beredda att godkänna förslaget. Jag är alldeles särskilt nöjd eftersom jag framhöll här i 2 § eller 3 § att man skulle tala om den sökandes modersmål och inte räkna in en massa anfäder och arvssynden. Det ska gälla den enskildas språk och rätt. Det är bra.
Jag såg på mina anteckningar att jag hade föreslagit att man skulle införa ”hen” i den här lagstiftningen. Nu kom begreppet i en annan lagstiftning istället och jag var borta då, så jag tog med glädje del av den reformen. Tack, fru talman.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ltl Barbro Sundback hade bra resonemang om gruppen studeranden som alla ska hanteras på samma sätt så att det inte blir en diskrimineringsgrund. Tanken i det här arbetet har varit att man nu reglerar i lag det som tidigare var rådande, vilket man under mitten av nittiotalet reglerade med annan lag. De studerande måste då skriva sig på sin studieort. Nu går vi tillbaka till hur förfarandet var tidigare och till den delen borde också resonemanget hålla.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag kan ju upplysa ltl Barbro Sundback att diskussionerna kring likabehandling och att förlänga hembygdsrätten för alla inte enbart är liberalernas åsikter vilket framkom tydligt i de skriftliga remissutlåtandena och också under hörandet. Ingalunda är det enbart en liberal idé. Precis den här argumentationen har framkommit både i de skriftliga utlåtandena och under hörandet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det var bra information. Det är ju trots allt liberalerna som har tagit fasta på resonemanget om likabehandling och att det är rättvist med 8 år. Med det blir diskriminerande inom gruppen studeranden. Det är klart att de som lämnar remissvar har olika erfarenheter och olika önskemål med lagstiftning. Utskottet ska ju vara expert. Regeringen har lagberedning och sakkunniga som tar ställning. Enligt mitt förmenande uppfyller man grundlagsbestämmelsen om jämlik behandling inom gruppen studeranden med regeringens förslag men inte med liberalernas förslag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om åländsk hembygdsrätt för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om hembygdsrättsförfaranden för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
5 Ändrad arbetsmarknadslagstiftning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU17/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Mika Nordberg
Tack, fru talman! Jag ska på ett kortfattat sätt försöka presentera finans- och näringsutskottets betänkande nr 17 angående ändrad marknadslagstiftning.
Äntligen blev det gjort! Det här har varit föremål för diskussion. Det har varit många ändringar på rikets sida sedan den här lagstiftningen trädde ikraft, hela 71 stycken ändringar. Vi vill tacka landskapsregeringen och ministern för att ha varit pådrivande och fått till stånd den här lagstiftningen under den här periodens sena timme.
Kravet från arbetsmarknaden förändras ständigt och därmed också förväntningarna på utbildningen. Utskottet anser det klokt att tillsätta en arbetsgrupp som kontinuerligt följer och uppdaterar lagstiftningen på området.
Det är viktigt att samarbetet mellan näringsavdelningen, utbildningsavdelningen och AMS sker regelbundet. Det är även viktigt att i fortsättningen inte släppa greppet utan ständigt hålla koll på att lagen förändras efter den verklighet som råder när tiden går.
Fru talman! Detta är ett omfattande lagförslag som även kommer att märkas i praktiken för arbetssökande, arbetsplatser och skolor.
Viktigt, inte minst mot bakgrund av integrationen av nya ålänningar, är att systemet är skick. Det är alltid önskvärt och attraktivt att studera och sikta framåt än att nöja sig med konstruerade kurser.
Fru talman! Arbetslösheten är idag 3,4 procent. Det är alltså inget stort problem, men det gäller ändå att ha beredskap att hjälpa till vid t.ex. omskolningar etc. Det är även bra att vuxna erbjuds en möjlighet till omskolning.
Med hjälp av lagförslaget kan vi bli tydligare än idag och anpassa utbildning till verkligheten. Vi har erfarit att alla inblandade instanser; skolor, myndigheter osv. stöder lagförslaget. Sammantaget förenklas och förtydligas lagstiftningen.
Det föreslås att arbetskraftskommissionen avskaffas. Efter att utskottet har bekantat sig lite mera med ärendet och fördjupat sig i det har utskottet ändå kommit fram till att man understöder detta.
Mot bakgrund av detta stöder ett enhälligt finans- och näringsutskott lagförslaget med smärre förändringar vilka framkommer i betänkandet. Tack, fru talman.
Ltl Anders Eriksson, replik
En fråga som jag ser som ganska viktig är att man fortfarande träffar företagare som säger; ”nej det är inte värt att vända sig till AMS”. Det finns invändningar och man får ändå den arbetskraft man vill ha.
I lagstiftningen är målsättningen detta, vilket också står i utskottets betänkande: ”Enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet bör landskapet här särskilt genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder sträva till att främja efterfrågan och utbudet av arbetskraft”. Det läser jag som att AMS ska vara en serviceinstans för arbetslivet och det ser jag som enormt viktigt. Tittar jag i det här betänkandet så står det om sysselsättningsfrämjande utbildning och om arbetslöshetsförmåner osv.
Nu till min fråga. Jag ser att man också har hört representanter från näringslivet. Har matchningsproblematiken och serviceproblematiken diskuterats i utskottet?
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag har inget direkt minne av att vi skulle ha haft en större fördjupning just på det området. Däremot vill man att den här arbetsgruppen ska fortsätta att jobba med en förändring. Det var i januari 2003 som lagen om utkomstskydd för arbetslösa trädde ikraft, som jag nämnde tidigare så har den ändrats 71 gånger.
Till skillnad från kommissionen, som många gånger har fattat sitt beslut efter föredragande tjänstemans förslag, så är tanken att arbetsgruppen istället ska titta på vilka förändringar man behöver göra för att bl.a. komma näringslivets olika omställningar till mötes och att kunna matcha efterfrågan och utbud.
Ltl Anders Eriksson, replik
Utskottets talesman Nordberg sade att han inte hade minne av att utskottet har haft någon större fördjupning när det gäller de här frågorna. Jag må även här var gammalmodig men jag anser att AMS är enormt viktigt, att de gör absolut sitt bästa för att få det att fungera när det gäller att förmedla arbetsplatser. När företag söker arbetskraft så måste AMS göra allt de kan för att erbjuda bästa möjliga arbetskraft samt att AMS gör allt de kan för att erbjuda de arbetsplatser som finns till de arbetslösa.
Om inte utskottet har haft någon fördjupning i de här frågorna, ska jag förstå det som att ltl Nordberg tycker att det här inte är så viktigt så att vi behöver fördjupa oss i det? Utan det viktigaste är att arbetslöshetsförmåner och den typen av åtgärder man tar upp i betänkande sköts. Ska jag förstå det på det viset eller förstår jag fel?
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag tror inte alls att ltl Anders Eriksson ska förstå det som oviktigt på ett eller annat sätt. Självklart är idén och uppdraget för AMS att matcha arbetssökande till arbetsplatser. När olika tekniker och annat händer inom näringslivet kan det hända att man behöver göra saker på ett nytt sätt. Inom hörandet har vi erfarit att det många gånger kan finnas behov av om skolningar etc.
Utgående från vår arbetslöshetssituation på 3,9 procent så de som är på hugget och verkligen vill ha ett jobb och vänder sig till AMS så får hjälp av AMS, enligt vad jag har tagit del av. Jag har inte heller hört klagomål om att inte näringslivet skulle vara nöjda med AMS.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Jag tackar finans- och näringsutskottet för deras arbete. Det var en lång och bred lista av höranden. Det var inte bara personer från näringslivet och studielivet, utan det täcker in ganska bra.
Jag vill också tacka minister Karlström för denna lagstiftning som jag tycker att är oerhört viktig. Den här lagstiftningen ger AMS fler arbetsverktyg och får ut flera i sysselsättning vilket är oerhört viktigt.
Vi får inte glömma att vi idag lever i en helt annan värld än vad vi gjorde för 30 år sedan. Vi behöver hjälpa flera ut i arbetslivet och få en matchning och pröva sig vidare med olika sätt. Jag tycker att denna arbetsmarknadslagstiftning ger detta genom att man kan ha olika prövningar som nämns här. Jag tänker t.ex. på utbildningsprövning, sysselsättningsfrämjande utbildning osv. Det finns flera saker som man utvecklar för att förbättra och hjälpa. Jag tycker att samhället tar en mer aktiv roll och hjälper vilket jag tycker att är jätteviktigt.
Jag har, kanske till minister Karlströms förtret, varit upp och nojsat om vilken roll samhället har och när som samhället ska ta sitt ansvar. Jag tycker att man ger AMS arbetsverktyg för att försöka hitta flera sysselsättningar. Sedan när man fått det här arbetsverktyget gäller det att arbetet verkligen går vidare och att man tänker på att man också ska hjälpa dessa. AMS ska inte bara se sig som en myndighet utan man ska se sig som en servicemyndighet som ska hjälpa. Det är jätteviktigt.
Jag tackar för det här betänkandet. Jag känner en viss förhoppning. Det här ska bli bättre och därigenom ska vi få flera arbetslösa in i sysselsättning. I det här lagförslaget finns det fler sysselsättningsåtgärder vilket är bra.
Vi får titta framåt. Det viktiga är att se vilka arbetsverktyg AMS har. Tack.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Det här är ett enigt utskottsbetänkande. Jag tänker inte ifrågasätta själva betänkandet.
Jag vill bara lyfta några saker som man fortsättningsvis bör hålla ögonen på. Utskottet har tagit del av den här lagstiftningen som hela tiden borde uppgraderas och följas upp av en arbetsgrupp tillsammans med landskapsregeringen, AMS och andra berörda parter.
Min tanke är att arbetsgruppen, som har varit tillsatt nu i samband med arbetet med den här lagen, inte borde avsättas. Man borde fortfarande ha arbetsgruppen i arbete och titta på fortsättningen av den här typen av lagar och möjligheter att förbättra för personer som i olika situationer är beroende av AMS, sysselsättningsstöd och utbildningsprövningar.
Detta är ganska omfattande lagar och det är många gånger svårt att förstå vad det innebär för olika klienter. Därför måste en arbetsgrupp försöka uppgradera och hela tiden följa upp vad landskapsregeringen och AMS gör.
I remissen betonades delvis lite orättvisor när det gäller ersättningsnivåerna i studiestöds- och arbetslöshetsersättningar. Många gånger kan ett passivt beteende betraktas hos sådana som hamnar i verksamheter som ger högre stöd. Utskottet har skrivit: ”Utskottet betonar att vikten av ersättningsnivåerna kontinuerligt följs upp i syfte att säkerställa att de arbetslösa inte av ekonomiska orsaker avstår för vidareutbildning.” I samband med behandlingen har det kommit fram att det många gånger förekommer en sådan diskussion att det finns en passivitet hos ungdomarna. Man jämför sig med andra. En person får bara studiestöd och en annan person får sysselsättningsstöd och mycket mera pengar och har det mycket bättre. Det är en farlig utveckling. Det är inte bra om man ser stödet som en inkomst. Nu är det enligt prövning. Detta ville jag lyfta.
