Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, fru talman!

Jag vill börja med att säga att vi i utskottet har gjort ett grundligt jobb med detta betänkande och dess hantering. Vi har haft mängder av höranden, vilket framgår av hörandelistan, och det har varit ett mycket intressant arbete. Jag vet inte exakt hur mycket information alla medlemmar i utskottet hade innan vi inledde detta arbete, men för min del har det varit ett nytt område där jag har lärt mig mycket. Det är verkligen intressant att ha ett jobb där man får lära sig nya saker.

Det har varit ett givande arbete med detta betänkande, som är ett resultat av ett medborgarinitiativ samt en åtgärdsmotion inlämnad av ledamoten Holmberg-Jansson. Vi har behandlat både motionen och medborgarinitiativet i utskottet, och de har liknande syften.

Utskottet föreslår enhälligt att motionen om medborgarinitiativet ska omfattas, vilket handlar om att sänka åldersgränsen för mammografi till alla kvinnor frivilligt från 40 års ålder, istället för dagens 45 år.

När vi pratar om bröstcancer och lagstiftning är det viktigt att nämna att bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Norden, och risken att insjukna ökar med stigande ålder. Samtidigt förekommer denna hemska sjukdom även hos yngre kvinnor. I dag kalla ÅHS alla kvinnor i åldern 45 till 74 år till screening för bröstcancer vartannat år, vilket är en förändring som genomfördes under förra mandatperioden, mycket tack vare ledamoten Holmberg-Jansson som drev frågan.

Den åländska lagstiftningen möjliggör ett bredare screeningprogram än det som tillämpas nationellt och det som tillämpas på Åland i dag, när det är medicinskt motiverat. I landskapslagen om hälso- och sjukvård finns det närmare bestämmelser om screening som kan utfärdas genom förordning. Utskottet noterar att ÅHS redan idag kan utvidga åldersgrupperna för mammografiscreening när det är medicinskt motiverat. Detta har dock inte gjorts av ÅHS egen försorg.

Vi anser att detta beror på att den medicinska expertisen inom området är delad mellan länder, och det råder oenighet om vad som är bäst att göra samt hur resurserna ska prioriteras.

Förordningen som först tänktes kunna ändras av landskapsregeringen för att smidigt sänka eller höja åldersgränsen, visar sig inte vara tillräcklig. Att anta en ny förordning ger inte en laglig grund för landskapsregeringen att ålägga ÅHS att utvidga screeningåldern. Det blir helt enkelt inte tvingande. Om landskapsregeringen ändrar screeningåldern via förordning, så blir ÅHS inte tvingad att genomföra åtgärden. Detta beror på att förordningsfullmakten i lagen inte är specifikt skriven och behöver uppdateras. Utskottet anser att förordningsfullmakten måste specificeras via lag i samband med att lagen om Ålands hälso- och sjukvård reformeras, vilket vi också uppmanar landskapsregeringen att göra.

Som en parentes kan nämnas att det står i regeringsprogrammet att lagen ska reformeras, men detta har ännu inte gjorts på grund av andra prioriteringar.

Kostnaderna för en utvidgad mammografi kan inte specificeras exakt, men vi får vägledning av tidigare beslut. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i första tilläggsbudgeten för år 2022 reserverade ett anslag om 30 000 euro för att inleda en utvidgning av mammografiscreening till kvinnor i åldersgrupperna 40 till 49 år samt 70 till 74 år. Årskostnaden för den utvidgade screeningen uppskattades till 45 000 euro totalt.

När ÅHS styrelse behandlade budgeten den 20 maj 2022 ansåg man att de tillgängliga personalresurserna inte räckte till för att utöka screeningpopulationen 40-74 år, och därför föreslogs att screeningen skulle utökas till åldern 45-74 år. I budgetförslaget för 2023 specificerades en kostnadsökning för denna grupp av kvinnor om 77 000 euro för en utökad mammografiscreening, vilket huvudsakligen handlar om personalkostnader.

Jag nämner detta för att belysa kostnaderna. Med tanke på att åldersgruppen vi föreslår nu är mindre än den tidigare, borde dessa kostnader vara hanterbara. Vi vill också betona att det är viktigt att lagtinget tillför medel eller allokerar medel till ÅHS för detta ändamål, för att undvika att annan vård bortprioriteras när det är dags.

Kostnaden beror förstås på hur det ser ut när lagen reformeras, och om Socialstyrelsen kommer fram till att screeningåldern bör utökas. Oavsett är det inte fråga om väldigt stora pengar. Vi ska komma ihåg att en utvidgad screening leder till att vi upptäcker cancer hos kvinnor, särskilt de yngre som befinner sig mitt i livet. Ur ett kostnadsperspektiv kan vi därigenom förhindra kostsamma, långvariga sjukvårdsinsatser och personligt lidande. Det är värt det både ur ett rent ekonomiskt och humanistiskt perspektiv.

Herr talman! Det är ett ganska omfattande ärende, jag drar lite över tiden här. I Sverige rekommenderade Socialstyrelsen år 2025 att screeningprogrammet skulle utvidgas till kvinnor i åldern 40-74 år. Sedan 2005 kallas kvinnor från 40 års ålder till screening. Denna rekommendation grundar sig på svenska forskningsunderlag och hälsoekonomiska analyser som visat att mammografiscreening i dessa åldersgrupper minskar dödligheten i bröstcancer till rimlig kostnad i förhållande till hälsovinsterna.

Utskottet konstaterar att Sverige, i jämförelse med Finland, tillämpar ett mer omfattande screeningprogram för bröstcancer. Vi noterar också att Socialstyrelsen för närvarande ser över frågan om den övre åldersgränsen för mammografiscreening och analyserar förutsättningarna för fortsatt screening för kvinnor över 74 år. Exakt var gränsen för kvinnor över 74 års ålder landar vet vi inte i dagsläget, men utskottet anser att det är befogat att på Åland invänta Socialstyrelsens rapport.

