Plenum den 11 januari 2017 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Förlusten av fem vindkraftverk 2017
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 3/2016-2017
2 Godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 6/2016-2017
3 Godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 7/2016-2017
4 Ändringar i skattelagstiftningen 2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017
5 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2016-2017
Landskapsregeringen budgetförslag BF 2/2016-2017
6 Ändrade regler för användning av provnummerskyltar
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 26 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Ingrid Johansson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av vård av sjukt barn.
Lagtingsledamoten Mikael Lindholm anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.
Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om ledighet från plenum den 16 januari 2017 på grund av deltagande i SAMAKs årsmöte.
Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om ledighet från plenum under tiden 1.1–5.2.2017 på grund av sjukdom.
Antecknas.
Föredras
1 Förlusten av fem vindkraftverk 2017
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 3/2016-2017
En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.
Svaret kommer att ges av vicelantrådet Gunell. Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Ärade kollegor, enligt nuvarande stödsystem faller fem vindkraftverk 2017 utanför det stödsystem som hittills hållit vindkraftsbolagen flytande trots ett extremt lågt elpris. Ifall inget gjorts innan dess kommer Åland att före ingången av 2020 ha förlorat 11 av 19 vindkraftverk. Med beaktande av stigande elpris bör det vara möjligt att inom ramen för budgeterade medel förändra stödordningen så att vi kan undvika att demontera verk i fullgott skick.
Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilken beredskap har regeringen att förlänga befintligt stödsystem fram till 2021 för att undvika demonteringen av 11 av 19 vindkraftverk före 2020?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Tack, herr talman! Tack ltl Harry Jansson för att han värnar vindkraften, det gör också regeringen. Jag undrar om den här frågan blev lite fel ställd? Menar ledamoten avskrivningstiden?
Nuvarande stödsystem varar ju fram till 2022 och trädde ikraft för 2016. Vi har ännu inte gjort vår första utbetalning så ny är lagen och stödsystemen. Det som vi skev i framställningen och som fortfarande är relevant är att det kan bli aktuellt med ändringar i stödordningen om EUs regelverk ändrar, vilket man har aviserat att det gör från 2021. I den händelsen är det möjligt att ändringar i systemet kan gälla.
Om jag förstår ledamotens intentioner med frågan rätt så är det avskrivningstiden man är ute efter.
Den bedömning som landskapsregeringen gjorde, tillsammans med vindkraftsbolagen när den här stödordningen togs fram, är att gå in för en avskrivningstid på 20 år vilken är den revisionsmässiga riktiga. Det skiljer sig när det gäller teknisk livslängd och avskrivningstider. Det finns olika avskrivningstider för olika vindkraftsbolag. Det här kan förstås diskuteras, men 20 år var den regel som vi gick in för. Enligt statsstödsreglerna så får man inte ha stödordningar där man ger stöd till redan avskrivna verksamheter.
Att i dagsläget, när lagen har varit ikraft bara en kort tid, göra ändringar i lagen är inte aktuellt. Det här var en omständighet som både landskapsregeringen och bolagen kände väl till när vi gick inför den här stödordningen gemensamt.
Det är sant att under de här åren så kommer många av vindkraftverken som nu finns på Åland att avskrivas. Vi ska komma ihåg att avsikten med stödordningen var att bevara kärnan i vindkraftsklustret på Åland och den kompetens som finns när det gäller vindkraften. Vi ska ha möjligheter när tiden är den rätta och elpriserna är sådana att ha utrymme för nysatsningar inom det här området.
Att i efterhand komma med en välformulerad motivering till varför det finns skäl att höja avskrivningstiden, just innan stödordningen i så fall skulle upphöra att beröra de vindkraftverken, är nog väldigt svårt att motivera.
Man får komma ihåg att stödordningen kom ju i kölvattnet av vindkraftsstödet från riket, vår möjlighet att vara med i inmatningstariffsystemet. Vi försökte rädda det som räddas kunde av åländska vindkraftverk, men samtidigt också ha ekonomiska möjligheter att satsa framåt på en ny stödordning för ett mera teknikneutralt system som vi ska kunna gå inför i samband med den klimat- och energistrategi som landskapsregeringen just nu utarbetar.
Parametrarna i den nu gällande stödordningen var ju väldigt kopplade till elpriset som då var mycket lågt och som bedömdes vara mycket lågt.
Jag anar väl att orsaken till att den här frågan nu har aktualiserats beror på att elpriset trots allt har varit högre. Stödordningens dyraste scenario skulle ha varit 2,7 miljoner för de här åren. Det betyder ju inte att dessa 2,7 miljoner per automatik utfaller, utan parametrarna för stödsystemet ska i så fall uppnås. Det är det som nu har hänt, att något mindre pengar behöver utbetalas pga. att elpriserna är högre.
Jag kan avrunda här, så kanske ltl Jansson har tilläggsfrågor.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Tack vicelantrådet för svaret och preciseringen. Det är exakt som vicelantrådet uppgav, det är själva avskrivningstiden som är centralt.
I den lag som vi alla tillsammans antog under fjolåret så står det att ett vindkraftverk som är helt avskrivet eller äldre än 20 år inte kan komma i fråga för detta. Det här är ju den springande punkten och därför blir jag lite besviken på vicelantrådets svar.
