Plenum den 21 september 2016 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Andra behandling. 2

    1    Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016

    Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016

    Andra behandling. 2

    2    Ändring av kommunallagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016

    Andra behandling. 2

    3    Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016

    Första behandling. 3

    4    Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016

    Första behandling. 4

    5    Ändrad lagstiftning om utkomststöd

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

    För kännedom.. 7

    6    Sänkning av penningautomatmedel för Pommern

    Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 53/2015-2016

    7    35000 Penningautomatmedel, Pommern

    Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 54/2015-2016

    Remiss. 7

    8    Energieffektiv renovering av byggnader

    Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016

    Remiss. 9

    9    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016

    Budgetmotion BM 53-54/2015-2016

    För kännedom.. 52

    10  Kollektivtrafiken på Åland

    Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 2/2015-2016

    11  Hälso- och sjukvården

    Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016

    Plenum slutar 52

     

    Plenum börjar

    Upprop. 27 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamöterna Britt Lundberg och Mikael Staffas anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i möte i Finlands delegation i Nordiska rådet samt från plenum 26 september 2016 på grund av utskottsmöten i Nordiska rådet.

    Lagtingsledamot Stephan Toivonen anhåller om ledighet från plenum den 26 september på grund av privata angelägenheter.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2015-2016

    Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslaget för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs betänkandets kläm. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Kan förslaget omfattas? Omfattat. Lagförslaget är förkastat. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        Ändring av kommunallagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016

    Samma förfarande iakttas som vid behandlingen av föregående ärende.

    Diskussion.

    Ingen diskussion.

    Föreläggs betänkandets kläm. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Kan förslaget omfattas? Omfattat. Lagförslaget är förkastat. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    3        Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2015-2016

    Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016

    Samma förfarande iakttas som vid behandlingen av föregående ärende.

    Diskussion.

    Ingen diskussion.

    Föreläggs betänkandets första kläm. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Kan förslaget omfattas? Omfattat. Lagförslaget är förkastat. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs betänkandets andra kläm för enda behandling. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    4        Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Bästa kollegor, utskottet har behandlat en mastodont förändring av det finländska pensionssystemet med dess konsekvenser för Åland. Tack och lov tillämpar vi, inom ramen för pensionslagstiftningen, systemet med blankettlagstiftning. Trots att hela åtta lagtingslagar påverkas av reformarbetet så har det ändå varit hanterbart för utskottet och därmed förmodligen också för landskapsregeringen att ta sig an hela paketet.

    Jag tror att inte så många av er vill diskutera detaljerna i reformpaketet i det här skedet. Det är viktigt att konstatera att det här ingår i det långsiktiga arbetet med att få utökad ekonomisk hållbarhet i allt offentligt fögderi. I det här fallet förändrar man pensionsåldrarna men samtidigt behåller man flexibiliteten i ålderspensionen. Det är ju bra för den enskilda som vill jobba längre och även ha en fortsatt intjäning.

    Nu blir det en enda pensionslag som gäller för hela den offentliga sektorn. Det är till fördel också för överskådlighet en av pensionssystemet, även om blankettlagstiftningen ändå blir lite mer oöverskådligt för åländsk del.

    Som ni har observerat på sidan 4 i betänkandet har utskottet dristat sig till att föreslå en ändring i framställningen från landskapsregeringen. Det beror helt enkelt på att i riksdagen i detta nu behandlar en förändring i lagen om klientsamarbete inom rehabilitering. Vi tycker att vi ska vara så pass modiga att vi redan här gör motsvarande ändring i vår egen lagstiftning.

    Utskottet tackar landskapsregeringen för en bra beredning och ett intressant hörande. Vi kan notera att i motsats till det omtalade konkurrenskraftiga kollektivavtalet för Finland så har tydligen den här processen med att skapa en mer hållbar pensionssektor gått över förväntan. Samtliga inblandade tre parter har varit ense om att detta är ett grepp som behöver tas med tanke på de utmaningar som offentlig sektor står inför. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av arbetstidslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 30 och 41 §§ tjänstemannalagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 40 §§ grundskolelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 22 § landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    5        Ändrad lagstiftning om utkomststöd

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack, fru talman! När Finland nu för över beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA vid årsskiftet så kommer vi på Åland att behålla det nuvarande systemet. Det här sköts fortsättningsvis även av kommunerna. Därför behövs den här ändringen i blankettlagen om utkomststöd.

    Normalt sker alla ändringar av utkomststöd automatiskt också på Åland. Bara i de fall där man vill ha avvikelser så görs förändringar. Den huvudsakliga ändringen av den här lagen är alltså mer teknisk.

    Det sker också andra mindre ändringar. En del utgiftsposter som tidigare har beaktats i det kompletterande utkomststödet förs nu över till det grundläggande utkomststödet. Det här gäller bland annat utgifter för barnomsorg, utgifter för fritidsverksamhet för skolelever samt utgifter för anskaffning av nödvändig identitetshandling, uppehållshandling och resehandling.

    Utskottet anser att det här främja likabehandlingen av klienter. Det här är också praxis, speciellt när det gäller barnomsorgsavgifter och utgifter för fritidsverksamhet. Det här har positiva effekter för t.ex. barn i ekonomiskt utsatta familjer som nu kan få sina fritidsaktiviteter ersatta via det grundläggande utkomststödet. Det här är en välkommen förändring eftersom insatser för att säkra barns delaktighet i fritid och hobby är av särskild vikt för barn som lever i en utsatt situation. Det här betonas bland annat i både regeringsprogrammet, det familjepolitiska programmet och i det ungdomspolitiska programmet.

    Utskottet noterar också med tillfredsställelse att landskapsregeringen har gjort en bedömning av lagförslagets konsekvenser för barn. Utskottet understryker vikten av att barnkonsekvensanalyser görs vid all lagberedning som direkt eller indirekt rör barn. Enligt utskottet finns det utrymme för att ytterligare utveckla och förbättra barnkonsekvensanalyserna.  Just nu håller Rädda Barnen i en utbildning av hur man gör barnkonsekvensanalyser i kommunerna, igår hölls en utbildning för politiker och nästa tisdag för kommunala tjänstemän. Det finns en ganska enkel men tydlig checklista som kan användas när man gör en barnkonsekvensanalys. Frågor man kan ställa är:

    1. Berör frågan/ärendet barn direkt eller indirekt?

    2. Har berörda barnets eget perspektiv beaktats?

    3. Har beprövad erfarenhet och forskning beaktats?

    4. Vad kan anses vara det berörda barnets bästa utifrån analysen?

    5. Beskriv eventuella intressekonflikter, prioriteringar och avvägningar som gjorts. Om barnets bästa inte är en avgörande faktor i beslutet, hur kan barn kompenseras? Det här är ett viktigt ämne som Rädda Barnen på Åland säkert kan bistå om någon vill fördjupa sig i det här.

    Herr talman! Utskottet har gjort en noggrann genomläsning lagförslaget och i samråd med landskapsregeringen föreslår vi ett par mindre ändringar.

    2 § 8 punkten, utskottet föreslår att tillsynsmyndigheten Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet istället för Institutet för hälsa och välfärd insamlar de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen av att de tidsfrister som föreskrivs. Det har framkommit att THL, Institutet för hälsa och välfärd inte samlar in de här uppgifterna på Åland.

    Uppgifterna föreslås samlas in en gång per år. I den finska lagen samlas uppgifterna in två gånger per år.

    7 §, eftersom det i 2 § 6 punkten i landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård har gjorts en avvikelse från 6 § i socialvårdslagen föreslås att ”handhas av ett sådant kollegialt organ som avses i 6 § i socialvårdslagen” ersätts med ”handhas av en nämnd eller kommunstyrelsen enligt kommunfullmäktiges beslut”.  

    Avslutningsvis, fru talman, vill jag understryka vikten av att utkomststödslagen men även andra lagar som berör den åländska befolkningen är användarbar, lätt att förstå, för dels de som berörs både brukare och tjänstemän. Enligt 19 § 1 mom. grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Utkomststödet är den stödform som beviljas i sista hand för att trygga oundgänglig försörjning. Om man skulle vara i den situationen och vill söka upp information om hur man ska gå tillväga för att söka utkomststöd behöver informationen vara tydlig och lättillgänglig.

    Många kommuner har idag väldigt bra information på sina hemsidor. En del har mer eller mindre uppgifter om stödet storlek, hur det beräknas och om vad som ingår i det grundläggande utkomststödet. Vissa kommuner berättar vilka intyg och kopior – och det är många man ska ta med sig till det personliga besöket hos socialsekreteraren.

    En kommun hänvisar till Finlex och den finska lagen trots att de beloppen avviker ganska mycket och de åländska stöden är högre än i Finland.  Jag menar att vi behöver avsätta mer resurser på att göra de åländska lagarna mer användarvänliga i de fall de riktar sig direkt till befolkningen, så som vi har gjort med hälso- och sjukvårdslagen, barnomsorgslagen, polislagen osv.

    I utskottet har denna fråga diskuterats och ansvarig minister delar denna uppfattning om att på sikt bör även denna lag förändras med brukarperspektivet i fokus.

    Sedan är det viktigt att landskapsregeringen tydligt informerar kommunerna om förändringarna i denna lag om utkomststödet samt att kommunerna, alla 16, går in på sina hemsidor och gör de nödvändiga uppdateringarna så att allmänheten får rätt information från och med årsskiftet.

    Så, det som verkade som bara en liten ändring av utkomststödslagen kommer att innebära en hel del arbete ute på fältet. Det är helt nödvändigt att kommunernas socialtjänst förverkligas ur många olika aspekter. Det här är bara en av dem. Tack, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion som utskottsordförande Aaltonen för. Utskottsordförande Aaltonen är mycket väl insatt i den problematik som vi har haft med socialvårdslagarna.

    Jag fäste uppmärksamhet vid behovet av tydligare lagstiftning på det här området. Man riktar lite kritik mot kommunerna att de inte hanterar detta optimalt. Vore det inte en bra början att vi härifrån lagtinget skulle göra det enkelt och transparent för medborgarna precis som ltl Aaltonen var inne på? Vi skulle ha en egen lagstiftning helt och hållet på det här området så att man faktiskt skulle kunna följa med och se vilka rättigheter man har direkt av den åländska lagen istället för det här kaoset som vi lever med i dagens läge. Borde inte utskottet ha haft tydliga skrivningar om det här om man har haft en konstruktiv diskussion med både ministrar och andra i den frågan?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Ja, naturligtvis är det här en fråga som också har varit upp till diskussion under tidigare regeringar. Det här är ingen ny fråga. Jag tror att frågan blir allt mera aktuell nu när den finska socialvårdslagstiftningen skiljer sig alltmer. Jag tror att just användbarheten är en viktig fråga som måste diskuteras i det åländska parlamentet, inte bara när det gäller socialvårdslagarna utan för all lagstiftning som tas fram. Men då krävs mer resurser hos landskapsregeringen och lagberedningen. Det krävs också ett ganska grundläggande arbete som måste göras gemensamt för att ta fram nya sätt att presentera åländska lagar.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi från Ålands Framtid har alltid förivrat att vi ska ta oss an det arbete som krävs för att införa egna lagar på det här området. När man säger att det krävs resurser för att göra det så ska vi samtidigt vara medvetna om det som utskottsordförande Aaltonen nyligen sade, allt det merarbete som skapas ute i kommunerna på grund av det kaos som vi lever med i dagsläget. Det är svårt att veta vad som gäller. Lagarna ändras plötsligt i Helsingfors och vi tvingas göra panikartade förändringar här, det om något skapar väl merarbete och gör det svårt för oss att hänga med. Det skulle vara betydligt enklare om vi tog oss an det lilla initiala merarbete som krävs för att få fram en lagstiftning som passar de åländska förhållandena och som vi vill ha. Sedan skulle vi ha det svart på vitt vad som gäller för ålänningarna och våra medborgare som är i behov av utkomststödet i det här fallet.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! En bra början är att få i gång kommunernas socialtjänst. Då är det i alla fall ett organ som ska göra de här förändringarna i sitt informationsmaterial. Nu ser de här 16 hemsidorna väldigt olika ut fast de rör samma sak; nämligen ekonomiska och sociala stöd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom

    Talman! Jag hade inte tänkt ta till orda i det här ärendet. Men med anledning av det sista som utskottsordförande sade i replikskiftet så vill jag säga att i utskottet fick vi alla höra att landskapsregeringen har begränsade resurser på lagberedningen. Det sker så mycket inom de sociala områdena med lagar som ännu inte riktigt är hundra procent på plats. Därför var det inte läge nu att börja göra en speciallag för den här biten, utan det är någonting som kommer senare. Tack.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    För kännedom

    6        Sänkning av penningautomatmedel för Pommern

    Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 53/2015-2016

    7        35000 Penningautomatmedel, Pommern

    Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 54/2015-2016

    Båda ärenden upptas till behandling i samband med ärende nr 9 på föredragningslistan.

    Remiss

    8        Energieffektiv renovering av byggnader

    Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, fru talman! Som jag har förstått så har vi ett lagförslag som rör energieffektiv renovering av byggnader. Jag var själv ansvarig minister för energifrågor i den förra regeringen och lade fram det lagförslag som ligger till grund för debatten idag.

    I samband med den processen så försökte landskapsregeringen i mån av möjlighet göra det så enkelt som möjlighet för ålänningarna och våra företag vad gäller energideklarationer. Vi var särdeles glada att man på rikshåll i Finland hade gjort ett antal undantag för verkstäder, industribyggnader och simhallar etc. Vi valde också därför att gå in i samma riktning, så många undantag som möjligt.

    I det lagförslag som ligger noterar jag att det goda försöket till trots tydligen inte har fallit kommissionen fullt ut på läppen, eftersom man nu önskar förändringar i 4 § som är en komplettering av den tidigare texten, och delvis förändringar i 10 §.

    Avslutningsvis tycker jag ändå att det var värt ett försök att göra det så enkelt som möjligt för ålänningarna och för företagen. Nu är det lite tråkigt att vi har fått lite på fingrarna från kommissionen, men vi får väl rätta oss i leden efter det. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Tack, fru talman! Det här är en riktigt bra talordning eftersom vtm Thörnroos, tidigare energiminister, var den som lade fram huvudlagen till det ändringsförslag som nu ligger på bordet och lagförslaget behandlades här i lagtinget under 2014.

    Vi kanske lade ribban lite väl lågt, vi lade den på samma nivå som på rikssidan när det gällde vilka byggnader som skulle ges undantag från energideklaration. Efter det har vi fått en skrivelse från EU, i april 2016, där man påtalade att vi har vidgat undantagsmöjligheterna aningen för brett. Därför är vi tvungna att smalna av det här och nu föreslå förändringar så att färre byggnader omfattas av undantagsmöjligheten. Det är den ändringen som nu ligger på lagtingets bord för beslut. Tack, fru talman.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Bästa lagting, varför jag begärde ordet i en sådan här teknisk lag, där det inte sker några förändringar, beror på att jag under min första mandatperiod under den förra mandatperioden satt i social- och miljöutskottet och den här var en av de lagar som vi faktiskt arbetade oerhört mycket med. 

    Precis som ni har kunnat höra från tidigare anföranden så lade man egentligen ganska låga krav för att kunna möjliggöra lättare förutsättningar för näringslivet.

    Vi diskuterade detta längre. Det är en form av en näringspolitisk åtgärd som man försöker bedriva här på Åland. Vi har ganska höga energikostnader på Åland. Att driva industrier och andra stora utrymmen har visat sig vara ganska kostnadsdrivande och då har vårt näringsliv andra förutsättningar än runtomkring oss. Som med många saker i EU så påverkas vi också av direktiven. Det var tråkigt att vi här inte lyckades hitta en fil där vi kunde ha underlättat och därför måste man göra de här ändringarna.

