Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Jesper Josefsson.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, talman!

EU-kommissionen har inlett arbetet med en så kallad havspakt med syfte att skapa en gemensam ram för alla havsrelaterade politiska åtgärder under kommissionens mandatperiod.

Man nämner särskilt tre mål: 1) Ett friskt och produktivt hav 2) Påskynda en konkurrenskraftig, motståndskraftig och hållbar blå ekonomi i EU, inbegripet fiske, 3) Konsolidera, förenkla och utöka EU:s ram för kunskap i havsfrågor.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka prioriteringar har landskapsregeringen i förhållande till EU-kommissionens arbete med havspakten, och vilken strategi har man för att bevaka Ålands intressen?

Tack, talman! Ursäkta dröjsmålet, jag hade fel i min agenda.

EU:s havspakt handlar i grunden om något som är vår vardag här på Åland, nämligen vårt hav. För oss innebär det vår natur, vilket också inkluderar mat, jobb, vår fritid och som Alexandra mycket fint skrev i fredagens Nya Åland, en klassisk åländsk uppväxt. Landskapsregeringen stödjer alla initiativ vars syfte är att främja vårt gemensamma havs välmående. Det är positivt om EU, genom havspakten vill lägga större fokus på det.

I dagsläget är vi med i flera gränsöverskridande grupper, projekt och samarbeten som berör oss direkt, med fokus på miljö och fiske och inom huset jobbar de nära varandra. Vi försöker vara aktiva i många gränsöverskridande grupper, främst mellan Sverige och Finland. Gällande havspakten i sig är det ännu svårt att uttala sig konkret om detta, eftersom planen är att presentera havspakten först i juni. Kommissionen har också sagt att det inte handlar om någon lagstiftning eller något juridiskt bindande och egentligen inte heller en ny politik, utan mer om en samarbets- och samordningsplattform.

Om jag har förstått havspaktens vision och syfte korrekt, handlar det i stor utsträckning om att hitta en balans mellan olika intressen och mellan olika länder. Som Röblom nämnde är ett av målen ett friskt och produktivt hav, och ett annat mål en konkurrenskraftig blå ekonomi. Med tanke på det nya fokuset på konkurrenskraft och förenklingar som EU har infört, blir det intressant att se hur man kombinerar dessa aspekter och hur det faller ut i praktiken.

Det är helt rätt väg att försöka fokusera på en balans för att komma framåt. Det är inte alltid bäst resultatmässigt för miljön att ha jättestora ambitioner då händer det sällan någonting, istället kan det skapa stora motsättningar vilket är det absolut sämsta. För landskapsregeringens del, som i de flesta EU-frågor viktigt att vi också i denna fråga har utrymme för regionala och småskaliga lösningar. Det som fungerar i Medelhavet gör det sällan i Östersjön.

Det finns många EU-initiativ och lagstiftning som är goda i grunden, men som i praktiken kan vara kontraproduktiva för miljön ofta slår det snett konkurrensmässigt. I flera fall blir det att handla om byråkrati och rapportering som istället tar resurser från det som skulle göra nytta. Det ser vi framför allt i vår mycket lilla förvaltning när det kommer nya EU-direktiv. Landskapsregeringen och förhoppningsvis också EU:s prioriteringar framöver måste därför vara mycket resultatfokuserade.

Förhoppningsvis kommer det också att fortsätta finnas gott om EU-projekt och finansiering vars syfte är att bidra till friskare havsmiljöer. Man lägger stort fokus på försvar och annat inom EU, vilket innebär att dessa pengar måste tas någonstans ifrån. Men förhoppningsvis kommer det att finnas tillräckligt med finansiering för detta också. Det är också ett sätt för landskapet att vara med och arbeta konkret gränsöverskridande, och att få till stånd ett kunskapsutbyte.