Om Socialstyrelsen anser det medicinskt motiverat bör vi också agera i likhet med Sverige och utöka screeningåldern över 74 år. Redan idag lutar sig utskottet på det svenska exemplet när det gäller utökad screeningålder bland yngre kvinnor. Vi kan därmed konstatera att det är medicinskt motiverat att utöka åldern från 45 till 40 år.

Jag vill särskilt betona vikten av att detta är medicinskt motiverat. Det pågår en stor diskussion om hur mycket politiken ska blanda sig i vad läkarna gör. Men i detta fall skiljer sig tillämpningen av mammografi mellan Finland, Sverige och övriga Europa. Vi har valt att titta på svenska exempel där man har sett goda resultat, och det är något som jag uppfattar att vi alla håller med om efter att ha gått igenom detta.

När det gäller yngre kvinnor är det värt att nämna att bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken bland yngre kvinnor i Norden. Vi noterar att bröstcancer för yngre kvinnor medför betydande samhällsekonomiska konsekvenser, då de befinner sig mitt i arbetslivet och kanske bildar familj när de insjuknar. Detta leder till långa sjukskrivningar, fertilitetsproblem, hormonbehandlingar och påverkan på småbarnsfamiljer. Förutom det mänskliga lidandet innebär detta också indirekta kostnader som delvis beaktas i hälsoekonomiska modeller för screeningprogram.

När det gäller kvinnor som är 75 år och äldre, vill jag vara tydlig med att vi ska följa forskningsläget som det ser ut i Sverige och enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Vi är helt enkelt ett för litet samhälle för att rutinmässigt screena ytterligare en grupp människor, där det idag saknas medicinsk erfarenhet av. Tanken är att vi följer med detta och eventuellt kan den åländska screeningen, som vi diskuterar idag, inspirera Finland att ta efter det åländska exemplet. Det är något jag hoppas på. Så har det skett med vaccineringen av TBE.

Några ord om AI. När det gäller artificiell intelligens, som är ett aktuellt ämne, har utskottet erfarit att AI har kommit långt inom bröstcancerscreening. I Sverige sprider sig nu användningen av AI i bröstcancerscreening, vilket framförallt handlar om att man behöver en radiolog istället för två när man bedömer vilken typ av behandling som ska ges.

Sammantaget anser utskottet att det finns medicinska, sjukvårds- och humanistiska grunder för att utvidga åldern för bröstcancerscreening på Åland. Det sparar bevisligen mycket lidande för den enskilde, pengar för samhället och kan även bidra till att sprida det svenska exemplet gällande bröstcancerscreening utanför Sverige.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet enhälligt att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att revidera landskapslagen om hälso- och sjukvård för att säkerställa en vidare screeningålder för bröstcancer. Dessutom föreslås att en bestämmelse införs genom förordning om att Ålands hälso- och sjukvård ska ordna mammografi åtminstone för åldersgruppen 40-74 år, samt att nödvändiga medel allokeras i budgeten för att finansiera åtgärden. Utskottet föreslår även att lagtinget godkänner lagtingsledamoten Annette Holmbergs åtgärdsmotion nr 4/2024-2025. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack till utskottet för det grundliga arbetet med medborgarinitiativet! Jag vill också uttrycka min uppskattning för det engagemang som ligger bakom detta initiativ. Bröstcancerscreening är trots allt en angelägen fråga för väldigt många, och det gäller även för landskapsregeringen. Det handlar i grunden om människors hälsa och om ett förtroende för att vården faktiskt möter deras behov.

Vi förbereder just nu en ny ÅHS-lag, och utskottets betänkande kommer att beaktas i det arbetet. Vi tar alltså med oss utlåtandet i den fortsatta beredningen och ser fram emot att återkomma med ett lagförslag.

Tack, talman!

Tack för den kommentaren, ministern. Det är bra att ministern tar den här frågan på allvar.

Det medborgarinitiativet som har inkommit, så jag bedömer att det har haft stor betydelse för hur utskottet hanterar frågan. Vi har nått ett enigt resultat i denna fråga över partigränserna, vilket händer väldigt sällan.

Det är värt att notera att det finns ett stort engagemang från samhället, och en betydande andel av befolkningen anser att detta är en bra idé.

Talman!

Jag är glad att vi kunde enas kring min åtgärdsmotion. Ledamoten nämnde kostnaderna, och det har vi haft mycket diskussioner om i utskottet. Det kostar att screena i stor utsträckning, och även om maskinerna och personalen finns på plats så krävs resurser för att kunna genomföra detta.

När vi ser på kostnaderna för operationer, läkemedelsbehandlingar, strålbehandling, sjukskrivningar och rehabilitering, inser vi att kostandena är enorma. Vi har erfarit att kostnaderna kan variera mellan 40 000 och 100 000 för en person som insjuknar i bröstcancer. Det är viktigt att lyfta fram detta, eftersom det ger en tydlig bild av både för- och nackdelar. Hur ska vi se på dessa frågor?

Jag tycker att vi har haft bra diskussioner kring detta i utskottet. Det här blev egentligen inte en fråga, utan mer ett konstaterande.

Tack, talman!

Tack, ledamoten. Det var ett bra förtydligande om kostnaderna. Vi lever i tider där landskapsregeringen skär ner väldigt mycket på bland annat hälso- och sjukvården. Det är en viktig fråga som vi har brottats med i utskottet. Det är viktigt att det kommer mer pengar när man genomför dessa förändringar. Beroende på när lagen blir klar så avgörs det när kostnadsposten kommer upp.

På sikt handlar det om att spara pengar. Vi har kommit fram till att detta inte bara är en humanitär fråga, utan också en samhällsekonomiskt vettig åtgärd. Det är vad man menar med sjukvårdens ekonomiska kostnader. När man räknar in alla kringkostnader blir detta helt enkelt en bra åtgärd att genomföra.

Talman!