    Inom byggbranschen ser vi att det sker stora förändringar. Vi har bostadsområden i Mariehamn där man har passivhus. Vi har stora lokaler, PAF:s lokal men också Övernäs skola, som också drivs mycket energisnålt. Vi är nog på väg i en ny riktning. Sist och slutligen kanske det inte är så illa egentligen. Kanske vi borde vara steget före i det åländska näringslivet men också När det gäller husbyggandet för att kunna göra vinster på andra sidan.  Är man steget före i hållbarhetsfrågor så kan man spara pengar och göra större vinster i längden. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    9        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016

    Budgetmotion BM 53-54/2015-2016

    Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Landskapsregeringen avger sitt förslag till andra tilläggsbudget för år 2016.

    Det mesta torde tala för sig själv i detta förslag. Tre saker vill jag beskriva lite närmare för lagtinget.

    Det är säkerligen de frågor som har uppfattats som intressanta frågor politiskt; kapitalinsatsen till Kraftnät Åland, finansieringen av Pommerndockan samt övergångsstödet till Sottunga kommun. Jag beskriver de här frågorna i den ordningen.

    Kraftnät Åland, kapitalinsats, under den här mandatperiodens första år fick landskapsregeringen konstatera att det brister i konkurrenskraft i det åländska samhället. Det ledde till hotet av nedläggningen av chipsfabriken i Saltvik som ni alla känner till att diskuterades här livligt tidigare.

    Inom andra områden finns det också behov av att stärka företags konkurrenskraft. Inom förädlingen av primärnäringarnas produktion på mjölk- och ostsidan finns det bekymmer. Problem har uppdagats inom förädlingen av kött. De här sakerna gjorde att det blev naturligt och lägligt för landskapsregeringen att diskutera konkurrenskraftssituationen på Åland. De här diskussionerna ledde till något som landskapsregeringen beskrev som konkurrenskraftspaket som lanserades här tidigare under våren. I samband med tilläggsbudgeten i våras så sade landskapsregeringen att vi har för avsikt att till de delar vi har tagit fram en konkurrenspaket så vill vi återkomma till lagtinget i tur och ordning med de åtgärder som vi vill genomföra för att uppnå den förstärkning av konkurrenskraften som konkurrenskraftspaketet då förpliktigade oss till. Här finns en del i det hela.

    Vi vet att vi har höga energiöverföringskostnader på Åland i jämförelse med omvärlden. Detta beror åtminstone delvis på satsningarna i reservkraft som har genomförts på Åland.

    Under den här diskussionen som har pågått så har ingen ifrågasatt behovet av reservkraft. Själva satsningen i sig har aldrig blivit ifrågasatt, åtminstone inte i landskapsregeringens diskussioner med näringslivet. Kostnaderna är förstås en annan sak.

    Kraftnät Åland har totalt sett fått 50 miljoner i euro i extra anslag i stöd för den här satsningen via staten. Landskapsregeringen har tidigare gjort en kapitalinsats på 5 miljoner euro för att stärka bolaget i samband med satsningen. Nu föreslår landskapsregeringen ytterligare en kapitalförstärkning på totalt 3,2 miljoner euro fördelat på fyra år från och 2017 och framåt. De här berättar jag för att ni ska inse att den här kapitalinsatsen bara är en liten bit av hela paketet och hela kostnaden. Avsikten är att något dämpa överförings- kostnaderna brett över hela Åland och på det viset stärka konkurrenskraften.

    I denna tilläggsbudget äskar landskapsregeringen om lagtingets bifall för denna åtgärd. I budgetmotiveringarna nämner vi att beredningen av frågan om en eventuell notifiering pågår ännu. Så småningom kommer landskapsregeringen att komma fram till ett ställningstagande om huruvida stödet behöver notifieras eller inte, om det är att betrakta som ett stöd i kommissionens ögon eller inte.

    Pommerndockan, under en längre tid har en kommitté, Pommernkommittén, tillsatt av Mariehamns stad, jobbat med frågan om hur man långsiktigt ska trygga Pommern som ett musealt föremål som ska finnas till beskådande för oss ålänningar och för omvärlden, dels av kulturella skäl givetvis men också besöksnäringsaspekten har varit viktig. Mariehamns stad har tagit på sig ansvaret för att bereda en lösning som håller på sikt. Redan under förra vintern presenterade Pommernkommittén sina tankar för landskapsregeringen. Den nu lanserade modellen som är under upphandling var det som föreslogs. Det skulle kräva en finansiering på 5 miljoner euro för landskapets del i huvudsak med PAF-medel. Landskapsregeringen sade sig vara villig att stå för den finansieringen. Det finns också ett arv på 750 000 euro som skulle vara en del i den totala finansieringen för landskapets om 5 miljoner euro.

    Detta beskrev landskapsregeringen för lagtinget i våras i tilläggsbudgeten, den som lades i april. Glädjande nog fann vi att ett enhälligt lagting stod bakom den här finansieringen, jämte de andra besparingsförslag som landskapsregeringen beskrev i samma tilläggsbudget med den fördelningen.

    Med detta starka stöd i ryggen har landskapsregeringen nu begärt kompletterande uppgifter av Mariehamns stad till den här delen. Landskapsregeringen har nu beredskap, utgående från landskapsregeringens egen vilja, vi vill respektera ingångna avtal och utgående ifrån lagtingets starka ställningstagande, att fullfölja detta och ge ett stöd på högst 5 miljoner euro för detta viktiga behjärtansvärda ändamål.

    Så som har framkommit i medierna så finns det en diskussion om huruvida budgetramarna i det här projektet kommer att hålla. Pommern är ett intressant ämne, det diskuteras och det finns många sakkunniga. Mariehamn stad äger detta ärende i beredningen. Det kunde vara på sin plats att utskottet hör Pommernkommittén i den frågan som ett litet försynt förslag kanske i det här skedet.

    Landskapsregeringen vill såtillvida binda upp det med lagtingets bifall att stödet är högst 5 miljoner euro.

    Sedan Sottunga, efter sommaren kom representanter från Sottunga kommun till landskapsregeringen för att berätta att de har ett akut likviditets- och finansieringsproblem av äldreomsorgen. Budgeten för 2016 höll inte för Sottungas del. I den situationen som rådde då hade man betydligt flera klienter på institutionsvård inom äldreomsorgen. Pengarna flöt ut betydligt fortare än vad de flöt in.

    Landskapsregeringen behandlade detta i brådskande ordning. Vi träffade givetvis representanter från Sottunga kommun. Jag som finansminister träffade sottungaborna. Landskapsregeringen har gått in för att föreslå att lagtinget beviljar Sottunga ett övergångsstöd för att trygga finansieringen av äldreomsorgen med beaktande av de problem som Sottunga har.

    I samband med detta besked har landskapsregeringen efter interna överläggningar i offentligheten sagt att ett övergångsstöd är tänkt för Sottunga. Sedan när landskapsregeringen går vidare med relevant lagstiftning, dvs. kommunindelningslagen och kommunallagen, så kommer Sottunga att vara en del i det paketet så att Sottunga kommer att tillhöra någon annan större enhet efter denna mandatperiod.

    Det finns inget riktigt lagstöd för att ge Sottunga ett extra stöd. Vi bedömer att lagparagrafen som beskriver särskilt understöd inte är tillämplig i detta fall. Sottunga kan inte göra upp en plan som visar att deras ekonomi kommer att reda upp sig i framtiden.

    Det här har alltså landskapsregeringen beredskap att göra, ge 200 000 euro för 2016. Det kommer sannolikt att krävas mera pengar under 2017, 2018 och 2019. Nu vill vi se om lagtinget vill ge oss den rätten att ge Sottunga pengar. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Sottungas situation har gått att förutse, den är inte av övergående natur sade ministern, och det står även i beredningen. Jag håller helt med om det. Jag upplevde en viss olust när jag fick det här första gången presenterat för mig. Återigen ska vi här bevilja medel till Sottunga. Det har gått att förutse och det är inte av övergående natur. Det som gör att det är mera okej nu är att landskapsregeringen faktiskt har varit oerhört tydlig. Det här är historiskt. Ingen annan landskapsregering tidigare har någonsin talat ur skägget och sagt som det är, att man behöver förändra kommunstrukturen. Det säger den här landskapsregeringen och det vill jag ge beröm för. Vi måste göra någonting åt detta. Det är bra att man säger som det är för en gångs skull.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Landskapsregeringen såg det som nödvändigt och hederligt i förhållande till sottungaborna att berätta om den bedömning som vi gjorde. Efter att Sottunga äskade till landskapsregeringen gjorde vi bedömning över den ekonomiska utvecklingen och vilka utmaningar Sottunga har inom äldreomsorgen. Att äska om ett stöd som inte skulle vara kopplat till att vi ser det som en övergångsperiod, där Sottunga efter den här mandatperioden kommer att höra till en större enhet, det låg inte framför oss då när vi analyserade siffrorna. Sist och slutligen blev beslutet om tydlighet ganska enkelt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Den slutsatsen delar jag. Det är bra att man konstaterar att det måste finnas en viss bärkraft vilket inte finns i det här fallet. Det ska bli oerhört spännande att höra fortsättningen på den debatten om det är så att någon hävdar att det går att lösa den här situationen. Då vill jag i så fall höra vad lösningen långsiktigt är för Sottunga och den kommunindelning som vi har idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, fru talman! Jag begär kompletterande upplysningar på två frågeställningar. Den första rör Pommern. Har landskapsregeringen kännedom om de totala renoveringskostnaderna, både när det gäller flytdockan och fartyget, som kommer att behöver göras före Pommern är i fullgott skick? Jag har förstått att det som aviseras nu är i första hand för dockan för att förhindra att den i princip sänks. Var kommer den totala kostnaden att landa?

    Vad gäller Sottunga så vill jag hävda att landskapsregeringen använder Sottunga kommun som en murbräcka för att försöka slå igenom en kommunreform. Jag kommer att återkomma till detta i mitt anförande. Här och nu vill jag fråga; vad är ett övergångsstöd?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Gällande Pommerndockan så har jag inte siffrorna till den delen exakt med mig. Jag kan ta siffrorna med till utskottet. I det underlag, som ligger till grund för landskapsregeringens utsago att stöda projektet högst till 80 procent eller högst 5 miljoner euro, där ingår också de kringbyggnader som är planerade i samband med själva dockan, alltså kajbyggnader och också anslutningskonstruktioner mellan själva fartyget och Sjöfartsmuseet. Till de delar finns de bitarna medräknade i projektet, annars kan man inte räkna med 80 procent, 80 procent av det, då får man en summa som ligger någonstans mellan 6-7 miljoner euro.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, jag noterade att ministern inte hann svara på min andra fråga. Jag tar frågan en gång till. Vad är ett övergångsstöd? Jag har faktiskt inte hittat det i beredningen. Är det något påhittat stöd nu? I det momentet som det hänvisas till här återfinns inte några skrivningar om ett övergångsstöd. Jag skulle gärna ta del av vad det är något.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Såtillvida har vicetalman fullständigt rätt. Det finns ingen lagparagraf i landskapsandelslagstiftningen som pratar om ett övergångsstöd. Det finns någonting som heter särskilt understöd, men det är villkorat med att kommunen ifråga ska kunna presentera en plan för hur man kan reda upp sin ekonomi själv, med de verktyg man har. Sottunga har sagt att de inte ser några möjligheter till det och landskapsregeringen gör samma bedömning.

    Om lagtinget beviljar övergångsstöd så kommer det att ske vid sidan av lagstiftningen. Begreppet övergångsstöd hänger så tydligt ihop med att landskapsregeringen har för avsikt att reformera kommunindelningslagstiftningen så att Sottunga därefter, i enlighet med den lagen, ska tillhöra en större enhet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är en lite annorlunda tilläggsbudget som vi nu har på vårt bord. För det första, utgående ifrån den hårda debatt som den här regeringen inledde sitt arbete med så hade vi trott att det skulle ha varit minskningar som vi skulle få ta del av. Tvärtom, underskottet ökar nu med ungefär 1,6 miljoner. Vi är upp i en mycket hög summa.

    Det som förvånar mig mest är två saker av tre som ministern nämnde; Sottungapengarna och Pommernpengarna. Jag undrar varför de pengarna tas upp i den här tilläggsbudgeten? Det som ska tas upp i en tilläggsbudget ska vara oförutsett och något som ska ske omedelbart. Mig veterligen finns det ingen ansökan om de här pengarna inne från Sottunga ännu. Det skulle vara bra om ministern kan berätta om pengarna kommer att gå ut det här året. Samma sak när det gäller Pommern. Vi har varit väldigt tydliga från lagtingets sida att det är 5 miljoner som gäller. Mig veterligen så kommer inte det projektet heller att komma igång under det här året. Varför tar man upp pengarna nu? Är det för att belasta 2016 så mycket som möjligt för att 2017 ska bli ett bättre år? Vad är tanken?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Nu när landskapsregeringen föreslår att Pommerndockan ska kostnadsföras så kommer vi tillbaka till det underskott som den förra landskapsregeringen lämnade efter sig, mellan 17-18 miljoner euro, trots att vi kostnadsför Pommerndockan med 2,75 miljoner euro. Den här landskapsregeringen behöver inte skämmas för sig, åtminstone gäller det den tidigare finansministern och den nuvarande.

    Orsaken till att det kostnadsförs nu är strikt förvaltningsmässigt. Min avdelning, samma tjänstemän som jobbade under finansministern Nordlund, anser att det är korrekt att kostnadsföra projektet nu då vi samtidigt står i beredskap att ge, via beslut i landskapsregeringen, beskedet till Mariehamns stad att vi avser att finansiera det här. Det är helt korrekt förvaltningsmässigt.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag tror och anser att ingen finansminister ska behöva skämmas över det som man har föreslagit i någon budget. Allting som finns i 2016 års budget finns det orsaker till. Jag är ytterligare stärkt i den uppfattningen med tanke på att finansminister Perämaa inte har tagit bort någonting i den här tilläggsbudgeten. De facto så bygger man på istället.

    Det känns ändå lite knepigt i Sottungafallet. Jag hoppas att vi ska få mera besked i finansutskottet. Här kommer man till lagtinget och begär pengar för något som det ännu inte finns en formell begäran om. Det är också en lite speciell situation. Det var det ena.

    Det andra är det som vtm Thörnroos var inne på. Jag är själv en varm förespråkare för Pommernprojektet. Men samtidigt måste man konstatera att timingen är väldig tokig nu, att vi ska sätta mellan 6-7 miljoner i betong och landskapet ska lägga ut 5 miljoner samtidigt som vi går åt vissa andra områden väldigt hårt, bl.a. hälso- och sjukvården i vårt samhälle.

    Talmannen

    Tiden är ute.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Underskottet för 2016 skulle ha minskat med ungefär 1 miljon euro om vi inte skulle ha kostnadsfört Pommerndockan nu. Riktningen är helt klart den rätta. Vi kostnadsför Pommern, det är en engångskostnad som lagtinget tillsammans med landskapsregeringen sagt att vi ska förverkliga. Visst, vi kan gärna diskutera tidpunkt och vad man ska göra i samband med lågkonjunktur. Under den förra lågkonjunkturen, när det var finanskris, då satsade dåvarande landskapsregering ändå på sjöfartsmuseet för att hedra sjöfarten och den historia vi har.

    Att göra Pommerndockan till någon sorts lösning på våra ekonomiska problem då är man fel ute. Men diskutera gärna konceptet, det är ett intressant ämne.

    Sottunga kom till landskapsregeringen med det beskedet att pengarna kan det vara slut innan året är slut. Landskapsregeringen värnar om äldreomsorgen och vill säkerställa sig om att människor får den vård de behöver.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Ingrid Johansson

    Talman! Den liberala gruppen stöder landskapsregeringens tilläggsbudget som helhet. Det är glädjande att se att Ålands Musikinstitut gör satsningar som är populära och dessutom bringar intäkter. Den liberala gruppen värnar om kulturarvet. Vi tycker att det är bra att man investerar i Pommern. Kulturarvet kan vi inte se kortsiktigt på. Vi har att ett ansvar att förvalta det inför kommande generationer. Dessutom bringar Pommern en hel del medel till åländska näringslivet, särskilt genom turismbranschen som vi så många gånger pratar väl om här i plenisalen. 

