Plenum den 12 december 2018 kl. 13:00
Protokoll
-
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018
Enda behandling efter bordläggning
3 Varutransporter till skärgården
Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 2/2018-2019
5 Godkännande av avtalet om ett europeiskt informationssystem för fordon och körkort
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 1/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 1/2018-2019
6 Uppdaterade bestämmelser i polislagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2017-2018
7 Tillgängliga webbplatser och mobila applikationer inom förvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2017-2018
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019
9 Ambulanstransporter i skärgården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2018-2019
Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 5/2017-2018
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
28 ledamöter är närvarande.
Antecknas.
Andra behandling
1 Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling efter bordläggning
3 Varutransporter till skärgården
Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019
Ärendet bordlades vid plenum den 10 december 2018. Först tillåts fortsatt diskussion. Om det under diskussionen väcks förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas en gång om lagtinget så beslutar.
Diskussion.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Eftersom vi från Ålands Framtid är undertecknare av spörsmålet så tänker jag försöka säga någonting om detta. Det blev belyst ganska mycket förra gången, i princip allting, men jag vill ändå lyfta några tankar.
Som jag sade i replik förra gången så när man lyfter upp sådana här frågor, stora förändringar just för skärgårdsbutiker och skärgårdstrafik så borde man ha en lite längre framförhållning än vad det har varit i den här frågan. Ministern sade att man har haft en bra dialog. Alla har på något vis accepterat att man ska fortsätta den här dialogen och man trodde att man kommer att nå ett bra resultat.
Om man tittar i media så har det varit reaktioner från skärgårdsborna, framförallt från näringsidkare. Det har inte skötts bra. Man får uppfattningen att man har backat in i de här problemen på det viset att man först i ett sent skede kommer med ett förslag utan någon djupare förankring hos näringsidkarna. Landskapsregeringen lägger ett förslag som man förstås revolterar emot, och det har jag full förståelse för eftersom det i 30 år i princip har drivits en typ av stödverksamhet för den här trafiken. Sedan helt plötsligt klipper man av och så ska man börja lösa problemen själva.
Vi vet att skärgårdsbutikerna är extremt utsatta och därför har det utgått ett stöd för butikerna för att upprätthålla servicen. Det är egentligen en överlevnadsfråga att ha butiker i skärgårdskommunerna. Om en butik försvinner från en kommun så då börjar nedläggningen av skärgården.
Man kan inte vara nöjd med det sätt som man har fört förhandlingar med skärgårdsbutikerna, det har jag full förståelse för.
För att hålla liv i skärgårdsbutikerna så hade vi en gång i tiden ett förslag från Ålands Framtid att man skulle överta alkohollagstiftningen för att butikerna skulle ha möjlighet att sälja lite starköl och svaga viner. Debatten blev då att vi ville göra alla skärgårdsbor till alkoholister för att tillgången skulle medföra att skärgårdsborna inte skulle klara av att hantera utbudet.
Nu har ju staten själv gått in för att man får sälja de här produkterna i butikerna. Vi har diskuterat alkohollagstiftningen här i ett senare skede. Man har uttryckt sig från flera håll att det skulle vara bra och vi kunde hantera det här själva och styra alkohollagstiftningen så att vi själva skulle reglera utskänkning och försäljning. Det var ett sätt för att öka möjligheterna till utbud för skärgårdsbutikerna och på det viset kanske man kunde komma ifrån stöden om man hade de här möjligheterna. Jag tror inte att det är så farligt, jag har större förtroende för skärgårdsborna än att jag tror att de skulle börja dricka och bli alkoholister som det sades då.
Nu är det en förändring på gång och vi är inte emot förändringar. Kan man göra det bättre och billigare så är det helt okej. Det gäller tillvägagångssättet, man borde ha förankrat frågan lite bättre bland skärgårdsborna och framförallt hos företagen.
Jag tror att landskapsregeringen och de som har varit ansvariga för det här borde tänka efter när man kommer med sådana här förändringsförslag, att man förankrar det i ett litet tidigare skede.
Jag tror det räcker så. Tack.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Det är intressant att höra. Ena stunden uppfattade jag det som att ltl Eklund ville att vi skulle stöda skärgårdsbutikerna, och nästa stund fick jag känslan av att kanske inte.
Om det blir en situation i en skärgårdskommun där det bara finns en butik och den är hotad, kan ltl Eklund tänka sig att öka stödet för att butiken ska ha en förutsättning att överleva?
Vad gäller alkoholförsäljning så har de möjligheter redan nu att bli ombud för Alko. Till den delen så får de en liten försäljning, hur stor den pengen är vet jag inte, men någonting får de.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag tror inte jag sade någonstans att vi skulle dra in stöden för skärgårdsbutikerna.
Jag sade att vi lyfte frågan en gång i tiden när det gäller alkohollagstiftningen och att man skulle skapa möjligheter att ha ett större utbud för skärgårdsbutikerna för att få mer omsättning och ha service för turismen. I det fallet tänkte vi på utbudet för turister och servicen. Nu i ett senare skede har kommit möjligheter för butikerna att bli ombud men det fanns inte då på den tiden.
Vi har inte väckt tanken om att man skulle dra in något stöd till skärgårdsbutikerna. Som jag sade i mitt anförande så är det en överlevnadsfråga att det finns en butik i varje kommun.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Jag uppfattade det rätt tydligt att man inte är intresserad av att dra ner på stöden. Min direkta fråga var: Om en butik är hotad, är man då villig att öka på stöden för att behålla butiken?
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, man borde ha kunnat uppfatta det i mitt anförande eftersom jag sade att det är en överlevnadsfråga för kommunerna i skärgården att man har en butik och då är jag också villig att öka stöden om behovet finns.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! När man bor i skärgården så finns det andra saker som är viktiga jämfört med att bo inom ett fast vägnät. Det allra viktigaste för de flesta skärgårdsbor är trafiken, att det finns en fungerande trafik och att det finns en fungerande interntrafik inom kommunen.
Det andra är att det finns närproducerad service, nära till skola, nära till dagis och gärna också förstås nära till ett äldreboende.
Det tredje är hälsovården, att det finns hälsovård och beredskap dygnet runt eller att man är så lyckligt lottad så att man har man någon sjukvårdskunnig som bor granngårds och som kan ställa upp och hjälpa till när det behövs.
Det fjärde som sedan kommer upp - och som jag tror att inte någon som bor inom ett fast vägnätet eller på fasta Åland ens behöver fundera på - det är transporter. Att det alltid finns fungerande transporter och att man vet att transportbilen kommer när den ska komma och det förutsätter förstås att det finns en färjetur. Det är inte viktigt därför att man skulle ”svälta ihjäl” om butiken är stängd en dag eller två. Det är viktigt att vetskapen hela tiden finns, för det är nämligen en stimulans för skärgårdsborna och också för dem som besöker skärgården att handla lokalt. Att handla lokalt är en förutsättning för att butikerna ska kunna vara öppna året runt. Det finns inte 15 olika sorters vichyvatten, det finns definitivt inte fyra olika sorters glutenfritt knäckebröd, men det finns av allting. Då får man välja, ettdera köper man lokalt och man kanske inte får det man brukar få, annars handlar man någon annanstans och tar det med sig. Det är ett av de största hoten mot skärgårdsbutikerna, att vi som bor där inte handlar lokalt och att de som kommer dit har bilarna fulla med varor, istället för att kanske betala lite mer stöda den lokala butiken.
Vi diskuterade varutransporter i skärgården i måndags. Jag har själv fått mycket respons på det som sades här i lagtinget. Alla har förstås inte lyssnat slaviskt hela tiden på som har sagts. Från skärgården uppskattas att vi lyfter frågan här i Ålands lagting och diskuterar den. Huruvida det sedan är ett spörsmål eller om ett ärende kommer ifrån landskapsregeringen det tror jag att den stora massan inte har någon egentlig åsikt om. Det är ett ärende som diskuteras och det är viktigt.
Den största kritiken som riktas mot landskapsregeringen är inte att man vill omförhandla avtalen, utan det är sättet som man gör det på. Man ställer skärgårdsborna inför fait accompli och detta ska de själva hantera med några veckors varsel.
