Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Jesper Josefsson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Andreas Kanborg.

Tack, talman! Enligt information som kommit till min kännedom har möjligheterna till lönsam odling och försäljning av bland annat oljeväxter och havre minskat. En sådan situation är bekymmersam och påverkar de lokala odlarnas möjligheter till att bedriva en lönsam verksamhet. I en orolig värld är självförsörjningen och ett småskaligt, lokalt och framgångsrikt jordbruk viktigare än någonsin.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad har regeringen för beredskap och åtgärder att nyttja då det gäller att förbättra och underlätta för odlarnas möjlighet till lönsamhet och samtidigt uppfylla de krav som finns gällande växtodlingsföljd?

Tack för frågan. Om jag börjar med det specifika problemet som ledamoten lyfte så grundar det sig på låg efterfrågan och därmed rätt höga fraktkostnader per gröda. De små mängder av havre och oljeväxter går inte att frakta med lönsamhet, enligt de åländska försäljarna.

Produktpriset bestäms av marknaden och marknaden styr också efterfrågan. Det är ganska svårt att göra någon specifik åtgärd för just de här. Att gynna vissa specifika grödor är inte heller förenligt med EU:s inre marknad. Man behöver göra mer generella insatser för branschen och det gör man också.

Den nya programperioden är i gång ganska nyligen. Den har utformats i nära dialog med branschen. Många av de stödåtgärder som finns i programmet är just utformade med vårt nordliga ö-läge i åtanke, samt målsättning och fokus på produktion och lönsamhet.

De flesta av de här stöden kan man också hitta på stödpunkt.ax om man är intresserad av att se vilka olika stöd som finns också. De finansieras av EU:s landsbygdsfond. Den nya programperioden träder i kraft 2028. Under den här mandatperioden så kommer man också att utarbeta det, så det får vi återkomma till. Det är mycket dessa programperioder som styr, men några år däremellan.

Sen så vill jag absolut inte heller sticka under stol med att jordbrukarna har det tufft, och det är inte bara här på Åland utan i hela EU, vilket vi kunnat se under de senaste protesterna med traktorer som blockerade vägar i Bryssel med mera.

Lönsamheten tryter samtidigt som kraven kommer alltmer och de ökar. Kostnader för gödsel och mycket annat skenar, samtidigt som det utbetalda priset mot jordbrukarna hålls på någorlunda samma låga nivåer.

Förutom att anpassa vårt stödprogram till åländska förhållanden så är det viktigt att vi just möjliggör export och att man är konkurrenskraftig på marknader i närliggande regioner. Som sagt, det är lite utmanande när vi de facto är en ö. Vi behöver också se över var och hur vi faktiskt kan minska på byråkratin som man så ofta pratar om. Det är något vi kommer göra i den nyligen tillsatta styrgruppen för minskad byråkrati där undertecknad är ordförande. Vi kommer bland annat också att se över kommande EU- direktiv samt egna lagförslag i ett proaktivt syfte om att det inte medför mer byråkrati. Och om så är fallet, vilka det ibland är, så har vi också infört principen om att minska det på annat håll - en in, en ut principen. Vi hoppas på att få till ett systematiskt arbetssätt för att jobba med byråkratin. Just gentemot primärnäringarna så är det väldigt mycket bestämmelser, dock är det mycket kopplat till dessa stödprogram, men vi kan se var vi kan underlätta egen lagstiftning.

För att jobba mer långsiktig och strategiskt så kommer vi också att omarbeta Ålands livsmedelsstrategi med målsättningen att skapa långsiktighet och att öka självförsörjningsgraden som är väldigt viktigt i dagens läge, och kanske något man tidigare tagit för givet. Men det var också en stor fokuspunkt som vi hade tillsammans med Finlands jordbruksminister, just självförsörjningsgraden både för Finland och Åland. Turligt nog så har både landet och specifikt Åland hög självförsörjningsgrad, så det är något vi ska värna om. Just det arbetet så hoppas jag att vi kan dra igång under sommaren. Det ska givetvis ske i väldigt nära samarbete med livsmedelsklustret. För det arbetet är till för branschen och inte för landskapet. Tack!

