• Publicerad måndag den 2 november 2020 kl. 0:00

Landshövding Peter Lindbäcks tal vid öppnandet av lagtingsåret 2020-2021

Värderade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting! Det gångna året, men framförallt de tio senaste månaderna, har ställt det åländska samhället, såväl den privata som den offentliga sektorn, samt invånarna på Åland, inför svåra och allvarliga utmaningar, som knappast någon hade förväntat sig. Den så kallade Covid 19 pandemin svepte in som en mörk slöja och den ligger fortsatt kvar, utan några påtagliga tecken om ett ljus i antågande.

Som bekant hänför sig lagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur till rikets behörighet, medan förvaltningsbehörigheten och därmed det operativa ansvaret och arbetet med att bekämpa smittsamma sjukdomar ankommer på landskapsregeringen och andra myndigheter som anges i landskapslag, främst ÅHS.

Det finns all anledning att uttrycka en erkänsla och ett tack för det gedigna arbete som självstyrelsemyndigheterna och berörd personal – allt från beslutsfattarna, landskapsläkaren och personalen vid ÅHS – har axlat för att efter all sin förmåga och på bästa möjliga sätt lotsa Åland och ålänningarna genom den pågående pandemin.

De såväl politiska som juridiska frågeställningar som har aktualiserats kring den i landet gällande beredskapslagen, samt det sätt på vilket nämnda lag och anslutande av statsmakten vidtagna lagstiftningsåtgärder och utfärdade rekommendationer har stått i samklang med det åländska självstyrelsesystemets grunder, är frågor som med all rätt måste sorteras ut inför framtiden, men som förhoppningsvis inte i nuläget ska vare sig försvåra bekämpandet av den pågående pandemin och inte heller försämra relationerna mellan självstyrelsen och statsmakten. 

Herr talman! Den första januari träder de nya bestämmelserna i självstyrelselagen om landskapets ekonomi i kraft, men på det sätt som de nya bestämmelserna förutsätter har åtgärder redan kunnat vidtas under innevarande år.

Processen med att ändra avräkningsgrundens storlek från gällande 0,45 % till 0,47 % förväntas bli godkänd av riksdagen före medlet av denna månad, det vill säga den procentsats som ska gälla vid uträknande av avräkningsbeloppet, som framdeles ska bestå av de i statsbokslutet redovisade inkomsterna, med undantag för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster, rundradioskatt, källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatt, tonnageskatt, lotteriskatt samt nya statslån. Därtill ska hälften av Ålands befolkningsandel beaktas vid denna uträkning.

Samtidigt som den statliga inkomstbasen för uträknandet av avräkningsbeloppet på ovan nämnt sätt blir märkbart snävare från och med årsskiftet, tas det samtidigt i bruk ett nytt kompletterande system, benämnt skatteavräkning, som innebär att de på Åland debiterade statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatterna, källskatten som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskatten och tonnageskatten, samt den på Åland betalda lotteriskatten, ska återföras av statsmedel till Åland.

Såväl det ”nya” avräkningsbeloppet som skatteavräkningen ska verkställas årligen i efterhand, men redan i september före respektive skatteår fattar Ålandsdelegationen beslut om avräkningsbeloppets respektive skatteavräkningens uppskattade storlek inför det kommande året, vilka förskottsbelopp sedan betalas ut under berört skatteår till självstyrelseorganen i månatliga rater ur statsmedel.

Den 24 september i år fattade Ålandsdelegationen för första gången beslut utgående från det nya systemet, avseende år 2021, varvid avräkningsbeloppet uppskattades till ca 189 miljoner euro och skatteavräkningen till ca 80 miljoner euro, eller således sammanlagt drygt 269 miljoner euro.

För år 2019 uppgick det fastställda avräkningsbeloppet till knappa 240 miljoner euro och för innevarande år 2020 beräknas det till ca 221 miljoner euro.

Med andra ord är det beräknade beloppet för år 2021 ca 30 miljoner euro högre än avräkningsbeloppet för år 2019 och ca 48 miljoner högre än det för innevarande år beräknade avräkningsbeloppet.

I det nya ekonomiska systemet ingår återföringen av de lotteriskatter som har uppburits på Åland redan i skatteavräkningsdelen, samtidigt som det inte längre kommer att utgå någon separat skattegottgörelse. Eftersom återföringen av de åländska lotteriskatterna sker med ett års fördröjning och skattegottgörelsen med två års fördröjning, så kommer självstyrelsen år 2021 att erhålla, dels återföring av de år 2020 uppburna lotteriskatterna, och dels den eventuella skattegottgörelsen för år 2019, och som avslutning på dessa särbetalningar utbetalas i början av 2022 den sista eventuella skattegottgörelsen, som då hänför sig till år 2020.

Det kan i sammanhanget vara skäl att framhålla att det i dessa ekonomiskt osäkra tider har varit svårt för Ålandsdelegationen att kalkylera och bedöma utfallet av 2021-års avräkningsbelopp, och framförallt den så kallade skatteavräkningsdelen, men av erfarenhet vet vi att tjänstemännen vid landskapsregeringens finansavdelning har en gedigen förmåga att följa skeendena inom landets offentliga ekonomi och hur utfallet i förlängningen fortlöpande tenderar att bli för självstyrelsens vidkommande.

Herr talman! Revideringen av självstyrelselagen har som bekant inte varit någon friktionsfri resa.
Efter ett långt och mödosamt arbete har parterna nu förhoppningsvis fått förslaget om de nya ekonomiska bestämmelserna slutligt i hamn; nu återstår endast att riksdagen inom de närmaste veckorna godkänner den förhöjda avräkningsgrunden från 0,45 till 0,47 %, och så här långt finns det inget som tyder på motsatsen.

Som en del av totalreformen av självstyrelselagen har arbetet med att analysera och klarlägga självstyrelselagens förhållande till grundlagen redan tagit några viktiga steg. Den 11 september arrangerade justitieministeriet ett hörande, vid vilket bland annat fyra sakkunniga i ämnet deltog, och vilka sakkunniga även har inlämnat sina skriftliga utlåtanden till ministeriet. Även till denna del kan man förutspå att det inte kommer att bli en alldeles okomplicerad sak att finna fram till sådana regleringar i den reviderade självstyrelselagen, vilka såväl statsmakten som självstyrelseorganen kan enas om.

Värderade herr talman, bästa lagtingsledamöter! Den pandemi som drabbat stora delar av världen har skördat många människoliv och försatt den ekonomiska verkligheten inför utmaningar som ingen vare sig kan eller kunde förutspå, förutom att de kommer att vara såväl långvariga som ytterst krävande.

Inom vårt land är Åland, enligt tillbudstående uppgifter och utredningar, den region vars näringsliv, ekonomi och sysselsättning troligtvis har drabbats mest, och som därmed kommer att ha den största utmaningen framför sig i arbetet med att återerövra allt det som redan har gått förlorat, och som med största sannolikhet kommer att gå förlorat under de närmaste åren.

Det är således ingen lätt uppgift som det åländska samhället ställs inför och det är inte några avundsvärda förväntningar som kommer att ställas på de åländska självstyrelseorganen. För egen del kan jag försäkra att vi inom statsförvaltningen på Åland, inom ramarna för vad som är möjligt, har en vilja att efter bästa förmåga bistå självstyrelsen i detta krävande arbete.

Jag ber avslutningsvis att få framföra Republikens presidents lyckönskningar till det talmanspresidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, till fromma för befolkningen på Åland.

På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2020-2021 öppnat. Tack för ordet!

short url linkAir Jordan