    Talman! Jag vill också beröra Sottunga. Vi har idag en situation i en åländsk kommun som i det privata skulle betecknas med en konkurs. Och vem hamnar i kläm? Jo, de enskilda. Jag tror, och hoppas, att var och en härinne känner heder och respekt för det enorma arbete som utförts av sottungaborna själva. Den insatsen som de kommunala representanterna har drivit är någonting utöver det vanliga. Vi kan inte heller anklaga de enskilda för den situation som har uppstått. Därför stöder den liberala gruppen det övergångsstöd man vill ge till Sottunga för att kunna säkerställa att de boende får den service som de har laglig rätt till.

    Men nu är det nya tag som gäller. Vi behöver föra en aktiv regionalpolitik där resurser sätts på service och inte på administration. Vi behöver öka inflyttningen till glesbygden, för det är inte kommungränserna som avgör vilken service som finns utan huruvida det finns befolkningsunderlag.

    Men hur vitaliserar vi skärgården och glesbygden? Jag ser tre viktiga åtgärder: För det första; bra kommunikationer. Här innefattas skärgårdstrafik, kollektivtrafik, vägar och smart regionalplanering så att exempelvis daghem och skolor är på väg till jobben. För det andra; det offentliga Åland ska driva på utvecklingen då det gäller distansarbeten. Det är klart att det är lättare att bo i periferin om man inte behöver pendla till jobbet alla dagar i veckan. För det tredje; vi behöver skapa arbetsplatser i periferin genom att bland annat stärka Åland som turistdestination och upphandla närproducerad mat.

    Talman! När vi möter våra kolleger från Finland brukar vi säga: ”Det som är bra för Åland är också bra för Finland”, samma logik gäller här: ”Det som är bra för glesbygd och skärgård är bra för Åland”.

     Jag är övertygad att en fortsatt konstgjord andning för att upprätthålla kommungränserna varken gynnar glesbygden eller Åland som helhet. Vi i den liberala lagtingsgruppen stöder därför regeringens ambitioner med det fortsatta arbetet med kommunreformen för Åland. Tack, talman.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! För ett år sedan lade regeringen Gunell fram sin fjärde tilläggsbudget för det året. Denna budget visade ett underskott om 12 miljoner där skatteinkomsterna beräknades till 239 miljoner.

    Nu, fru talman, efter nästan ett års regerande lägger regeringen Sjögren, en motsvarande tilläggsbudget som visar på ett underskott om drygt 17 miljoner där skatteinkomsterna beräknas till 242 miljoner. Alltså en försämring på 8 miljoner.

    Aldrig någonsin har skatteinkomsterna varit så höga och aldrig någonsin har underskottet varit så högt. Förlåt, fru talman, det sista var inte riktigt sant. Tidigare har underskottet också vara större, det var år 2009 då även Perämaa var finansminister. Då var underskottet nästan 22 miljoner. Det här visar att den ekonomiska politiken håller på att haverera.

    Vi har ju hört hur minister Perämaa gång på gång kritiserat den förra regeringen som leddes av lantrådet Gunell. Siffrorna som jag nyss redogjorde för visar att förra regeringen hade bättre koll på finanserna än vad den nuvarande har, åtminstone hittills. Dessutom så var den förra regeringen mera vänligt sinnad till en bra sjukvård, skolor, barnomsorg och äldreomsorg.

    Nu säger regeringen att det går bra att minska anslag till sjukvården, minska anslag till kommunerna för att upprätthålla skolor, barnomsorg och äldreomsorg om man bara effektiviserar. Visst ska man effektivisera och det görs det dagligen. Men man kan inte effektivisera i all evighet. Man kommer till en punkt, och dit har vi nu kommit, där man inte kan göra mer för mindre pengar.

    Personalen inom sjukvården, skolorna, barnomsorgen och äldreomsorgen är redan idag belastad till bristningsgränsen vilket medför en hög sjukfrånvaro som i sig är dyr för samhället. Dessutom är risken större till fel behandling och skötsel då man belastar personalen hårt.

    Nej, fru talman, det är nog dags för regeringen Sjögren att tänka om genom att satsa mer på vård, skola och omsorg och mindre på de andra områdena.

    Vi i centern hade hoppats att det i denna tilläggsbudget skulle finnas ett tillfälle att tillrättalägga de besparingsmisstagen som man tidigare röstade igenom här i lagtinget.

    Fru talman! För övrigt så har vi erfarit att skatteinkomsterna till landskapet ökar med 12,5 miljoner, den så kallade skattegottgörelsen, så nog borde en del av dessa pengar gå till de som behöver det mest, det vill säga de som är sjuka, de som behöver omsorg inom barndagvården, de som behöver lära sig räkna och skriva i skolorna och de gamla som inte längre klarar sig själva. Det är deras rättighet och vår skyldighet att få och ge den vård och omsorg de så väl behöver.

    Fru talman! Att skattegottgörelsen ökar med 12,5 miljoner är en följd av god och långsiktig politik som i sin tur medfört låg arbetslöshet och god företagaranda som i sin tur medför ökade skatteinkomster. Det blir en positiv spiral av den politik som tidigare har förts.

    Den förra regeringen brottades visserligen med underskott, ett hanteringsbart underskott vill jag påstå, men kunde ändå upprätthålla en bra sjukvård, en äldre- och barnomsorg och skolor som kunde verka och vara i landskapets alla hörn.

    Den förra regeringen lyckades också hålla ner kommunalskatten som i sin tur betydde ökad köpkraft och som i sin tur betydde fler arbetsplatser och ökade skatteinkomster. Det blev en positiv spiral. Frukten av denna positiva spiral ser vi nu i form av betydligt ökade skatteinkomster från skattegottgörelsen.

    Fru talman! På grund av denna frukt har vi råd att hålla sjukvården minst oförändrad och bibehållen åldringsvård, barnomsorg och skolor utan personalnedskärningar samt också hålla socialskyddet på nuvarande nivå.

    Fru talman! Som jag sade tidigare så hade vi i centern en förhoppning om att regeringen tack vare högre skatteinkomster skulle mildra besparingarna i denna tilläggsbudget och detta inom sjukvården, barn- och äldreomsorgen, inom kommunens skolor och inom socialvården. Så blev det tyvärr inte.

    Till sist, fru talman, vi har i dagarna läst Europarådets konstaterande att socialskyddet i Finland motsvarar socialskyddet i Bulgarien, Rumänien och Ryssland. Fru talman, vi är väl inte på väg dit ändå? Tack.

    Talmannen

    Jag vill påminna om att som underlag ligger tilläggsbudgeten och det sätter också ramarna för debatten. Jag förstår att det finns ett behov av en allmänpolitisk debatt, men försök håller er till de ramar som tilläggsbudgeten ställer.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Flitpengens möjliga utslag där visar prognoserna att det till och med kan bli 12,5 miljoner euro vid slutförd beskattning i slutet på oktober.

    Jag ber att lagtinget diskuterar det faktum att jag som finansminister har varit till finans- och näringsutskottet för att diskutera och redovisa för den här prognosen. Prognosen har inte förts fram någon annanstans. Det finns en möjlighet att den förtroliga diskussion som försiggått mellan finansministern och finans- och näringsutskottet nu har tappat sin förtrolighet. Det är centerns som för fram det. Vi vet alla vilka representanter lagtinget har i det utskottet.

    Ltl Runar Karlsson måste komma ihåg att centern också var med och lade en budget med ett underskott på 17,6 miljoner. Utan kostnadsföringen av Pommerndockan, vilket vi alla har tagit beslut om tidigare, så skulle kursen har varit rätt väg även siffermässigt i det här budgetförslaget.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Min vetskap om 12,5 miljoner kommer inte från utskottet. Jag har helt andra kanaler för att få uppgifter än det, jag fick uppgifterna ännu tidigare än vad landskapsregeringen fick.

    Finansminister Perämaa har gång, på gång, på gång kritiserat regeringen Gunell för att handskas ovarsamt med finanserna. Nu lägger han fram en budget som är den näst högsta någonsin. Det är bara han själv som har överträffat sig tidigare. Kritiken faller på sin egen orimlighet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! År 2009 var det finanskris, skatteintäkterna sjönk med 40 miljoner euro och självklart såg vi ett sådant resultat.

    När jag och regeringen Viveka Eriksson lämnade ifrån oss ekonomin i andra händer, dvs. i centerns händer med finansminister Nordlund, så i det budgetförslaget som lades för 2012 var underskottet 3 miljoner euro.

    När ltl Runar Karlsson tillsammans med finansminister Roger Nordlund lämnade ifrån sig ekonomin fyra år senare så var underskottet 17,6 miljoner euro, samtidigt som intäkterna steg hela tiden. Där har vi den stora dramatiken. Jag ber att ltl Karlsson och kanske finans- och näringsutskottet tittar igenom statistiken ordentligt så kommer de att se detta som ett faktum.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det sista välkomnar jag. Centern har suttit med i regeringen ända från 1976. Det sparades ungefär 170 miljoner till och med år 2008, då var också centern med och sparade.

    Det är sedan naturligt i långvarig lågkonjunktur att man tar av de sparade pengarna för att inte alldeles för mycket förstöra för samhället. Trots allt så lämnade den förra regeringen ifrån sig ett landskap utan skuld, fantastisk socialvård, fantastisk sjukvård och i princip ingen arbetslöshet osv. Nu hakade Perämaa upp sig just på den enskild siffra som han själv nu förstås tangerar i och med den här tilläggsbudgeten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Bästa ltl Runar Karlsson, jag kan intyga att det i både regeringen Gunell och i regeringen Sjögren finns i två partier som utgör kontinuitet och därmed en någorlunda gemensam syn på både den ekonomiska politiken och på social- och hälsovårdspolitiken. Jag tror nog att man kan utgå ifrån att det inte kommer att bli så där otroligt stora kast.

    Ltl Runar Karlssons inlägg illustrerar hela problematiken. Vi kämpar med underskotten samtidigt som det illustrerar hur svårt det är att de facto göra inbesparingar och särskilt inom socialpolitiken och hälso- och sjukvården som vi vet att alla partier i den här salen värnar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det märkliga är att man då börjar med besparingar inom de mjuka värdena; sjukvård, socialvård och bidrag till kommunerna som sedan ska finansiera äldreomsorg, skolor och barnomsorg. Varför börjar man inte i andra ändan och tar de skarpa värdena först? Nej, tvärtom, man ska bygga än det ena och än det andra. Det måste på något vis vara någon sorts ideologiskt haveri hos socialdemokraterna i och med den här regeringen. Eller är de andra partierna så pass starka så att socialdemokraterna inte kan hävda sig? Det kan mycket väl vara så också.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Om ltl Runar Karlsson ser helheten så ser han ju också att de här pengarna till Sottunga handlar ju om värnandet av några enskilda äldre individer som vi vill se till att oavsett vem som betalar så har de rätt till den vård och omsorg som de ska få. Därför stiger landskapsregeringen in och ger de här pengarna utan att det egentligen finns något krav på det och heller inte lagstöd för det. Vi bara argumenterar för att pengarna ska ges därför att dessa individer inte ska hamna i kläm. Det tycker jag inte är något haveri, utan det är ansvar om vårt samhälle.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är självklart att man ska hjälpa Sottunga, det gjorde också förra regeringen i och med att man lånade pengar som sedan omvandlades till bidrag. När man gjorde den förra landskapsandelsreformen så visade det sig att man kanaliserade mycket mera landskapsandelar till de svaga regionerna på Åland för att kunna upprätthålla en bra service till äldreomsorg, skolor och barnomsorg. Det är ju självklart.

    Problemet är att nu har man vänt och nu börjar man skära ner på de mjuka värdena, vilket är förvånande. Man går inte in på de skarpa värdena först.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag hoppas på förståelse för att jag vill kommentera de påståenden som ltl Karlsson hade kring sjukvården, trots att det inte ingår i tilläggsbudgeten. Jag tycker att det är ansvarslöst av centern och Runar Karlsson i spetsen att påskina att den åländska sjukvården skulle vara på väg mot något haveri. Vi är långt ifrån det.

    Det är också anmärkningsvärt att ltl Runar Karlsson här ger analyser av sjukfrånvaron utan en enda saklig grund för sin analys. Ltl Karlsson sade att en hög sjukfrånvaro beror på att man är överbelastad. Han, lika som jag, och som alla andra vet att beläggningen på ÅHS ser olika ut på olika avdelningar. Om centern bedriver sin personalpolitik genom att bara ge mera pengar utan att arbeta med andra strukturer; friskvård, ledarskap med mera, ja då har vi en otroligt besvärlig situation.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Om ltl Johansson skulle ha hört vad jag sade här så skulle hon inte ha sagt det som hon sade. Jag sade så här; ”det här visar att den ekonomiska politiken håller på att haverera”. Inte att sjukvården håller på att haverera. Åtminstone har jag skrivit ner det här och jag antar att jag sade det också.

    För övrigt kommer vi in på detaljer nu med sjukfrånvaro osv. Jag har den kunskap jag har. Jag hävdar att det är klart att ju mindre pengar man ger till de mjuka värdena, desto färre anställda kan man ha och desto färre anställda man har så desto stressigare blir det. Vi vet att stress är den största orsaken till sjukfrånvaro. Det tror jag att till och med ltl Johansson kan hålla med om.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag förstår precis vad Runar Karlsson säger. Jag hörde vad han sade och jag hörde också de undertoner som han hade i sitt anförande om att vi i princip kommer att få en vårdkris på Åland vilket jag inte alls kan påstå. Regeringen och framförallt lantrådet Sjögren tar ett stort ansvar för personalpolitiken. På de platser som jag har makt avser jag att föra en personalpolitik som är kunskapsbaserad utifrån de fakta man har på bordet, inte utifrån eget tyckande i en plenisal.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Om bra personalpolitik är att skära ned personalen, och i och med detta så blir det bra personalpolitik, så är det en ny företeelse som man faktiskt borde kunna exportera och tjäna pengar på. Jag tror ingen annan i världen har kunnat åstadkomma detta tidigare. Är det bra personalpolitik att färre ska jobba mera? Nej, tvärtom, det brukar vara så att flera i personalen ger bättre personalpolitik. Sedan pratar man alltid om effektivare verksamhet, ledarskap och bla, bla, bla. Vackra ord räddar inte de mjuka värdena.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Jag tycker att regeringen Sjögren gör precis rätt. Det som Åland behöver just nu är strukturella förändringar inom alla områden. Det betyder inte att någon kommer att fara illa, må dåligt eller få en sämre undervisning.

    Hos ÅSUB finns mycket trevlig statistik, men det finns också en statistik som skrämmer. Tittar man t.ex. på den demokratiska försörjningskvoten där man beräknar antalet personer 0-14 år samt 65 år och äldre per antal personer i arbetsför ålder, 15-64 år, så visar det att den kvoten år 2015 var 58,6 procent. Den har ökat med drygt 6 procent på sju år. År 2030 räknar ÅSUB med att den kvoten är 70 procent och år 2040 är kvoten 73,2 procent. Det betyder alltså i stort att det är 1/4 av ålänningarna, 25 procent, som ska försörja resten. Det är ett bevis för att vi behöver göra någonting strukturellt och det gör regeringen Sjögren bra just nu.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Den strukturella åtgärden är att man ger mindre pengar som i sin tur betyder mindre personal, färre ska göra mera. Det är ingen strukturell förändring tycker jag. Det är helt enkelt ett knivhugg i den åländska befolkningen, speciellt för dem som behöver vård.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag håller inte alls med ltl Karlsson i det fallet. Att göra strukturella förändringar behöver inte betyda att folk får det sämre. Det kan många gånger vara tvärtom.