Ålands Framtids Brage Eklund lyfte fram i sitt anförande att den största kritiken är den otroligt korta tidshanteringen. Ni ska veta att landskapsregeringen har tre månader på sig att besvara ett brev. 50 företag på norra linjen och 30 företagen på södra linjen ska på några veckors varsel klara av att omstrukturera och göra en upphandling av färskvarutransporter.
Detta kommer man att lyckas med. Vet ni varför? För det finns inget annat val! Hanterar skärgårdsborna inte detta själva så kommer de nämligen inte att ha några transporter, så enkelt är det.
Tack till er som har deltagit i den här spörsmålsdebatten. Som läget är nu så kommer jag inte att ta det här ärendet vidare. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, fru talman! Slutklämmen av diskussionen tycker jag är lite felaktig. Det är klart att det kommer att ordna sig. Ingen har någonsin trott någonting annat, i alla fall inte i det här huset.
Vi från landskapsregeringen har aldrig släppt handen från skärgården och skärgårdsbutikerna. Vi har aldrig sagt att vi kommer att upphöra med finansiering, upphöra att ta ansvar eller att upphöra med vårt engagemang att skärgårdsbutikerna kan tillförsäkras en överlevnad. Därför har vi hållit det väldigt tajt och vi har tillsammans löst det här.
Grunden till att vi började med frågan var att vi lyssnade på skärgårdsborna framförallt när det gäller den södra linjen där man inte var tillfreds med nuvarande system.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det är uppenbarligen så att vicelantrådet har ett stort behov av att rättfärdiga landskapsregeringen och kanske speciellt sitt eget agerande i den här frågan. Om man har följt med i media och insändare och man kanske också har valt att följa de diskussioner och debatter som har förekommit på facebook så hjälper det ju inte vad vicelantrådet säger nu, vad hennes intentioner har varit eller vilken information hon har gett för mottagaren har nämligen uppfattat det på ett annat vis. Man har uppfattat det här på ett helt på annat vis både på Kökar, i Sottunga, i Kumlinge, i Enklinge, på Lappo och Brändö och detta kan inte vara mottagarnas fel.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Nej, jag har långtifrån sagt att någon är ofelbar. Landskapsregeringen har varit tydlig, vi har hjälpt skärgårdsbutikerna genom att höja stödet och det kan ju också vtm Thörnroos nämna om hon vill vara lite nyanserad.
Vtm Thörnroos bygger sin argumentation på facebook. Som hon sade i debatten här tidigare; ”jag väljer att föra fram hörsägen”. Det är verkligen oseriöst. Jag tycker att vicetalman, som talman, borde vara med och höja ribban i lagtinget och inte sänka den. Det blir en väldigt tråkig och oseriös debatt med vtm Thörnroos.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag hade en kort diskussion här tidigare under förmiddagen med infrastruktur Mika Nordberg som jag mötte i dörren. Jag förklarade att orsaken till att jag använde ordet ”hörsägen” var att de personer, som jag kan namnge, kan jag inte namnge från talarstolen i Ålands lagting eftersom de själva inte har möjlighet att stiga upp och försvara sig så därför använde jag ordet hörsägen.
De rubriker och skriverier som har varit på facebook så där håller jag helt med vicelantrådet att de ska man ta med en nypa salt. Men vi har ju också våra lokala tidningar som har lyft upp den här frågan och det har varit många insändare från skärgårdsborna. Public service har också haft flera inslag där den djupa oron hos skärgårdsborna har framkommit alldeles tydligt och klart.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
4 Direktval av lantrådet
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 2/2018-2019
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! I vårt grannland Sverige har det gått 100 dagar sedan de hade riksdagsval, ännu har de inte fått en statsminister som har blivit vald. Samma problem kan också uppstå i landskapet om man inte kommer överens.
Den här motionen innebär ett demokratiskt beslut på vem som skulle bli lantråd. Man har det direktval av lantrådet samtidigt som vi har lagtingsval.
Lagmotionen innebär att man har fyra kandidater på samma lista. Det kan vara flera kandidatlistor, hur många som helst. Den som får största jämförelsetalet blir vald, och den personen blir lantråd som har flest röster på den listan.
Det skulle också bli ett klarläggande, tror jag, för den fortsatta demokratiska processen. Folk vet vilken väg de väljer när de lägger sin röst i valurnan. Man vet på förhand om man vill ha tvångssammanslagning av kommunerna, om man vill ha miljöförstöring i skärgården med stora broar osv. för då vet man vilken väg man tar. De partier som ställer upp lantrådskandidat står för viss sak. Det är viktigt.
Många säger att man är vänster eller höger, men sedan är de med i samma regering ändå. Det är inte det som väljarna har valt.
Det kan vara fyra partier på en lantrådskandidatlista, det kan vara bara ett parti som ställer upp fyra kandidater och då vet man vilken väg man väljer för den fortsatta politiken.
Vi vet tyvärr att parlamentarismen i landskapet idag fungerar så att vi har ett regeringsblock som kommer med sina förslag, oppositionen kommer med behjärtansvärda förslag och som många i regeringsblocket också tycker att är bra, men man blir tillhunsad i utskottet att vi i regeringsblocket har kommit överens om detta, inte får man hålla med oppositionen. Det är inte den demokratin som Ålands folk vill ha, tror jag.
Vi är inte så stort samhälle och vi ska ta tillvara alla goda idéer som finns. Vi ska inte kopiera bortifrån, som vi gjort här, hur vi ska välja lantråd. Vi ska utveckla vårt samhälle själva.
Lantrådet har också en mycket stark makt i det självstyrelsepolitiska systemet. Lantrådet ska stå upp för Åland gentemot riket. Ju starkare position lantrådet har desto bättre är det, så att inte lantrådet dagen efter kan bli sparkad från sitt ämbete när man kanske har fört en konstruktiv förhandling med riket. På grund av en bro i skärgården så kan lantrådet tappa sitt förtroende dagen efter i lagtinget. Att det går till på det sättet är inte bra för Åland som helhet, vilket man nog bör beakta i de sammanhangen.
Vi vet vad som har hänt med revisionen. Jag tror att det är viktigt att vi har ett lantråd som har en stark bakgrund i folket och ett demokratiskt val. På så vis kan lantrådet stå upp för Åland och ålänningarna.
Som det är nu kan t.ex. ett parti ha ett möte och bestämma vem som ska bli partiledare, det finns olika grupperingar och man kanske vinner med en röst. Den personen blir sedan lantråd för de andra grupperingarna i den konstellationen bildar regering och vill inte blanda sig i vad man har kommit överens om. Det är så som det har fungerat de sista åren, rätta mig om jag har fel, men så är det oftast. Det kan vara ett litet parti som har representanter från skärgården, men de kanske inte hann fram på grund av att en färja inte kom och så blir någon annan vald till partiledare där. Den personen blir då lantråd, fast alla inte tycker det i den regeringskonstellation som man har kommit överens om.
Så fungerar systemet idag, den enskilde ålänningen har inte någonting att säga till om och det bör man beakta när man behandlar den här lagmotionen. Jag hoppas att vi i lagutskottet kommer att ha en konstruktiv debatt om detta.
Man kunde hoppas att vi redan till kommande val skulle få detta, men det är kanske lite för tidigt. Kanske den här motionen kommer att förverkligas om 15 år? Så brukar det vara med bra idéer, det tar länge före de går igenom.
Jag hoppas att den här lagmotionen ska sätta igång möjligheter för folk att tänka framåt. Hur vill vi utveckla vårt samhälle? Vilken parlamentarism vill vi ha? Har vi det bästa systemet idag, eller är det inte det bästa systemet? Enligt vår bedömning är det inte det bästa. Man bör titta på det här.