Eftersom allt kring havspakten är ganska oklart vad som gäller i praktiken blir mitt svar på ledamotens specifika fråga lite detsamma. Jag hoppas att vi kan arbeta på våra olika fronter. Ledamotens uppdrag i BSPC är viktigt som president och som undertecknad som ministern snart ska delta i ett miljö- och klimatministermöte i Helsingfors. Där hoppas jag, om det inte redan står på agendan, att jag själv kan lyfta just dessa frågor.

Utan tvekan är havet och Östersjöns välmående helt avgörande för Ålands framtid. Mycket görs redan nu, och det måste man understryka. Det är också mycket som har blivit bättre under åren.
Vilket lite glöms bort i den här diskussion vilket jag kan tycka är en av vår största utmaningar när det kommer till havets välmående är den globala uppvärmningen, som påverkar den lokala miljön och ekosystemen mycket. Därför måste vi också höja blicken och inte bara fokusera på lokala lösningar.

Här på lilla Åland måste vi prioritera våra resurser för att försöka göra mer konkreta åtgärder, men ändå vara med på den stora globala nivån. Det är en utmaning som handlar om balans och prioriteringar.

Den här mandatperiod behöver vi fokusera mycket på konkreta åtgärder här och nu på Åland, och också ta itu med viss lagstiftning som släpar efter.

Tack, talman!

Tack, ministern för ett brett svar som berör många aspekter. Det stämmer som ministern säger, att det inte har aviserats någon ny lagstiftning i den här klimatpakten. Istället handlar det mer om att främja, stärka och samordna, t.ex. småskaligt fiske, kustsamhällen, samarbete mellan myndigheter och stödja innovation.

När jag lyssnade på ministern gjorde jag några anteckningar. När det gäller havet, som inte bara är vårt naturliga element här på Åland, pågår det många processer från åländsk sida inom landskapsregeringen och i det åländska samhället som är kopplade till havet. Förstås shippingnäringen, havsbaserad vindkraft, fiskeproduktionen, miljösatsningar, kommande havsplanering, forskning och innovation, samt kritisk infrastruktur som vi ofta diskuterar inom BSPC.

Det jag funderar på nu är hur Ålands landskapsregering, med tanke på de begränsade resurser som ministern nämnde, har vi ett tillräckligt strategiskt tänkande hur vi ska jobba med dessa frågor. Skulle det kanske till och med behövas en åländsk havspakt där vi tillsammans, från politiskt håll och med våra berörda företag och myndigheter samlar oss för att göra dessa prioriteringar. Hur ska vi arbeta gentemot EU?

Även om det inte presenteras någon lagstiftning från kommissionens sida just nu så rör det på sig. Inte bara rent fysiskt i och med att havskommissionärer reser runt och besöker olika kustsamhällen, och vi gör allt vi kan för att få hit honom i augusti. Det finns också tankar och mål i detta som man vill uppnå. Kanske är det dags för Åland att bestämma våra prioriteringar i de sammanhang där vi har möjlighet att framföra dem.

Jag brukar tala om hisspitch, när en åländsk politiker står i en hiss och träffar en annan politiker ska vi veta vad vårt huvudbudskap är. Hur ser ministern på det, en åländsk havspakt?

Tack! Jag tror absolut att vi behöver jobba ännu mer tvärsektoriellt än vad vi gör i dagsläget. Jag nämnde att vi gör det inom huset, men vi kan bli betydligt bättre på att göra det bara i hus.

När det gäller näringen och miljön, särskilt på vattensidan har vi en hel del projekt på gång. Senast i torsdags hade vi ett seminarium som hette "Skog och vatten", där vattensidan träffade skogsbruket och diskuterade frågorna. Vi har ett projekt som heter "Vattenförbättrande åtgärder för jordbruket" och jag upplever att vi diskuterar och arbetar mycket tillsammans för att hitta vägar framåt. Man kan alltid samarbeta ännu mer.

Att vi ska bilda en havspakt formaliserat på det sättet kanske inte är nödvändigt, men jag tror absolut att vi borde hitta sätt att arbeta mer tillsammans. Havsplanen kan vara ett verktyg.