När det gäller personer med nedsatt arbetsförmåga och möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet har vi konstaterat att kravet på arbetstid sänks från 60 till 50 procent. I samband med behandlingen har det framkommit att för många gravt rörelsehindrade personer så är 50 procents arbetstid ganska mycket när man introduceras i arbetet igen. Utskottet skriver här: ”Utskottet finner att det är bra att kravet på arbetstid sänks till 50 procent men framhåller också behovet av ökad flexibilitet.” Utskottet menar att man borde fundera på att kunna komma in i arbetslivet enligt en trappstegsmodell. Man kan börja med 20-30 procent. Det är viktigt att de här personerna ser ett värde i att få börja jobba igen, att de känner att de är uppskattad och får självkänsla och självförtroende tillbaka och att man gör rätt för sig. Därför menar jag arbetsgruppen som har jobbat med det här skulle få leva kvar för att titta på de här sakerna. Jag tror att den här typen av lagar måste hela tiden leva ett liv som man med jämna mellanrum måste uppgradera. Tack, fru talman.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag är glad att ltl Eklund lyfte vikten av att arbetsgruppen jobbar kvar så att det blir en kontinuitet i arbetet.
Flera höranden tog upp ersättningsnivåer, vilket även ltl Winé lyfte i den inledande debatten, och att det kan bli triggande att hoppa av utbildningen om man inte är så intresserad av att gå i skolan för att man tjänar bättre pengar när man får ersättning. Det kan bli en statusgrej bland ungdomarna och det är helt fel väg att gå. Det kan inte vara mera fel. Istället borde man bli uppmuntrad att komma tillbaka till studierna.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, det här resonemanget har vi haft utskottet. Vi har varit helt eniga om det här och därför har vi skrivit i förslaget att man ska titta på flexibiliteten och att vi vill ha arbetsgruppen kvar. Vi är eniga i det här tankesättet. Det är viktigt att man jobbar med det här som en fortgående process.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Vi diskuterade också flexibiliteten. Om man mår dåligt och vill ta en liten paus så har man idag ingen möjlighet till det utan man måste sluta skolan. Man får inte komma tillbaka sedan. Man kanske kunde ha möjlighet att vara ett tag på Katapult och sedan komma tillbaka in i skolvärlden. Jag tycker att det var jättebra att ltl Eklund lyfte detta från vårt betänkande.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag vet att ltl Holmberg-Jansson och jag delar den uppfattningen. Det här resonemanget har vi fört. Man kan inte skriva ner allt i ett betänkande. Processen, kontinuiteten och arbetsgruppen behöver arbeta vidare med att förädla de här lagarna ytterligare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag vill hålla med ltl Brage Eklund om att arbetsgruppen ska fortsätta att jobba vidare med att implementera de här lagarna.
Ltl Eklund nämnde i sitt anförande att det hade tagits upp orättvisor. Var det orättvist att lyfta upp stöden eller menar ltl Eklund att stöden var orättvisa? Jag hoppade till när jag satt och lyssnade på ltl Eklunds anförande. Jag uppfattade att det var fel att lyfta upp olikheterna i stöden vilket jag gjorde i remissdebatten. Jag vill bara få ett förtydligande. Jag uppfattade det som att det var orättvist att lyfta upp detta i debatten. Men var ska det annars lyftas upp? Jag vill bara få ett klargörande för jag hoppade till lite när jag satt och lyssnade.
Ltl Brage Eklund, replik
Nej, ltl Winé har nog missförstått mig. Vi nog helt inne på samma linje. Jag lyfte upp den här frågan för att ledamoten tog upp den här saken i remissdebatten och det var bra. Det får inte vara på det viset att man tittar på var man får bästa ersättningen och så försöker man styra så att man kan komma in en sådan institution där man får ett högre stöd jämfört med dem som har studiestöd och de i sin tur jämför med varandra. Jag tror att ltl Winé och jag har samma åsikter.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Bra, tack för det förtydligandet. Det stämmer som ltl Eklund sade, ibland kan man t.o.m. välja att hoppa av på grund av att man är skoltrött och allting är så jobbigt. Man kan tänka att man vill gå på sysselsättningsstöd och komma in en sådan verksamhet och få mer i månaden. Tänk vilket liv! Man behöver titta på om det är för stora skillnader och hur man löser det. Finansutskottet skickade en bra hälsning och grupperna måste titta vidare på det. Tyvärr kan sysselsättningsstöd ibland vara ett vägande skäl till varför vissa hoppar av sina studier, vilket är olyckligt. Man kanske tänker för stunden men inte för framtiden och långsiktigt, vilket man bör göra när man studerar.
Ltl Brage Eklund, replik
Resonemanget överensstämmer med det som vi har fört i utskottet. Jag ska tillägga, och jag tror att jag nämnde det i samband med mitt anförande, att man inte kommer in i sysselsättningsåtgärder hur som helst utan det är enligt prövning. Ungdomar är inte heller dumma, men man ska inte misstolka deras förmåga att få det som de vill.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om sysselsättningsfrämjandeutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 22 § landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 23 § barnomsorgslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
6 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU16/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Mika Nordberg
Tack, fru talman! Som viceordförande i finansutskottet ska jag presentera betänkande nr 16 som gäller förslag till tredje tilläggsbudget. Det är inte så många olika ärenden som öppnas, bland annat finns fisk med i denna tilläggsbudget. Utskottet har i hörandet kunnat konstatera att det som händer i fiskerinäringen på Åland är väldigt roligt. Vi har haft en tid där det inte har varit så framåt när det gäller fisknäringen men nu är vi på gång.
Utskottet har tagit del av att det finns seriösa planer på att sätta liv i skärgården. I utskottets betänkande nämns Kumlinge och vi har kunnat ta del av ett projekt.
Man håller även på i Eckerö som bäst. Det här är en jätteviktig sak för landskapsregeringen och att de är med och ser till att de har sitt program skick.
När det sedan gäller försöksstationen så förutsätter utskottet att alla regler följs i samband med avvecklandet av den nuvarande verksamheten. Utskottet skriver även i sitt betänkande att man ska fortsätta att samverka till att det ska finnas en möjlighet att kunna utveckla både grönsaks- och fruktodlingen som passar till Ålands olika förhållanden och sydliga i förhållande till Finland på ett ändamålsenligt sätt.
Med dessa motiveringar är det ett enhälligt utskott som står bakom den tredje tilläggsbudgeten för 2015. Tack, fru talman.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Gällande försöksverksamheten så hade jag tyvärr inte möjlighet att medverka i utskottsbehandlingen vid de sista skrivningarna och när beslutet fattades slutgiltigt.
Det finns en liten avvikelse här. I framställningen betonar landskapsregeringen att man ska fortsätta med försöksverksamhet på frukt- och bärsidan. Men utskottet betonar både grönsakssidan och fruktsidan. Kan utskottets viceordförande berätta lite mera om hur utskottet resonerade när man kom fram till den här skrivningen som ändå avviker från landskapsregeringens framställning? I betänkandet står det att man även på grönsakssidan ska medverka till att det blir en ändamålsenlig och produktiv försöksverksamhet.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Tack för den frågan. Det är hushållningssällskapet som genom avtal med landskapsregeringen tog över själva försöksverksamheten och försöksodlingen.
Under hörande framkom att en stor majoritet de facto inte dagligdags använder de här resultaten som har kommit fram. Utskottet fick även ta del av att det finns en liten procent som i viss mån, kanske i det tysta, har tagit del av de resultat som finns.
I fortsättningen är det upp till avtalsparten Ålands hushållningssällskap att medverka, vilket utskottet skriver på sidan 2; ”hushållningssällskap r.f., försöker medverka till att en sådan försöksverksamhet eller demonstrationsodling blir kvar på Åland som är nödvändig för att utveckla grönsaks- och fruktodlingen”. Vi uppmuntrar det här men vi lägger samtidigt ingen piska på någon som vi egentligen inte är avtalspart med.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Nej, skrivningen är ju ganska försiktig. Utskottet har skrivit att landskapsregeringen ska försöka medverka till att man kan bedriva en försöksverksamhet också på grönsakssidan och det är ju vagt. Förutom hushållningssällskapet så är också landskapsregeringen avtalspart. Nu riktar vi uppdragen härifrån i första hand till landskapsregeringen. Jag tolkar det som att utskottet med den här skrivningen sätter en något större betoning och vikt vid behovet av försöksverksamhet också på grönsaksområdet än vad landskapsregeringen gjorde i sin ursprungliga framställning.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Förvisso kan man läsa in det i den här texten, vilket utskottets tanke var. Tanken är att man på alla sätt och vis ska bidra till att vi ska ha en fungerande näringsverksamhet även när det gäller de olika grönsaks- och fruktodlingarna på Åland.
Vi har fortfarande en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. Det finns ett avtal mellan hushållningssällskapet och landskapsregeringen. Om det inom ramarna för Ålands hushållningssällskap finns möjlighet till detta för näringens bästa så ville vi från utskottet lyfta fram att vi är positivt inställda till detta. Jag tror ändå att slutet kommer att bli gott trots en viss omställning. Tack, fru talman.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Fru talman! Den socialdemokratiska gruppen stöder naturligtvis det här betänkandet. Vi tycker att det är väldigt progressiva åtgärder som tilläggsbudgeten kommer att medverka till att förverkliga.
När det gäller Kumlinge så är det fantastiskt om fiskmjölsfabriken kommer till stånd, att landskapsregeringen verkligen ger sitt stöd så att den inte faller på det. Om detta förverkligas så öppnas det en ny marknad för fiskare, de ska fiska själva men de kommer också att köpa fisk från lokala fiskare. Det är mycket positivt.
När det gäller Eckerö så är fler dimensioner viktiga. En dimension är att hållbarhetsprincipen följs. Man kommer att kunna köpa fisk som fyller kriterierna för hållbarhet.
I båda kommuner påverkas sysselsättningen positivt och på det viset påverkas hela Åland.
När det gäller försöksverksamheten så var det under utskottsbehandlingens elfte timme som det från odlarna kom fram att även vissa grönsaker vore viktigt att inbegripa i försöksverksamheten. Det kommer att fortsätta en försöksverksamhet inom frukt- och bärodlingen som hushållningssällskapet och Ålands producentförbund har prioriterat. Om man vill, inom ramen för de medel som finns anslagna, inkludera någonting på grönsakssidan så är det i grunden näringens prioriteringar som ska följas.
Som helhet tycker vi att det här är ett bra betänkande. Tack för det.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Det är en mycket trevlig tilläggsbudget. Den innehåller konkreta satsningar. Särskilt glädjande är att en skärgårdskommun som Kumlinge kan se fram emot en sådan här investering som också leder till flera arbetsplatser och kanske till och med en viss ökning av befolkningen.