Som sagt var, Sverige skulle ha varit jättetacksamma om de skulle haft det här systemet idag. Då hade man valt och fyra partier hade stått bakom sin statsministerkandidat som hade blivit vald. Då hade det varit klart. Man sätter ett land i gungning. Prestige hos partiledare gör att man inte kan komma överens och då lider förvaltningen och hela samhället. Vi har sett hur det är i Sverige och det kan inträffa här när som helst, efter vilket val som helst och det bör man nog lägga i ryggsäcken när man ska titta på vår framtid. Tack, talman.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! I de val som har varit så har vi haft kandidater i form av valmagneter och de har tilldragit sig många röster. Ltl Häggblom kan räknas till en av dem. Skulle ledamoten själv vara beredd att tillträda rollen som lantråd? Som jag har förstått historien hittills så har ledamoten avsagt sig i medlemskap i landskapsregeringen i de regeringsbildningar där ledamoten har varit med och stött. Hur ser ledamoten själv på att tillträda den posten?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Om det är så att moderat samling kommer att stöda den här motionen så att den blir gällande i kommande val så är jag också beredd att ställa mig till förfogande.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag har försökt läsa den här motionen och paragraferna. För mig är det fortfarande lite oklart. Om en kandidat är väldigt populär och får flest röster men tillika ändå inte lyckas med lagbygge att skapa sig en regering som har en majoritet här i salen, är det då en form av en minoritetsregering? Det är ju ändå ett lagbygge. De förslag som landskapsregeringen, med lantrådet i spetsen, lägger fram så man bör ju säkerställa sig om en majoritet i salen för att få igenom de lagar och de förordningar som ska tas, annars blir det ett ganska handlingsförlamat lantråd trots allt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det är fyra kandidater på samma lista enligt det förslaget som ligger här. Det finns alltid möjligheter att komma med bättre förslag. Den som får flest röster på den listan, med fyra kandidater, blir då vald till lantrådet, om den listan har fått mest när det gäller jämförelsetalen jämfört med andra listor som eventuellt har ställts upp.
De övriga ledamöterna i landskapsregeringen ska ha en majoritet bakom sig i parlamentet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det är alltid spännande och intressant att lyfta på ltl Häggbloms idéer.
Jag har konkreta frågor kring lagmotionen. Vem ska avsätta lantrådet? Idag sitter lantrådet på lagtingets förtroende, men vem är det som avsätter lantrådet i den värld som ltl Häggblom målar upp?
Det parlamentariska läget i Sverige beror mångt och mycket på att det finns ett parti som alla andra partier vägrade samarbeta med redan före valet. Risken finns väl att om man väljer ett lantråd direkt så kan det vara en kandidat med aningen grumliga intentioner och som ändå blir en röstmagnet. Är inte sannolikheten då ganska stor att det blir en väldigt svag regering och en regering som kanske ändå inte har den demokratiska tyngden som de borde ha när de styr?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Lantrådet kommer att bli som en motsvarande president på Åland med det valsystem som föreslås här. Den personen kan inte avsättas under pågående mandatperiod. Den personen sitter vald under hela tiden. De övriga ledamöterna ska ha parlamentets förtroende och kan avsättas av parlamentet, men inte lantrådet.
Att inte tro på det som folket säger i val, det anser jag vara fel. Att man utestänger någon, som ltl Holmberg sade, att man inte ska prata med ett visst parti eller vissa kandidater, sådant tar jag enormt avstånd ifrån. Sitter vi här i parlamentet så ska vi behandla alla lika och ta de bra idéer som alla kommer med.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag sade absolut inte att man skulle utestänga någon. Jag gav en kort personlig beskrivning över det parlamentariska läget just nu i Sverige. Jag vet att det parti som nu är sidsteppat redan på förhand, före valets utgång, visste om att de egentligen inte hade någon att samarbeta med när det gäller de större partierna.
När det gäller demokrati så tycker jag att dagens system är alldeles utmärkt. Det största partiet blir regeringsbildare och oftast blir röstmagneten lantrådskandidaten. Det om någonting borgar väl för en bred demokratisk struktur.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det finns ingenstans reglerat att det största partiet får lantrådsposten på Åland. Det är bara en princip som man kanske har kommit överens om partierna emellan. Men det finns inte skrivet någonstans. Därför har också socialdemokraterna haft lantrådsposten. Frisinnad samverkan hade också lantrådsposten en gång när obunden samling gav dem vårt förhandlingsmandat. Så det finns ingenting som är hugget i sten till den delen.
Med det här systemet så skulle man få ett klarläggande på förhand vilken politik som lantrådet kommer att föra och även de partier som stöder lantrådet. Om socialdemokraterna och moderaterna ställer upp kandidater så vet man vilken politik de för, därför att de måste säga hur de kommer att driva politiken under fyra år.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Syftet med den här motionen är alltså att skapa blockpolitik på Åland där fyra personer går till val på en gemensam valplattform. Lyckas de få den starkaste kandidatens röster på sin lista så är det den konstellationen som också ska bilda regering. Det är ett helt nytt politiskt system som ledamoten föreslår, så vitt jag kan förstå.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det är ett system där väljarna vet vilken väg som Åland kommer att gå de kommande fyra åren när det gäller dem som ställer sig bakom den listan. Det kan ju vara bara ett parti också, men det kan till exempel vara fyra partier som ställer upp en kandidat var och då måste de klargöra vilken politik de tänker föra.
Jag tog upp ett exempel. Fyra kandidater säger att vi ska ha en tunnel till Föglö. De andra partierna i nuvarande majoritet som har lantrådsposten i lagtinget säger att det ska vara bro och färja. Där har man en skiljelinje. Samma sak med tvång och kommunreform gentemot frivillig kommunreform.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Jag skulle vilja ha ett tydligt svar från ledamoten. I den här motionen föreslås alltså en aktiv blockpolitik på Åland?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det beror precis på vem som ställer upp och hur de ställer upp. Det är upp till de kandidater som ställer upp, inte behöver det bli blockpolitik. När det gäller en fyra personers lista så tror jag att folk kräver att de vill veta vilken politik som de tänker föra. Det är viktigt. Det ena partiet säger att vi ska högerpolitik och det andra säger att vi ska vänsterpolitik, det bli förvirrande för folk i så fall, vilket vi har idag i åländsk politik. Det funkar ju inte!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag förstår inte riktigt vad ledamoten vill med sin motion. Han lyfte fram att han inte vill utesluta någon. Han tror på folket. Alla ska behandlas lika, men ändå före valet så ska ett nytt regeringsprogram och en ny ideologi sättas ihop av fyra partier. Vad händer med de som inte hör till den listan? Det är ju ett direkt uteslutande av folkets vilja. Om den stora valmagneten inte finns bland dessa fyra tänkbara lantrådskandidater, har man då lyssnat på folket?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Folket avgör valet och folket kan inte ha fel. Detta borde man acceptera.
I dagens system kan någon bli lantråd som folket inte tänkt sig och styra Åland under fyra år. Eftersom lantrådet har en så pass stark och viktig funktion i det åländska självstyrelsesystemet så tror jag att vi behöver stärka den.
Det kan också vara fler eller färre kandidater på listan, det beror på vad lagtinget beslutar om man går in för det här det systemet. Det viktiga är att man ger möjligheter. Men man ska också klargöra vilken politik som kommer att föras.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag tycker inte att ltl Bert Häggblom har ett logiskt resonemang. Om folket inte kan ha fel, vilket är helt klart vårt partis åsikter - man ska lyssna på folket och det är valet som avgör - så borde rimligtvis så de partier som vi har vara uppställda som enskilda kandidater. Den som har fått flest röster skulle bli det tilltänkta lantrådet. Jag förstår ändå inte varför man ska blanda in blockpolitiken och sedan ändå förminska det till bara fyra kandidater. Jag tycker att resonemang inte håller överhuvudtaget om man nu ska prata om folkets vilja och lyssna på dem.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, talman! Visst finns det möjligheter att tänka sig andra system om man bara vill ha en mans listor, och att den personen blir vald. Problemet är då när det ska bildas en regering, som bör har majoritet i lagtinget. Det är bättre att folket på förhand vet vilken politik som kommer att drivas av den landskapsregeringen och det lantråd som ska styra den regering som lagtinget tillsätter, förutom lantrådet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Ltl Häggblom efterlyste en lantrådskandidat och hur det ska se ut i framtiden. Liberalerna för Åland har en lantrådskandidat i våra val, vi har ett valprogram och vi går ut och beskriver vår politik som vill föra. Väljarna som väljer oss får ett klart besked om vilken politik vi för. Vi har en namngiven lantrådskandidat i våra val. Den saken är klar.