Som ledamoten också nämner, handlar det om att minska lidandet och dödligheten genom att upptäcka sjukdomar i tid. Det är här vi verkligen behöver fokusera. Det finns en mängd olika screeningmetoder som vi undersöker just nu, och jag tror att vi bara ser en liten del av ett enormt isberg. Det händer så otroligt mycket just nu, och vi kan förvänta oss ännu mer framöver.

Vi ser redan nu hur AI används inom screening, och det finns nya metoder där AI faktiskt bidrar med lösningar.

Jag vill också passa på att tacka för det fina arbete som vi har haft i utskottet kring den här frågan.

Tack, talman!

Tack själv ledamoten. Det har varit ett bra arbete, och det känns som att vi alla har dragit åt samma håll i den här frågan.

När det gäller AI är det helt självklart, när man ser på utvecklingen, att det är mycket väl anpassat för radiologi, särskilt när det kommer till att jämföra olika bilder med varandra. Det är något som AI redan idag är väldigt bra på, men det kan säkert bli ännu bättre.

Det skulle vara intressant att diskutera den forskningsrapport vi har fått ta del av angående AI och dess effektivitet. Det är imponerande hur mycket bättre AI är på att upptäcka bröstcancer jämfört med vanliga människor och läkare. Det är verkligen förvånande, kan jag säga.

Talman!

Det här medborgarinitiativet är undertecknat av 6 389 personer. Det är en mycket stark signal till det här lagtinget som vi behöver lyssna på.

Som utskottets ordförande har berättat har vi kommit fram till att screeningåldern för bröstcancer behöver sänkas till kvinnor från 40 år och att det säkerställs lagstiftningsmässigt och tillsättas medel avsätts så att vi kan upptäcka cancer tidigare.

Tidig upptäckt ger en bättre prognos, minskar behovet av omfattande behandling och minskar lidandet. Vi vet att bröstcancer ökar med stigande ålder, men vi ser också en oroande verklighet där yngre kvinnor drabbas.

Därför tycker jag att vi behöver våga ställa den omvända frågan. Vad kostar det att utvidga screeningen, utan också, vad kostar det att låta bli? Vad kostar en senare upptäckt, en mer omfattande behandling, längre sjukskrivningar och förlorad arbetsförmåga? Vad kostar det i mänskligt lidande för kvinnan själv, familjen och barnen? Det är också samhällsekonomi.

Därför är hälsoekonomiska analyser så viktiga. Vi ska naturligtvis väga kostnaderna mot nyttan, men då måste vi också räkna med kostnaderna för sen upptäckt, behandling och sjukfrånvaro – inte bara priset på själva mammografin.

Landskapsregeringen bedömde redan 2022 att en utvidgning från 40-74 år gav betydande hälsovinster till en rimlig kostnad. Så för mig blir frågan enkel, nu behöver vi se till att beslutet faktiskt blir verklighet.

Det är vi politiker som ska fatta beslut om vilken vård och vilka rättigheter vi vill att det åländska samhället ska erbjuda. Men det är ÅHS som har den medicinska kompetensen och ansvaret för genomförandet.

Idag kallas kvinnor mellan 45 och 74 år till mammografi vartannat år. ÅHS uppger att drygt 3 000 kvinnor kallas varje år och att nästan 90 procent deltar. Det är ett väldigt bra deltagande. Men vi behöver också fundera på hur vi får ännu fler att delta.

Vi kvinnor behöver också påminna varandra, gå på mammografin och gå på de screeningar du kallas till. Och även om screening är oerhört viktigt ska vi inte glömma att en betydande del av bröstcancerfallen fortfarande upptäcks av kvinnan själv. Därför behöver vi både ett bra screeningprogram och kunskap om att reagera på förändringar.

Vi behöver också bli bättre på att informera kvinnor med ärftlig risk. De omfattas inte automatiskt av det vanliga åldersbaserade screeningprogrammet utan kan behöva ett individuellt uppföljningsprogram.

Framtidens screening kommer sannolikt också att bli mer individanpassad. Utskottet har fått höra om utvecklingen mot riskbaserad screening, där exempelvis ärftlighet, brösttäthet och genetiska faktorer kan vägas in.

Teknikutvecklingen går snabbt. AI kan bidra till att upptäcka förändringar, avlasta radiologer och minska antalet kvinnor som behöver kallas till kompletterande undersökningar. Jag såg faktiskt häromdagen en bild på en mammografiapparat där kvinnan låg ner på magen under undersökningen.

Talman! Jag vill också säga något om den övre åldersgränsen, som idag är 74 år. Det här betänkandet säger inte att 74 år är någon magisk gräns som ska gälla för alltid.

Kvinnor lever längre. Bröstcancer förekommer även efter 74 års ålder och forskningen utvecklas. Svenska Bröstcancerförbundets rapport visar dessutom på betydande samhällsekonomiska vinster av screening i högre åldrar. Jag tror därför att vi får anledning att återkomma till den frågan.

Jag tycker att vi behöver lyfta blicken och se över screeningfrågan på Åland i ett större perspektiv. Vilka screeningprogram har vi? Vilka grupper omfattas? Vad säger den senaste forskningen? Vad kan vi lära oss av Finland, Sverige och de övriga nordiska länderna?
För diskussionen om lungcancer-, tarmcancer- och prostatacancerscreening går vidare. Det här kommer knappast att vara sista gången som lagtinget diskuterar screening.

Talman! Vi behöver också jag lyfta kvinnors hälsa överlag. Det finns en rapport om kvinnors hälsa på Åland och den är från 2004. Det har säkert hänt en hel del på 22 år. Jag tycker att det är dags att uppdatera den för att få aktuellt kunskapsläge. För kvinnors hälsa handlar inte bara om bröstcancer. Det handlar om hela livet och om områden där kunskapen fortfarande släpar efter.

Talman! Bakom varje siffra finns en människa, en kvinna, en familj och kanske små barn som behöver sin mamma. Det är därför det här är viktigt. Vi ska använda den kunskap som finns idag, följa forskningen och utveckla vården när nya möjligheter kommer.