    Jag var övertygad om att hela lagtinget skulle vara överens om att ett speciellt stöd till Sottunga och dess åldringar var befogat. Jag är ytterst förvånad över att landskapsregeringen får kritik i den saken.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag har inte hört någon kritik från centern. Det var ett antal relevanta frågor, precis som man gör i ett lagting när regeringen kommer med ett förslag. Man måste få fråga och ibland kan det också förekomma lite kritik. Men man kommer med all sannolikhet att stöda förstås de här 200 000 euro. Man har tidigare varit med och stött och gett lån som omvandlades till bidrag och det gör man säkert också nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ltl Runar Karlsson radar upp skillnader mellan då och nu, mellan den förra och den nuvarande regeringen. Då var allt bättre och nu är allt åt pipsvängen. Då när centern var med sköttes allting bra och då var alla belåtna, åtminstone centern, men nu så sköts inget. Men vad är då skillnaden? Det som Runar Karlsson radar upp är kommunala verksamheter som sköts av kommunerna som också ltl Runar Karlsson är väldigt angelägen om att ska finnas kvar i sin nuvarande utsträckning. Det kan åtminstone inte vara ÅHS för där har ltl Runar Karlsson varit med i styrelsen och fattat beslut om åtminstone 70 procent av neddragningarna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Det är detaljer, ÅHS. Det var inte 70 procent neddragningar. En stor del av 70 procenten var inkomstförhöjningar. Det skulle i praktiken betyda mycket små neddragningar.

    Man pratar ofta om centern och centern. Vad vi i centern pratar om är de svaga i samhället som man vill ge mindre medel till. Vi kommer inte ifrån det att ger man mindre pengar så blir det färre anställda och det blir sämre vård. Att prata om strukturella förändringar, moderniseringar och effektiviseringar, jag blir faktiskt riktigt trött på de orden. Man tror att man som politiker kommer undan alltihop. Det betyder att människor får sämre vård. Vi behöver få mera pengar, mera vårdare och mera lärare osv. Vi har en ökande befolkning och en åldrande befolkning och så står man här och gömmer sig bakom vackra ord, jag blir faktiskt lite trött på det.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag sade ingenting om strukturella förändringar. Däremot sade jag att det är kommunala angelägenheter. Det är upp till var och en kommun att se till att invånarna får den lagenliga servicen som de har rätt att få. Det är upp till Saltvik, det är till Kumlinge och det är upp till Mariehamn att se till de skatteintäkterna tillsammans med de landskapsandelar man får räcker till för invånarnas lagstadgade verksamheter.

    När det gäller andra verksamheter som är under landskapets regi så har vi i stort sett varit helt eniga. Så de verksamheterna kan inte ltl Runar Karlsson kritisera, för han har varit med om att fatta beslut om dem i andra sammanhang.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag kan i princip garantera att kommunerna kommer att upprätthålla den service som de ska göra utgående från de landskapsandelar, skatteinkomster och avgiftsinkomster som de får. Naturligtvis! Problemet är sedan att om landskapsregeringen börjar skära för mycket i andelarna, som man gör nu med 4 miljoner, så betyder det att man måste göra någonting. Då är svaret antagligen skattehöjningar. Då är man inne på det som man gjorde i Finland för 15 år sedan, att man skulle lösa den ekonomiska krisen med skattehöjningar och vi har sett hur det har gått. Det är mycket bättre att göra som förra regeringen, att man har en lugnare takt på besparingar, kan behålla skattetrycket och på det sättet behålla välfärden och arbetsplatser osv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! I inledningen i Runar Karlssons anförande hörde jag ett spännande resonemang. Först kritiserade han att man har ett kraftigt underskott, att landskapsregeringen spär på underskottet med det här förslaget. Sedan öppnar ltl Runar Karlsson munnen och då rullar miljonerna när han påstår att vi ska direkt ta av temporära tillskottsmedel som vi har fått och föra in pengar och använda dem igen. I ltl Runar Karlssons anförande fanns inga förslag till inbesparingar.

    Den här tilläggsbudgeten handlar om att ett underskott föreslås öka med 1,7 miljoner euro, vilket har konstaterats. Men det handlar till största delen om torrdockan till Pommern. Skulle inte den finnas med så skulle situationen se bättre ut än i den första tilläggsbudgeten.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vi måste komma ihåg en sak. Ålänningarna har betalt in 12,5 miljoner mera i skatt än vi trodde. Var ska vi göra av de pengarna? Ska vi spara dem, ska vi öka likviditeten eller vad ska vi göra? Det är klart att en del av de pengarna borde gå tillbaka till dem som har betalat, i alla fall till dem som behöver hjälp och som inte klarar sig själva. Man borde åtminstone kunna ta en del av dem. Jag säger naturligtvis inte att man ska göra så av alltihop. Men en del av pengarna kunde gå tillbaka. Det är ingen kris. Om vi får 12,5 miljoner mera nästa år i skatteinkomster så har vi ingen ekonomisk kris på Åland. Det är strunt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Å ena sidan pratade vi om strukturellt underskott, å andra sidan pratar vi om temporära inkomsthöjningar som har kommit oss till del nu. Som jag ser det så är det två skilda saker. Vi måste ta hand om det strukturella underskottet och det har ltl Runar Karlsson inga förslag på. Vi ska snarare spä på de driftskostnader vi har genom att skjuta till ännu mera medel, vilket ltl Runar Karlsson föreslår.

    Jag hör ingenting om den här tilläggsbudgeten. Kritiken som kom från ledamoten handlade om att det var större underskott än tidigare. Men det handlar om 2,75 miljoner euro för torrdockan till Pommern. I det här förslaget är underskottet 1,7 i förhållande till tilläggsbudgeten. Skulle man ta bort torrdockan så skulle det vara lägre underskott än tidigare. Vad är centerns förslag? Jag ser att det är två oppositionspartier som har föreslagit åtgärder kring torrdockan Pommern. Vad vill centern?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vi återkommer till centerns förslag när det ska utskottsbehandlats och sedan kommer ärendet tillbaka hit. Med all sannolikhet så kommer vi att säga vad vi tycker då.  Vi låter utskottet behandla tilläggsbudgeten först så att man får reda på mera detaljer. Vi har ingen detaljkunskap om de här besparingarna. Det är klart, visst blir jag personligen lite fundersam på torrdockan för Pommern om det är så att det medför större underskott och det i sin tur betyder något för de mjuka värdena. Vi får återkomma till det för att se vad centern har för åsikt i den frågan. Vi har ingen detaljkunskap om detta idag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Jag vill återigen påminna om att som grund ligger förslaget till andra tilläggsbudget och den sätter ramarna för den här debatten.

    Hittills har den här debatten gått utanför de ramarna. Det har varit mera en framåtsyftande diskussion om skattegottgörelsen och sjukvården som inte nämns i tilläggsbudgeten.

    Jag ber lagtinget att framöver hålla sig till de ramar som vi har som underlag för debatten.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Jag ska göra det bästa jag kan.

     Jag vill gratulera landskapsregeringen och hela Åland. I den här tilläggsbudgeten ser vi oerhört glädjande nyheter för vårt samhälle. Vi har en stor satsning på Ålands musikinstitut där vi äntligen har 124 nya barn som får vara med i musiklekis och danslekis. Vilken underbar kultursatsning i sådana här svåra tider när vi annars diskuterar sparåtgärder inom andra moment!

    Det här är en tilläggsbudget som jag tycker att visar framåtanda och positiva satsningar. Vi vet att om man börjar i fyra-femårsåldern med musik så kommer man att bli riktigt bra. Ju tidigare man börjar, t.ex. Suzukimetoden inom violin, så har det visat sig att man har stora chanser att också kunna ha det här yrket som en profession. Musiklekis är något som socialdemokraterna har drivit politiskt i många, många år och nu har det kunnat förverkligas. Det är vi är oerhört glada och stolta över. Vi vet också att börjar man med musik i tidig ålder så motverkar det inlärningssvårigheter, det aktiverar läsningen och även det matematiska kunnandet. Det här är en satsning som många föräldrar nu har insett att är värdefull och har anmält sina barn. Man har behövt starta nya grupper, det ger intäkter och finansierar sig självt. Det här är en bra investering.

    Den andra positiva nyheten som vi kan läsa om i den här tilläggsbudgeten är att nu äntligen får kvinnorna i vårt samhälle det behov av stöd och hjälp som de behöver tack vare Tallbacken. Under förra mandatperioden hade vi en lång debatt om Europakonventionen och våld mot kvinnor. Resultatet blev att landskapsregeringen tog över helhetsansvaret för Åland och därmed Tallbacken. Idag kan kvinnor känna sig trygga, oberoende av i vilken kommun de bor, att komma till Tallbacken och söka stöd och hjälp. Det här är verkligen väl satsade pengar. Att vi måste gå in en med mera pengar här visar ju också att behovet verkligen är stort och att det har gett det resultat vi har önskat. Igen är detta en synlighet på varför socialdemokraterna är med i den här regeringen.

    Jag vill nämna några punkter till. Vi har hört en debatt om investeringar för torrdockan för fyrmastaren Pommern. Totalkostnaden ligger kring 7,4 miljoner euro, men då finns det också en stor satsning med den totala kostnaden som Mariehamn tar på sig. Mariehamn stad är intresserad av att satsa extra på turismen i sin stad. Därför har vi ett tema som heter Sailor Town och vi vill snygga upp helheten runt Pommern. Den satsningen är inte hela Ålands ansvar, det är Mariehamn stads ansvar. Hela Ålands ansvar är att ta vara på vårt gemensamma kulturarv och vår gemensamma pärla, Pommern. Vi har alla ett gemensamt ansvar för henne och hon är en viktig symbol för hela Åland. Därför finns en gammal överenskommelse att 80 procent av endast torrdockans kostnader ska bekostas av landskapet, resten är den stora kommunen Mariehamns ansvar. Man har också satt ett tak på 5 miljoner på den här kostnaden. Sedan är det upp till kommunpolitikerna i Mariehamn att komma överens om hur hon ska skötas, hur hon ska förvaras eller om det ska vara en torrdocka eller en flytdocka osv. Det är inte vår sak här i den här salen att diskutera. Det hör till kommunfullmäktige Mariehamn som ändå har det slutliga ansvaret förverkliga det här projektet.

    Däremot tycker jag att det är rimligt att landskapsregeringen nu har satt ett tak, max 5 miljoner euro, för vi vet inte vad kostnaderna kommer att bli eller om det kommer att bli ännu dyrare nu när man börjar påla osv. Vi vet att summor brukar rusa iväg. Men som sagt den debatten får vi ta i en annan talarstol.

    Bästa kollegor, att stärka det egna kapitalet till Kraftnät Åland är för oss ålänningar och för varenda medborgare på Åland en positiv satsning. Det är den lilla elförbrukaren i den stora industrin som nu får gagn av den här satsningen. Vi har gemensamt med våra intäkter gått in och satsat på Finlandskabeln. Det var en stor ekonomisk fråga för oss och den debatterades länge här i lagtinget, totalt 125 miljoner euro, en enorm summa. Finland gick in med 50 miljoner, men vi själva skulle ansvara för 75 miljoner euro. Det är klart att en så här stor summa även kommer att påverka den lilla medborgarens elkostnader eftersom det påverkar överföringsavgifterna.

    Nu har landskapsregeringen, med näringsminister Camilla Gunell, lyft fram att denna stora satsning med överföringsavgifterna inte på samma sätt ska behöva belasta den lilla medborgaren eller industrin. Därför har man gått in för konkurrenskraftspaket. Det kommer antagligen inte att sänka våra kostnader men försöka stabilisera dem så att vi ska kunna ha mera pengar ute i näringslivet som enskilda personer och att näringslivet ska kunna konkurrera på den internationella marknaden. Det är alltså en positiv näringslivssatsning för hela Åland.

    Slutligen vill även vi socialdemokrater kort nämna Sottunga. Vi är nöjda med att kommunens akuta likviditet och finansieringsproblem nu får stöd. Det är rätt att vi går in och hjälper. Det är vår skyldighet när en kommun hamnar i ett krisläge. Däremot är problematiken stor och den kvarstår. Hur ska vi i längden hantera kommuner som hamnar i en sådan här situation? Det är för oss alla ett gemensamt ansvar som vi måste fundera på och utveckla. Jag har inget konkret svar på hur vi ska tackla den demografiska utvecklingen i våra kommuner. När blir en kommun för liten? Det finns trots allt skattekraft, det finns folk som kan betala skatt men det är så få människor och den demografiska processen är så pass kraftig att man helt enkelt inte längre får det att gå ihop. Vad ska vi då göra? Det blir den stora utmaningen på den här landskapsregeringen. Jag är övertygad om att vi tillsammans, opposition och regering, kommer att kunna hitta goda lösningar. Vi är alla ute efter ett hållbart, starkt och bärkraftigt Åland. Tack.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack fru talman! Många, i synnerhet moderaterna, har ondgjort sig över att Sottunga ska få ett stöd på 200 000 euro. I den här budgeten diskuterar man egentligen bara kommunala bidrag. Staden får 5 miljoner för Pommern. Saltvik får också stöd, kraftnätpengar, för det är chipsen som ligger till grund för det. Det ska man komma ihåg.

    Brändöborna har noll arbetslöshet, de har inte kostat vårt samhälle någonting överhuvudtaget. Men många kritiserar dem, i synnerhet de som vill slå ihop kommunerna. De har Sottunga som ett slagträ. Kom ihåg att sottungaborna har klarat sig själva. De har inte heller belastat vår budget på arbetslöshetssida under tiotals år. Nu kan ni stå här i talarstolen och säga att kommunen inte fungerar. Tvärtom! Precis som finansutskottets ordförande sade, så är det.

    Om vi ser på pengarna som finns i tilläggsbudgeten så ska man ge 5 miljoner till torrdockan. Det har varit uppe i lagtinget tidigare här i år och då tog jag också upp den här diskussionen. Det är bra att finansministern tog upp det. Egentligen vill han, fast han aldrig kommer att säga det i talarstolen, ha hjälp av lagtinget så att vi ska sätta ner foten. Det är ju ingen inbesparing i den här budgeten. Det är lagtingets ansvar hur vi ska fördela pengarna. Ska pengarna gå till en torrdocka som inte gör att Pommern blir ett dugg bättre? Pommern är i behov av mycket stora renoveringsåtgärder och kostnader. Men med en torrdocka där fartyget ska ligga i vatten så händer ingenting med fartyget. Fartyget blir inte bättre, fartyget blir sämre hela tiden. Var ska de pengarna tas ifrån? Ja, Mariehamns stad kommer väl då igen med mössan i handen och begär mera pengar av landskapet. Det är ju så det funkar.

    Jag vill påstå att Pommern ligger bra i vatten. Man ska renovera fartyget. Det är likadant ut i världen. Det är få fartyg överhuvudtaget som ligger i en torrdocka, två-tre. Jag hoppas att finansutskottet hör Jerker Örjans som faktiskt har gjort en utredning om det här. Man ska inte negligera dem som har kunskap om detta. Man kan vara vis och ändra tidigare beslut och det tycker jag att man ska göra. Jag hoppas att hela lagtinget kan gå in för det.

    Måste detta göras nu medan vi stänger fast avdelningar på sjukhuset? Det är ju pengar det också, det är samma skattepengar och det är samma PAF- pengar som vi diskuterar här. Hur prioriterar vi? Vad prioriterar ni?

    Samtidigt kan våra åldringar inte gå ut på gården. De häktade har det bättre för de får gå ut i friska luften två gånger om dagen enligt regler. Men idag har vi inte resurser att ta ut våra åldringar på åldringshemmen. Det är också en resursfråga. Det är också samma pengar vi diskuterar. Det är samma fördelning, vi pratar fördelningspolitik här och vad man har omsorg om.