Sedan ska ledamoten fundera på det här problemet; om det blir ett folkvalt lantråd och ett folkvalt lagting och om det blir en konflikt mellan dessa två institutioner i självstyrelsesystemet och bägge kan härleda sin makt direkt från folket, hur ska ha en sådan konflikt lösas?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det har under årens lopp också funnits många stridigheter i den åländska politiken, bl.a. mellan lantråd och talman som var ganska häftiga under ett antal år. Men det har alltid löst sig, det är förnuftiga människor som är valda. Partierna står ju bakom lantrådskandidaten och ofta blir det de som också bildar landskapsregering.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! ”Det är förnuftiga personer, det har alltid löst sig”. Ja, det stämmer, men så är det också i gällande system, så har det gjorts. Jag förstår inte varför den här motionen skulle förbättra den situationen, dvs. att det löser sig ändå. Då tror jag bättre på det system vi har just nu.
Motionären jämför republikens presidents förhållande till riksdagen med lantrådets till lagtinget, det är inte riktigt samma sak. Det är ganska stora skillnader. Närmast kunde man tänka sig att lantrådet skulle motsvara eventuellt en statsminister, vilket inte alls är samma sak som en president. Även den jämförelsen haltar ganska kraftigt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det är alltid betraktaren som själv avgör hur han bedömer saker och ting och vem som haltar och vem som behöver krycka. Så är det ju. Det är därför vi har politik, vi har olika åsikter om det. Det här är vår åsikt. Vi tror på att det skulle stärka självstyrelsen som nu är i en djup kris, som vi ser det. Självstyrelselagsrevisionen har kört på grund. Det ekonomiska systemet haltar och det tycks väl också köra på grund.
Om man stärker att ett lantråd inte kan sparkas av att lagting, hipp som happ, när man har djupa och hårda förhandlingar, så det skulle ge mycket bättre trygghet och säkerhet i det självstyrelsepolitiska systemet.
Samtidigt om man har fyra kandidater - man kan ha fler eller färre, det är upp till lagtinget att välja - så stärker man också väljarnas insyn när det gäller vilken väg kommande landskapsregering kommer att ta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Jag tycker att det är uppfriskande med en ny idé och att man tänker utanför boxen. Men den här motionen är inte desto mera än detta, tycker jag. Den verkar ganska orealistisk. Den faller inte så väl ut när man gör det här tankeexperimentet. Vi tänker oss de här fyra kandidaterna - Häggblom själv hade ganska många röster i valet - om Häggblom hade blivit vald till lantråd och vi hade haft dagens situation, då är det lätt att tänka sig att det havet som redan stormar skulle storma bra mycket mera. Vill vi ha detta i den åländska politiken? Ett totalt kaos, för det bäddar för det. Man har ju också hört i ledamotens anföranden att det blandas in ganska friska och hårda populistiska argument, vilket kanske också skulle bli tongivande i en sådan debatt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag förstår precis ltl Tony Wikströms replik. Socialdemokraterna sade inför det här valet att de absolut inte skulle sätta sig i en landskapsregering där obunden samling ingick. Det avspeglade precis vad du sade. Detta sade man i radiodebatten, vilket jag beklagar. Vi har ingenting emot att förhandla med vem som helst. Men er partiledare sade det. Det finns faktiskt på band, och det tror jag att hon också tillstår. Därför förstår jag din åsikt.
De som har en annan syn, som jag, som kan förhandla med alla så tror jag att man kan ska vara öppen för det. Man ska inte utesluta någon i vårt samhälle överhuvudtaget, det är det viktiga om vi ska föra Åland framåt.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! I vissa frågor är det klart att det finns ideologiska skillnader. Inför det här senaste lagtingsvalet så stod socialdemokraterna och obunden samling väldigt, väldigt långtifrån varandra när det gäller flyktingfrågan. Då var det självklart att ett regeringssamarbete var ganska så uteslutet. Jag antar att så blir fallet också nästa år.
Att åtnjuta lagtingets förtroende, är det inte ett väldigt stort problem om man har ett lantråd som inte har stöd här i salen men har blivit vald av folket, kanske med oschyssta väldigt populistiska metoder, kanske t.o.m. med fake news och rena lögner men ändå har lyckats piska upp stämningar och fått de här rösterna. Är det en bra demokrati för Åland?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Där har vi olika syn på demokratin. Jag tror att folket alltid har rätt. Att påstå att någon som får mest röster i valet är på politisk, det tycker jag att är fel. Inte är folk så lättlurade som ltl Tony Wikström säger. Folk vill ha ledare som visar riktning och de vill veta vilken politik som man vill föra.
De farhågor som Wikström har tas bort med att man har fyra kandidater på en lista, man kan ha fem eller man kan ha sex. Då tas ta bort att det blir bara en, som riksdagsvalet var tidigare på Åland tidigare, alla var en mans listor. Den som hade mest blev vald.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Det har varit intressant att lyssna på ltl Häggbloms försök att förklara någonting som egentligen verkar vara väldigt krångligt. Det som man vill åstadkomma blir egentligen en mera förvirrad situation än vad det kan tänkas bli med nuvarande system.
Det är bättre att man väljer och vet att man har det som vi har det idag. Vi har ett tryggt lantråd som har arbetat väldigt hårt med självstyrelselagen, och ledamoten försöker nu anklaga lantrådet för att inte ha gjort ett gott jobb. Det är riktigt lågt, tycker jag.
Däremot har vi hört i debatten tidigare att oppositionen tänker göra blockpolitik av det här. Det här är ytterligare ett spel i den riktningen, man vill skapa någonting på förhand. Då är det bra om man på förhand också berättar vad det är som gäller inför kommande val.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! För det första, jag har inte alls klandrat sittande lantråd i mitt anförande. Jag sade att vi har en situation där självstyrelselagen har gått på grund. Är vi inte överens om detta? Det kom ingen självstyrelselag till riksdagen. Jag kan inte klandra henne för den skull. Men situationen hade kunnat bli så pass allvarlig att majoriteten i Ålands lagting hade ansett att hon hade gjort ett så dåligt jobb så att hon inte ska vara lantråd, fast hon kanske är i sådana förhandlingar som är avgörande. Det är där som jag vill stärka lantrådsposten, att man inte ska vara beroende av någon åsikt en viss dag i lagtinget för då tappar man mandatet att förhandla för Åland. Jag tror att det skulle vara starkt om vi ska utveckla vår självstyrelse. Det är detta som jag vill stärka.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Lantrådet har strävat efter att ha ett enigt lagting bakom sig. Om det sedan finns ledamöter i lagtinget som har valt att ta en annan inställning till det hela så är det ju inte lantrådet. Lantrådet har gjort precis vad som kan förväntas av henne. Däremot spelar ledamoten en massa konstiga jokrar och andra märkliga kort i detta spel.
Jag återkommer till det som ltl Häggblom vill, att komma någonstans, men då måste man berätta hur den framtida blockpolitiken kommer att se ut inför kommande val. Det är ju det som man målar upp när man väljer att det ska vara fyra partier som står bakom en kandidat. Vad händer om de fyra partierna inte får ihop en majoritet?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det är klart att man kan utläsa allt ur en lagmotion. Ltl Staffans rädsla var talet fyra. Men som det står i lagmotionen så härrör sid det faktiskt från riksdagsvalet som vi har idag, fyra. Jag tänkte inte på att centern, obundna, Ålands Framtid och Åländsk Demokrati skulle ha en lantrådskandidat. Det var inte det som var min tanke med den här lagmotionen, men det är så som det utläses. Kanske det skulle vara ett intressant val? Låt oss pröva det i kommande valet så ska vi titta om det ordnar sig.
Jag tror att vi ska se på viktighetsgraden hos lantrådet. Var vill vi ha den i vårt framtida Åland? Det kanske inte blir i kommande val, men i framtiden. Vi måste se hur vi ska stärka vår självstyrelse. Det är detta som är det viktiga för mig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Bästa kolleger, ibland får vi på våra bord sådant som egentligen känns som utmanande med tanke på den dagspolitiska vardag som vi alla upplever nu och då. Jag tror att för att det ska finnas förutsättningar för att förstå andemeningen bakom motionärernas tankar och syftet i det här fallet så ska man inte jämföra med dagspolitiken med de problem som kännetecknas just nu av relationen till Finland. Det gäller nog att bortse från personfrågorna i detta nu.
I likhet med ltl Tony Wikström så tycker också jag om när folk både har ambition och framförallt kunnande att tänka utanför den normala boxen. Det vill jag säga utan att i övrigt betygsätta motionen. Det är ett gediget papper vi har fått på våra bord när man analyserar de juridiska texterna i detta papper. Det är nog bara att gratulera att man verkligen har arbetat med det här. Jag hittade faktiskt inte på förhand en enda brist i upplägget och det är en ganska omfattande påverkan som det har på den lagstiftning vi har.