Kumlinge i vår skärgård är lite speciell. Om man tänker på skärgårdskommunerna så ligger Föglö och Vårdö nära fasta Åland och det är möjligt att pendla. Kökar och Brändö ligger betydligt längre bort men samtidigt betydligt närmare fastlandet och kan dra viss förmåner av det, medan Kumlinge ligger mitt emellan. Det är varken nära eller långt bort. Det är svårt att tillgodose Kumlinges behov. Därför är satsningen på fiskmjölsfabriken särskilt trevlig. Jag önskar lycka till med satsningen särskilt för Kumlinges del.
Sedan är också satsningen i Eckerö viktig eftersom det är en innovativ investering som kan dra intressenter utifrån för att titta på satsningen. Som viceordförande i utskottet sade så är det länge sedan som vi har haft något konkret positivt vad gäller fisket. Många av oss har uppfattat det som att fisket är en näring som har gått under och att det inte finns någon framtid länge. Man har mest hört ganska negativa rapporter.
Det är bara att gratulera. Nu känns det på Åland som att investeringarnas tid på kommande. Det finns flera branscher där man visar på framtidstro. Den här mandatperioden slutar bra för majoritetspartierna. Vi har lyckats sanera landskapets ekonomi. Nu börjar också det privata näringslivet att fungera positivt vilket märks i samfundsskatter och att arbetslösheten går ner. Det är säkert svårt för oppositionen att svälja, men allt tyder på att framgången är ganska god.
Det framgår ganska tydligt av ”Landsbygdsnytt” hur arbetet i försöksverksamheten kommer att förändras. För oss i lagtinget är det ganska frestande att ha väldigt detaljerade åsikter om den här saken, men det finns ett avtal mellan landskapet och hushållningssällskapet. Det är inte så att grönsaker får mindre uppmärksamhet. Som jag har förstått det så är den stora förändringen att man ska satsa mera på rådgivning och på försök av annan karaktär än den som försöksverksamheten har hållit på med. Det är en verksamhet som närmast kan jämföras med någon slags agroforskningsinstitut. Idag menar man att försöksverksamheten dels är för resurssvag för att verkligen ha någon slags vetenskaplig betydelse och det är lite för långsamma resultat för att näringen ska kunna dra nytta av dem i ett litet kortsiktigare ekonomiskt perspektiv. Första punkten här är inrättande av en rådgivartjänst fokuserad på grönsaker. Intresset från hushållningssällskapet och regeringen har inte minskat när det gäller att satsa på grönsaker, men sättet att stöda grönsaksodlingen förändras.
För oss socialdemokrater har frågan om ekologisk odling varit viktig. Det har många gånger varit diskussion här speciellt med de konventionella bönderna som vill säga att det inte finns en tillräcklig efterfrågan. Jag såg att det i Sverige har grundats en stor livsmedelskedja med bara ekonomiska produkter.
Det finns en sovjetisk vits: ”Det var en delegation som var på besök i Moskva, man gick in i en butik och där fanns ingenting på hyllorna. Då frågade man hur det kommer sig att det inte finns någonting på hyllorna. Nej, det efterfrågas inte någonting”. Så det finns ingen efterfrågan när det inte finns någonting på hyllorna. Det är lite så också med den här ekologiska produktionen. Det är nog i producentledet som man inte vill känna till denna efterfrågan och utveckla produkterna och förädla dem.
Vi pratade mycket om tro här och jag är en ren amatör, men jag tycker att hallon är det mest exklusiva bär vi har. Många tycker att det är jordgubbar och de är vackra och söta ibland. Men hallon är en delikatess! Jag frågade en odlare om det är lönsamt med hallon. Han sade att det var väldigt lönsamt att odla hallon och de tar väldigt små arealer. Men det kräver förstås att man måste satsa mycket mera än att bara följa rutiner och annat som rådgivarna säger. Det skulle vara väldigt fint om Åland blev hallonens land.
Fru talman! Det är en bra tredje tilläggsbudget och en rolig läsning. Vi snackar om framtiden och inte bara om sorger och eländen. Vi ser fram emot att både hallon börjar odlas och att fiskarna växer både här och där på Åland. Tack, fru talman.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Som alla förstår så är det ett enigt utskott som står bakom det här betänkandet. Vi diskuterar fortsättningen på försöksverksamheten och utskottets formuleringar. Man skriver: ”hushållningssällskap r.f., försöker medverka till att en sådan försöksverksamhet eller demonstrationsodling blir kvar på Åland som är nödvändig för att utveckla grönsaks- och fruktodlingen”. Här har det gjorts tolkningar på vad utskottet menar. Som ltl Fogelström sade så fick vi information från de sista hörandena att det finns ett behov av att fortsättningsvis ha försök på grönsaker bl.a. sallader och delvis nya sorter. Det finns ingen möjlighet för odlarna själva att bedriva dessa försöksverksamheter. Det pratas också i betänkandet om försöksodlingar hos enskilda odlare och det går ju absolut, men då gäller det att det finns en kontinuitet i uppföljningen av odlingen som baserar sig på en objektiv person. Det ska vara en person som i förlängningen inte ledsnar på att föra dagbok och följa upp odlingen. Man för dagbok på utvecklingen av grödorna. Om landskapsregeringen ska skriva in detta i något särskilt avtal med hushållningssällskapet så kanske odlarna funderar några gånger innan de åtar sig ett sådant ansvar. Frågan är om det inte borde finnas åtminstone en person som följer upp försöken hos enskilda odlare för att få en objektiv bedömning och ett trovärdigt resultat. Inte för att jag misstror odlarna men försöken kanske misstros. Det är mera proffsigt om det är någon person som bevakar försöken och uppföljningen.
En skrivelse från de ekologiska odlarna har i efterhand kommit till min kännedom Den skrivelsen visste jag inte om före vi klubbade det här betänkandet. I skrivelsen påpekar man bl.a. att det är viktigt med försök på eko-odlingar och att det finns försök inom eko-odlingen förankrade på Åland så får man de naturliga odlingsförhållandena relaterade så att man inte baserar sig på försök som bedrivs i Danmark eller någon annanstans. Försöken måste vara trovärdiga.
I skrivelse nämns funderingar på ett lokalt producerat ekologiskt öl. Man har haft fungerande försöksverksamheter som avslutas nu. Eko-odlarna har också lyckats ta vara på gamla spannmålssorter som är ganska viktiga för framtiden. Många av sädsorterna är sönderförädlade idag och därför har man livat upp gamla sorter för att se hur de anpassar sig i eko-odlingar.
Det är lite synd att man inte har tagit hänsyn till detta eller om det aldrig har kommit fram till hushållningssällskapet. Jag vet inte. Jag kan inte gå in i de detaljerna och jag har inte kunskaperna heller. Kanske det finns någon som har den kunskapen?
Hushållningssällskapet borde kanske fundera på om de kan använda resurserna så att de kan ha en uppföljning på eko-odlingarna och bedriva dem fortsättningsvis. Eller hur kan man göra?
Det nämndes att man har överfört pengar på rådgivning och det är helt okej. Rådgivningen baserar sig ju oftast på försök. En rådgivare har inte uppfunnit råden själv, det är ju från försöken som han tar sina kunskaper. Det här kanske inte riktigt matchar.
Jag vet inte, jag står bakom betänkandet, men det finns tankar som borde klargöras. Är detta det bästa vi gör? Det får man väl överlåta till hushållningssällskapet att titta på. Jag ville lyfta den här frågan i varje fall för den är ganska viktig. Har man en gång lagt delar av de försöken som har ett värde så sedan återlivas de absolut inte igen, utan då är vi beroende av försök som görs någon annanstans. Vi fick information om att försök av den art som har bedrivits här på grönsaksodlingar inte finns i Finland. De närmaste försöken var i Danmark, om jag inte missminner mig, men i Danmark har vi ett helt annat odlingsklimat.
Det här är inget förslag till ändring av betänkandet, men det är tankar till dem som funderar på fortsättningen av försöksverksamheten för hushållningssällskapet. Man kanske borde titta på grönsaksbiten och ekologiska odlingens framtida försök. Det är synd om vi förstör de möjligheterna också eftersom det inte är så lätt att få försök på ekologisk odling.
Vi har flera duktiga entreprenörer som har specialiserat sig på odling, utveckling och förädling av säd. När man sysslar med den verksamheten så har men inte så mycket möjligheter och tid och råd att göra egna försök.
Detta var lite tankar. Tack, fru talman.
Ltl Barbro Sundback, replik
Med anledning av ltl Brage Eklunds anförande så framgår det här av ”Landsbygdsnytt” när det gäller förändringar inom hushållningssällskapets försöksverksamhet bl.a. att ”man kommer att avsätta medel för att ersätta jordbrukare som är villiga att tillsammans med hushållningssällskapets rådgivare anlägga demonstrationsodlingar och försök”. Det låter som en modern och effektiv tanke. Om det sedan inte finns intresserade och villiga så då måste man göra någonting åt det.
Vad gäller den ekologiska odlingen så står det; ” man vill ha en ny start av ekologisk rådgivning tillsammans med HS i Uppsala där inriktningen på rådgivningen bestäms av de ekologiska odlarna på Åland.”
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Som jag sade så är jag inte emot försök hos enskilda odlare men det borde finnas en trovärdig uppföljning av försöken så att andra grönsaksodlare kan ta del av de här försöken på ett bra sätt.
När det gäller de ekologiska odlarna så önskar jag att ltl Sundback tittar på eko-odlarnas skrivelse som har kommit. Det är inte jag som har hittat på det här utan jag läser från deras skrivelse. Jag visar gärna ltl Sundback skrivelsen så får hon själv studera den.
Ltl Barbro Sundback, replik
Alltid när det ska ske förändringar så är de grupperna som blir påverkade rädda för att det ska bli försämringar. Jag uppfattar nog att det finns en uppriktig vilja, både från regeringen och hushållningssällskapet, att göra de här strukturomvandlingarna för att bli effektiva och moderna.
Ålands Framtids sade tidigare här att allting ska vara som det alltid har varit och lite så känns det nu när ltl Brage Eklund för fram de här åsikterna samtidigt som han omfattar betänkandet. Det är lite som att äta kakan och ha den kvar eller att vara budbärare åt sådana som kanske är, med fog också, rädda för förändring.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, ltl Sundback, jag tror att jag har varit med om mera förändringar när det gäller utveckling inom jordbruket än vad ltl Sundback vet om. Jag tror att jag kan den sidan och jag är inte rädd för förändringar, det har jag fått uppleva hela mitt liv som jordbrukare.
Jag ville bara lyfta frågan därför att det har kommit fram i samband med skrivelsen från de ekologiska odlarna och i samband med hörandet att det finns en rädsla för att det här inte blir bra. Då måste man kunna föra den diskussionen i hushållningssällskapet och med de berörda så att det blir bra.
Jag står bakom betänkandet men vissa saker har kommit till min kännedom efter skrivningarna i betänkandet, men jag ändrar inte åsikt för det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Vi står bakom det som utskottet säger i sitt betänkande angående försöksverksamheten. I bästa välvilja uppmanar vi landskapsregeringen att göra bedömningar utifrån det som står i betänkandet. Det finns en viss skillnad i det som står i betänkandet om grönsaksförsöksverksamhet jämfört med landskapsregeringens förslag som inriktar sig mera på frukt och bär.