Vi har en arbetsgrupp som snart kommer att presentera åtgärdsförslag för hur vi kan stärka Åland som fiskedestination, med fokus på sportfiske. Här har vi insett att vi har en splittrad situation med många vattenägare och olika fiskelag, byalag, vilket gör det svårt att nå ut till dem och tala till dem med enad röst. Vi har pratat om att bilda något liknande som Ålands skogsvårdsförening, där vi gemensamt kan arbeta med fiskevård och på något sätt formalisera vattenägarna.

Nästan alla ålänningar är vattenägare, och situationen är väldigt splittrad. Vi skulle kunna göra betydligt mer med de pengar vi har avseende vattenvård. Kanske ingen havspakt på det sättet men jag tror att vi kan formalisera det utan att nödvändigtvis byråkratisera, vilket är något vi vill undvika.

Vi ska vara lite försiktiga, jag nämnde EU-projekt ofta i vissa fall förstår inte den gemene ålänning nyttan av EU-projekten. Man pratar mycket här men ser inte så mycket konkreta resultat. Därför måste vi vara noga med vilka projekt vi väljer att delta i framöver, så att vi faktiskt kan se att de ger resultat och att något händer i vardagen snarare än att det bara blir fina dokument och strategier.

Det är också min förhoppning att EU kommer att fokusera mer på praktiska resultat och mindre fokus på dokument.

Tack, talman!

Det gläder mig att ministern nämner de olika EU-projekten, för det reagerade jag på när jag var miljöminister. Var kommer dessa EU-projekt ifrån? Vad är det som avgör att just det här EU-projektet är något som landskapsregeringen ska ge sig in i. Även fast det innebär finansiering från EU så betyder det också arbetstid för tjänstemännen här i huset bredvid, vilket innebär att det kräver resurser från Åland.

Hur görs bedömningen av vilka EU-projekt eller andra samarbetsprojekt som landskapsregeringen ska vara en del i. Jag stöder helt det som ministern säger, men det stärker också mitt förslag om att det skulle behövas ett strategiskt arbete från landskapsregeringens sida i form av en Östersjöstrategi, eller vad jag nu valde att kalla det i farten, en åländsk havspakt, där vi vet vad vi ska hålla utkik efter när det kommer till projekt. Vilka projekt kan stärka och ge synergier till annat vi arbetar med inom landskapsregeringen?

Alla undersökningar som görs nu kopplade till Sunnanvind t.ex. och andra projekt för biologisk mångfald osv., jag ser en viss risk att vi reagerar reaktivt på dessa frågor och inte riktigt tar det strategiska greppet. Jag skulle därför uppmana landskapsregeringen via ministern, att försöka ta ett mer strategiskt grepp om denna fråga. De här silosarna är tyvärr ganska starka även i landskapsregeringens struktur. Den ena handen vet inte alltid vad den andra gör. När vi är ett landskap mitt i Östersjön utgår man ifrån att vi ska veta vad vi håller på med inom detta politikområde.

Ett överhängande arbete och projekt som pågår som ledamoten väl känner till, är projektet "Rent vatten 2030". På sätt och vis knyter det an till mycket av det arbete som görs. Där kan man kanske överväga hur vi diskuterar projektets fortsättning, att ta ett mer strategiskt grepp.

Det finns vissa komponenter som jag tycker fungerar, men för gemene man kan det uppfattas som om det saknas strategiskt tänkande. När man ser på allt som görs arbetar vi ändå systematiskt och mot ett gemensamt mål. Jag tar med mig dessa tankar framöver.

Ett medskick till parlamentet att diskutera detta på nordisk nivå vilket jag vet också i BSPC och sedan även på ministernivå. Vi är mitt i havet och behöver hålla frågan aktiv. Många av de länder vi träffar ser inte havet särskilt ofta, medan vi ser det varje dag. Därför behöver vi definitivt vara havets röst.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.