När man inledningsvis ser på det här så första gången som jag såg det här så tänkte jag att det var synd att detta inte kom som en anslutningsmotion till den valdag som lag- och kulturutskottet just nu behandlar. Då hade vi kunnat få in den i ett större sammanhang. Utskottet hade då fått ytterligare djup och bredd, eftersom vi faktiskt fört ett rätt omfattande rent samhällsfilosofiskt resonemang med anledning av vallagen.
Utmaningar för oss som ska titta på det här i det nämnda utskottet är att här har vi en motion där man faktiskt försöker förena en sorts presidentdemokrati med vårt samhällssystem. En presidentdemokrati som vid första anblicken nästan mer påminner om USA:s system än någonting annat. Det går inte att jämföra, som redan nämndes här, med Finland eller ens med den franska presidentdemokratin. Det är mera ett system som avspeglar det som presidenten har i dagens USA.
Förutom de enorma skillnaderna i storlek och annat så har vi ett tillstånd där Åland är ett politiskt u-land. Vi måste komma ihåg det, bästa vänner. Vi har inte resurser för det politiska maskineriet som är värd namnet. Man skäms faktiskt när vi har besök från andra länder och särskilt från andra autonomier. Nog skämdes jag när den färöiska parlamentsledamoten Sjúrdur Skaale från Folketinget var här för några år sedan. Han hade sex personer med sig. Sex personer! Visserligen var två praktikanter, men ändå. Utöver de fyra rådgivare som han hade i vardagen så hade han också två praktikanter som Folketinget avlönade för att han skulle kunna ansvara för färöiska angelägenheter i det danska parlamentet. Så ni förstår sedan de förutsättningar vi har. I bästa fall vet vi alla att vi har en deltidsanställd partisekreterare eller vad vi ska kalla det. Med det så går ju det politiska maskineriet på tomgång med jämna mellanrum.
Vi saknar ju resurser och därmed har vi inte heller haft modet att förstärka lantrådsämbetet. För det är en annan pinsamhet när man får frågan; vilken politisk natur har dagens Ålands regeringskansli? Svaret är nej, vi har inget sådant. Därför att det är tjänstemän som förväntas ikläda sig en dubbelroll, kan man nästan säga, för de måste klara av att uttolka den sittande åländska regeringens tankar och ambitioner inte minst i de externpolitiska självstyrelsefrågorna.
Det är väl där jag tycker att man borde börja diskussionen. Sedan längre in i framtiden - till och med ltl Häggblom sade att tiden inte är mogen just nu för motionen - det är först när vi har en politisk vardag som präglas av de resurser som behövs för att göra ett bra politiskt jobb, det är först då man kan ta steget vidare.
Men avslutningsvis, jag tror att just de tankar som motionerna har när det gäller den externpolitiska vardagen, där skulle det naturligtvis vara till fördel. Ett lantråd som känner att man faktiskt inte bara för lagtingets talan utan till med hela folkets. Men vägen dit är problematisk. Jag tycker att de replikskiften som förekom här utvisade en del. Det är ju en situation som kan bli rätt svårhanterlig med ett lantråd som är oerhört starkt och har ett starkt mandat, men inte har stöd i vardagen för den förda politiken. Jag tror att vi alla inser att det blir en tuff vardag att hantera om man inte har en tillräcklig majoritet med sig också i det åländska parlamentet i framtiden, oavsett hur direktvald och hur starkt vald man är av det åländska folket.
Vi känner hur ålänningar är, de tänker självständigt. Systemet med kanske fyra kandidater till lantrådsvalet kan troligtvis leda till att den person som får störst antal personliga röster på en sådan lista så är det ingenting som säger att personen kommer att ha ett parti bakom sig som har lika mycket styrka och därmed mandat bakom sig. Då får vi en spänning, en komplikation i vardagslivet som jag tror är oerhört svår att hantera.
Jag vill igen berömma motionärerna för att de faktiskt försöker rubba vårt tänkande. Men, som sagt, detta är något som vi får återkomma till. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag vill ha ett förtydligande från Harry Jansson och centern när det gäller bemanningen dels här på lagtinget men också när det gäller politisk personal till landskapsregeringen och framförallt till lantrådet. Är det något som centern kommer att verka till att utökas framöver?
Ltl Harry Jansson, replik
Ja, före Johansson trädde in i detta parlament så förde vi under den föregående mandatperioden faktiskt en ganska långtgående diskussion, helt informellt, mellan vissa personer. Jag kan säga att det stupade på en sak; införandet av arvodeskommissionen. När man kunde konstatera att det blir en av arvodeskommission som hanterar lagtingets löner och ska man göra en politisk helhetslösning så borde man också kunnat säga vad man förväntar sig av det politiska systemet i stort. Det föll lite på det. I alla fall tolkar jag det så av de ledamöterna där flera inte är närvarande av dem som var inblandade. De har tackat för sig i det här sammanhanget.
Men jag kan svara personligen att min ambition är att en första förstärkning borde ske hos lantrådsämbetet av politisk natur, som hjälp till lantrådet i vardagen.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag kan stöda den tanken. Det är nog få personer med den ansvarsställning som lantrådet har som saknar egen personal i någon form. Jag stöder den tanken. Det är bra att ltl Jansson också klargör för hans och centerns syn på frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag delar i princip allting som ltl Harry Jansson sade i sitt anförande, det var ett bra anförande.
Men sedan så saknar jag lite ställningstagandet till hur systemet med val av lantråd idag fungerar. Jag tycker för egen del att det genom åren har fungerat relativt bra. Det har fungerat i och med det valsystem vi har. Jag uppfattar inte riktigt vad ltl Harry Jansson tyckte, utan han lämnade någon form av eventuell öppning i framtida steg så småningom. Jag skulle gärna se ett förtydligande på den punkten. För min del så fungerar systemet någorlunda bra och har en viss självsanerande effekt som jag kan återkomma till senare när jag har fått ett förtydligande.
Ltl Harry Jansson, replik
Kanske ltl Petri Carlsson inte uppfattade det eftersom jag inte berörde dagens system. Ledamoten känner till att det är exakt 20 år som vi nu har levt med det som kallas för nordisk parlamentarism och därmed också ett valt lantråd av lagtinget. Fram till 1998 – nej, nu är jag fel ute, vi pratar om fel decennium. Det var då tidigare alltså ett tjänstemannalantråd som vi hade, ett lantråd som satt tillsvidare tills det kom misstroendeförklaring. Det här systemet vi har idag är 30 år nu, så det är kanske dags att se över. Men som jag sade i anförandet, först måste vi få resurser till den politiska sidan innan vi går vidare.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! När man säger att enligt systemet vi har idag så är lantrådet vald av lagtinget, så ja det är klart att det stämmer formellt. Men i praktiken så har ju också folket en del makt i den frågan. Det måste man ju faktiskt kunna erkänna också. Normalt vet folket om inför val att det oftast är det största partiet som vinner valet och som är den som är först ut och bildar regering och väljer lantråd. Därför har det också funnits en självsanerande effekt. När den personen som varit partiledare för det största partiet inte har blivit invald i lagtinget, t.ex. ltl Jansson själv, så har då partiet, och kanske ltl Jansson själv, valt att avstå från att ta lantrådsrollen, vilket jag tycker är klädsamt om det var så. Det kan ju ledamoten kommentera själv.
Sedan har vi också en situation där det under den här mandatperioden har funnits sådana som har varit röstmagneter, t.ex. i obunden samling, och som har valt att lämna över lantrådskapet till moderaterna eller någon annan som man har tyckt har varit mer lämplig. De gick ut i media och sade att de ger gärna bort lantrådsposten till någon annan. Så där har en viss självsanering ändå fungerat. Ser inte ltl Jansson att det har fungerat någorlunda, att folket har en viss makt när de röstar och vet vad de väljer redan på förhand?