När man ser i backspegeln så kunde man önska att landskapsregeringen hade informerat lagtinget redan i samband med budgeten vid årsskiftet om den planerade förändringen. Vi har erfarit att så var också tanken, men det fanns en viss förbistring i kommunikationen mellan hushållningssällskapet och landskapsregeringen som medförde att man inte kom med den informationen. Det skulle ha varit bättre om den här diskussionen skulle ha förts inför det år när man ändrar i verksamheten istället för att nu lite gummistämpelaktigt kunna konstatera det efteråt.
Att se i backspegeln kan inte i sak förändra särskilt mycket. Vi står bakom betänkandet och konstaterar att också i den här verksamheten måste det ibland ske förändringar precis som med allt annat. Ingenting varar för evigt.
Gällande de satsningar som föreslås i tilläggsbudgeten vill jag konstatera för liberalernas del att vi genomgående under den här mandatperioden också har stött och gett vårt bifall till förslag som siktar på att skapa arbetsplatser, öka tillväxten och få fart på hjulen på Åland. Vi har ingen avvikande åsikt i det här sammanhanget.
Med talmannens tillåtelse att tänkte jag ta på mig den kommunala hatten avslutningsvis och samtidigt ta den av mig för att på det sättet hedra det engagemang som näringsministern har visat i frågan om satsningen på fiskmjölsfabriken i Kumlinge. Jag tänker speciellt på fredagkvällen den 20 mars då näringsministern, istället för att efter veckans vedermödor umgås med sin familj, valde att komma till Kumlinge för att informera om landskapsregeringens planer gällande den här satsningen. En sen fredagkväll! Tack för det!
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Det är hushållningssällskapet i samråd med Ålands producentförbund som har gjort prioriteringarna när det gäller försöksverksamheten. Det är inte landskapsregeringen som har gjort prioriteringarna.
Jag fick i varje fall den uppfattningen att kommunikationen inom odlarleden inte har varit riktigt perfekt. Åtminstone har det inte fått något genomslag enligt det som vi hörde sedan från specialodlarna, vilket vi också påpekade när vi träffade dem.
Det viktiga är att man följer odlarnas prioriteringar inom de ekonomiska ramar som finns.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Så är det visserligen. Producenterna har via Ålands producentförbund gett sitt samtycke till de här förändringarna. Hushållningssällskapet ska väl uppenbarligen genomföra dem. Gällande de ekonomiska ramarna så kommer den här förändringen rimligen att ge utslag på det budgetförslag som kommer att ges inför år 2016. Totalt sett anslagsmässigt så kommer det att ske en viss minskning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
7 Landskapsregeringens externpolitik
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2014-2015)
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Danne Sundman
Tack, fru talman! Jag ska kort presentera självstyrelsepolitiska nämndens betänkande över meddelandet om landskapsregeringens externpolitik.
Som vanligt talar betänkandet för sig självt och läsning rekommenderas. Nämnden föreslår att lagtinget bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom, särskild läsrekommendation till regeringen.
Under nämndens synpunkter kommer jag att beröra några saker. Det börjar redan på första sidan med det nordiska samarbetet där nämnden skriver: ”Nämnden anser att det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet utgör en viktig externpolitisk arena för Åland.” Det är fortsättningsvis det viktigaste som vi gör och har nytta av i Nordiska rådet. De kontakter som vi kan skapa är jätteviktiga.
Man kan generellt säga när det gäller Nordiska rådet och all extern politik att det är ett omfattande och arbetskrävande politikområde. Vi har små resurser till buds. Det är viktigt att prioritera och hitta konkreta frågor som man siktar in sig på i alla dessa samarbetsområden. Det är viktigt att knyta kontakter inför framtida utmaningar och det gör vi särskilt inom Nordiska rådet med de nordiska länderna och särskilt med våra grannländer som vi kan ha konkret nytta av. Det är väldigt viktigt att hela tiden uppdatera och bilda nätverk när det kommer nya politiker så att det rullar på.
När det gäller det nordiska så är det främst två saker som nämnden berör. Det är frågan om ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet. Färöarna och Grönland driver på lika som man en gång i tiden drev på när Åland kom med. ”Nämnden ställer sig positiv till att Ålands delegation deltar i det pågående utredningsarbetet som kan ge ett underlag för eventuella framtida beslut i frågan. Utredningen bör enligt nämndens mening innehålla en analys av vilka möjligheter ett självständigt medlemskap kan medföra samt av vilka politiska insatser samt ekonomiska och administrativa resurser som krävs.” Alltså en mätning av nyttan och kostnaderna för det här. Det är i övrigt positiva signaler att fortsätta.
Likaså när det gäller Nordisk förbundsstat, som kanske mera är ett visionsarbete, så finner nämnden det intressant och följer med intresset och utvecklingen i det ärende.
Herr talman! Sedan om sjöfartsfrågor och IMO, en viktig organisation för åländsk sjöfart. Det är ett arbete som nämnden särskilt har valt att lite fördjupa sig i. Det här har också finans- och näringsutskottet nämnt i sitt yttrande och de slutsatserna omfattas av nämnden. Utskottet konstaterar att arbetet med sjöfartsfrågor idag bedrivs inom flera olika avdelningar inom landskapsregeringen och räknar i sitt betänkande sedan upp en ganska bred palett av insatser som görs för sjöfarten. ”Nämnden konstaterar att sjöfartsfrågorna är splittrade mellan de olika avdelningarna och anser mot bakgrund av sjöfartsnäringens stora betydelse för Åland, att behovet av samordning inom landskapsregeringen är stort”. Det viktigt att återigen prioritera rätt frågor och att resurserna kan samarbeta på ett klokt sätt.
Jag väljer att inte säga någonting om B7 samarbetet.
När det gäller regionkommittén så har nämnden gjort en liten fördjupning. Vi har haft hörande och fått redogörelse över aktuella frågor och hur arbetsrätten numera går till. Det finns mycket åsikter om regionkommittén, men tillsammans med andra insatser så kan det vara en av dropparna som urholkar stenen. Genom att vara synkroniserad med andra kanaler så kan man få igenom frågor på basen av skrivningar där regionkommittén har yttrat sig över kommissionens förslag. Det som görs i regionkommittén är en droppe minst och ibland kan den ha viktig effekt. Även här är kontaktskapande med andra regioner runt om i Europa, där det kan finnas gemensamma frågor att identifiera och driva, väldigt viktigt. Det prioriteras också av dem som innehar det här uppdraget. Vi skriver: ”Nämnden anser i likhet med landskapsregeringen att representationen i regionkommittén är viktig därför att den ger möjligheter till kontaktskapande verksamhet med andra regioner och lokala samfund från EU-länderna i avsikt att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland.” Det här är svårt att veta på förhand så det är viktigt att vara bred i sitt kontaktskapande och försöka fundera ut vilket nätverk man kan ha nytta av.
Herr talman! Sedan kommer ett problemområde som självstyrelsepolitiska nämnden har berört tidigare flera gånger, senast nyligen i sitt betänkande över s.k. 32 § redogörelsen, nämligen upphovsrätt. Det här är ett omfattande problemområde som tenderar att eskalera i takt med digitaliseringen av samhället. När jag presenterade betänkande då sade jag att det var bättre förr när det var sämre på Anton Kalmers tid när det bara fanns en TV-kanal eller möjligtvis två som man jagade. Nu har vi hela den digitala konsumtionen som kan ifrågasättas, ålänningarna kan bli utanför en marknad och det har ofta att göra med upphovsrättsfrågor i någon mån.
Ett konkret förslag från nämnden: ”Nämnden har erfarit att det inom förvaltningen sedan våren 2015 finns en tvärsektoriell informell tjänstemannaarbetsgrupp som samarbetar i upphovsrättsliga frågor. Enligt nämnden är det inte tillfredsställande att en informell arbetsgrupp utan uttalat mandat och uppdrag ska ansvara för de komplicerade och självstyrelsepolitiskt viktiga upphovsrättsliga frågorna. Nämnden anser att landskapsregeringen bör fördela tillräckliga resurser för ändamålet. Vidare borde enligt nämnden en formell tvärsektoriell arbetsgrupp bestående av såväl politiker som tjänstemän, med uppdrag att i samverkan ansvara för och driva de media- och upphovsrättsliga frågorna i förhållande till såväl EU som till Norden, finnas.” Det är ett konkret förslag från nämnden.
I samband med presentationen av redogörelsen sade jag också att det här kanske bör tas i beaktande när den kommande regeringen, efter tredje söndagen i oktober, tillsätts. Att man ger ett tydligt ansvar åt en minister för de här frågorna och gör det ansvaret också tvärsektoriellt.
Herr talman! Vidare till HELCOM där nämnden också har haft höranden. Nämnden kan konstatera, liksom tidigare, att det här arbetet är viktigt. Inom HELCOM bedrivs arbetet inom fem permanenta och tre tidsbegränsade arbetsgrupper. Arbetsgrupperna tar sedan fram förslag och strategier som HELCOM:s styrgrupp, Head of Delegation HOD, fattar beslut om. Styrgruppen träffas två gånger per år. På HELCOM:s årliga kommissionsmöte fattas beslut om budgeten och antas rekommendationer för skydd av den marina miljön. De strategiskt viktiga besluten fattas på ministermötet som hålls vart tredje år. Åland deltar främst på tjänstemannanivå. Nämnden säger i sitt betänkande: ”Nämnden anser att det vore till fördel om även den politiska nivån mera aktivt och kontinuerligt deltog i och utövade inflytande över HELCOM-arbetet. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att se över landskapsregeringens befintliga arbetsformer i syfte att stärka det politiska deltagandet i och inflytandet över HELCOM:s arbete. I övrigt stöder nämnden landskapsregeringens prioritering att inom HELCOM-arbetet via tjänstemannanivån särskilt fokusera på sjöfarts- och vattenbruksfrågor. Ett exempel där landskapsregeringen har agerat föredömligt är engagemanget i kampen för att få kryssningsfartyg att sluta dumpa toalettavfall i Östersjön, vilket är alldeles förfärligt att det fortsättningsvis får pågå.
För att uppfylla löftet att hålla mig kort så vill jag snabbt nämna tullkodexen. Det arbetet har pågått länge och nu börjar det landa. Här har man slitits mellan hopp och förtvivlan. Kommer detta att göra stor nytta? Kommer vi att få fördelar? Detta är fortsättningsvis lite svårt att avgöra. Det är fortsättningsvis viktigt att bevaka det här och försöka få ut så mycket nytta som möjligt med arbetet med att de så kallade delegerade akterna och genomförandeakterna fastställs. Nämnden nämner i sitt betänkande i flera steg vad som är viktigt att prioritera och stöder också landskapsregeringens arbete till den här delen.
Vidare uttrycker sig nämnden om beredningen av EU-lagstiftningen inom landskapet. Där är det lite samma visa som tidigare. ”Nämnden anser att det är angeläget att lagtinget involveras i EU-ärenden som är av särskilt intresse för Åland kontinuerligt och i ett mycket tidigt skede.” Det här arbetet måste ständigt försöka fås längre upp på agendan. Det är viktigt enligt nämndens mening.