Det här medborgarinitiativet har visat något väldigt tydligt. Den visar på folkvilja, och jag tycker att vi ska lyssna på den. Tack!

Talman!

Vicetalmannen har ett bra anförande. Jag kan skriva under på allt som sagts, särskilt det sista som vicetalmannen berörde. När det gäller kvinnohälsa eller något liknande, så har det till och med funnits en budgetmotion kring detta. Jag kände att det fanns en viss positivitet från landskapsregeringen och regeringspartierna angående att detta behöver göras.

Vi vet att när vi pratar om hormoner och hormonbehandlingar, så kommer vi ganska snabbt in på ämnet bröstcancer. Är det farligt att ta hormonbehandling eller inte? Ökar det risken för bröstcancer? Det finns så många olika frågor som många kvinnor idag funderar på. Jag tycker att det finns väldigt lite information om detta på Åland.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Holmberg-Jansson, för repliken. Jag är gärna med och utvecklar kvinnohälsan på Åland. Jag tycker att det är ett område som kanske är lite eftersatt. När jag säger att vi behöver större fokus på kvinnors hälsa, menar jag inte att vi ska strunta i mäns hälsa.

Forskning visar att sjukdomar som oftare drabbar kvinnor får mindre medel och har sämre möjligheter till forskning, vidare studier och testning av nya mediciner. Mediciner är oftare utprovade på män, och männen får ofta snabbare och dyrare vård. Sådana skillnader behöver vi titta på och våga lyfta, tycker jag.

Talman!

Det som har framkommit i våra höranden är just sådant som vi har diskuterat. Vi har haft en stor bredd på hörandena i utskottet, och det har varit intressant att höra forskare och överläkare som arbetar med dessa frågor. Det har också varit givande att få insikt i hur man nu tar fram pilotstudier för äldre kvinnor på Sankt Görans sjukhus.

Det finns även andra distrikt i Sverige där man testar liknande metoder. Man strävar efter att äldre kvinnor ska få möjlighet att genomgå dessa screeningar. Det händer mycket på detta område just nu, och jag tror att vi kommer att återkomma till detta snart.

Jag hoppas verkligen att regeringen fortsätter att engagera sig i frågan och noggrant följer vad som görs i Sverige, samt vad Socialstyrelsen kommer fram till och återkommer till lagtinget med någonting.

Tack, talman!

Även jag uppskattar våra höranden och att vi har tagit oss tid att genomföra ett antal höranden, vilket har gjort att vi har kunnat sätta oss in i det här ämnet ganska ordentligt.

Ordföranden nämnde när han presenterade att vi inte alltid är ense. Nej, det kanske vi inte är i utskottet, men jag tycker ändå att vi ofta är överens. I den här frågan har vi varit mycket eniga, och vi ska inte avslöja vem av våra hörande som har sagt vad. Men det har varit rörande, berörande och informativt.

Jag tror, precis som ledamoten Holmberg-Jansson, att vi kommer att återkomma i den här frågan. Tack, talman!

Talman!

Jag tycker att det är bra att vicetalman Söderlund lyfter fram medborgarinitiativet. Det är ett verktyg som ålänningarna har tillgång till, och vi har redan i några anföranden hört om dess vikt. Det är ett fantastiskt bra verktyg. Jag vill uppmana alla ålänningar att besöka lagtingets hemsida för där kan man starta ett medborgarinitiativ ganska enkelt. Jag anser att det är viktigt att poängtera detta i det här ärendet och därför är det glädjande att höra att flera ledamöter tar upp det, eftersom det verkligen är en bra sak.

Tack, talman!

Precis som jag nämnde i mitt anförande vill jag passa på att säga att jag har haft förmånen att i mitt utskott behandla flera medborgarinitiativ. Jag tycker att det mest intressanta vi kan göra är att lyssna på folkviljan och diskutera frågor som ligger utanför båtturlistor och stridigheter. Jag önskar att vi får fler medborgarinitiativ.

Talman!

Det här har varit ett känslosamt ärende att gräva ner sig i. Det är ett ärende man inte bara kunnat släppa när man kommit hem från arbetsdagen. Många av hörandena har verkligen etsat sig fast och man har fått ta del av berättelser som jag dagligen tänker på. Jag kommer nog aldrig att glömma dem.

När 6389 människor engagerar sig, samlar stöd och lyfter en fråga hela vägen till lagtinget, då har vi politiker ett stort ansvar att lyssna och behandla frågan grundligt, vilket jag tycker att vi i social- och miljöutskottet har gjort.

För min egen del har behandlingen av det här ärendet kommit nära. Det handlar om människor mitt i livet, människor med familj, arbete och vardag - vars liv plötsligt förändras av en allvarlig sjukdom som vänder upp och ner på precis allt. 

Vi har också fått höra i utskottet att tidigare upptäckt av sjukdomen, faktiskt kan göra stor skillnad. Att människor kan få behandling tidigare, att lidandet kan minska och att fler liv kan räddas.

Talman! Utskottets behandling av ärendet har varit omfattande. Vi har hört många sakkunniga och fått ta del av både medicinska, praktiska och samhällsekonomiska perspektiv. Det tycker jag har varit väldigt lärorikt och viktigt. En sådan här fråga måste få vila på både erfarenheter och forskning.

Utskottet konstaterar att yngre kvinnor ofta kan drabbas av aggressiva tumörtyper och att bröstcancer hos yngre kvinnor ofta upptäcks i ett senare skede än hos kvinnor som redan omfattas av screeningprogrammen. Utskottet konstaterar också att mammografiscreening i åldersgruppen 40-49 år kan minska dödligheten i bröstcancer.

Samtidigt handlar detta inte bara om medicinska konsekvenser. Yngre kvinnor befinner sig ofta mitt i arbetslivet och familjebildningen när de insjuknar. Utskottet lyfter också fram långa sjukskrivningar, fertilitetsproblematik, hormonbehandlingar och påverkan på småbarnsfamiljer som delar av den samlade belastningen för den som drabbas.