Ltl Harry Jansson, replik
I stort kan jag hålla med ltl Carlsson om det resonemanget. Men sedan finns det en politisk verklighet som inträffar dagen efter valet är klart. Då kan det ske som i det fall där centern hade möjlighet, då gav man till exempel lantrådsposten till Roger Jansson därför att man bedömde att det var det bästa för Åland att välja just den politiska kraften. Jag hoppas att fler partier ska ha den insikten att man konstaterar att det finns personer inom de andra partierna som kan tillföra mera för Åland i detta nu än just de egna. Det kräver en viss självinsikt och en mogenhet som inte är allmän bekant.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack så mycket fru talman! Det är roligt att få diskutera lite konstitutionella frågor i Ålands lagting. Det är inte alltför ofta vi gör det. I första hand handlar det ofta om utvecklingen av självstyrelsen osv. vilket har berörts tidigare.
Men nu har vi ett förslag på hur vi kunde utveckla vårt politiska system utifrån de möjligheter vi har idag. Alla sådana förslag ska vi förstås ta på allvar och diskutera noga. Det är ett gediget arbete som har gjorts och ett helhetsförslag som ser ut att fungera så där vid första anblicken.
Det här förslaget visar det som har berörts tidigare, skulle vi godkänna förslaget så innebär det förmodligen en ganska stor förändring av vårt politiska system. Det är kanske inte helt obekant, men vi skulle helt klart gå ifrån ett rent parlamentariskt system till det som kallas mera presidentialism, där presidenten har en stark makt också i den verkställande makten som bl.a. USA och Frankrike tillämpar. Även om det inte skulle vara en president i det här fallet så är det ju liknande befogenheter som den amerikanska och den franska presidenten har till exempel. Man har en aktiv roll att utse regeringen och att leda regeringsarbetet, även om det finns mycket som man inte kan göra ensam som lantråd.
Men helt klart är att det skulle stärka lantrådets makt ganska betydligt jämfört med dagens läge eftersom man sitter säkert i fyra år efter att ha blivit vald enligt förslaget.
Det väcker ju en hel del frågor. Vad kunde det innebära för politiken? Och framförallt i konfliktytan mellan dels lantråd och regering men också lantråd och lagtinget, vilket berördes lite kort i en replik av ltl Eriksson. Om vi tänker oss till exempel ett läge där vi får ett lantråd som kanske inte är så populär hos partierna i övrigt och man lyckas inte få fram en majoritetsstödd regering såsom som föreslås i lagförslaget, utan man går då till ett proportionellt val där man utser fem ministrar enligt förslaget plus ett lantråd. Vad skulle det innebära för regeringens möjligheter att arbeta effektivt, om vi har en regering och ett lantråd som inte har lyckats skapa en majoritet i lagtinget? Här kan man ju förstå att det kan uppstå frön till ganska tunga konflikter i regeringsarbetet.
Nästa fråga uppkommer då i förhållande mellan lantrådet och lagtinget. Vad händer i ett läge där man avsätter regeringen och ska utse en ny regering som fortfarande inte är populär? Då börjar vi kanske närma oss lite de problem som man hade i systemet långt före min tid, före jag ens var född, när man hade en proportionellt utsedd landskapsregering.
Man fällde regeringen, så kom man tillbaka till lagtinget och utsåg exakt samma regering med samma ministrar igen eftersom man valde regeringen proportionellt. Det var ett av de strukturella problem som man ville komma bortifrån när man övergick till ett rent parlamentariskt system. Det finns ju en viss risk att vi kunde få liknande inslag om man väljer att gå enligt motionens system i dagsläget.
Jag vill flagga för att det är klart att alla nya lösningar skapar nya problem. Jag tror att det här är ett riskområde som man behöver fundera lite mera på.
En konsekvens av det här förslaget som kunde vara intressant är att man kanske skulle få ett lite mera fristående lagting från landskapsregeringen. Kopplingen skulle inte bli lika stark eftersom landskapsregeringen inte alltid är direkt beroende av, eller inte lika starkt beroende av, lagtingets förtroende. Det skulle kunna leda till att lagförslag kan bedömas lite mer för sina egna meriter och inte alltid vara i förhållande till om landskapsregeringen faller eller inte om man om man genomför vissa ändringar i lagförslaget, vilket det lätt blir i dagens läge och dagens debatt. Varje förändring handlar om förtroende för landskapsregeringen, inte om lagförslaget är tillräckligt gott och välmotiverat på sina egna meriter. Det tror jag att kunde vara en styrka med det förslag som de obundna föreslår i det här sammanhanget.
Men till sist tycker jag ändå att den viktigaste frågan är om vi vill ha ett personfixerat eller om vi vill ha ett idébaserat politiskt system. Det är oundvikligen så att väljer vi att gå in för ett direktvalt lantråd så får vi helt klart en mera personfixering i den åländska politiken på bekostnad av idéerna som partierna representerar.
Att det blir klart tydligt vilken politik man får när man väljer ett lantråd direkt av folket så tror jag inte att den frågan är så enkel så att man alltid kan förutspå vilken politik personen i fråga kommer att driva. Jag tror faktiskt att partierna, över längre tid, har en mera väl utarbetad politik med starkare idéer. Att man kanske sedan ändå frångår dem i den politiska debatten under mandatperioden må vara en annan sak. Men jag tror att det skulle vara en nackdel för den idéburna politiken på Åland och det vill jag också lite varna för.
Jag tycker ändå att förslaget är intressant ur den aspekten att man försöker stärka demokratin i den åländska politiken. Och att man också på något sätt skapar en ny institution i den åländska politiken som kan bidra till att vitalisera debatten och göra politiken så att man får flera spelare, eller åtminstone starka spelare, i den åländska politiken. Genom att ha ett starkt lantråd som har en annan roll än idag så kanske man kunde driva frågor t.ex. gentemot Helsingfors lite tydligare och starkare.
Jag tycker ändå att man ska granska det här förslaget noga i lag- och kulturutskottet och komma tillbaka med ett förslag till lagtinget om hur man ska gå vidare. Jag ser fram emot det, för jag tycker att det är viktigt att vi tar den här typen av förslag på allvar och inte bara kastar dem i papperskorgen för att det är något nytt och främmande.
Jag ser fram emot den fortsatta behandlingen. Tack, fru talman.
Minister Wille Valve
Tack, talman! Jag kommer tillfälligt, en liten, liten stund, att träda ur rollen som socialminister. Dock kommer jag att krydda detta anförande med exempel från socialvård och hälsovård.
Vår parlamentarism är en väldigt stor och viktig fråga, det styrelseskick som vi har haft här på holmen i 30 år. Vår diskussion tenderar ibland, ärligt talat, att stelna; ” ja, men parlamentarismen är väl alla för ändå, inte vill vi gå tillbaka till det som före eller hur?”. Det är väldigt lätt att avfärda hela den parlamentariska diskussionen med det berömda Churchillcitatet ”att det är den sämsta styrelseformen bortsett från alla andra” och så fortsätter man att prata om någonting annat.
Men jag välkomnar den här lagmotionen ur den synvinkeln att vi ägnar alltför lite tid åt att diskutera parlamentarismens svagheter, den åländska parlamentarismens svagheter för de finns där och de behöver diskuteras. Jag tror att vårt samhälle mår bra av att vi också funderar på dem.
Vilka är då den åländska parlamentarismens svagheter? Ni kan säkert alla nämna någon svaghet som den åländska parlamentarismen har. Den som jag ser, utifrån det ämbetet som jag har innehaft, så är väl avsaknaden av verkligt långsiktig planering och då talar jag om den typen av planering som sträcker sig över flera mandatperioder. Den planeringen hämmas till viss del av den åländska parlamentarismen.
Jag mötte nyligen en medborgare på Brändö som uttryckte det väldigt kärnfullt. Han sade att åländsk parlamentarism handlar om att parti A bygger ett slott, sedan kommer parti B till makten och river ner det och sedan är parti A tillbaka och återupprättar det. Han riktade uppmärksamheten mot att vi har ju planer men de planerna byts i för hög grad från en mandatperiod till en annan mandatperiod. Detta tenderar att gälla de flesta sakområden som vi jobbar med.
Egentligen ser jag två områden där vi nog har lyckats hålla en lång gemensam linje och hittat någon slags balans mellan gemenskap och konflikt. Det ena är nog självstyrelsepolitiken och det är andra är risk- och missbruksfrågorna som jag har haft förmånen att jobba med. Jag har faktiskt sett att vi har lyckats både hålla en linje och ändå ha kvar den här dynamiken som är politikens kärna och som många av oss brinner för och jobbar med.