”Nämnden önskar även framhålla att lagtingets utskott har ett eget ansvar att regelbundet höra landskapsregeringen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ansvarsområde.” Det är också därför som nämnden i det här fallet vill att utskotten engagerar sig i det externpolitiska arbetet i och med det här meddelandet, för att marinera hela lagtingsorganisationen med det här tänket.
Till sist vill jag helt kort beröra ikraftträdandet av internationella förpliktelser där nämnden skriver rätt så mycket. Det har att göra med de här två ärendena som vi har haft under året; ESK-konventionen och tortyrkonventionen, där det kort beskrivet har framgått problem. Finland har ratificerat och satt de här konventionerna ikraft utan att Åland på rätt sätt har godkänt dem. Nämnden för här ett resonemang om hur man implementerar konventionerna och anpassar sig efter dem. Det är viktigt att Åland ges samma möjligheter som man har i Finland att hinna ändra lagar osv.
Nämnden räknar till sist upp fyra franska streck med åtgärder som är viktiga i det här arbetet. Enligt nämnden innebär det att meningen med självstyrelselagens 58 § ska följas. Man ska underrättas i tid om förhandlingar kring det här. Det måste fungera så att man kan förbereda sig. När det kommer sådana här underrättelser så måste man i god tid kunna avgöra vilka åtgärder som måste göras på Åland, vilket bör nämnas i det dokument som landskapsregeringen tar fram inför behandlingen av de här ärendena. Nämnden undviker helst det som har varit nu och anser att det bör fungera på ett bättre sätt i kontentan av det fjärde stycket.
Nämnden skriver till sist: ”Nämnden konstaterar att självstyrelselagens bestämmelser med krav på lagtingets bifall till ikraftträdande av internationella avtal ger Åland en möjlighet att ta ställning till om avtalen ska sättas i kraft i landskapet men också ett ansvar att leva upp till de internationella förpliktelserna varför implementeringen i synnerhet när det är fråga om obestridliga lagstiftningskonflikter är brådskande.” Om vi ska kunna uppfylla vårt ansvar bör hela den här kedjan bakåt i fabriken fungera.
Det var, herr talman, en kort presentation. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Tack, herr talman! Det man skriver om nordiskt samarbete är i grunden väldigt positivt. Man skriver: ”Utredningen bör enligt nämndens mening innehålla en analys av vilka möjligheter ett självständigt medlemskap kan medföra samt av vilka politiska insatser samt ekonomiska och administrativa resurser som krävs.” Jag tycker att det är en bra skrivning. Ofta när man vill göra något nytt och flytta fram positionerna så radar man upp alla svårigheter, men här skriver man faktiskt om möjligheterna och det tycker jag att är bra.
Däremot har jag relativt god insyn i det här men jag förstår inte riktigt vilken utredning nämnden hänvisar till. Kanske nämndens talesman kan berätta det för mig?
När det gäller nordisk förbundsstat så skriver nämnden att man följer med frågan med intresse. Jag tolkar det som att man också här är positiv och har ett positivt intresse, men det framgår inte.
Men min fråga var; vilken utredning menar man?
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det har jag lite svårt att svara på. Jag fick den uppfattningen under hörandet att det här på något vis ska analyseras och utredas, vem som är huvudman. Vilken utredning det skulle handla om kan jag inte svara på. Men om det är fel formulerat så är det viktigt att det här utreds. Nämndens mening är att man ska se både på möjligheter men också på vilka tilläggsresurser det innebär och vilka resurser det kan tas av annat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Nämnden konstaterar i sitt betänkande att Grönland och Färöarna driver den här frågan och det kan jag ganska långt hålla med om. ”Nämnden ställer sig positiv till att Ålands delegation deltar i det pågående utredningsarbetet”. Det finns nog de facto inget pågående utredningsarbete. Färöarna och Grönland delvis har sina positioner ganska klara. I den policy som vi tog fram i delegationen i Nordiska rådet pekade vi på att man bör utreda det här ordentligt. Vilka är kostnaderna och vilka är de administrativa konsekvenserna? Det borde synbarligen vara en fråga för landskapsregeringen att bereda. Men när man tittar på den här texten så får man lite uppfattningen att det skulle vara ett utredningsarbete som pågår och som drivs av Grönland och Färöarna och det känner åtminstone inte jag till. Jag tror inte att ett sådant utredningsarbete existerar.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det ska läsas som att nämnden anser att det är viktigt att det här utreds. Om det är felaktigt formulerat och syftar på de drivande parterna så läs det som en hälsning till landskapsregeringen att ta tag i detta och ta reda på följderna enligt det som nämnden erfor under höranden med delegationen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Christian Beijar
Herr talman! Jag kommer också lite längre fram att tangera den här diskussionen som ltl Anders Eriksson tog upp kring utredningen.
Självstyrelsepolitiska nämnden påtalar bl.a. att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet utgör en viktig externpolitisk arena och det tycker jag att man bra kan hålla med om.
För att ytterligare betona Ålands delegation i Nordiska rådet och dess arbete har vi, som jag tror för första gången, utarbetat en policy för delegationen i Nordiska rådet som också bifogats betänkandet. Vår avsikt är att varje ny delegation i samråd med självstyrelsepolitiska nämnden uppdaterar denna policy och modifierar den i enlighet med delegationens politiska prioriteringar. Det ska i princip vara ett dokument som förnyas varje lagtingsperiod. Vi har i den bifogade policyn kort beskrivit historiken och hur det nordiska samarbetet fungerar, framtiden och prioriterade politikområden.
Herr talman! Nu kommer jag till skrivningarna från självstyrelsepolitiska nämnden angående övervägandet om ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet.
Jag håller med nämndens åsikt att Åland ska ha samma status och ställning i det nordiska arbetet som Grönland och Färöarna, men däremot uppfattar jag inte att Färöarna och Grönland för närvarande skulle driva frågan om en självständig delegation. Däremot finns det enskilda framstående politiker på dessa orter som anser att det vore bra och som driver den frågan. Mig veterligen har man inte tagit en total politisk ställning till att man ska ha det på det sättet.
Självstyrelsepolitiska nämnden skriver också att man ställer sig positiv till att Åland deltar i det pågående utredningsarbetet som kan ge underlag för eventuella framtida beslut i frågan.
Självstyrelsepolitiska nämndens viceordförande Danne Sundman sade att han har fått uppgifter från Ålands delegation i Nordiska rådet att ett utredningsarbete pågår. Men det är nog inte korrekt. I likhet med ltl Anders Eriksson är nog min uppfattning klar och tydlig, det pågår inget aktivt utredningsarbete och det har heller inte aktualiserats.
Ålands delegation i Nordiska rådet säger i sin policy, jag citerar: ”Ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet är inte i juridiskt hänseende enbart en fråga för Nordiska rådet utan framförallt en fråga för de berörda staterna. Landskapsregeringen kunde då tidpunkten är den rätta efter att ha hört självstyrelsepolitiska nämnden i frågan belysa frågeställningen i ett meddelande till lagtinget innan beslut fattas om huruvida landskapsregeringen ska initiera förhandlingar enligt 58 § 1 mom. självstyrelselagen. Då skulle frågan öppet kunna debatteras i fråga om både för- och nackdelar. Frågan om självständigt medlemskap som sådan är en fråga för lagtinget i sin helhet”. Det innebär att delegationen i den här policyn säger att om det finns intresse för det här så är det en angelägenhet för landskapsregeringen. Men det finns inget utredningsarbete som är påbörjat i den här frågan. Om man ska aktualisera den här frågan så ska det göras av landskapsregeringen. Alltså landskapsregeringen skulle först ge ett meddelande, därefter utreda konsekvenserna och förhandla. Så kort sagt utredningsarbetet ska inte ligga på delegationens bord utan är i första hand en angelägenhet för landskapsregeringen. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Beijar och jag har haft ett gott samarbete i Nordiska rådet och det ska vi fortsätta med.
Det finns en liten nyansskillnad. Ltl Beijer sade att det inte är någon som driver frågan om ett självständigt medlemskap från Färöarnas och Grönlands sida. Jag har inte den uppfattningen. Vi har under högtidliga former i Helsingfors undertecknat ett samarbetsavtal med Färöarna och Grönland. Problemet finns nog hos oss också denna gång. Färöarna och Grönland är färdiga och beredda att gå vidare, men vi vet inte riktigt vad vi vill. Jag ska vara så diplomatisk att jag säger att vi inte vet riktigt vad vi vill. Jag tycker inte att det är landskapsregeringens roll, det är ändå vi som är ett parlament. Jag tycker att det som man skriver ifrån nämndens sida är mycket positivt. Vi måste få fakta på bordet även här så att vi vet vad det kostar och vilka möjligheter det ger. Jag hoppas att den här debatten kan leda till det så att vi vet vad vi ska göra, vad vi vill göra och sedan kan landskapsregeringen sätta igång.
Christian Beijar, replik
Herr talman! Ltl Anders Eriksson sade att jag har sagt att ingen driver frågan. Någonting sådant har jag inte sagt vare sig när det gäller Grönland eller Färöarna. Jag sade att det finns enskilda framstående politiker som jobbar med den här frågan. Men totalt sett finns det inte ett genomgående politiskt beslut vare sig på Färöarna eller på Grönland om att arbeta för en självständig delegation. Jag påtalade även i mitt anförande att det finns enskilda starka politiker som driver den här frågan, så sade jag.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag har också drivit den här frågan från vår sida. Här ser jag faktiskt en öppning i nämndens skrivningar och jag tar emot dem med stor glädje. Enligt mitt förmenande är situationen den att både Färöarna och Grönland har det klart för sig vad de vill göra. Märkväl att jag sade i min förra replik att frågan drivs delvis på Grönland för där har det varit ganska stora politiska ändringar. Kontentan av det mötet som vi hade i Oslo med Färöarnas och Grönlands delegationer blev att man inväntar vilket ställningstagande Åland ska göra innan man börjar driva den här frågan vidare på nordiskt botten. Mot den bakgrunden anser jag det som rätt viktigt att man ifrån åländsk sida sätter igång att ta fram fakta och att vi framförallt bestämmer oss vad vi vill. Vill vi ha en självständig delegation eller inte? Jag vill ha en självständig delegation.
Christian Beijar, replik
Herr talman! Jag delar inte ltl Anders Erikssons kategoriska ställningstagande att Grönland och Färöarna har helt klart för sig hur man vill göra och att man inväntar Ålands position i det här ärendet. Däremot är det viktigt att man har en pågående diskussion. Som vi skriver i vår policy så möjliggörs det genom att landskapsregeringen får ta initiativ i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag tycker personligen, i likhet med ltl Anders Eriksson, att vi givetvis, om möjligheten ges, ska hålla oss framme och ha för avsikt att bilda en självständig delegation.