Det är viktigt att komma ihåg att bakom varje siffra i statistiken finns en människa, en familj och en vardag. Alla har sina historier om hur diagnosen drastiskt har ändrat liv. 

Talman! Sverige har sedan 2005 rekommenderat mammografiscreening för kvinnor i åldern 40-74 år. Utskottet konstaterar att den svenska erfarenheten ger en stabil medicinsk motivering för att utvidga screeningprogrammet även på Åland.

På Åland kallas idag kvinnor i åldern 45-74 år vartannat år. Det finns 1 028 kvinnor i åldersgruppen 40-44 år, och med dagens deltagandegrad skulle en utvidgning innebära omkring 460 ytterligare screeningundersökningar per år. Det är alltså en konkret och hanterbar förändring, men en förändring som kan ha mycket stor betydelse för de kvinnor som berörs

Talman! För mig är det här också ett konkret exempel på hur vi kan använda självstyrelsen. Det nationella programmet i Finland omfattar kvinnor i åldern 50-69 år, medan Åland redan idag har ett bredare program. Självstyrelsen ska ge oss möjlighet att fatta beslut som passar våra egna förhållanden och vardag. Jag tycker inte heller att vi ska inte vara rädda för att gå före när det finns goda medicinska skäl för det. Samtidigt behöver vi fortsätta följa utvecklingen kring den övre åldersgränsen. Där är kunskapsläget fortfarande under utveckling. I Sverige pågår en översyn av den övre åldersgränsen, och utskottet anser att Åland noggrant ska följa den utvecklingen. Det tycker jag är klokt. Vi ska vara offensiva när forskningen ger stöd för det, men också noggranna med att våra beslut vilar på evidens.

Talman! Jag vill också särskilt lyfta vår utskottssekreterare, som alltid gjort ett gott arbete med att sammanställa all den fakta, forskning och alla synpunkter som kommit fram under behandlingens gång. Det har varit mycket.

I en fråga med många perspektiv och starka känslor har det varit viktigt för mig att vi i utskottet kunnat enas om en gemensam riktning, vilket vi har. Utskottet landade i ett gemensamt förslag där vi uppmanar landskapsregeringen att revidera landskapslagen om hälso- och sjukvård för att säkerställa en vidare screeningålder för bröstcancer. Därefter ska bestämmelser genom förordning möjliggöra mammografi åtminstone för åldersgruppen 40-74 år, samtidigt som ÅHS bör få de medel allokerat som krävs för att genomföra utvidgningen. 

Talman! Det här har varit en av de viktigaste och mest känslosamma behandlingarna under min tid i lagtinget. För i slutändan handlar det här inte bara om screeningprogram, åldersgränser eller statistik. Det handlar om människor, om mammor, döttrar, systrar, partners och vänner. Det handlar om människor som befinner sig mitt i livet och som ska kunna känna trygghet i att vården gör allt den kan för att upptäcka sjukdom så tidigt som möjligt.

När människor engagerar sig och ber oss politiker att agera, då ska vi lyssna. Och när vi har möjlighet att fatta beslut som kan förebygga lidande, ge fler människor en chans och i vissa fall faktiskt rädda liv till en förhållandevis liten summa pengar, då ska vi också ta den möjligheten på största allvar. Tack, talman!

Tack till ledamoten för ett starkt anförande. Jag har inte bara en eller två gånger, när vi har haft dessa olika höranden, suttit med gråten i halsen och tårar i ögonen. Det har jag nu också, bara av att få lyssna på när ledamoten pratar. Så jag måste gå ut en sväng och andas lite innan jag ska upp i talarstolen.

Det var ett väldigt bra anförande, tack!

Tack, talman!

I utskottet har vi haft riktigt bra dialoger sinsemellan. Vi har fått mycket god fakta, och det har varit en berörande behandling.

Talman!

Social- och miljöutskottet har nu slutfört sin behandling av frågan om en utvidgad mammografiscreening på Åland. Det har, precis som vi har varit inne på tidigare, varit en väldigt omfattande och intressant behandling. Våra höranden har varit många, och vi har fått ta del av medicinsk expertis, den senaste forskningen och personliga erfarenheter. Frågan har verkligen belysts från många olika håll. Jag är därför också väldigt glad att vi har kunnat enas om ett enhälligt betänkande, som faktiskt innebär ett tydligt steg framåt för mammografiscreening på Åland.

Vi föreslår att landskapsregeringen nu ska ta tag i och revidera hälso- och sjukvårdslagen för att säkerställa att det blir en vidare screeningålder och därefter, genom förordning, slå fast att ÅHS ordnar mammografi åtminstone för kvinnor mellan 40 och 74 år. Just ordet "åtminstone" var väldigt viktigt för oss i utskottet, att det skulle finnas med. De nödvändiga medlen ska också finnas i budgeten, vilket var viktigt för alla i utskottet.

Talman! Bakgrunden till behandlingen är det medborgarinitiativ som Gun-Mari Lindholm, Monica Toivonen med flera lämnade in från Åland cancerförening. 20 % av Ålands befolkning efterlyste screening från 40 år och utan någon övre åldersgräns. Det är många. Det var en stark signal till oss politiker, och jag är glad att vi har kunnat ta det engagemanget på stort allvar.

Jag vill tacka alla initiativtagare, Åland Cancerförening och alla människor på Åland som har engagerat sig i den här frågan. Jag hoppas att man genom det här betänkandet tycker att vi har lyssnat. Vi går inte hela vägen, som initiativet föreslår i det här skedet, men vi tar ett steg framåt.

Det här är som sagt inte en ny tanke på Åland. Redan 2022 gjorde vi förändringar och utvidgade mammografiscreeningen till 40 till 74 år. Då bedömde vi att hälsovinsterna övervägde riskerna. Som vår ordförande sa, så kom man fram till att personalresurserna inte räckte, och utvidgningen stannade därför vid 45 till 74 år. Det är viktigt att komma ihåg, att vi fattade politiska beslut om riktningen, och nu ser vi till att ta nästa steg.