    Man diskuterar att öka fastighetsskatten från politiskt håll. Liberalerna vill ge möjligheter till kommunerna att öka fastighetsskatten. Fastighetsskatten i Mariehamn, som de har för eget boende och som ingen annan kommun har, inbringar 1,2 miljoner. Ska man öka den för att införa en Pommernskatt? Det är det som det är frågan om, eftersom Mariehamn ska stå för 3 miljoner själva. Tänk på det! Tänk på vem det drabbar!

    Vi ska inte diskutera kommunalpolitik, men kommunalpolitiken kommer in i lagtinget när vi diskuterar fastighetsskatterna. Så är det. Fördelningen mellan kommunerna och landskapet, det är alltid så. Hur vill vi ha det?

    Jag tror faktiskt att finansutskottet bör ta sig en funderare. Är detta den rätta tidpunkten att göra det här överhuvudtaget? Finns det andra möjligheter? Pommern behöver renoveras. Att bygga en torrdocka där fartyget ska ligga i vatten, hur förbättrar det fartyget? Förklara det för mig, ni som är experter i detta lagting, så ska jag ta det till mig. Jag har inte begripit det ännu.

    Sedan skulle jag vilja höra av finansministern om vi får en tilläggsbudget med besparingar i framtiden. Hur ser de besparingarna ut?

    Det finns en omfördelning i budgeten till polismyndigheten. Jag tror också att man borde se på polismyndigheten. Myndigheten är illa utsatt idag, de hinner inte utreda alla brott. Det har varit stora besparingskrav under många år. Tyvärr ligger de efter. Man bör också satsa resurser på polismyndigheten och titta på om det har gått för långt. Nog har vi hål att stoppa i, både socialpolitiskt och när det gäller tryggheten i vårt samhälle som polismyndigheten utgör. Finansutskottet bör nog fundera på om vi i detta nu ska satsa 5 miljoner på en torrdocka där ett fartyg ska ligga i vatten? Tack.

    Talmannen

    Jag vill återigen påminna er alla om att debatten måste hålla sig inom ärendets gränser. Jag vet att det är svåra avvägningar och det är också svårt som talman att göra dem. Jag vill inte gå in avbryta. Försök hålla fokus på det som landskapsregeringen presenterar sin tilläggsbudget!

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag vill vända mig starkt emot ltl Häggbloms kommentarer om att torrdockan skulle handla om ett kommunalt stöd till Mariehamn. Det är en anmärkningsvärd syn man har på vårt gemensamma kulturarv, att inte Pommern på något sätt skulle vara landskapets gemensamma ansvar. En stor majoritet av de som kommer till Åland möts vid första anblicken av Pommern. Pommern är hela Ålands flaggskepp.

    Jag vill återigen kommentera det som inte ligger i ärendet. Jag ber om ursäkt för det, talman. Men det finns inga förslag på att några avdelningar på sjukhuset skulle stängas. Jag skulle uppskatta att oppositionen inte skulle försöka sätta skräck i ålänningarna på ett osakligt sätt.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Visst är det kommunala bidrag som det är frågan om. Det är ju Mariehamns stad som har begärt att få pengar av landskapet och då är det frågan om ett kommunalt stöd. Jag vände mig emot att man kritiserade att Sottunga får 200 000 euro. Vi diskuterar kommunala stöd, även stödet till Kraftnät Åland, vilket gör att en fabrik har bättre konkurrensmöjligheter.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag känner inte igen kritiken gällande Sottunga och att det skulle ha kommit någon kritik mot de pengar landskapsregeringen nu ger. Tvärtom, jag sade att den liberala gruppen stöder den insatsen varmt.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Ja, jag hörde kritik från en annan ledamot och det var det som jag vände mig emot. Det fanns ett belägg för att vi nu måste slå ihop kommunerna. Jag ville lyfta upp det. Vi diskuterar ju olika kommunala bidrag i olika former.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Ltl Häggblom nämnde att man inte ska använda Sottunga som slagträ. Jag tycker inte att landskapsregeringen har gjort det. Däremot har landskapsregeringen sagt att man ska gå in och stöda. Ledamoten vill bara vilseleda.

    Ltl Häggblom var också lite bekymrad över att utskottsordförande inte var på plats. Jag kan lugna ltl Häggblom. Hälsningar kommer nog fram. Samtliga andra ordinarie utskottsmedlemmar var på plats. Hälsningen om Pommern kommer fram.

    Jag tycker vi börjar fokusera lite fel. Nu börjar vi diskutera om det ska vara torrdocka eller inte. Lagtinget är inte rätt plats att hålla den diskussionen i. Jag tror att den diskussionen ska hållas lite längre söderut, i stadshuset och i Mariehamns stad. Här ska vi debattera om det ska ges stöd eller inte. Jag tycker att vi behöver särskilja de två sakerna.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det gäller stödet, men nog har ju alltid landskapsregeringen och lagtinget tittat på vart stödet går. Är det nödvändigt? Fyrmastade barken Pommern är i ett sådant skick så att den måste renoveras på många ställen och det kommer att kosta mycket pengar. Är det bättre att lägga pengarna på det och att vi snart kommer att ha ännu en tilläggsbudget här? Många anser att det finns ett landskapsansvar för Pommern, vilket jag kan hålla med om. Ska vi då lägga pengar på det här när vi vet vilka sparkrav det finns på sjukvården och allt annat?

    Ltl Göte Winé, replik

    Fortsättningsvis har jag upplevt att det är inte bara en gång som man har debatterat hur Mariehamn ska göra med Pommern. Jag har sett att man har gjort utredningar, man haft debatter och kommittéer har sagts sitt. Ska vi ändå fortsätta att utreda det här? Nej, vi måste nog börja bestämma oss. Ska vi stöda Mariehamn i det de kommer fram till eller ska vi sitta här och fundera på om Mariehamn har gjort rätt eller ska vi slå dem på fingrarna? Nej, då tror jag att vi börjar lägga resurserna fel. Däremot bör vi se på vad vi ska prioritera i framtiden och där har ltl Häggblom och jag en likvärdig syn. Vi behöver se på vart vi prioriterar pengarna och att vi gör det rätt.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Det är det som är det viktiga. Ska vi satsa 5 miljoner på det som finns i ansökan? Är detta det optimala? Min prioritering är en helt annan än socialdemokraternas i det här fallet. Den är totalt olika. Jag anser inte att man ska göra det. Jag tycker att man ska ta de fakta som finns i vårt samhälle, inte negligera dem och säga att de har fel när hela världen gör likadant. De har inte dylika fartyg i en torrdocka. Varför ska vi köra någon sorts egen linje här? Är det nödvändigt? Lever vi i ett sådant samhälle att vi har de pengarna idag? Ja, ni i majoritetsblocket, socialdemokraterna, står upp och säger att vi har det, men samtidigt vill ni skära ner i sjukvården och i socialväsendet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Jag finner det aningen märkligt att man med Pommern nu, med små penseldrag, har börjat hitta någon sorts infallsvinklar på att kritisera tilläggsbudgeten. Vad jag vet så godkände lagtinget budgeten där Pommern och 5 miljoner var med redan. Att i det här skedet börja ifrågasätta på vilket sätt den ska förvaras och restaureras det är låg nivå och hör inte hemma här i lagtinget.

    Däremot tycker jag att man med lite större penseldrag kan vara orolig över det, som jag tog upp i mitt förra replikskifte med ltl Karlsson, försörjningskvoten på Åland som kommer att vara 70 procent om 15 år. Det om något tycker jag att borde oroa. Vad tycker ltl Häggblom?

    Talmannen

    Innan jag ger svarsreplik till ltl Bert Häggblom så vill jag påminna om att replikerna bör rikta sig till huvudanförandet och inte till tidigare anföranden som har hållits i salen.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Beträffande Pommern så har vi olika åsikter. Jag anser att om man ger pengar från landskapet så kan vi också ställa krav på vart de ska gå, eller så kan man anse att det inte finns pengar just nu. Nog måste man kunna omprioritera i den svåra ekonomiska situation som vi är i. Rätta mig om inte finansministern hela tiden har sagt att vi ska ha starka sparkrav. Det är ju din egen minister som har sagt det. Har jag missuppfattat någonting? Har vi så mycket pengar nu? Kommer det in så mycket skattepengar som vi i oppositionen inte har sett?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Nej, där har ltl Häggblom inte missförstått någonting. Finansministern drar med tydliga steg upp riktningen för att sanera ekonomin.

    Tycker ltl Häggblom att det är rimligt att ha en försörjningskvot om 15 år på 70 procent? Borde inte det vara mer oroande än Pommerns docka?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! För det första så finns det ingen försörjningskvot i det ämne vi diskuterar. Det som jag diskuterar är Pommern och pengarna för den. Jag anser att vi i dagsläget inte har råd att sätta 5 miljoner på något som inte förbättrar museifartyget Pommern. Det är det som är det väsentliga, det är det som vi diskuterar. Vilka konsekvenser får det på andra sektorer om vi beviljar dessa pengar?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Kanske tvärtemot alla andra talare så ska jag försöka hålla mig till tilläggsbudgeten och de anslag som berörs.

    Jag börjar med att ge beröm till landskapsregeringen för den kapitalinsatsen för Kraftnät Åland. I tider när vi tog beslutet att bygga en reservkraftkabel så förorsakade det merkostnader, cirka 15-20 procent i energikostnader, för företag på Åland. Ur konkurrenssynpunkt har det varit tungt för många företag, som exporterar varor, att kunna konkurrera ute på fältet. Vi från Ålands Framtid stöder varmt den här kapitalinsatsen. På det viset skapas åtminstone en stagnerande energiutveckling för företagen. Jag hoppas att statsstödsperspektivet faller i god jord så att det inte blir några komplikationer, för då kommer det tillbaka och Kraftnät Åland måste höja energipriserna för att finansiera. Tittar man på tabellen och soliditeten i Kraftnät Åland så ser man att det går åt fel håll. Det här är att stärka basen för verksamheten på lång sikt.

    Sedan tänkte jag ta upp förhandlingarna om regionavgifterna, men jag tar inte upp detta nu eftersom det inte finns i budgeten. Jag hoppar över det.

    Sedan om den insats på 200 000 euro som landskapsregeringen gör till Sottunga. Det här är inte första gången som Sottunga har haft bekymmer. Förra gången handlade det om ett lån som man sedan efterskänkte till bidrag. Nu går man in för att direkt ge konstgjord andning så att Sottunga lever vidare. Om jag inte minns helt fel så år 2003-2004 motionerade vi ifrån Ålands Framtid om att man borde titta på de extrema sociala kostnader som vissa kommuner drabbas av. Vissa klienter utarmar egentligen hela ekonomin för vissa kommuner på grund av vård utanför Åland. Det fanns inget gehör för solidaritet den gången. Motionen förföll men nu är vi tillbaka igen. Nu kommer man tillbaka på ett annat sätt. Vi ser vi måste vara solidariska mot kommuner som har drabbats av en befolkningsstruktur bestående av många äldre och Sottunga speciellt. Om jag förstod det rätt, med den information som jag har fått, så har Sottunga budgeterat för institutionsvård för fyra personer och det kommer att bli åtta personer. Då förstår man att om man slår ut antalet på vilken kommun som helst per capita, t.ex. Mariehamn eller Eckerö, så har alla samma problem som Sottunga. Vad ska vi göra? I det här skedet ser jag ingen annan möjlighet än att man måste gå in med de här pengarna.

    Vi har vi pratat lite om kommunstrukturer och sammanslagningar på längre sikt. Jag ska inte gå in på det nu, men jag ser inte att problemet försvinner. Problemet går över till en större kommun förstås. Klienterna finns kvar, problemen finns kvar och finansieringen finns kvar. Blir skärgårdskommunerna så starka att de ändå kommer att kunna bemästra en sådan här åldersstruktur som håller på att växa fram ute i skärgården? Jag tror att vi i lagtinget många gånger ännu kommer att få diskutera att vara solidariska i sådana här finansieringar även om det blir större kommuner.

    Sedan en liten detalj som jag fastnade för i budgeten. Det fanns ett anslag till ÅMHM, en riktad lönesättning till anställda på 11 000 euro. Jag vill att finans- och näringsutskottet tittar på om inte sådana här summor borde kunna hanteras inom budgetramarna utan att man måste anhålla om en tilläggsbudget. Det är min syn. Finansutskottet kan titta på den här saken och ha ett hörande i den här frågan.

    Det var mitt lilla inlägg i den här tilläggsbudgeten. Tack ska ni ha.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Brage Eklund för gott anförande som höll sig till ämnet.

    Gropjusteringen i ÅMHM, som ledamoten lyfte upp, är frågan om en avtalsenlig justering som görs ibland. Det är avtalsbyrån vid finansavdelningen som på ett strukturerat sätt går igenom de olika myndigheterna och kontrollerar hur lönesättningen har följts upp. Jag välkomnar att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i det. Det är nog ingen större sensation i det. Det är ett förfarande som har förekommit också tidigare. Det är gott att ledamoten lyfte upp det.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det kan ju tyckas att det är en ringa summa och det är det väl kanske i den stora totalen. Nu står det i texten här, men det fanns inte till kännedom då när den ordinarie budgeten lades. Jag tycker att man skulle kunna hantera sådana här summor utan att de kommer upp i en tilläggsbudget.

    Minister Wille Valve, replik

    Ja, det kan finnas förståelse från regeringshåll på just den processuella aspekten, hur de här summorna hanteras. Summan är i sig oundviklig, den måste komma någonstans.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ltl Brage Eklund tar på ett förtjänstfullt sätt upp de äldres situation i skärgården. Han frågar lagtinget om det skulle vara möjligt att ha en skärgårdskommun. Jag tror på den idén. Sammantaget i skärgården finns det ändå lediga platser inom äldreomsorgen. Jag tror att det finns ett stort intresse för att ha ett gemensamt ansvarstagande för de äldre. Har man då en kommun så har man ett ansvar gemensamt. Man har ett solidariskt ansvar inom kommunen. Men man måste också ha trafiklösningar som gör att skärgården blir sammanlänkad.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag tänker inte besvara trafiklösningarna för det ingår inte i tilläggsbudgeten och då tror jag att vi kommer in på en lång debatt.

    Sammantaget kan jag säga att problemen kvarstår om vi har en kommun eller om vi ha nuvarande existerande skärgårdskommuner. Så mycket solidaritet borde det finnas inom kommunerna ändå via ett samarbete att man fyller på där det finns utrymme utan att behöva slå ihop kommuner. Nu ifrågasätter jag inte om det ska vara en kommun eller flera. Men även i dagens läge borde det finnas solidaritet mellan kommunerna för att föra en sådan dialog att man kan hjälpa varandra.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag kan informera ltl Brage Eklund att det har vi gjort i Kumlinge. Vi har erbjudit Sottunga kommun att föra sina äldre till Kumlinge eftersom vi har lediga platser. Men de här olika trafiklösningarna som vi har idag gör att anhöriga inte kan ta sig emellan Sottunga och Kumlinge på ett smidigt sätt. Det går inte alls idag, då måste man hoppa av i Överö och där vänta på nästa färja.

    Det är väldigt viktigt att man ändå talar om att det är en satsning för de äldre. Man gör inte det här för kommun i sig. Kommun i sig är egentligen ingenting utan människorna som bor där. Det här är ett ansvarstagande som vi gemensamt har för de äldre, oavsett var man bor på Åland.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag delar ltl Gun-Mari Lindholms uppfattning när det gäller det ansvaret.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag vill rikta mitt tack till Ålands Framtid som inledde sitt gruppanförande med att prata om konkurrenskraft för det åländska näringslivet. Jag ser att den frågan egentligen är den stora i det här sammanhanget.