I egenskap av vice ordförande för självstyrelsepolitiska nämnden uttalade jag nämndens vilja. I det här skedet är nämndens vilja att det ska utredas om man ska sikta framåt, men först vill man veta vilken nytta det ger, vad det kommer att kosta oss i extra resurser och vilka konsekvenserna blir. Det syftningsfel som man kan läsa ut av texten ska ses som det som Beijer nämnde att landskapsregeringen behöver göra en utredning för det här meddelandet. Det är detta som avses. Det finns ingen utredning som pågår just nu, men förhoppningsvis ska utredningen iscensättas.
Personligen är jag övertygad om att nyttan överväger nackdelarna, kostnaderna och merarbetet för detta.
Christian Beijar, replik
Herr talman! Jag har inte tagit ställning till vare sig för eller emot en självständig delegation. Jag och Ålands delegation har konstaterat att bollen ligger hos landskapsregeringen. Det är precis som ltl Sundman sade, det förutsätter att det utreds och att man även utreder de ekonomiska konsekvenserna osv. innan man tar beslut. Man måste alltid ha ett bra och konsekvent beslutsunderlag.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Så föreslår ju nämnden att ska ske. Så skall ske, punkt.
Sedan är Färöarna och Grönland också demokratiska samhällen. Där finns olika partier med olika inställningar till den här frågan. Jag känner inte i detalj till deras officiella inställning.
Personligen vill jag gärna göra sällskap med de progressiva krafterna som vill hävda de självstyrande områdena och ser detta som en viktig utvecklingsfråga. Det tar ju så klart lång tid. Det var också en lång och delvis smärtsam process när Åland i tiden gick med och i Nordiska rådet och då var det också Färöarna som gick i bräschen. Vi får återkomma till detta. Jag kommer att följa det här med stort intresse.
Christian Beijar, replik
Herr talman! Jag tycker också att det är viktigt att återkomma i det här ärendet. Vi håller med om att Åland ska ha samma status och ställning som Grönland och Färöarna i det nordiska arbetet. Sker det en sådan utveckling där så tycker jag att det är helt på sin plats att Åland följer med. Det är viktigt att vi vet om konsekvenserna, kostnaderna och dylikt av att ha en egen självständig delegation. Det är ändå en viktig fråga.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Herr talman! Jag fick för en halvtimme sedan uppdraget att på finans- och näringsutskottets vägnar säga några ord. Jag har ingen hatt men jag kunde ha två.
Finans- och näringsutskottet har i sitt utlåtande koncentrerat sig på energifrågorna vilket är ett högaktuellt ämne var än man rör sig i Europa.
Utskottet konstaterar att Åland har fina förutsättningar för förnybar energi. Vi har gott om vind, vi har de bästa förutsättningarna i Finland och vi har de flesta soltimmarna i Östersjön. Åland kunde mycket väl bli ett slags testområde för olika former energilösningar. Finans- och näringsutskottet framhåller att det är viktigt att vi utnyttjar energin på ett optimalt sätt, det gör stor skillnad. Underskottet har erfarit att exempelvis uppdaterade byggbestämmelser, om man följer dem, kan leda till 20 procent mer energieffektiva byggnader. En femtedel kan kapas.
Det kommer nya regler i Europa, efter år 2019 ska i stort sett alla offentliga byggnader vara så kallade nollenergi byggnader och samma regler ska gälla för egnahemshus efter år 2021.
Finans- och näringsutskottet ser också gärna att arbetet med att skapa en vettig infrastruktur på Åland fortsätter, bl.a. elbilar är väldigt väl lämpade för Åland med våra relativt korta avstånd. Man kan stöda och stimulera uppbyggnaden av ett nät av laddningsstationer.
I vår egen verksamhet har Ålands teknologicentrum en nyckelroll i arbetet med att göra Åland till ett testområde även för hela Finland. Det här arbetet går nu in i ett mer avgörande skede tack vare det intentionsavtal som upprättas med finländska Clean och som bl.a. kommit till stånd tack vare installationen av den nya Finlandskabeln.
Finans- och näringsutskottet vill gärna att den segdragna frågan om överföringsavgifter på den del som kommer från Sverige ska få sin lösning. EU kräver att transiteringsavgifterna ska minimeras, men Sverige håller fast vid att Åland ska betala upp emot 1 miljon euro per år. Vi hoppas att man ska kunna förhandla sig till ett bättre avtal.
Ett enigt utskott står bakom utlåtandet till självstyrelsepolitiska nämnden.
Sedan tar jag på mig BSPC-hatten. Temat för den kommande BSPC konferensen som hålls i månadsskiftet augusti-september i Rostock är innovationer inom social- och hälsovården.
Åland har genom ltl Annette Holmberg-Jansson varit aktiv i den arbetsgrupp som behandlar frågan. Arbetsgruppen färdigställer i morgon och på fredag den rapport som ska presenteras på konferensen höst.
Ser vi framåt så kommer temat för nästa arbetsgrupp att bli hållbar turism, vilket rimmar såväl med turistnäringen på Åland som med målsättningen att Åland ska vara ett hållbart samhälle 2021. Ämnet för den här arbetsgruppen föreslogs av den åländska delegationen och vi fick stöd för detta. Tack.
Ltl Gunnar Jansson
Tack så mycket, talman! Kollegan Karl-Johan Fogelström lämnade ett värdefullt tillskott till betänkandet både beträffande finans- och näringsutskottets yttrande, som är bilagt nämndens betänkande, och även BSPC:s redogörelse.
För egen del ska jag, utöver det som vice ordförande i sin presentation anförde, bara uppehålla mig kring tre punkter.
Bästa kollegor, vid denna sena timma är intresset för externpolitik i Ålands lagting till den här delen, med all respekt, till synes begränsat. Å andra sidan behöver naturligtvis inte närvaron i kammaren vara enda mätaren för graden av intresse.
Det som har genomsyrat mycket av behandlingen i nämnden av detta ärende är för det första uppdelningen i en skild redogörelse om självstyrelsepolitiska frågor och sedan för det andra att externpolitiska överväganden i ett meddelande förefaller vara lyckosamt. Den har nog gått i rätt riktning. Nu är det ordning och reda i de här frågorna på ett tydligt sätt och det är lättare att hantera innehållen i respektive akt för de befinner sig de facto på lite olika nivåer, lite olika viktklasser i vår självstyrelsepolitiska verktygsbox.
Mina tre punkter rör strukturen i förvaltningen att hantera den här typen av frågor. För det andra, dialogen med landskapsregeringen, om vi vill kalla det hörsamhet eller i varje fall återkoppling-respons, förvaltningens reaktioner från nämndens iakttagelser och ställningstagande här i kammaren. Den tredje delen gäller internationella förpliktelser, om vi vill använda den terminologin, som nämnden de facto skriver om i ett långt stycke i slutet av sin berättelse. Det är bekant men jag ska nämna några synpunkter på det.
Kollegor, strukturen i landskapets allmänna förvaltning härstammar från sjuttiotalet. Den 1 juni 1973 trädde ämbetsverkslagen ikraft, den följde den renodlade indelningen som, så långt det var möjligt, följde behörighetsområdena i de klassiska sex avdelningar som fanns och som egentligen nog fortfarande finns. Vissa justeringar har skett, namnändringar har genomförts och ett regeringskansli har tillkommit. Men i grunden har vi en struktur i landskapets allmänna förvaltning som i mycket och i allt väsentligt går tillbaka till ämbetsverkslagstiftningen från den tid jag nämnde.
Här har nämnden identifierat några områden, åtminstone tre-fyra, som visar på svagheten i förvaltningsstrukturen i ämbetsverket.
Vi har gränsöverskridande rättsområden och andra politikområden som föga eller inte alls tar hänsyn till behörighetsfördelningen mellan lagtinget och riksdagen och som egentligen inte alls kan ta hänsyn till behörighetsfördelningen mellan lagtinget och EU:s lagstiftande organ därför att EU inte bryr sig om behörighetsfördelningar. Vi ser just inom de här områdena; internationell verksamhet inom sjöfarten-IMO, den stora frågan om de upphovsrättsliga ärenden och tullkodexen men kanske också behandlingen av internationella förpliktelser att landskapsförvaltningens struktur inte når upp i takt med tidens krav.
Vi kommer till en punkt där man egentligen får lämna tankarna om behörighet som grund för hur förvaltningen ska fungera. Jag tror att vi håller på att övergå till en regim där ärendets innehåll avgör hur det ska hanteras. Hur detta ska fungera i praktiken är inte möjligt att rakt av säga. Jag sitter inte på den kunskapen, men jag har den känslan och kanske erfarenheten av att sådana här sektoröverskridande aktiviteter blir mer och mer viktiga. Vi ser dem inom sjöfartsfrågorna, nämnden har tagit fasta på dem, återger dem i sitt betänkande och uttalar de bekymmer som kollegan Danne Sundman gav uttryck för. Jag tror att vi med fog ska känna att de finns där, kanske ännu mera inom dessa upphovsrättsliga frågor där förvaltningen har vidtagit åtgärder men på en nivå som nog inte kommer att räcka till. Det krävs fastare tag här.
Tullkodexen är som den är, den är också i många stycken gränsöverskridande.
Jag tror, i takt med att självstyrelsesystemet utvecklas, att lagtinget själv bestämmer vad man vill bestämma om. Då kommer också strukturen i förvaltningen och beredskapen i den att hantera den här typen av nya ärenden och gränsöverskridande ärenden att aktualiseras på ett sätt som kräver stora reformer. De ska man naturligtvis ta, vi är ju till för att fånga upp dem och också be landskapsregeringen hantera dem.
Därmed avdelning två; hörsamheten. I de här ärendena och några till efterlyser nämnden ganska tydligt att landskapsregeringen bör handla i en viss riktning och så ska det vara. Vi här i parlamentet är ju inte bara till för att reagera på händelser utan också för att försöka peka ut färdriktningen i den omfattningen och i den mån vi tror oss kunna överblicka den. Nämnden säger att vi vill ha respons inom de och de områdena. Jag är övertygad om att just med det här sättet att göra politik, där självstyrelsepolitiken är satt i redogörelsen, medan externpolitiken, utrikespolitiken och internationellt rättsliga ärenden behandlas mera som vardagliga ärenden. Då är det min bild av nämndens hantering av frågan att vi gärna ser en mera målinriktad och distinkt respons i kommande meddelanden. Landskapsregeringen ska inte bara respondera hur man förhåller sig till EU utan också hur man förhåller sig till lagtinget.
Jag övergår till den tredje delen, den är viktig och den är mycket intressant Texten är välformulerad vilket den brukar vara när man läser bekanta texter. Vi har haft den här texten tidigare flera gånger.