Egentligen handlar det inte heller om en enorm grupp. På Åland finns det 1 028 kvinnor mellan 40 och 44 år som screenas vartannat år. Med dagens höga deltagande handlar det om ungefär 460 ytterligare mammografiundersökningar per år. Ja, det kostar pengar, och det ska vi vara ärliga med. Men vi måste också vara ärliga med vad alternativet är. Vad kostar det?

En cancer som upptäckts senare kan innebära mer omfattande behandling, längre sjukskrivningar och större kostnader för sjukvården, förutom det mänskliga lidande som naturligtvis inte går att mäta i euro. Förebyggande vård kostar pengar, men senupptäckta fall kostar också pengar, och ibland betydligt mer.

Dessutom säger utskottet uttryckligen att detta inte ska läggas på ÅHS och att det förväntas rymmas inom befintliga resurser. Landskapsregeringen ska i budgeten tillföra de medel som behövs för att genomföra utvidgningen.

Talman! När vi diskuterar 40-årsgränsen tycker jag att Sverige är intressant. Sverige rekommenderade redan 2005 mammografiscreening för kvinnor 40-74 år. De har alltså 20 års erfarenhet av screening från 40 års ålder. Finland ligger fortfarande kvar på 50-69 i det nationella programmet, även om det finns en grupp som rekommenderar att det ska utvidgas till 46-74 år.

Här ser vi det som ledamot Mattsson var inne på. Vi ser att självstyrelsen har betydelse. Vi behöver inte vänta på Finland. När vi på Åland bedömer att något är medicinskt motiverat, faktum är att vår nuvarande lag redan ger ÅHS möjlighet att ordna screening utöver det finländska nationella programmet, när vi ser att det finns medicinska skäl för det. Vi har alltså gått vår egen väg redan genom att screena 45 till 74 år. Jag hoppas och tror nu att vi ska fortsätta göra det när kunskap och forskning talar för det.

Talman! Jag vill också stanna lite längre vid den andra delen av medborgarinitiativet, som handlar om kvinnor över 74 år. Jag är medveten om att många av de 20 % ålänningar som skrev under initiativet gjorde det just därför att de tycker att det är märkligt att kallelsen till mammografi upphör när de når en viss ålder. Här vill jag vara tydlig: Jag har inte ändrat uppfattning. Jag tycker fortfarande att vi behöver hitta en väg även för de äldre kvinnorna. Risken för bröstcancer försvinner inte den dag de fyller 75 år. Tvärtom ökar risken för bröstcancer med stigande ålder. Det finns siffror i materialet som åtminstone borde få oss att stanna upp. Bröstcancerförbundets rapport från 2025 visar att mer än hälften av alla dödsfall i bröstcancer i Sverige inträffar hos kvinnor som är 75 år eller äldre. Vart fjärde fall av bröstcancer diagnostiseras hos kvinnor över 75 år. Bröstcancerförbundets hälsoekonomiska analys pekar dessutom på att screening upp till 84 år skulle kunna minska dödligheten i bröstcancer med omkring 31 % bland kvinnor som deltar, och att screening skulle kunna vara kostnadseffektiv.

Men vi ska så klart vara noggranna med evidensen. Socialstyrelsen i Sverige rekommenderar ännu inte screening efter 74 år eftersom man bedömer att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt. Däremot händer det saker. I mars i år gav den svenska regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att se över den övre åldersgränsen. Jag accepterar den tågordning som utskottet nu har enats om, men för mig betyder det inte att frågan 75+ är avslutad, tvärtom. Jag vill att Åland följer den svenska översynen och den forskning som nu kommer mycket noggrant. Vi är beredda att agera när kunskapsläget ger oss tillräckligt stöd. Det minns jag att även ministern var inne på under remissdebatten.

Talman! För mig är det här också en principiell fråga. Vi talar om att människor ska leva längre, vara aktiva och ta ansvar för sin egen hälsa. Då känns det också märkligt om samhället samtidigt drar en skarp gräns vid 74 år och säger att därefter upphör den förebyggande screeningen. En frisk och aktiv kvinna på 76 eller 78 år kan ha många goda år framför sig. Hennes möjlighet att få en cancer upptäckt tidigt är inte mindre viktig bara för att hon passerat en viss åldersgräns. Och även här kommer såklart kostnadsfrågan att finnas.

Jag säger inte idag att vi vet exakt hur ett åländskt screeningprogram för kvinnor över 74 ska utformas, eller exakt vad det skulle kosta. Men det är just därför frågan behöver följas och utredas forskningsbaserat. Kostnaden kan inte och får inte vara ett argument för att inte ens utreda frågan. Vi behöver väga kostnaden för screening mot hälsovinsterna, men också kostnaden för senare upptäckter, mer omfattande behandling och det mänskliga lidande som följer. Därför kommer jag att fortsätta att följa och driva den här delen av frågan.

Framtiden för mammografiscreening kommer sannolikt inte att se likadan ut om tio år som den gör idag. Utvecklingen går mer mot individanpassad och riskbaserad screening där bland annat ålder, ärftlighet, brösttäthet och andra riskfaktorer vägs samman.

AI är redan på väg in i mammografiscreening. Utskottet konstaterar att AI kan avlasta radiologer, minska arbetsbördan och samtidigt bibehålla eller i vissa fall förbättra upptäckten av cancer. ÅHS har dessutom sedan flera år haft som mål att utreda AI inom bland annat mammografi. Som vi har erfarit har detta inletts på sjukhuset. För en liten sjukvårdsorganisation som vår är det särskilt intressant. Vi har begränsade specialistresurser, och då ska vi inte vara rädda för ny teknik som gör vården både bättre och effektivare.