Jag ser vissa praktiska svårigheter med att förverkliga den motion som ltl Häggblom har lagt fram.
Men jag välkomnar diskussionen just om parlamentarismens svagheter, den här SWOT-analysen om parlamentarismen som vi nästan aldrig gör. För det är en väldigt viktig diskussion som inte går att avfärda med ett Churchillcitat. Snarare så handlar det om ett annat citat som kommer från Herbert Tingsten, statsvetaren som sade: ”Demokrati förutsätter jämvikt mellan samarbete och kamp. Demokratins centrala problem blir att bevara gemenskapen trots konflikterna”. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag delar synen på att parlamentarismen har brister och stundom också ganska stora brister. Jag delar också uppfattningen om att vi borde prata om det och analysera de frågorna, utan analyser är det svårt att överbrygga problemen.
Jag menar inte att vi ska frångå parlamentarismen. Jag menar bara att vi med klara ögon behöver kunna se på de problem som finns.
En av de stora bristerna, såsom jag uppfattar dem, är att det här parlamentet är väldigt litet till antal för att ha en god parlamentarism. Delar ministern min syn kring det?
Minister Wille Valve, replik
Ja, jag delar ltl Johansons syn kring det. Personligen tänker jag att den dagen vi når till det stadiet att vi faktiskt börjar planera för längre mandatperioder på riktigt, då måste vi också väga in den aspekten att ingen plan kan ha för mycket detaljer. I den föränderliga verklighet som finns så behöver man revidera detaljerna och anpassa dem eftersom verkligheten förändras. Det är helt naturligt.
Men det jag ser i dagens åländska samhälle är att vi nästan ger upp innan vi har börjat fundera på långsiktiga planer. Det är ingen idé för nu tar vi det här och nu istället.
Ltl Ingrid Johansson, replik
I ljuset av den motion som vi diskuterar idag så ser jag inte att den motionen på något sätt skulle avhjälpa problemet kring litenheten, utan kanske till och med förvärra det till stora delar just kring diskussionen att det införs en blockpolitik. Man lyckas då på förhand få ett block som är större än de andra, inte få motstridigheter i en fråga och alla ska vara med på tåget så att säga. Jag anser att det är en brist i motionen.
Minister Wille Valve, replik
Ja, jag delar också faktiskt ltl Johansson synpunkt till den delen. För det är klart att man kan argumentera för att det som vårt nuvarande styrelseskick behöver är ett starkare lantråd, vi behöver flera befogenheter och vi behöver ett direktval av lantrådet. Personligen är jag skeptisk till att det är lösningen. Det är skickligt formulerat men det är inte det som är lösningen på hur vår parlamentarism fungerar idag, att vi går mot ett mera presidentlikt lantråd.
Men jag har å andra sidan inget bättre svar heller än vad ltl Häggblom har.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack minister Valve. Det var ett väldigt kärnfullt och intressant anförande. Jag hängde upp mig på långsiktigheten. Ministern och jag hade en diskussion kring detta senast igår. Man kan faktiskt se en brist. Fyra budgetar och en mandatperiod på fyra år är ju en väldigt kort tid när man ska reformera och investera långsiktigt i flera etapper. Jag har ingen lösning på det. Men visst är det en brist idag. Fyra år går väldigt fort och en reform tar lång tid.
Minister Wille Valve, replik
Så är det: Ltl Holmberg och jag satt och funderade på den här frågan igår. Vad är det som gör beslutsfattandet i vårt politiska system så här? Vi landade i slutsatsen att det är så budgetorienterat. Vi tenderar att klubba en budget, vilket vi snart kommer att göra och sedan lever vi i den budgetverkligheten tills nästa budget dyker upp. Vi jobbar inte som man gör i EU där man har fleråriga budgetramar och lägger upp en verkligt långsiktig planering. Man kan ställa motfrågan; klarar vårt samhälle av att göra den här långsiktiga planeringen över flera mandatperioder över blockgränser? Jag vill tro att vi kan det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack minister Wille Valve för anförandet.
Jag tror att det största problemet här är att det gäller för partierna att hålla sig till sin ideologi, då får man den här långsiktigheten.
Vi socialdemokrater kämpade i flera mandatperioder för att hela kroppen ska in i den allmänna vården, även munhygien och tandvård. Vi har kommit rätt långt på den vägen. Det beror på att hela lagtingsgruppen - fast medlemmarna har bytts ut – har kämpat för samma ideologiska sak. Jag tror i mitt stilla sinne att väljarna vet om det här. Långsiktighet innebär ju egentligen att alla partier bör hålla sin ideologiska linje hela tiden och det borde inte vara så svårt.
Minister Wille Valve, replik
Ltl Holmberg och jag delar förvisso synen på ideologins betydelse i långsiktigheten.
Däremot menar jag att verklig långsiktighet bygger på insikten om att vi alla 30 ledamöter och 7 ministrar egentligen sitter i samma båt. Det är vi tillsammans som ska lösa Ålands problem för en lång tid framåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack minister Valve för insiktsfulla ord.
Jag är frestad av den gamla frasen, ”politikerna kommer och går men tjänstemännen består”. Är det inte där, minister Valve, som vi har långsiktigheten också vad gäller landskapet Ålands politik? Där finns ju tryggheten om att det arbete som utförs under en mandatperiod inte har gått till spillo och därför finns det kvar och förhoppningsvis har då inte alla inom tjänstemannakåren bytt arbetsplats eller pensionerats.
Är det faktiskt så mycket som rivs ner av det som har gjorts under föregående mandatperiod? Jag känner inte igen detta. Nu råkar vi ha två tuffa frågor, men ingen har rivit någonting ännu vad jag vet.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Jansson. Det är en intressant fråga det här med det med tjänstemännens roll. På grund av vårt samhälles litenhet så tror jag att det i viss mån finns samma risk där, dvs. att vissa områden kan bli väldigt beroende av att det finns en tjänsteman som kan det här området väldigt väl. Sedan när man har ett byte på den posten så blir det ett visst avbräck. Även om det inte direkt anknyter till parlamentarismen så kan det bli ett problem i vår praktiska vardag. Hur överbrygger vi den kontinuiteten?
Till viss del är det så som ltl Jansson sade, den förvaltning vi har, den tjänstemannakår vi har, den tryggar ju ett mått av kontinuitet. Men jag menar ändå att det finns skäl för oss att begrunda hur vi i vårt lilla politiska universum hanterar våra långsiktiga linjer.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag har haft förmånen under mina år i parlamentet att fått vara både i oppositions- och i regeringsställning, jag kan berätta vilken jag föredrar, men det återkommer jag till en annan gång. Men vad jag saknar av långsiktig planering - nu ska ingen känna sig träffad här därför att det faller tillbaka på oss alla - det är nog att vi oftare borde ha gemensamma enskilda överläggningar där alla i lagtinget och landskapsregeringen ingår. Man skulle då diskutera, utgående från gemensamma fakta som utgångspunkt, vart man egentligen borde nå för att göra det bästa möjliga för ålänningarna. För där, ministern Valve, har vi instrumentet, det är via diskussioner. Men det är ofrånkomligt, det är regeringsblocket, i synnerhet ministrarna och i sista hand lantrådet, som sitter på kunskapen.
Jag kan ta ett exempel. I åratal har vi hört talas om att det kommer en ny socialvårdslagstiftning som vi alla måste beakta, men först nu börjar vi se konturerna av vad det innebär.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Jansson. Jag försöker leva som jag lär och det var i den andan som jag också nyligen besökte centergruppen för att diskutera socialvårdslagen. För när socialvårdslagen väl har trätt ikraft så kommer det fortsättningsvis att finnas saker som går in i mandatperioder och som gör att egentligen alla i det här parlamentet behöver ha en grundläggande förståelse för vad vi gör. Så jag kommer gärna också till andra och berättar om socialvårdslagen om det finns ett intresse för det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Johan Ehn
Talman! Två plenum på raken har vi diskussioner om frågor som vi sällan har möjlighet att diskutera på ett bra sätt. Under förra plenumet var det mera ideologiskt betingade diskussioner. Nu handlar det mer om hur vi ska bygga det demokratiska systemet.
Jag ska inleda med att säga att jag tycker det är fräscht att det kommer nya tankar kring hur man kunde tänka sig att styra det åländska samhället. Men jag har svårt att riktigt hänga med och kanske omfatta de tankarna som ltl Häggblom nu för fram. Däremot är det bra att vi får diskutera de här frågorna.