Här går jag till ett annat aktstycke; lagtingsordningen. Vi diskuterade lagtingsordningen tidigare idag. Hanteringen i lagtinget av bifall till internationella fördrag eller förpliktelser undergår en ganska stor förändring i förslaget till ändringar av lagtingsordningen. Kollegorna har säkert iakttagit den ändringen. Den tar fasta på den utvidgade kompetenskompetens som lagtinget har skaffat sig. Inte utan framgång får man säga. Det härrörs ju från hanteringen av ESK-fördraget och antitortyrkonventionen. Det här kommer nu till uttryck i den ändrade lagtingsordningen enligt vad förslaget innehåller i åtminstone två paragrafer; 53 § och 58 §. Det är ingen stor dramatik. Lagtingets bundenhet vid en presidentframställning ska inte vara så rigid som hittills. Lagtingets behörighet att hantera den här typen av frågor ska öka. Jag menar att texten här i nämndens betänkande är väldigt välbalanserad och sitter i tiden. Det var också via lagtingsordningen som innovationen infördes enligt vilken landskapsregeringen ska yttra sig över de konventioner som kommer till lagtinget för bifall ifall talmannen önskar att det är påkallat eller att lagtinget bestämmer att nu vill vi veta. Landskapsregering har givit yttranden såsom lagtingsordningen och arbetsordningen föreskriver. De yttrandena har varit, enligt min mening, till stor hjälp för hanteringen av dessa ärenden här i kammaren.
Nu anmanar nämnden regeringen att gå lite längre och ta hänsyn till var den egna landskapslagstiftningen befinner sig, på vilken nivå den befinner sig i förhållande till den reglering som ingår i konventionerna. Det är mycket väl. För all del, landskapsregeringen har nog sagt ett antal gånger att samtycke till det och det inte kräver någon ändring av gällande landskapslagstiftning. Det här bör man kunna bygga ut, såsom nämnden också säger, till ett försök att blicka in i framtiden. Kanske inte för dagen, men hur blir det i framtiden när man har kunskap om hur dylika förpliktelsen kan påverka vårt samhälle och därmed vår lagstiftning?
Nämnden har den här distinktionen i texten. När bör lagtinget säga nej, att landskapslagstiftningen inte riktigt svarar mot den? När kan man ha rådrum om att anpassa den? När bör vi säga stopp till Finland? Vi måste vänta på det som kallas en implementering för att det här ska fungera.
Allt detta är innovationer som jag hälsar med stor tillfredsställelse. Jag hoppas också att detta ska blomma ut i tiden. Det här ställer alltså krav på förvaltningen och så ska det vara. Tack, talman.
Minister Wille Valve, replik
Ltl Jansson har rätt vad gäller sättet att jobba på. Vi har helt nya uppmaningar i form av upphovsrättsproblem, vilket också har förutsatt helt nya sätt att jobba på. Det är därför som vi har skapat en tjänstemannagrupp som till en början leddes av vår specialrådgivare i Bryssel. Den gruppen är facköverskridande, där finns tjänstemän från flera olika avdelningar som jobbar gentemot samma mål. Det är en kraftansamling från förvaltningens sida. Även från politisk sida har vi prioriterat den här frågan inte minst i brev till ansvariga kommissionärer och ledande i de politiska partierna i Europaparlamentet.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Talman! Goda nyheter! Tack minister Valve, utmärkt!
Det kallade jag hörsamhet. Jag pratade också om kommunikation och politiskt umgänge. Utmärkt! Så här ska det gå till. Jag har inget att invända, tvärtom. Jag biträder den linje framåt som vi här fick höra. Tack för det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Externpolitik är en spännande rubrik att reflektera kring och framförallt att få delta i utvecklingen. Det här dokumentet innehåller en hel del intressanta förslag och tankegångar kring hur vi kan utveckla den åländska självstyrelsen och samhället.
Vi kan konstatera, vilket jag säkert många gånger har sagt från den här stolen och kommer att säga igen, att inför framtiden ser vi en tendens att beslutsfattandet flyttas ut på en mera internationell nivå. Med detta ökar också förstås behovet av att kunna vara med och påverka dessa beslut som påverkar oss i allra högsta grad också här på Åland.
En av de största fördelarna med självstyrelsen är att vi har en form där vi kan föra det åländska folkets kollektiva röst, inte bara i den här salen utan också gentemot omvärlden. Vi tar redan idag den möjligheten på flera plan.
I det här dokumentet resonerar nämnden och vår delegation i Nordiska rådet, på basen av landskapsregeringens meddelande, kring några viktiga punkter för hur vi kunde utveckla denna röst i världen. Jag vill speciellt lyfta fram två exempel i det här sammanhanget. Resonemanget kring ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet för att ytterligare stärka vår status och vår röst i det nordiska samarbetet. Det är oerhört intressant för oss i Ålands Framtid. Den plan som man nu målar upp från självstyrelsepolitiska nämnden är mycket konstruktiv. Det kan förhoppningsvis leda till någonting gott. Nämnden betonar tre saker som man borde fördjupa sig i ytterligare, framförallt vilka möjligheter ett självständigt medlemskap kan ge. Utan att föregå den utredningen kan man bara tänka sig den möjlighet det ger att faktiskt ordna sessioner på Åland och få Nordens alla blickar riktade mot Åland. Både politiker och journalister skulle komma från hela Norden för att diskutera den nordiska framtiden under några dagar på Åland. Vad innebär den möjligheten? Jag tror att det innebär stora möjligheter för att sätta Åland på kartan.
Man uppmuntrar landskapsregeringen att närmare undersöka vilka politiska insatser som krävs för att lyckas med ett sådant projekt. Såsom jag upplevde diskussionen i självstyrelsepolitiska nämnden så innefattar detta att känna av stämningarna i Norden på den politiska nivån. Hur ser medlemsstaterna i Norden på en sådan förändring av det nordiska samarbetet? Det här är en väsentlig del i att kunna gå vidare i processen. Det är inte bara viktigt att vi själva bestämmer oss för vad vi vill göra och förhoppningsvis att vi vill göra detta, men vi måste också känna av och påbörja en diskussion med våra grannar som vi då på självständig basis skulle samarbeta med i detta forum.
Det tredje är att utreda vilka ekonomiska och administrativa konsekvenser detta skulle medföra. Det torde väl kanske vara den enklaste biten.
Från Ålands Framtids sida är vi förstås positiva till att gå vidare med detta för att stärka Ålands röst i det nordiska samarbetet.
En annan rubrik som återkommer från ett betänkande från finans- och näringsutskottet för ett tag sedan är ambitionen att är att stärka engagemanget i IMO, den internationella sjöfartsorganisationen. Det står klart efter alla de diskussioner och den procedur som kom efter att svaveldirektivet spikades i IMO. Man kan väl säga att vi vaknade lite sent här på Åland. Man inser nyttan av att kunna stärka sitt engagemang också i den här organisationen för att på ett internationellt plan kunna bevaka frågor som påverkar Åland i allra högsta grad. Nämnden skriver att det kunde vara bra att överväga närmanden till IMO. Det är positivt att man också kan titta närmare på den här aspekten, kanske utifrån samma struktur som man uppmanar landskapsregeringen att göra beträffande Nordiska rådet. Det kunde vara intressant att få ett bättre underlag också kring den biten.
Till vilken nytta ska man ha möjligheterna att höras internationellt? Jag tycker att det framkommer två ypperliga exempel i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande kring externpolitiken. Det första är tullkodexen och skattegränsen. Vi ser att det här är frågor som vi inte själva på Åland kan lösa. Det krävs internationella förhandlingar för att få till stånd de förenklingar som i alla fall de flesta av oss här inne vill se. Landskapsregeringen skriver att man ska fortsätta diskussionerna med den finska regeringen. Det är ju förstås mycket bra. Oerhört viktigt att påpeka här i sammanhanget är att inte släppa den goda viljan och de goda intentioner som fanns för nästan ett decennium sedan från den svenska tullens sida att faktiskt bidra till att hitta en lösning på de här problemen. Nu har vi gått och väntat på att tullkodexen ska falla på plats. Vi kanske har väntat onödigt mycket, man kunde ha påbörjat det här arbetet betydligt tidigare. Man kan åtminstone inte gömma sig bakom det längre att tullkodexen strax faller på plats med tillämpningsanvisningar så att hela paketet torde vara klart inom kort. Att redan nu sätta igång arbetet med att involvera de svenska berörda myndigheterna är oerhört centralt för att vi ytterligare ska kunna göra förenklingar i skattegränshanteringen med framförallt Sverige. Kan vi lösa det mellan Sverige och Åland så borde vi också ha en modell som kan användas gentemot det övriga EU framöver. Vår uppmaning från Ålands Framtids sida är att börja med det. Vi tycker att det är positivt att nämnden tänker i samma banor.
Det andra konkreta exemplet på vilken nytta ett ökat internationellt engagemang kan ha är upphovsrätten som nämns kort i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Vi känner alla till SVT PLAY och vi känner till problemen med idrottssändningar som vi diskuterade här för en tid sedan i lagtinget. Vi känner också till de problem som finns kring olika applikationer som blockeras på grund av de upphovsrättsliga gränserna som vi lever med i dagsläget. Det här är också en internationell fråga i allra högsta grad. En starkare röst i Nordiska rådet kunde till exempel spela roll och avgöra att vi kan driva de här frågorna och få dem till ett resultat som ålänningarna vore förtjänta av.
Sammanfattningsvis, fru talman, ju mera självstyrelsen växer och mognar desto större blir också möjligheterna att utforma ett samhälle som inte bara nationellt följer ålänningarnas vilja, utan också samverkar med omvärlden på ett tillfredsställande sätt. Det är oerhört viktigt när vi diskuterar både dagens och framtidens självstyrelse. Jag tror att det här är en del som vi i dagsläget kanske inte riktigt inser vidden av framöver och vilken vikt dessa internationella organ har idag. Det är värt att fundera på och värt att ta med sig när vi diskuterar de här frågorna i framtiden. Tack, fru talman.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Jag tänker beröra finans- och näringsutskottets utlåtande när det gäller specifikt frågan om elbilar. Man har tagit en form av åsnebrygga när man har kopplat ihop det med ett led i marknadsföringen av Åland. Jag undrar om vi kommer att lyckas med det? Menar finans- och näringsutskottet att vi ska vara ledande och satsa mycket på marknadsföring på det här området? Jag är lite rädd för att vi kan vara för sent ute. Vi ska nog göra det här, det tycker jag att är jätteviktig, men jag tolkar det som att det ska vara ett led i marknadsföringen och det är väl okej. Vi borde ha gjort detta för tio år sedan. Nu anser många detta som självklart. Vi blir inte unika genom att ha elbilar. Oslo har satsat på att bli världshuvudstad när det gäller elbilar. De har gjort en enorm satsning redan. Väldigt snart kommer Oslo stad att ha samtliga sina bilar som elbilar. Det är ganska imponerande, men det finns många andra ställen. För tio år sedan lyfte jag den här frågan. För bara sex år sedan så lämnade jag in ett initiativ i staden i frågan efter att jag hade sett att Gävle hade en lösning. Gävle hade tillsammans med näringslivet lyckas hitta en lösning på infrastrukturen för elbilar.