Jag är förstås också glad över att utskottet föreslår att min åtgärdsmotion godkänns. I den valde jag just om forskningsbaserad översyn av den övre åldersgränsen och att man samtidigt skulle pröva möjligheten att inkludera kvinnor från 40 år. Det är inte särskilt vanligt att oppositionens motioner godkänns i sin helhet. Jag uppskattar verkligen att vi i den här frågan kunnat lägga partipolitiken åt sidan och fokusera på själva saken. För i slutändan handlar det precis om detta, inte om vem som först föreslog vad, inte om regering eller opposition, utan om att ge de åländska kvinnorna bästa möjliga möjlighet att upptäcka en cancer i tid.

Kan några hundra ytterligare mammografiundersökningar om året innebära att en cancer hittas tidigare, att behandlingen blir lindrigare eller att en kvinna får flera år tillsammans med sin familj? Då tycker jag att det är ett steg vi ska ta. Tack, talman!

Talman, ledamöter, lyssnare och publik!

Det är så här demokrati ska fungera. Det finns olika medel: motioner, propositioner och medborgarinitiativ. Nu har ett medborgarinitiativ nått fram, och en klok motion har fått ett enigt gehör, oavsett partibok, precis som kollegan Holmberg-Jansson just konstaterade.

Jag har suttit i lagtinget i snart tre år, och hundratals motioner har passerat revy. Endast en har jag sett få ett positivt förkastande. "Det här är politik, förstår du" sade en partiveteran. Det är det längsta man kan komma om man inte hör till regeringsblocket, förklarade en minister. Men det här är bra. Det visar att det är innehållet som ska vara avgörande.

Nu har vi en motion som utskottet enigt ställt sig bakom, den första av flera hundra motioner, såvitt jag kan se. Det är bra. Så ska det vara. Det är innehållet som ska avgöra hur lagtinget agerar, inte motionärens partibok.

Screening ska bygga på vetenskap. I Finland kallas kvinnor mellan 50 och 69 år vartannat år till screening. I Sverige screenas kvinnor mellan 40 och 74 år. På Åland har man eftersträvat att screena kvinnor mellan 45 och 74 år vartannat år.

I motionen föreslås att screeningen utvidgas till att omfatta kvinnor från 40 till 74 år. Det är bra. Apparatur finns, och AI kan användas som hjälpmedel. Det torde finnas personal.

Man kan ju ställa sig frågan: Varför inte screena alla kvinnor? Många har tyckt att även kvinnor äldre än 74 år borde screenas. Här vill jag understryka att en kvinnas egen läkare när som helst kan remittera en kvinna för mammografi. Det kan finnas flera närstående som har drabbats av bröstcancer, och det kan finnas en oro som kan vara skäl nog att remittera. Man ska inte vara exkluderad från mammografi bara för att man är 74 år eller äldre.

Men screening av en population kan framstå som självklart, och det här är ett område som ständigt förändras. Nya metoder och vetenskapliga rön kommer hela tiden. Vi vet till exempel när det gäller bröstcancer att generna BRCA1 och BRCA2 har en oerhört stark korrelation med risken att insjukna i bröstcancer, och ibland kan den genetiska risken till och med motivera profylaktisk mastektomi, det vill säga att man opererar bort bröst.

Jag passar på att beröra detta eftersom det är ett så intressant tema. Ett exempel är PSA-screening. För cirka 20 år sedan fanns det en stor europeisk studie som visade att risken för överbehandling var avsevärd. Ungefär 40 män måste behandlas i onödan för att rädda livet på en man, cirka 1 000 män screenaades. Nu är siffrorna mycket bättre. Idag är det cirka 25 män som inte skulle ha dött av sin cancer och som kunde ha undvikit behandlingens komplikationer med adekvat uppföljning. Det har skett stora framsteg. Till exempel kombinerar man ett förhöjt PSA med MR-undersökningar, vilket ökar träffsäkerheten avsevärt. Men ännu rekommenderar man inte en allmän PSA-screening på grund av risken för överbehandling. Som vi vet screenas dock ett mycket stort antal män i praktiken, till exempel inom företagshälsovården och i privatsektorn. Det kommer hela tiden nya metoder.

Ett annat exempel på en mycket lyckad screening är tarmcancerscreeningen, som nu pågår i ÅHS regi. Vi vet att den är effektiv, och det finns entydig vetenskaplig evidens för att det är en god screening. Det leder ibland till onödiga kolonoskopier, men man räddar liv.

Alla metoder har en sensitivitet och en specificitet, det vill säga hur många som fångas upp av dem som har sjukdomen och hur många falska svar man får.

När det gäller mammografiscreening finns det gedigen vetenskap i Sverige. Det känns därför helt relevant att gå in för åldersgruppen 40 till 74 år, och det kanske ser helt annorlunda ut om ett antal år när nya metoder kommer.

Det är så här det borde fungera, alltid. Kloka motioner behandlas och antas, att alltid lågprioritera motioner är enligt min mening irrationellt. Det är mycket glädjande att innehållet avgör och inte det politiska maktspelet.

Jag skulle kanske ha skrivit några ord annorlunda. Jag sitter med i social- och miljöutskottet, men det har egentligen ingen betydelse. Det fina är att vi var eniga. Det var ett konstruktivt arbete, och jag tackar ledamoten Annette Holmberg-Jansson. Jag tackar också medborgarinitiativets initiativtagare. Det här är bra och ger mig hopp om att liknande exempel kan ses i andra angelägna frågor. Jag tycker att det här var jättebra. Tack!

Tack för ordet, talman!

Jag tycker att det har varit en väldigt bra diskussion och en bra utskottsbehandling, vilket också har resulterat i ett bra betänkande.

Det är glädjande att se hur forskning, medicinsk kunskap och erfarenheter från våra närområden kan ligga till grund för de beslut vi fattar på Åland. Även om vi tror att vi är unika, så är vi kanske inte så unika på det sättet. Vi är alla människor av kött och blod, med stora variationer, oavsett om vi bor i Sverige, Finland eller på Åland.