    Vi ska lösa Sottungas problem och vi ska lösa Pommerns problem men det är enskilda åtgärder. Konkurrenskraften i näringslivet på sikt är en ödesfråga för Åland. Alla landskapsregeringar måste diskutera och fundera på sådana saker. Det här tacket riktar jag indirekt till andra partier som har hållit sina gruppanföranden till det som de inte sade. Ingen har ifrågasatt den här åtgärden. Jag uppfattar att det finns en ganska bred enighet om att det här är någonting som vi ska göra.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att minister Perämaa och jag överens om det här. I många sammanhang pratar vi om att öka konkurrenskraften och få hit flera företag. Men då måste vi också se till att vi har konkurrenskraft på det viset när det gäller energikostnader så att vi kan locka hit företag. Kan vi lösa en viss del av problemen på det här viset så tycker jag att det är ett bra sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack för ett intressant anförande ltl Eklund. Jag fastnade på diskussionen kring Sottunga. Jag har börjat fundera ganska mycket på att Sottungas situation egentligen är ett resultat av att vi förändrade i landskapsandelssystemet 2007. Vi gick över från verkliga kostnader till kalkylerade kostnader. Det systemet fungerar när man har tillräckligt stor kritisk massa. Men som i fallet Sottunga, och säkerligen också en del andra kommunerna på Åland och speciellt i skärgården, så är den kritiska massan så liten så att några klienter kan ge ett väldigt starkt utslag. Därför tror jag, och jag vill marknadsföra det vid det här tillfället, att när man funderar på kommunstrukturer och kommande system, om det blir en skärgårdskommun eller flera, att man på fasta Åland där man har större enheter kan ha systemet med kalkylerade kostnader. Men jag tror att om vi ska skapa trygghet i de svagare regionerna så kanske vi måste återgå till att använda oss av de verkliga kostnader som grund för de bidrag som ges så att man bestämmer en procent på det. Då vet man att man får ett stöd som är tillräckligt oberoende av antalet klienter.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! I det här skedet kan jag inte bemöta det. Men det ligger en logik i resonemanget. Det tidigare systemet med verkliga kostnader kanske inte var så dumt. Jag vet egentligen inte orsaken till varför systemet ändrades till kalkylerade kostnader. Jag kommer inte ihåg det. Jag hörde på ett radioprogram från Sottunga. En tidigare kommundirektör kritiserade det här systemet och tyckte att det var mycket bättre när de fick stöd för de verkliga kostnaderna. Jag vill inte med detta säga att vi ska återgå till det och att det är det bästa, men det finns en viss sanning i det som ltl Nordlund sade. Kanske man ska hitta på ett speciellt undantag för skärgården när det gäller detta.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag lyssnade på samma program med Saurén. Det var han som öppnade ögonen på mig när det gäller vad som är själva grundproblematiken i den här situationen. Den här situationen kommer att finnas kvar framöver också om vi inte gör en ändring som på något sätt kan hantera det. Jag tror att det bästa sättet att hantera det skulle vara att man har olika system; ett system för fasta Åland och ett system för skärgården. På det sättet kan man känna en trygghet. Får man många klienter till exempel inom äldreomsorgen då får man 80 procent av det via landskapsandelssystemet och inte en summa som bygger på en kalkyl som inte stämmer just det året, vilket kan få väldigt svåra följder för kommunens ekonomi. Jag tror att detta skulle vara ett bra sätt att skapa trygghet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det här kan vara något som finans- och näringsutskottet kan fördjupa sig i. Vi vet att det pågår utredningar av olika modeller, sammanslagning av kommuner och KST-reformen. Ingenting är väl klart ännu. Man försöker hitta på lösningar.

    Vill vi ha en levande skärgård och en yttre region som lever så måste det finnas ett solidariskt system som gör att det finns kvar. Annars blir det som i Sverige och i Norrland att alla byar blir tomma och det blir fritidsboende för Mariehamnare och sådana som bor i centralkommuner som har möjlighet att pendla.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Bästa ledamöter och bästa regeringsledamöter, sist i raden som vanligt är det Åländsk Demokrati som presenterar sina synpunkter. Det finns en risk för att det blir lite upprepningar.

    Vi har i alla fall kommit till sjunde punkten och det är kärnan i vår verksamhet, dvs. budgeten. Det är en tilläggsbudget och den är inte så lång och så tjock.

    Först funderade jag på om jag skulle skratta eller gråta när jag läste den. Jag konstaterade att det är nog gråten som kommer närmast. Det är nu nästan ett år sedan den första versionen kom av budgeten för 2016. Då med ett underskott om 17,6 miljoner. Nu nästan ett år senare, med den andra tilläggsbudgeten, är underskottet 17,7 miljoner.

    Om tre år är det val och då ska det vara ett överskott. Det börjar kanske bli lite brått. Då skulle visst det så kallade hållbarhetsgapet” vara borta.

    Jag skämtade lite här senast, att vi kanske får bli här och hyra ut marmorborgen. Det är ju ett sätt att lite förbättra budgeten, inte så mycket men en symbol i alla fall.

    Men jag får vara glad att minister Perämaa är på plats och kan svara på frågor, även om han förra gången var lite tveksam till om det är viktigt. Men jag tror att det är väldigt viktigt att en minister är på plats.

    Jag ska också försöka hålla mig till den här tilläggsbudgeten och inte gå ut över ämnet.

    Den första punkten som jag tänker ta upp var den sista som minister Perämaa tog upp; Sottunga kommun, 200 000 euro. Det är det minsta punkten. Jag har hört uppgifter om att minister Perämaas strök pengar som var avsedda för Sottunga i början av sin ministerperiod. Stämmer det? Varför väljer man då att stryka ett understöd till Sottunga för att sedan några månader senare återkomma till lagtinget för att be om samma sak? Jag hoppas få en kommentar på den saken.

    I övrigt så sympatiserar den minsta lagtingsgruppen naturligtvis med den minsta kommunen. Jag hoppas att Sottunga får de här pengarna och att de räcker. Jag hoppas att det följer de lagar som vi måste följa.

    Kraftnät Åland tänker jag ta upp som andra punkt. Vi har hört lite förklaringar. Det har talats om konkurrensfördelarna osv. Frågan är varför Kraftnät behöver detta tillskott. På vilket sätt hjälper det Ålands befolkning?

    Ser vi på soliditeten så enligt budgetförslaget och bokslutet så presenteras den som 15,9 procent för Ålands Kraftnät. Med detta kapitaltillskott skulle den då bli cirka 18,8 procent. Men räknar man enligt bokslutet så är soliditeten faktiskt redan nu 17,5 procent. Så det är inte så stor skillnad. Så varför gör man denna åtgärd? Varför tillskjuter man inte allt på en gång? Varför tillskjuter man medel fyra år i följd? Man får en obehaglig känsla av att det här är de fyra första år av hur många år? Är det här en engångssak eller kommer vi att vara här efter fyra år igen? Eller jag kommer inte att vara här, men ni är här om fyra år.

    Frågan är om inte grundproblemet här stavas Finlandskabeln. Vilka av er röstade för Finlandskabeln i tiden? Den kom alltså till av sig själv? Okej! Var det någon som röstade emot Finlandskabeln? Jag menar att den här kritiken som jag vill föra, som ingen har fört förut, kanske inte egentligen ska riktas mot regeringen som kanske gör sitt bästa för att försöka städa bort vissa problem som den förra regeringen hade och då satt faktiskt inte liberalerna med.

    Den tredje punkten är naturligtvis Pommern. Jag kanske inte behöver nämna torrdockan, utan det är egentligen frågan om pengarna. Det har sagts här och det har sagts på annat håll att vi här har beviljat 5 miljoner till Pommern. Jag anser inte att jag har varit med om ett sådant beslut.

    I den förra tilläggsbudgeten står det: "Landskapsregeringen föreslår att av landskapets finansieringsandel av kostnaderna för torrdockan i enlighet med ansökan kan uppgå till 80 % av understödsberättigade investeringskostnader, dock högst 5 miljoner".

    Menar man 80 procent, ja då stryker man ordet ”kan”. Menar man exakt 5 miljoner, ja då stryker man ordet ”högst” och skriver 5 miljoner. Jag anser att vi har beviljat högst 5 miljoner, dvs. det vara 5, 4, 3, 2 eller 1 miljon och därför har jag i det här skedet lämnat in en motion om att 60 procent, 4 miljoner är det som jag tycker att är rimligt, mot bakgrund av vad som har hänt. De här löftena gavs då när budgeten hade ett överskott. Nu har vi en budget som ligger på minus 20 miljoner. Ni har valt att spara 2 miljoner på ÅHS och annonserar om ännu mera besparingar. Ni sparar 1,5 miljoner på kommunerna och 700 000 euro i bidrag till medborgarna osv. Hur kommer det sig att Pommerns pengar är huggna i sten? Jag tycker att det är rimligt att vi också där kan tänka oss att skära ner.

    Min andra motion var att stryka anslaget helt och hållet. Visst förstår jag att Pommern är en symbol. Åländsk Demokrati är värdeladdat parti, vi förstår symbolen men tycker att 60 procent kanske räcker, resten är stadens ansvar.

    Jag håller med ltl Kemetter som var den första som nämnde att vi här ska tala om summorna, inte om det ska vara en torr- eller våtdocka eller hur dockan ser ut. Det är en sak för staden att bestämma. Av den orsaken tycker jag att vi ska fundera på en sänkning av summan.

    Avslutningsvis vill jag nämna att jag vill absolut inte vill torpedera Pommernprojektet. Jag vill helt enkelt sänka bidraget lika som många andra bidrag här har fått sänkas. Tack, fru talman.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vad gäller Pommern så kan man försöka slingra sig med orden i tilläggsbudgeten där det sades att man kan bevilja 80 procent eller högst 5 miljoner euro. I det skedet var det uppenbarligen inga problem för ltl Toivonen när vi tog det beslutet. Ltl Toivonen lämnade inte några förslag på klargöra siffrorna så att det skulle ge en möjlighet att gå ner till lägre nivåer. Det där jag uppfattar jag som efterkonstruktion. Det är ändå berättigat att ändra sig. Om man vill ge mindre pengar till Pommerndockan så är det fritt fram för var och en att anse på det sättet.

    När det gäller Kraftnät Åland och Finlandskabeln som det var frågeställningar om så var det under den föregående regeringen som leddes av Viveka Eriksson med mig som finansminister som de egentliga besluten togs. Jag återkommer i den frågan i andra repliken.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Det är inte frågan om att slingra sig. I den första tilläggsbudgeten så står det "högst 5 miljoner". Jag accepterar högst 5 miljoner, men jag accepterar inte 5 miljoner.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det står också att det är 4,25 miljoner i PAF-medel. Jag nämnde att det är speciellt PAF-medel som skulle användas plus ett arv på 750 000 euro. Totalt var summan 5 miljoner.

    Tillbaka till Finlandskabeln. Under ledning av lantrådet Viveka Eriksson så lyckades den regeringen erhålla 50 miljoner euro i extra anslag från staten för att bygga Finlandskabeln. Det här är något som många regeringar har arbetat med, den förrförra och den förra och nu försöker vi lite dämpa kostnadsutvecklingen av denna satsning.

    För övrigt sade ltl Toivonen att det är bra att ministern är på plats så att vi kan diskutera ärendena. Detsamma gäller då i morgon i finansutskottet. Jag ser fram emot att få närvara i finansutskottet och jag ser fram emot att få se ltl Toivonen på plats där då.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag är som vanligt lite förvånad över Åländsk Demokratis kommentarer.

    Ltl Toivonen röstade för stödet till Pommern i förra budgeten. Åländsk Demokrati röstade i fullmäktige i Mariehamn för att bygga torrdockan och röstade även för att ansöka om pengar från lagtinget. Det är fascinerande att det enda som är konsekvent med Åländsk Demokrati är att de inte är konsekventa.

    Det är också underligt att man som parti talar väldigt mycket om att man ska stöda den åländska kulturen och det åländska kulturarvet, men är emot att man tar hand om en av de största symbolerna som vi har för den åländska kulturen och den åländska sjöfartstraditionen.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Det här blir onekligen lite komplicerat. När jag i stadsfullmäktige talade om samma ärende så är det klart att man där vill få en så hög andel som möjligt. I stadsfullmäktige varnade jag också för om det är rätt att vi ska slå fast ramarna innan vi vet hur stor andel vi får från landskapet. Men nu är jag här och nu ser jag det ur Ålands synvinkel inte Mariehamns synvinkel. De kan vara lite olika.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det måste ju var ett problem att ha ett parti där det inte finns någon ideologi som säger hur man ska styra, utan man bara svänger hur som helst. I vårt fall är vi väldigt säkra på att det mesta vi säger i fullmäktige funkar även här i salen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, fru talman! Jag ska i mitt anförande uppehålla mig vid två saker; Pommern och sedan till största delen kring Sottunga och det som skrivs om allmänna stöd till kommunerna.

    Vad gäller en tilläggsbudget överlag så är indikationerna för den att det som ska tas upp i en tilläggsbudget ska vara plötsligt och oförutsett. Pommern har ju ett antal år på nacken. Man kan kanske inte riktigt säga nu att skrivningarna kommer plötsligt och oförutsett. Dessutom verkar det finnas viss diskrepans kring huruvida medel är beviljat eller inte.

    I en tidigare debatt med minister Mats Perämaa gav han en uttrycklig förklaring i vad som är tänkt att ingå i dessa 5 miljoner. Jag vill ställa en fråga, men jag kan också fråga i finans- och näringsutskottet sedan förstås. Men själva Pommern, vad kommer den att kosta? Vad blir totalsumman? Är det sedan Mariehamns stad som ska åta sig renoveringen av själva fartyget? Eller kommer Mariehamns stad ånyo att komma till landskapsregeringen? Jag vill vara tydlig med att jag inte på något vis är emot att man ska satsa de här pengarna. Men jag tror att det är viktigt att man vet vad målet är och vad den ungefärliga kostnaden kommer att landa, så att vi inte sedan sitter kvar i den tidigare uppgörelsen att landskapsregeringen ska stå för 80 procent och Mariehamn stad för 20 procent. Det är möjligt att det ska vara så men lägg i så fall korten på bordet nu så vi vet vad vi har att se fram emot.

    Allmänna stöd till kommunerna, vad gäller Sottunga så är det som Mark Twain sade; ”ryktet om min död är betydligt överdrivet”. Det verkar finnas ett stort intresse hos landskapsregeringen att använda Sottunga kommun som en murbräcka för att därigenom bana väg och visa att den nuvarande kommunstrukturen inte är hållbar. Jag delar inte den uppfattningen.

    Skulle man göra en jämförelse med t.ex. Jomala kommun så tror jag också att Jomala skulle få problem om cirka 450 av deras invånare helt plötsligt skulle behöva vårdas på institution.

    När jag läser det som landskapsregeringen skriver i detaljmotiveringen så blir jag det lite förundrad. I första stycket skriver man; ”att en allt äldre befolkning behöver omsorg gå att förutse”. Svaret är nej! Inte alltid! Sottunga har tidigare aldrig haft den här situationen i kommunen. Hade man kunnat förutse situationen så är jag säker på att kommunpolitikerna skulle ha gjort det.

    Vidare skriver landskapsregeringen; ”landskapsregeringen har övervakningsansvar i förhållande till kommun i enlighet med 4 § kommunallagen”. Vad säger då 4 § kommunallagen? Ja, den säger; ”landskapsregeringen övervakar att kommunerna och kommunalförbunden iakttar gällande lagstiftning.” Är det någon här som kan säga att Sottunga kommun inte skulle ha gjort det? I så fall, träd fram och berätta! Eller ta det lite avsides så får ni komma till finans- och näringsutskottet.

    Istället kan man lyfta fram 5 § i nuvarande kommunallag; ”kommunen fattar beslut om hur förvaltningen ska organiseras med beaktande av bestämmelserna i denna lag.” Landskapsregeringen har inte rätt att ta på sig någon sorts övermyndarock och lägga fram ett förslag som eventuellt kommer att återfinnas i en lagstiftning längre fram.