Det som alltid har kommit emot beror egentligen på tre saker. Varför har vi inte elbilar redan nu på Åland? Elbilar har ju länge varit på tapeten. Orsakerna är; batteriets pris, räckvidden på elbilar och avsaknaden av infrastruktur. Priserna på batterierna har börjat gå ner, så det kan bli aktuellt. Räckvidden har ökat på bilarna. Den tredje faktorn som kvarstår är avsaknaden av infrastruktur. Här har man jättebra skrivningar. Jag blev positivt överraskad att man nu har beredskap att via sitt fastighetsverk, tillsammans med ÅTC, börja bygga en semisnabbladdarstation vid landskapsregeringen. Vad nu en semisnabbladdarstation är? Kanske det är en station där man ganska lagom snabbt kan ladda sin bil? Någon annan kanske vet vad det är?
Det är i alla fall jättebra att man gör det. Det måste finnas efterfrågan och utbud. Här har vi på Åland haft ett moment. Det har varit svårt att få till stånd infrastrukturen på grund av att efterfrågan inte har varit tillräcklig. Samma sak är det att ingen vill investera i elbilar därför att det inte finns någon infrastruktur. Här finns det skäl att landskapsregeringen och kommunerna kommer in. Vi borde bredda det här och inte bara satsa på infrastruktur utan det måste finnas mera satsningar runt omkring. Man borde ta fram miljöpolicys och regler vid inköp av bilar. Man kunde ha tidsbegränsade bonusar som avdrag vid inköp av ny bil samt ökat reseavdrag när det gäller miljöbilar osv. Det finns mycket insatser som man borde göra. Tillsammans kunde detta ge det som man frågar efter i det här meddelandet, dvs. att också få en marknadsföring av Åland och det som kopplar ihop med det här externpolitiska. Jag tycker att man behöver ta ett lite större grepp om detta än att bara bygga en semisnabbladdarstation. Det är positivt att man också har en diskussion med privata aktörer för det skulle vara värdefullt att de också kommer med i detta. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Intressant infallsvinkel!
Jag kan berätta om tillståndet i Norge. Där är insatserna strikt ekonomiska. I Norge har man det säregna systemet att man har en beskattning av registreringar av bilar. Man har en registreringsavgift på ungefär 100 000 norska kronor per ny registrering, ungefär 1 200 euro. Det är ett speciellt system. Elbilar är befriade från denna registreringsavgift i Norge. Därutöver är elbilarna befriade från mervärdesskatten som är 20+ procent. Elbilar i Norge är också befriade från färjavgifter, tunnelavgifter och broavgifter. Här praktiserar Norge nu massiva ekonomiska insatser. Jag är tveksam till om Åland någonsin kan ha råd med någonting sådant ens om man hade behörighet att besluta i ärendet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag menade ändå att man ska ta ett helhetsgrepp. Det behöver inte vara exakt de insatser som Norge gör. Jag nämnde att Oslo har valt elbilar när de gör sina inköp på bilar. Det tycker jag att landskapet och kommunerna kunde överväga. Man måste göra det hand i hand med satsningar på infrastruktur. Infrastruktur måste också finnas samtidigt som man har miljöfordonspolicys och annat som medför att vi får ett totalt grepp över detta. Det kan säkert ingå vissa bonusar. Jag nämnde några exempel, men jag tog inte upp alla avgiftsbefrielser.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Talman! Vi är överens, kollegan Petri Carlsson. Jag bara peka på att såvitt jag förstår så det som gör att elbilar inte är populära hos oss är priset. Det är strikt ekonomiskt. Det finns detaljer om kyla på vintern men det är tekniska detaljer. Det är ekonomin som det handlar om. När Finland kan utvecklas i stil mot Norge, ja då kommer det också att finnas en stor elbilsmarknad på Åland och framförallt i miljöer med begränsade geografiska avstånd. Visst är vi på rätt, men jag tror att vägen dit är lång.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag har en liten annan nyanserad åsikt där. Jag tror ändå att det kan finnas förutsättningar för att man är beredd att satsa. Vi har också idag sett sådana på Åland som köper in elbilar. Det handlar inte bara om priset. Det är också avsaknaden av infrastruktur. Det har varit ett bekymmer att bilarna inte har tillräcklig räckvidd. Jag tror att det beror på flera komponenter än enbart priset. Men priset har en väsentlig betydelse, ja.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Jag håller också med ltl Petri Carlsson. Det är flera polletter som måste falla på plats. Det är infrastrukturen och det är priset. En reflektion när det gäller att marknadsföra Åland för det bli viktigare och viktigare för turisterna är att man kan turista hållbart. Ett Åland där man kan turista ganska besvärsfritt med en elbil är ytterligare ett tillägg till att öka attraktionskraften för landskapet Åland.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det är säkert rätt, det avseendet förstår jag. Däremot tror jag att tåget är kört när det gäller att vi ska vara bäst på elbilar i världen just nu. Vi borde ha gjort det här för flera år sedan, vilket jag ville få fram. Jag håller däremot med om att det är bra att ha elbilar och infrastruktur på plats men då av många andra skäl.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Jag tror tvärtom, tågen går hela tiden. Om vi ska få en sådan här attraktionskraft så är det viktiga att vi måste göra det. Det är rätt irrelevant om någon annan gjort det på något annat. Det gäller ju vår turism. Det är inget hinder att man har gjort det på andra ställen före oss.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag såg det inte heller som ett hinder. Jag tror bara inte att det är detta som vi kommer att kunna marknadsföra oss på som att vi är först och bäst på det här området.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Jag delar fullt den uppfattningen vad beträffar elbilar, vill vi verkligen göra någonting här på Åland så krävs det ett helhetsgrepp. Det krävs att vi tar fram en strategi där vi beaktar alla de här delarna som nämndes här kort. Mot den bakgrunden lämnade vi också ifrån Ålands Framtids sida in en motion om att dels ta fram en sådan här strategin och också titta på möjligheterna att inkludera åländskt skatteavdrag för att kunna sätta Åland på kartan också vad gäller elbilar. Är det någonting som ltl Petri Carlsson stöder? Det lät lite så på hans anförande.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag är öppen för att överväga alla alternativ. Det viktigaste är att man tar ett helhetsgrepp. Nu uppfattade jag att finans- och näringsutskottets betänkande tog sikte enbart på infrastrukturen. Det är ju bra i sig, men man behöver ta ett större grepp för att lyckas och få det här riktigt bra på Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för ett intressant anförande. Jag vågar påskina att landskapsregeringen har kommit en bit på väg vad gäller att ta ett helhetsgrepp. Det är Ålands teknologi- och energicenter som ansvarar och arbetar med de här frågorna. Vi hade kunnat komma längre, det är sant, men vi är en bit på väg.
Jag vill också passa på att informera om att man nu planerar flera laddningsstolpar också i Godby centrum. Sakta men säkert kommer den här strukturen att byggas ut och det är för turismen i första hand.
Det faktaunderlag som vi har tillgängliga visar att de flesta laddningar av elbilar företrädesvis kommer att ske hemma och på jobbet. Som arbetsplats är det kanske också någonting för landskapsregeringen att fundera på.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det var positiva besked vad gäller infrastrukturen. Det är jättebra. Ålands teknologicentrum bestämmer inte heller över hela landskapsregeringens fordonspark. Jag vet inte om vi har en sådan policy idag att varje ny bilsinköp ska vara en elbil. Det kanske ministern har bättre insyn i.
Precis som det sades vid ett större seminarium i Alandica om elbilar så är det viktigt att sätta tydliga målsättningar. Har vi en målsättning om hur stor andel elbilar som ska finnas på Åland och när? Man borde sätta sådana målsättningar så att man verkligen sätter igång och arbetar för att lyckas få fram det här. Det tror jag att är viktigt. Det gäller att ha vissa visioner och målsättningar som man kan leverera sedan.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Landskapsregeringens fokusområde har i första hand varit infrastrukturen och funderingar kring hur vi kan lösa den. Det är naturligtvis självklart att landskapet i samband med nyinvesteringar ska ta hänsyn till miljöaspekterna.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag har precis samma uppfattning som ministern att man har haft fokus på infrastrukturen. Det är jättebra och positivt i sig. Däremot så tror jag att man också behöver börja fundera framåt hur vi tar ett helhetsgrepp med målsättningar, policys och jobba för att helheten ska fungera. Det behövs också insatser för att få till stånd en större satsning om vi ska kunna ha det här som ett led i marknadsföringen av Åland, vilket faktiskt framgår i utskottets betänkande.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Jag lovar att jag inte ska förlänga debatten mycket för er tappra själar som är kvar i salen.
Med tanke på diskussionen om Nordiska rådet, ambitionen om ett självständigt åländskt medlemskap, vill jag säga att det är välkommet att Ålands delegation i Nordiska rådet har formulerat en policy som till den här delen visar på en vision. Det är skönt diskussionen om huruvida ersättarna inom Ålands delegation ska kunna vara representanter inom ramen för den finska delegationen är ur världen, så att man kan fokusera på innehållet i både politiken och organisationen.
När det gäller Nordiska rådet så är det en av få politiska arenor där vi externt kan bedriva politiskt samarbete med framgång. Om man ser tillbaka på historien så lyckades inte ambitionen att redan på sextiotalet bli en fullvärdig medlem. Det finns olika uppfattningar om hur intresserad Finland var för ett åländskt medlemskap. Men oavsett hur vi än gör, historiebeskrivningen hjälpte Färöarna och Åland att tillsammans bli så starka så att man kunde få en status inom Nordiska rådet.
Ålandsbekante Niilo Jääskinen formulerade sig så sent som år 2000 ungefär som så att om det överhuvudtaget har funnits en finländsk Ålandspolitik så har det handlat om att hålla ålänningarna nöjda men osynliga. På det viset är faktiskt det som hände 1970 och strax därefter av historisk betydelse och en avvikelse från den regeln. Det har gett Åland en bra plattform för en samverkan som man inte nog kan uppskatta. Det är klart att ett självständigt medlemskap sannerligen behöver funderas på. Har vi resurser för att klara av det? Det kommer att påverka lagtingssidan och framförallt förvaltningen. Vi är ju bara delvis med i beredande arbetsgrupper och utskott. Ett medlemskap skulle kräva en enorm satsning från åländsk sida.
Men i takt med stigande självstyrelse så kommer vikten av Nordiska rådet bara att stiga. Det ger oss då nya politiska områden att ansvara för och där kommer ett samarbete på nordisk nivå att bli allt viktigare.
När det gäller det Nordiska rådet så måste de som blir representanter i parlamentet här i oktobervalet komma ihåg att vi måste fördela posterna i Nordiska rådet så att inte samma situation uppstår som idag, dvs. att vi i mittengruppen hittar tre av de fyra representanter som vi har på den parlamentariska sidan. Det är inte en bra fördelning av resurserna. Det har betytt att det är mittengruppen som vi har bevakat hela tiden. Två år har vi bevakat den konservativa gruppen och nu två år den socialdemokratiska gruppen. Vi måste vara med överallt där besluten tas. Det är ju i de politiska grupperna som besluten tas. Vi måste alla komma ihåg att ha en vettig fördelning där möjligast många partier är representerade.
Det var allt, fru talman. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Plenum slutar
Fredag 12.06.2015 klockan 09.30 hålls en frågestund och samma dag klockan 10.30 hålls nästa plenum. Plenum är avslutat.