Visserligen, som lantrådet mycket riktigt uppger, så har elpriset förändrats. Vi kommer sannolikt inte att behöva använda alla 2,7 miljoner som finns anslaget för detta, från 300 000 euro per år och uppåt.
Varför inte titta positivt på detta och göra en ändring av lagstiftningen? Utgående från att de berörda elbolagen faktiskt själva vill ändra sin avskrivningstid, dvs. förslagsvis upp till 25 år för då klarar man 20-års gräns.
Vi har sagt att vi har råd. Vi har de facto överskott budgeterat i budgeten för i år, ungefär 6 miljoner, och vi behöver inte röra det överskottet ändå. Så jag förstår inte varför? Den formuleringen som vicelantrådet använde här; ”hur vi ska kunna motivera det här”, så enligt min efterforskning så är det fullt möjligt att göra det här. Det är bara upp till oss själva, vi 30 som representerar lagtinget, att göra den bedömningen. Det är bara för landskapsregeringen att komma till den slutsatsen att det här vill man göra med tanke på miljön och att man vill leva upp till de hållbarhetsstrategier med mera som vi har slagit fast inom ramen för en massa vackra ord.
Vi vill ge det här ett uttryck genom att se till att, via en nästan bokföringsteknisk manöver, inte dessa vindmöllor som vi ser här på andra sidan viken börjar plockas ner om några månader.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Vi har inte sådana lagberedningsresurser så att vi stifta om samma lag, om och om igen. Vi kan heller inte stifta om lagar i relation till elprisets upp- och nedgång. Det blir inte seriöst!
Nu har vi precis gått in för stödordningen. Vi har bara för en kort tid tillbaka kommit överens om den såsom den ligger med vindkraftbolagen. Vi har ännu inte ens gjort den första utbetalningen. Vi tycker att vi måste pröva det här systemet.
Varför det är svårmotiverat med en ny avskrivningstid är för att den här lagen som vi tog behövde ju inte notifieras utan vi kunde motivera den enligt gruppundantagsförordningen. Det betyder att om man börjar granska det här så det är lite svårt att motivera varför avskrivningstiden plötsligt skulle skjutas fram nu när det närmar sig att de här vindkraftverken inte skulle komma i åtnjutande av stödsystemet. Det är i alla fall vår bedömning.
Vi vill pröva det här nu. Vi har ju andra vägar att gå framåt. Vi söker nya möjligheter att utveckla åländsk vindkraft som inte bara är fast i de gamla verken. Vi söker tillsammans nya vägar för framtiden.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Är det verkligen så illa att den åländska vindkraftens överlevnad ska vara beroende av lagberedningens resurser? Landskapsregeringen har ju slösat enormt med resurser på frågor som inte är relevanta för samhället. Jag tänker på sänkt rösträttsålder och så vidare. Nog är det ju märkligt att vi ska låta miljön blir lidande på grund av det.
Jag kan lova här och nu att jag själv kan formulera all den lagtext och de motiveringar som behövs helt gratis för landskapsregeringen, för så mycket bryr jag mig om miljön. Miljön är betydligt viktigare än att några formella saker. Det enda som behöver ändras är de facto en punkt i landskapslagen. Jag förstår faktiskt inte hur ett miljötänkande vicelantråd kan stå här och försvara en sådan passiv hållning till att vi skrotar det som faktiskt är kärnan i den åländska vindkraften.
Det går inte att skrämma oss med EU en gång till. Vi har lärt oss nu att notifieringen förra gången var helt onödig. Det tog över två år, en helt onödig försening av hela stödsystemet. Det går inte att skrämma oss med det. Det här är någonting som Åland kan göra om vi vill göra det. Från centerns sida så vill vi göra det här för miljöns bästa.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Denna fråga har ju aktualiserats nu p.g.a. att elpriserna har höjts. Det är ju det som har förändrat situationen, annars skulle de här pengarna ha utbetalas i enlighet med det som lagframställningen säger; åren 2016, 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Det här är helt relaterat till en ny ordning på marknaden med något högre elpriser.
Jag tycker nog att det kanske inte enbart är landskapets sak att vindkraftverken kan fortsätta. Det måste ske i samarbete, bolagen själva ska också förstås göra allt de kan för att behålla befintliga vindkraftverk och att vi utvecklar vindkraften.
Landskapet har just lagstiftat om det här. Vårt fokus är nu på framtiden. Hur kan vi få till stånd nya satsningar? Hur kan vi utveckla hela klustret för förnyelsebar energi på Åland som ska vara teknikneutralt, brett och till förmån för alla?
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
2 Godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 6/2016-2017
3 Godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 7/2016-2017
Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat sända båda ärenden till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendena upptas därför för remiss vid ett senare plena.
4 Ändringar i skattelagstiftningen 2017
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017
5 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2016-2017
Landskapsregeringen budgetförslag BF 2/2016-2017
Båda ärenden upptas till behandling vid nästa plenum.
6 Ändrade regler för användning av provnummerskyltar
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 16 januari klockan 13.00. Plenum är avslutat.