Jag vill lyfta fram det här medborgarinitiativet med över 6 000 underskrifter. Det visar att detta är en fråga som verkligen engagerar människor och att vår demokrati fungerar bra. Människor kan faktiskt driva en fråga hela vägen från gatan in i lagtinget. Tack till alla er som skrev under detta initiativ och gav oss få kvinnor här i lagtinget en möjlighet att få prata i timmar om frågor som berör oss. Det är inte många kvar här i salen av olika orsaker, men vi är nästan en majoritet av alla kvinnor, åtminstone vad jag kan se, vilket jag tycker är roligt.

Jag vill också påpeka att kvinnohälsa pratas det alldeles för sällan om i det offentliga rummet. Jag tänker passa på att göra det en gång till.

Under förra mandatperioden satt vi i oppositionen, och vi var nästan alla kvinnor. Då startade vi ett upprop om att vi ska ha kostnadsfria och tillgängliga mensskydd på offentliga platser. Det har varit en märklig debatt här i lagtinget. Ni kan gå tillbaka och lyssna på alla möjliga beskyllningar. Vissa män här i församlingen tyckte att det var något så fjantigt och löjligt. I dag är det ingen som höjer på ögonbrynen om man går in på en toalett och ser både bindor och tamponger där. Det är helt normalt, och man kan göra en stor skillnad bara man idogt står upp för sina åsikter. Tack för det!

Samhället behöver också prata om mammografi, kvinnosjukdomar och andra relaterade ämnen. Det handlar om klimakteriet, hormonell hälsa, fertilitet, endometrios, förlossningsskador och annat som påverkar kvinnor genom livet. Ju mer vi lyfter frågan, desto mer kan företagshälsovården och den offentliga vården göra och ta ett större ansvar. För mycket av detta ligger fortfarande på individens axlar.

Är det så att frågor som rör kvinnohälsa hänvisas till den privata vården, blir det genast en klassfråga om man har råd att gå till gynekolog eller inte. Alla är inte välkomna att gå till exempelvis offentliga gynekologer. Det finns mycket lidande som är helt onödigt och som kostar kvinnor, individer och samhället, och som hindrar kvinnor från att delta på ett jämlikt sätt i samhället. Det handlar inte om en liten marginaliserad grupp, utan om halva vår befolkning.

En sak jag vill betona i mitt anförande, när vi diskuterar detta betänkande, är att man inte ska missförstå vad jag säger. Vårt ansvar som politiker är att sätta ramar, ge förutsättningar, lyssna på kunskap och expertis, samt se till att det finns budgetmedel för en jämlik och trygg vård.

Men vi ska också vara försiktiga med att gå in här och tro att vi är experter på sjukvård och detaljstyra medicinska beslut. En parallell är att många verkar veta exakt vilken fart skärgårdstrafiken ska gå i, eller hur många svall det blir, men bränsleförbrukningen är något vi alla inte kan bedöma. Vi kanske ska vara lite försiktiga med att ingripa i frågor där det finns andra med bättre kunskap.

Kort sagt, vården måste bygga på forskning, evidens och professionell kompetens. Politiken, det är vad vi är, ska fatta beslut där det finns tydligt stöd, men också våga säga när något är fel. Här behöver professionen och forskningen kanske lite hjälp av oss, eller av något annat, till exempel ett medborgarinitiativ.

Jag tycker att det betänkande som har skrivits visar en bra balans. Vi tar ett steg framåt genom att utvidga mammografiscreening till 40 år, samtidigt som vi fortsätter att följa forskningen kring den övre åldersgränsen och erkänna att detta är ett problem som också drabbar äldre kvinnor. Jag tycker att det är klarsynt och bra politik. Framförallt hoppas jag att detta blir ett steg mot att kvinnohälsa i lagtinget får den uppmärksamhet den förtjänar, både i vården, i arbetslivet, i lagtinget och i den offentliga debatten.

Jag vill inte upprepa mig i debatten, och i dag har jag faktiskt inte med mig mina näsdukar. Men de andra gångerna jag har pratat om bröstcancerfrågan har det varit väldigt känslosamt. Det har varit jobbigt och tungt för mig att prata om vänner och bekanta, och nu börjar känslorna komma tillbaka, så jag ska inte säga mer.

Jag uppmanar alla som fortfarande är med att gå tillbaka och titta på, lyssna till eller läsa de tidigare anföranden som har hållits i denna fråga, för det har varit en jättebra diskussion. Tack!

Talman!

Den som klagar på lagtinget och säger att vi bara bråkar och diskuterar färjturer här, så hoppas jag verkligen har lyssnat på debatten idag. Jag ska fatta mig kort.

Stort tack till de 6 389 medborgare som skrev på initiativet som togs av ledningstrojkan vid Ålands Cancerförening, samt till tidigare talmannen Gun-Mari Lindholm och ansvarig Monica Toivonen. Det var de som såg till att ålänningarna fick möjlighet att delta i detta. Stort tack!

Också till ledamot Holmberg-Jansson som redan under förra mandatperioden verkligen ryckte mig i armen när jag satt som lantrådet och förklarade att detta måste vi göra. "Ni måste förstå det här", Veronica, du är sjuksköterska. Vi måste göra det här. Jag svarade: "Jo, jag förstår", Ledamoten Holmberg-Jansson försökte sedan verkligen verkställa det. Sedan visade det sig att det kanske inte riktigt togs fullt ut osv. Men vi lämnar det.

Bra jobbat av utskottet! Men nu, ledamöter, nu gäller det att vi håller i det här ända in i kaklet, så att vi verkligen har koll på att landskapsregeringen säkerställer att det finns medel, så att denna undersökning verkligen kan genomföras hela vägen. Vi vet hur det ekonomiska läget ser ut. Vi vet hur ÅHS har kämpigt, vilket vi har kunnat följa i medierna. Men nu gäller det verkligen att detta håller hela vägen. Stort tack!

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.