För mig har politik alltid varit - även om jag säkert för egen del inte alltid har klarat av att bedriva politik på det sättet, men det har alltid varit mitt mål i alla fall - att politiken ska vara idéburen, som också ltl Axel Jonsson var inne på. Den ska inte vara fixerad allt för mycket vid person, framförallt inte allt för fixerad i relationer mellan personer som bygger upp de här bitarna. Jag är rädd för att systemet – om man ytterligare bygger systemet – skulle stärka en person, i det här sammanhanget ett folkvalt lantråd. Jag tror att man skulle skapa ett politiskt system som skulle bli svårare att hantera ur den synvinkeln.
Om vi skulle leva i ett sådant system så skulle vi då ställa upp ett antal lantrådskandidater och så skulle lagtingsvalet ha sin gång som tidigare. Låt oss säga nu att den moderata kandidaten - som för skojs skull kunde heta Tage Silander - blir den som går vinnande ur det lantrådsvalet. Men majoriteten i den här salen skulle helt plötsligt ha blivit socialdemokrater. Jag tror att den roll som ltl Tage Silander skulle ha då att försöka bedriva en vettig politik och få ihop något som skulle vara möjligt att genomföra skulle vara ganska svårt.
Däremot tror jag att man behöver diskutera, betydligt mer än vad vi har gjort den här mandatperioden, hur vårt nuvarande system fungerar. Diskussionen återkommer ju med jämna mellanrum, oftast i slutet på varje mandatperiod så brukar den här typen av diskussioner dyka upp.
Jag hör till dem som tror på parlamentarismen. Jag har hört många som skäller på den i dagsläget, man säger att den förstör mera än den bygger och att den har sina tillkortakommanden osv. Men för egen del så tror jag att alla system har sina tillkortakommanden och sina problem men också sina möjligheter.
När parlamentarismen nu inte fungerar så tror jag att det beror mera på oss som är satta att hantera parlamentarismen än på systemet självt. Jag upplever nog att vi i mångt och mycket inte alltid är helt mogna parlamentariska spelare. Vi hamnar mer över och spelar med det personburna politiska systemet istället.
Jag tror det vore viktigt att det finns både kraft och resurser för partierna att faktiskt, i mycket högre utsträckning än idag, jobba med partibildningen. Det är viktigt att skapa en ordentligt bred bas att stå på så att man kan diskutera med medborgarna så att man har en grund när man ska sätta sig ner och förhandla fram ett regeringsprogram.
I motsats till ltl Igge Holmberg tror jag att det som behövs är att du måste veta var du står ideologiskt. Men ibland kanske man också måste göra avsteg när man inser att man kanske bara har 15 procent själv, och när man deltar i ett regeringssamarbete där man får ge och man får ta. Med 15 procent får man sällan föra sin politik fullt ut, men man kan ju ändå vara med och bygga ett samhälle som går mera i den riktning som man själv vill än om man inte är med i sammanhanget.
När det gäller den här biten så tror jag att vi har lagt alldeles för lite resurser på de politiska partierna. Det finns inte mycket resurser överhuvudtaget att röra sig med för att kunna forma den här politiken.
Jag ser också att det kring lagtingsarbete finnas behov av att reformera de tider vi sitter. Det som vi gör idag, där vi hoppar från månad till månad och är här lite nu och lite då, det gynnar inte heller ett gott parlamentariskt politiskt arbete enligt mitt sätt att se det. Jag skulle vilja se en situation där vi, likt andra parlament, sitter kontinuerligt, har vissa semestermånader men sedan jobbar på. Det tror jag att skulle ge en annan dynamik i vårt arbete.
Det har också nämnts att resurser för regeringen och framförallt för lantrådet också skulle behöva stärkas. Jag hör till dem som har varit med och initierat den diskussionen i åtminstone två omgångar inför de två senaste valen. Men det har alltid fallit på att vi inte riktigt har vågat föra den diskussionen vidare, tyvärr. Där tycker jag att ltl Harry Jansson hade en poäng i att det måste vi våga diskutera. Jag vill nog också göra detta lite större än så, det är inte bara lantrådet som behöver den här hjälpen. Stödet behövs sannerligen också till de ministrar som sitter där för att de på ett bra sätt ska kunna utföra det jobb som de är satta att göra.
Till sist, talman, när det gäller hur starkt lantrådet blir så beror det i grund och botten på lantrådet själv. Därför att den politiska styrkan tjänar man bara in genom att dels naturligtvis få ett stöd från folket, men i slutändan så är det stöd som finns här inne i salen, när man ska fatta beslut, egentligen det enda som i slutändan räknas för att kunna göra förändring. Därför att det är rösterna här inne i det skarpa förslaget som kommer att vara grunden till att vi i slutändan också får igenom den politik som vi vill driva.
Så oberoende om lantrådet väljs av folket eller av oss här inne så kommer lantrådets politiska skicklighet att vara kvittot på hur starkt man kommer kunna driva politiken och hur stark man blir att kunna påverka det åländska samhället. Tack, talman.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Johan Ehn. Jag håller fullständigt med att det är ett givande och tagande när man sitter i en regering. Men det hjälper ju om man vet vem som man diskuterar med. Just därför har ju socialdemokraterna och moderaterna, både i den här regeringen, i förra regeringen och i stan, många gånger kunnat komma överens. Vi vet att trots våra ideologiska motsatser så när man säger någonting och går med på det så håller det oftast. Det är något som är viktigt att ha. I ett samarbete så måste man också veta själv hur långt man kan gå innan det blir omöjligt att vara kvar i samarbetet för sitt eget parti och för sina egna väljare.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Jag delar även den analysen. Det är betydligt lättare. För även om man står långt ifrån varandra men om man är tydlig i vad man vill och man har en ideologisk grund som man står på så är det alltid lättare att hitta lösningar eftersom man kan respektera det som är varandras punkter som inte går att överskrida.
I det sammanhanget är det också viktigt för oss politiker att vara väldigt noggranna med att berätta när vi har kompromissat, för annars är risken stor att legitimiteten och trovärdigheten i vårt agerande kraftigt ifrågasätts. Även där tror jag att vi politiker måste bli bättre på att också våga beskriva ett regeringssamarbete som att det faktiskt är ett kompromissande. Vi har fått ge och ta.
Många gånger får man idag känslan av debatten härinne, både från dem som sitter i regering och från oppositionen - jag har också fått göra båda - att man liksom omfattar allt med hull och hår bara för att man sitter i regeringen och att man är emot allting bara för att man är i oppositionsställning. Det var lite det jag menade med den här mogenheten.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack Johan Ehn. Det är exakt det som vi pratar om här. När man gör de här kompromisserna så måste man också veta vilka linjer man inte kan korsa. Och det tycker jag att vi, åtminstone från vårt håll, har varit väldigt noga med att säga till våra väljare, just att vi går med på en viss sak men det är på grund av att vi får de här sakerna istället i budgeten till exempel och liknande. Jag tycker att man ska vara så ärlig och säga det. Som ltl Ehn sade, när man inte har 51 procent av rösterna så måste man kompromissa.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! I slutändan är den idéburna politiken och den ideologiskt burna politiken viktig för ett samhälle. Det leder till en möjlighet att bygga både förtroende och förståelse för den politik som förs ut bland människorna.
Jag upplever att en hel del av det vi ser ute i världen i dagsläget beror på att vi har tappat lite av idéburenheten. Den drivs av helt andra saker eller styrkor än just ideologi. Man försöker säga att det är sakfrågor men i grund och botten så kanske det mera handlar om på vilket sätt man kan skaffa sig makt. Hur man sedan använder sig av makten, det är mera oklart. Tack, fru talman!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
För kännedom
5 Godkännande av avtalet om ett europeiskt informationssystem för fordon och körkort
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 1/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 1/2018-2019
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum den 17 december 2018.
6 Uppdaterade bestämmelser i polislagen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2017-2018
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum den 17 december 2018.
7 Tillgängliga webbplatser och mobila applikationer inom förvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2017-2018
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum den 17 december 2018.
8 Utsläppstak
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum den 17 december 2018.
9 Ambulanstransporter i skärgården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2018-2019
Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 5/2017-2018
Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum den 17 december 2018.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 17 december 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.