Tack, talman! Minister Josefsson nämnde låg efterfrågan på havre. Vi kan konstatera att havre har varit en av de absolut bäst betalda livsmedel i hela vårt land, Åland undantaget, tack vare de utmaningar som finns. Och det ser vi också på de råvarupriser våra åländska producenter får. Priserna är väsentligt högre generellt sett i fastlandet, så utmaningar har vi ingen brist på.

Det tål att upprepas hur viktigt ett välmående lantbruks- och livsmedelskluster är för Åland. Öppna landskap är så mycket mer än bara vackra vyer. Det är arbetsplatser och en levande flora och fauna. Det är goda närproducerade råvaror. Korta transportsträckor är bra för vår miljö och det skiljer i sak från importen.

Det många inte tänker på, det är att skattegränsen är ett gissel även i de här fallet, inte nödvändigtvis för producenten i första led, men för de aktörer som köper in de råvaror man producerar. Har man funderat på hur man ska stöda lantbruksnäringen i den problematiken?

Detta är definitivt ingen näring som undgår skattegränsens negativa effekter heller. Det var flera jordbrukare under helgens mässa som lyfte den här frågan. Det var också fokus på export, att sälja sina produkter. Där har man nog varit ganska kreativ på primärnäringshåll och gjort gemensamma exportlösningar. Men om man som enskild företagare vill exportera så är det väldigt byråkratiskt och också svårt att få mottagaren att göra importdeklarationer. På samma sätt som vi nu ser mot Sverige så är det svårt att få svenska leverantörer att göra den byråkrati som krävs för att skicka hit varor.

Specifikt vad vi kan göra för primärnäringen med skattegränsen skiljer sig nog ingenting jämfört med övriga näringslivet, utan det är en gemensam insats att försöka mildra skattegränsens effekter. Vi vet sedan tidigare debatter att det är ingen lätt sak, men det är absolut en gemensam sak som vi ständigt måste lyfta.

Det var ändå intressant att höra från primärnäringens håll just exportperspektiv hur skattegränsen är ett hinder. Det är bra att de exemplen också lyfts.

Tack, talman! Minister Josefsson, precis som ministern konstaterade själv så har det inte undgått någon att vi över hela Europa haft stora protester från lantbrukssektorn kring de villkor man lever med i sin verksamhet. Protesterna kan också närma sig även Åland snabbare än vi tror.

Att sälja dessa råvaror i första led är något helt annat än att driva butik. Producenterna av våra fina råvaror på Åland sätter inte sitt pris själva. I en butik sätter butiken priset, kunden kan acceptera eller kunden kan gå någon annanstans. Men producenten har ofta inget annat val än att sälja till den som har gett det här budet. Det är ett problem. Jag sympatiserar i allra högsta grad med jordbrukarna som verkligen kämpar för att vi ska ha mat på jorden och de gör en stor insats för hela det åländska samhället. Det ska vi inte förringa.

Men det finns många sätt att stöda jordbruksnäringen och att öka lönsamheten och förbättra villkoren för dem. Har ministern några tankar kring att göra förbättringar i till exempel avbytarstödet som i dag på Åland är sämre vad gäller förmåner än vad det är i riket?

Jag kan bara intyga och hålla med mycket som ledamoten lyfte. Våra jordbrukare gör ett enormt jobb och ett väldigt viktigt jobb. Det är de som sätter mat på vårt bord. Det är en väldigt tuff bransch. Det är stora aktörer som styr priserna. Man är väldigt långt beroende av avtal som sträcker sig många år på förhand, utan att ta i beaktande de skenande energipriserna och liknande. Det är en väldigt tuff bransch att vara i. Jag lyfter på hatten åt alla som lägger ner sin själ och sitt liv i det. Imponerande!

Gällande avbytarstödet så har vi inte diskuterat den specifika frågan, men jag kan ta den med mig.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.