    Det är nämligen som så att det finns ingen anhållan inlämnad från Sottunga kommun. Det finns indikationer, men det finns ingen anhållan inlämnad. Det finns inte heller lagligt stöd för att betala ut någonting som heter övergångsstöd. Det finns inte heller! Jag är tämligen övertygad om att skulle tidigare riksdagsledamoten, riksdagsrådet och talmannen Gunnar Jansson återfunnits i den liberala lagtingsgruppen så hade detta förslag inte kommit fram. Det finns inget lagstöd för det. Det finns inte ens en skriftlig efterfrågan, det finns en hörsägen och det kan inte vara tillräckligt.

    Jag noterar vidare att indikatorerna som finns för exceptionella situationer när en kommun behöver ekonomiskt bistånd är fullt möjligt att genomföra.

    Jag har tidigare idag, och även igår, haft kontakt med ledande politiker i Sottunga. De sade att som läget ser ut nu så har de möjligheter att klara av det här året. Sedan är det precis som för alla andra kommuner att det kan inträffa exceptionella situationer som gör att man kan behöva extra stöd och hjälp.

    Men, som sagt var, att använda Sottunga kommun som en murbräcka för att därigenom skapa oro och i princip omyndigförklara den kommunala ledningen i Sottunga, det tycker jag faktiskt är ganska dåligt. Det är faktiskt riktigt svagt. Tack.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att jämförelsen med Jomala kommun haltar lite. Jomala kommun skulle inte kunna komma i den situationen att hälften av deras invånare helt plötsligt skulle hamna på ålderdomshem. Jomala kommun har en helt annan storlek och det är då som det fungerar när man har planeringsmöjligheter. Det är svårare att planera detta i mindre kommuner. Det är ju detta som det handlar om. Nu funkar det något så när med hjälp av landskapsandelarna. I framtiden kommer det att finnas flera kommuner som helt enkelt inte kommer att kunna hålla sin service på en likvärdig nivå som de andra kommunerna. Då måste man börja se över det hela.

    Sottunga är inte en murbräcka men ett väldigt talande exempel.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det som landskapsregeringen försöker göra är att spela upp ett scenario hur man vill forma framtiden och hur man tror att är det bästa. Det är vackert så, att man målsättningar. Den delen kan jag stöda. Men man kan inte i en lagstiftning, i ett parlament, försöka sig på sådana här åtgärder som inte har lagligt stöd. Dessutom väljer man någon form av överrocksmentalitet till de kommunalt styrande i Sottunga. I kommunallagen står det klart och tydligt att om kommunen själv vill något, vill ha ett samgående, så har de möjlighet att ta kontakt med andra kommuner och ta kontakt med landskapsregeringen. Landskapsregeringen försöker få det här verkställt mycket tidigare än när det eventuellt är tänkt att ske.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Visst, det kan finnas en idé att säga att man försöker göra det tidigare. Men att säga att det inte finns något lagstöd, det kommer vi ju att få pröva senare. Det är ju nu som budgeten tas, det är nu pengarna måste fram i fall det kommer en ansökan från Sottunga. Sedan kan vi inte bara säga att vi skär ner på någonting annat.

    Att stå här och försöka forma det samhälle som vill ha, det gör vi ju alla hoppas jag. Det är i alla fall varför jag är med i lagtinget, för att få forma samhället på det sätt som jag vill att det ska bli.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tycker att det är bra att ha visioner om hur vi vill se framtiden och hur vi vill forma det åländska samhället. Vi har säkert olika ingångspunkter och kanske också olika syn på slutmålet.

    Men de facto kan Ålands lagting inte godkänna ett förslag som finns i en budget som vare sig baserar sig på en anhållan eller på lag, vilket också finansministern här har indikerat i ett tidigare replikskifte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Lagtinget beviljade Sottunga kommun lån, utan att ha stöd i lagstiftningen för det, under den tid när vicetalmannen själv satt i regeringen. Det är ingenting nytt.

    Men om det är så att lagtinget strikt kommer fram till att det saknas lagstöd för att bevilja stöd till Sottunga, det känns nästan som om det är centerns mål att uppnå det, och följer vi strikt lagen, så blir det inget understöd till Sottunga. Då har Sottunga antagligen bara möjligheter att gå till banken och Sottungas möjligheter att betala tillbaka lån är sannolikt begränsade. Då får vi önska dem lycka till med det i så fall, om det är det som centern vill.

    Läs i kommunallagens 49 §. Där står det att kommunstyrelsen i en kommun har ekonomiskt ansvar. Är det detta som vi vill nu? Ska vi efter den här diskussionen överlåta allt ekonomiskt ansvar på Sottunga kommunstyrelse? Det är inte solidariskt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Centern för fram att det som ministern presenterade inte vilar på laglig grund, då är det helt plötsligt centern som ska ta på sig någon sorts skämmarmössa eller som ska hotas av att vi inte vill. Det finns lagliga möjligheter idag att betala ut särskilt stöd. Den möjligheten finns ju. Men det finns ingenting i dagsläget som heter övergångsstöd. Övergångsstöd finns inte, det kanske finns i en framtida lagstiftning, men i dagsläget finns det inga möjligheter att göra det. Är det någon som ska titta i lagboken så tror jag nog att det är minister Perämaa som borde börja där.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har själv deltagit i diskussioner med Sottunga kommuns representanter flera gångar. Det var seriösa och bra förhandlingar. Vi diskuterade frågan om särskilt understöd. Sottunga kan inte säga att de kan presentera en plan som skulle reda upp ekonomin på sikt. Vi har frågat om de här problemen är av icke övergående art och de har inte kunnat bestrida det i varje fall. Det går inte att få fram en beredning om ett särskilt understöd i enlighet med lagparagrafen. Så är det bara.

    Nu kanske situationen för Sottunga är något annorlunda. Men i ett skede ville de tidigarelägga mötet med landskapsregeringen för att situationen såg så pass allvarlig ut. Därför tar vi nu första bästa tillfälle i akt att inför lagtinget äska om möjligheten att hjälpa Sottungas människor, äldre i den här situationen. Det är bara centern som krånglar nu.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag har ju förmånen att sitta i finans- och näringsutskottet, där kommer vi att kunna höra Sottungas representanter och det ska vi absolut göra. Det som jag i första hand vände mig emot är att man försöker exemplifiera att den nuvarande kommunstrukturen på Åland inte är bärkraftig som sådan genom att använda Sottunga som exempel. Jag tror faktiskt inte det är någon kommun någonstans i världen som har varit så effektiva, så ekonomiskt medvetna och som har jobbat så mycket för den egna bygden som just sottungaborna har gjort.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att hänga ut Sottunga och dess äldre befolkning som har slitit hela sitt liv. En sådan här process borde kunna användas ganska pragmatiskt. Man tänker på dem som behöver ha den här hjälpen.

    Jag vet inte om vtm Thörnroos förstår eller vill förstå sammanhangen i demografin. Tittar man på Jomala så är 32 procent av deras befolkning över 50 år. I Sottunga är 70 procent av befolkningen över 50 år. Ser inte vtm Thörnroos ett visst sammanhang när man tittar ett antal år framåt när man ser de siffrorna? I ÅSUB statistiska årsbok 2015, sidan 44, finns en skrämmande demografisk utveckling som vi står inför. Vad har vtm Thörnroos för svar på det?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vill inledningsvis säga att jag undanber mig påhopp angående min intelligens eller mina åsikter. Jag förbehåller mig rätten att ha mina åsikter här i Ålands lagting.

    Vad gäller den demografiska bilden, inte bara för Sottunga utan för hela skärgården, så är det ingen munter läsning, det kan vi alla tillstå. Däremot är situationen inte speciellt ny, den har pågått under många år. Det oaktat så har ju kommunerna klarat sig väldigt väl. Jag ser ingen anledning här och nu att rusa till. Låt den här processen ta den tid den tar och låt arbetet vila på laglig grund.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, talman! Jag ber om ursäkt vtm Thörnroos för mitt klumpiga sätt att uttrycka mig.

    Tvärtom mot vad vtm Thörnroos tycker så anser jag att det brådskar. Jag har i tidigare repliker idag fört fram att inom 15-20 år kommer försörjningskvoten att vara drygt 70 procent. Det är heller ingen överraskning att den demografiska utvecklingen ser ut som den gör. Den utvecklingen går inte långsamt, den går fort och den går allt fortare i allt raskare takt.

    Att beskylla regeringen för att använda Sottunga som ett slagträ, det tycker jag att är svagt. Titta istället på sidan 44, då får ltl Thörnroos ganska mycket fakta kring varför det brådskar.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag nämnde inte ÅSUB i min utredning och jag har inte ÅSUB boken med mig här heller varvid jag har tämligen svårt att se vad som står på sidan 44.

    Det oaktat så försörjningsbördan, om man vill använda ordet börda, är problematisk. Det är den ju inte bara på Åland utan i hela Norden, vågar jag påskina. Jag tror inte att Sottunga är den kommun som har det varken bättre eller sämre än många andra skärgårdskommuner. Min uppfattning är att man från landskapsregeringens sida nu väljer att slänga ut Sottunga för att visa att den kommunala strukturen som vi har nu inte är ändamålsenlig och inte förnuftig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Jag skulle svänga lite på argumentationen. De partier, vilket jag räknar att centern hör till, som argumenterar för bibehållen kommunstruktur och 16 kommuner så där kommer Sottunga tyvärr som ett exempel som visar på att vi kanske har kommit till vägs ände med 16 kommuner. Hur liten kan man vara? Hur få kan man ha i arbete för att klara av att försörja de äldre? Ser inte vtm Thörnroos att om inte vi här i Ålands lagting tar vårt ansvar och ger Sottunga dessa 200 000 euro, trots att vi inte har paragrafer att göra det, så blir det några fritidspolitiker i Sottunga kommunstyrelse som får ansvara för kommunens ekonomi och för att vården och omsorgen bekostas för dessa åldringar?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag är helt övertygad om, fast inte mitt anförande till alla delar var färdigt skrivet, att jag inte har sagt att centern anser att det absolut måste vara 16 kommuner. Det har jag inte sagt.

    Däremot säger jag att vi här i Ålands lagting och i regeringen kan visa lite mera respekt inför de kommunala beslutsfattare som finns i våra åländska kommuner. Är det så att en kommun vill upphöra som egen kommun och söka samarbete med andra kommuner så är det helt okej för mitt vidkommande. Vad som är bäst för kommunen och vad som är bäst för människorna måste de kommunala politikerna själva avgöra.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ålands lagting och landskapsregering har under årens lopp hjälpt Sottunga tidigare. Vi har hjälpt Finström och vi har hjälpt Geta i tider av kris. Varför skulle vi inte vara tillmötesgående den här gången? Den enda skillnaden är nu att det är så uppenbart att den här kommunens problematik inte handlar om nästa år. Problematiken är där. Sottunga har ett barn i sin skola som är byggt för 40 barn. Det är så. Vi kan inte bara stoppa huvudet i sanden och vara strutsar. Vi måste se verkligheten som den kommer. Med den politik som centern driver här med kommunstrukturen då förstår jag att Sottunga nu, i sin verklighet, kommer som ett illa olämpligt exempel.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag tycker att Sottunga som kommun är ett alldeles utmärkt exempel på hur få personer tillsammans kan göra otroligt mycket när man vill och drivs mot samma mål. Oberoende kostnader så är Sottunga väldigt billigt i drift. Det går inte att komma ifrån.

    Jag tycker det är olyckligt när landskapsregeringen nu hittar på ett nytt stöd, övergångsstöd, som man sedan avser att föra in i en ny kommunallagstiftning. Varför inte använda de befintliga stödgrunderna som finns? Det är det första som jag tycker att landskapsregeringen borde göra. Jag tycker också att man borde respektera kommunpolitikerna i Sottunga. Om Sottunga har ett beslut på att de vill ha ett samgående så ska de komma fram med det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Vtm Thörnroos nämnde att den här regeringen använder Sottunga som murbräcka i kommunreformen. Sedan nämnde hon senare att man förlöjligar de förtroendevalda i Sottunga. Jag har inte märkt någonstans att man försöker förlöjliga, tvärtom.  Regeringen har visat respekt men samtidigt måste man våga gå vidare.

    Det här är inte någonting nytt. I september 2011 ansökte också Sottunga om ekonomiskt stöd och då löste man det också. Vad kunde man då göra? Dåvarande oppositionen kritiserade det då, det var inte rätt. Vad man än gör så blir det fel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Vtm Thörnroos, i likhet med ltl Roger Nordlund, kritiserade att anslaget för Pommern ligger på år 2016. Vill centern bromsa Pommernprojektet? Är det detta som centern är ute efter? Det var de facto inte bara ett enigt lagting som tog beslutet med öppna ögon om Pommerns torrdocka och anslagen till den i våras, utan även när budgeten lades för 2016, för ett år sedan, så fanns 5 miljoner med för åren 2016-2017 i översikten för byggnadsprojekten. Det här har lagtinget och landskapsregeringen vetat ett bra tag.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack ltl Petri Carlsson för frågan. Nej, jag tror inte att centern på något vis har för avsikt att bromsa det här projektet. Jag lever nämligen i den tron att vi redan har fattat beslut om det här. Därför förstår jag inte varför anslaget kom upp i tilläggsbudgeten. Det var det första.

    Det andra, det som jag efterfrågade och som väl var en miss från min sida, men jag trodde att med de pengar som var avsatta, 5 miljoner eller högst 80 procent av 5 miljoner, så var skeppet också färdigt. Jag trodde sedan hade vi ett museiskepp som vilade tryggt i någon sorts docka, som jag inte tänker ge mig in på teknikaliteterna kring. Men nu visade det sig att så var det tydligen inte. Nu har vi bara dockan och hamnanläggningen, men vi har fortfarande inte några pengar till renoveringen av skeppet. Därför efterfrågade jag en helhetssyn som jag hoppas att vi kan få i finans- och näringsutskottet.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Enigheten finns ju. Det fanns skrivningar om det här och om beloppen i våras. Nu kommer vi konkret med anslagen efter att landskapsregeringen har begärt tilläggsinformationen från staden och fått svar på det. Nu måste vi komma vidare och ta ett beslut. Inte vågar staden eller någon annan gå vidare med ett projekt av den här omfattningen om man inte vet att pengarna kommer att finnas där. Det finns ingen logik i det.

    Det är klart, vill centern bromsa så kan de ifrågasätta det här, annars tror jag att man måste lita på de beslut som man själv också har varit med och tagit.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det var just det jag sade. Jag har levt i tron att vi redan har fattat ett beslut om Pommernrenoveringen. Så har jag uppfattat det.

    Vad jag däremot inte hade förstått tidigare var att även fartyget behöver omhändertas och restaureras. Det är den totala summan som jag efterfrågar, när allt är färdigt med hamnanläggningar och när även fartygets plåtar är bytta, om de ska bytas, nitas om eller vilka tekniska lösningar som ska göras. Vad är prislappen för detta? Det var fråga ett.

    Fråga två; är det då också tänkt att landskapsregeringen ska stå för 80 procent av den överskjutande delen?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tony Wikström

    Tack, fru talman! Jag tänker ta upp några ljuspunkter först. Tilläggsbudgeten handlar om förbättringar och justeringar av det som man har kommit överens om tidigare.

    Den 1 januari 2016 som trädde landskapslagen om skyddshem i kraft. Landskapsregeringen övertog finansieringsansvaret från kommunerna rörande skyddshem. De här tycker jag att har fallit mycket väl ut. Man trodde att prislappen skulle hamna på 150 000 euro och begär nu 42 000 euro till. I mina ögon tyder det på att behovet var bra mycket större än vad man hade trott. Det är glädjande att så många som möjligt får hjälp. Kvinnor söker skydd men även män och också unga och ungdomar vill jag lyfta fram.

    Jag och min kollega från liberalerna var ensamma politiker på utbildningen från Rädda Barnen om barnkonventionen i går kväll. Där lyftes fram en ny broschyr där det står: ”Är du rädd för att vara hemma, kontakta Tallbacken”. Det finns ett nummer och lite information där. Tyvärr tror jag att barn och ungdomar inte har den här informationen idag. Den här flashiga broschyren med CR-kod som de kan scanna av på sin telefon är jättebra. Se till att den här broschyren når ut till ungdomarna!

    Som delegationsledamot i Ålands musikinstitut vill jag också lyfta upp att inbesparingar och satsningar ofta kan gå hand i hand. Vi satt med pannan i djupa veck här i våras och funderade på hur vi skulle få ekonomin att gå ihop. Man har lyckats tack vare samordning av olika fastighetstjänster, inte minst tack den nya satsningen på dans- och musiklekskolan som har varit en dundersuccé med fem gånger större anmälningar än väntat. Även många pojkar har anmält sig och det följer intentionerna och målsättningarna.

    Lärarlönerna och lokalen kostar 10 000 euro men det är också intäkterna. Det här är ett nollsummespel. Sådana investeringar och nysatsningar tycker jag att är väldigt glädjande i de här svåra tiderna som vi befinner oss i nu.

    Allmänt skulle jag vilja ta till heders ordet välfärd. Ofta pratar man om drift och kostnader som ett stort problem. När man investerar i välfärden så ger det mångfalt tillbaka, tycker jag, i euro och cent men också framförallt i ökad livskvalitet och minskat lidande.

    Några ord ännu om Pommern även om ltl Bert Häggblom inte finns på plats. Ltl Bert Häggblom ville påskina att Pommerns framskridande har varit någon sorts sosseprojekt som det har varit väldigt mycket prestige i. Så upplever inte jag det. Ni ska inte skylla på mig för jag är ganska ny och jag har inte röstat igenom de här sakerna tidigare genom åren. Jag har lyssnat på allt som har förts fram. Jag håller med om att det finns frågetecken, det finns olika läger och allting är inte svart eller vitt. I politiken får man ofta bända fram och tillbaka och fråga experterna och till slut bestämma sig att komma till en slutsats. Det har man gjort i det här fallet också.

    Även om vi går ut med de här pengarna så betyder det inte att de åker ut imorgon. Nu ligger det här projektet ute på anbudsrunda. Vi ser vilka prislappar som kommer tillbaka och sedan kanske vi får ta en ny funderare på om det här håller, eftersom landskapsregeringen tänker ge 5 miljoner och 20 procent kommer från staden. Håller inte prislappen överhuvudtaget så kanske, kanske, behöver vi ta en ny fundering kring Pommern och framtiden.

    Jag drar en liten parallell också till andra stora, stora projekt där vi har klubbat igenom många, många miljoner, t.ex. Geriatriska kliniken på 20 miljoner för fyra år sedan. Jag ser fortfarande ingen geriatrisk klinik där borta. Ibland är det så i politiken, man klubbar igenom stora dyra projekt som av olika anledningar inte blir av. Tack.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Jag vill säga några saker från moderat samlings lagtingsgrupp angående tilläggsbudgeten som nu ligger på våra bord.

    Som vi ser det så är det här en satsning på barn och unga och särskilt kvinnor och äldre.

    Musikinstitutets kursutbud ökar och det kommer att ge möjligheter för barn och unga att i större utsträckning än idag ta del av det kursutbudet.

    Tallbacken kommer att vara öppen för samtliga kvinnor och barn som behöver det skyddshemmet under tider i sina liv oavsett var man bor på Åland. Det är en bra satsning och något som vi länge har sett fram emot och arbetat för.

    När det gäller bidraget till Sottunga på 200 000 euro så är det en satsning på äldre i synnerhet, men också på andra boende i Sottunga i behov av kommunal service. Det här ser vi att är en väldigt bra satsning också för hela Åland.

    När det sedan gäller Pommerns väl och ve så vill jag säga mina personliga reflektioner. Jag ställer mig frågande inför om den här satsningen ska göras nu. Är det ett verkligt behov just nu? Det är mycket pengar och de behövs på andra ställen just nu. Den här frågan har också diskuterats väldigt länge. Det är kanske så att tekniken har gått framåt. Det kanske i framtiden finns andra möjligheter att göra de här olika skyddsåtgärderna på än idag och som kanske också har en rimligare prislapp. Jag hoppas att finansutskottet till den delen tittar på det här. Även om vi haft en plan, men så länge ingenting är gjort så kan man ändå revidera tidigare planer om det visar sig att både teknik och prislapp kan se annorlunda ut. Tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag blev lite fundersam när jag hörde ltl Lindholm. Hon började backa lite på investeringen på Pommern. Är det ledamotens enskilda åsikt eller är det moderaternas åsikt?

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Jag nämnde alldeles särskilt att det var jag personligen som ställde de här frågorna. Jag tycker att finansutskottet ska titta på dem.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Den här tilläggsbudgeten är kanske anspråkslös och ganska kortfattad. Men den berör på sätt och vis ändå två av Ålands kanske största framtidsutmaningar. Den ena är kommunerna och dess situation som illustreras via Sottungaexemplet. Den andra utmaningen är näringslivet och näringslivets förutsättningar att framgångsrikt verka i landskapet.

    Jag skulle vilja uppmärksamma lagtinget på det faktum att allt eftersom åren har gått och vi har haft kommunstrukturen med 16 kommuner så har Åland under den perioden haft en relativt god ekonomi. Varje kris som kommunerna har stött på så har vi, av olika skäl, från landskapets sida bemött med att hjälpa till ekonomiskt. Det har varit Geta, det har varit Sottunga och det har varit Finström som under åren, av olika skäl, har hamnat i svårigheter.

    Man kan konstatera att vi har gjort på olika sätt, ibland med lagligt stöd och ibland av vilja. Det som vi saknar i vår lagstiftning på Åland är verktyg för hur man hanterar kommuner i kris. När vi nu tittar i verktygsboxen och vad vi har för lagstöd för att göra så är den här boxen ganska tom. Vi får väl bara konstatera att vi inte har varit tillräckligt uppmärksamma och kanske förutseende för att sådant här kommer att ske och då behöver man ha redskap för att hantera det.

    Dels har vi en diskussion här idag som handlar om Pommern och PAF-medel för en investering. Man måste hålla det som en isolerad företeelse. Man kan inte röra ihop allt i samma fråga. Det är en engångsföreteelse, det är PAF-medel. Hur ska vi nyttja PAF-medlen? Man kan inte ta PAF-medel till att försörja t.ex. den medicinska kliniken på ÅHS. Det ska de pengar som kommer in via klumpsumman, flitpengen och intäkterna göra. I den kaka pengar samsas däremot både landskapsandelar och försörjningen av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården blir dyrare hela tiden. Hälso- och sjukvården kan bli hur dyr som helst egentligen allt eftersom de medicinska framgångarna kommer. Det här är ett område som vi också vill satsa på.

    Därför har man, som jag ser det, bara en sak att arbeta med och det är strukturer. Hur skapar vi smidigare effektivare sätt att tillhandahålla på kommunal nivå en effektiv och bra socialvård? Där är kommunernas socialtjänst ett sådant exempel för samordning och effektivitet. Det andra är att arbeta med strukturerna inom hälso- och sjukvården, nämligen ÅHS. Det här är områden som är så högt prioriterade och så viktiga för vår välfärd på Åland.

    Om man idag kan läsa på YLEs hemsida att det finska socialskyddet är nere på samma nivå som sådana stater i vår omvärld som vi inte vill jämföra oss med, då måste vi vara mycket aktsamma här på Åland så att vi inte gör samma misstag.

    Jag tycker att Sottunga snarare kan ses som ett exempel där vi har kommit till en punkt. En kommun, kanske den minsta, har kämpat otroligt väl och intensivt under alla dessa år men det är ingen stor överraskning att när människor blir gamla, på ålderns höst, så kommer det ett behov av omsorg. Omsorg kostar, det är någonting som man de facto kan förutse. Det måste vi ju också göra. Man har enligt grundlagen rätt till vård och omsorg och det ska vi tillhandahålla på Åland. Kan inte kommunen göra det så måste vi här i Ålands lagting och i landskapsregering ta det ansvaret.

    Sanningen är ju den, att den här problematiken har ju inte bara Sottunga. Det här kommer att komma som ett pärlband om det är så att landskapet inte bemöter de här kriserna en och en efter varandra. Det blir fler kommuner som hamnar i de här svårigheterna allt eftersom demografin förändras.

    Det är helt rätt att inte låta det passera som ”business as usual”. Tiden är här för en förändring när det gäller kommunreform, till den behöver vi lagstiftning. Den lagstiftningen ska vi nu producera och ta fram så att vi ger oss själva verktyg i boxen att ta fram i situationerna framledes.

    Kort bara, eftersom tiden har tagit slut, reservkraften och stödet till Kraftnät Åland. Ingen har ifrågasatt, tror jag, om det var nödvändigt skaffa Finlandskabeln. Det var möjligen ltl Toivonen som tyckte att det var ett dumt beslut. Men det var helt nödvändigt och det förstod alla som arbetade med frågan under flera regeringars tid. Det ifrågasätts inte heller från näringslivets sida. Att ha en trygg försörjning av energi är ju ett fundament för samhället som ska kunna fungera. Det är också ett fundament för näringar, industrier, jordbruk och att allt som vi försöker leva på ska kunna existera.

    Det som hela Orkladiskussionen föranledde var ju en avscanning av hur det ser ut, vilka förutsättningar vi de facto kan erbjuda på Åland när det gäller både energipriser och andra förutsättningar för att verka. Många av företagen som finns på Åland är på en global marknad. Det är otroligt viktigt för oss, arbetsplatser och skatteintäkter, att företagen stannar här. Därför måste vi jobba aktivt med olika typer av insatser för att göra förutsättningarna så gynnsamma som möjligt. Tack, fru talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack minister Gunell för ett intressant anförande.

    Det är brukligt i budgetsammanhang att man inte ställer verksamhetsutgifter, överföringsutgifter och investeringar mot varandra. Men som ltl Bert Häggblom sade här i tidigare anförande så har vi nu en sådan ekonomisk situation att det kanske inte är helt lätt att förklara investeringar i förhållande till verksamhetsutgifterna som finns vid Ålands hälso- och sjukvård.

    Det som gäller Sottunga, som ministern lyfte fram, så där ska vi komma ihåg, och det är viktigt att lyfta fram, att alla sottungabor har fått den vård som grundlagen säger att de ska få. Det är ingen som har blivit lidande. Alla har fått den vård som de har behövt oberoende av vad det har varit. Det är viktigt att poängtera.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det har de fått, det ska de få och det är vi helt enig om i landskapsregeringen att de ska de fortsätta att få. Vi vill inte heller lägga ansvaret för kostnaderna på de fritidspolitiker som sitter i kommunstyrelsen i Sottunga. Vi tar större ansvar.

    Men om centern vill säga nej till dessa 200 000 euro så säg det, så vet vi.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag förstår inte den här frälsningsmentaliteten som verkar finnas hos landskapsregeringen, att allt blir bättre bara det blir större. Så fort allting blir större så då blir det bättre. Mig veterligen har vi inte genomfört en enda reform här på Åland som har blivit billigare eller bättre. Ålands hälso- och sjukvård blev jättedyr! Och då ska vi inte nämna Ålands gymnasieskola som blev katastrofalt dyr. Det finns en uppsjö där vi har försökt sammanföra och där kostnaderna har stigit markant jämfört med vad de har varit tidigare.

    Jag uppmanar landskapsregeringen att ta sitt ansvar och inte använda Sottunga som en murbräcka i den här diskussionen för att tvinga fram en kommunsammanslagning.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Vtm Thörnroos, till centerns försvar så vill jag säga att vi har genomfört många lyckade omstruktureringar och reformer i det här samhället. Det är bara beklagligt att vtm Thörnroos inte ger sitt eget parti den respekten. Både ÅHS och i gymnasieskolan var helt nödvändiga reformer även om det fanns detaljer, i det senaste i alla fall som jag inte riktigt kunde acceptera. Men visst har vi arbetat med ekonomin på rätt sätt.

    Det är nog ingen frälsning. Jag skulle vilja att vtm Thörnroos och centern lite sticker huvudet ur strutshålet, dit man har stoppat det nu, och försöker se verkligheten som den är. Sottunga är tyvärr ett illa exempel just nu om man vill försvara 16 kommuner. Det är verkligheten vi ser.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Inledningsvis kan jag tycka att det blir lite ironiskt när den förra finansministern och den nuvarande finansministern står här och båda kritiserar varandra ganska hårt för att ha misslyckats med inbesparingar. Nu senast kritiserade också centern sina egna reformer som de har varit med och drivit igenom. Jag tycker att debatten idag har varit lite märklig. Jag tror inte att debatten förs så mycket fram för att vi försöker söka skuld för dagens ekonomiska situation.

    Istället borde vi faktiskt alla hjälpas åt och ta tillvara samtliga inbesparingsförslag som läggs i den här salen, oavsett om de kommer från regeringshåll eller från oppositionshåll såsom ekonomin ser ut. Det har vi alla varit överens om här i debatten även om vissa har förivrat att vi ska sätt sprätt på de extra pengarna som ser ut att komma in här framöver. Ålands Framtid avråder nog starkt att börja leka med sådana tankar i det här skedet. Nog om detta.

    Om vi tittar konkret på förslagen som läggs här i tilläggsbudgeten så har Pommern diskuterats fram och tillbaka idag. Det är ett projekt som har växt med tiden som så många andra politiska projekt brukar göra. Någonting som jag var skeptisk till när jag först bekantade mig med de planer som skisserades för ett tag sedan kring Pommernprojektet, var att från att ha gått från en torrdocka så har man också börjat prata om att bygga trädäck och föreningslokaler osv. runt omkring. Det kan man säkert göra, men frågan är om vi från landskapets sida ska vara med och finansiera alla de här kring investeringarna som kommer av det här projektet.

    Finans- och näringsutskottet borde bekanta sig med de planer som finns och fundera på vår roll som ansvariga för bevarandet av det åländska kulturarvet. Möjligtvis är en torrdocka den bästa tekniska lösningen, men det som kommer runt omkring tycker jag att man borde fundera på. Är det verkligen lagtingets och regeringens ansvar att vara med och finansiera det? Finans och näringsutskottet kunde precisera vad som får ingå i de understödsberättigade investeringskostnaderna. Vad bör egentligen ingå i detta? Det finns säkert redan tankar från regeringens håll om detta för att minska ner på den här typen av projekt.

    När vi på Åland väl kommer igång och blir ivriga så tenderar projekten att växa lite utöver det som kanske ursprungligen var tänkt. När vi nu försöker spara och hålla i pengarna så behöver vi ifrågasätta oss själva lite. Går vi ut över det som var de ursprungliga intentionerna? Då kan vi också spara pengar, menar jag.

    Sedan diskuterades kort här även Finlandskabeln. Näringsminister Gunell menade att det inte var någon som ifrågasatte Finlandskabel när det begav sig. Det fanns ett parti som röstade emot Finlandskabel och det var vi i Ålands Framtid. Redan i den debatten konstaterade man att chipsfabriken hade 15-20 procent högre energikostnader än motsvarande fabrik i Filipstad. Man visste att elpriserna skulle stiga med 15 till 20 procent i och med att man satsade på Finlandskabeln. Det var de siffror som nämndes i debatten. Jag gick tillbaka och kollade upp detta i våras när vi diskuterade den frågan.

    Med facit i hand så kan man fundera på om man inte borde ha tänkt mera på de siffrorna när man gick inför det beslut. Det är klart att med det uteblivna vindkraftsstödet så är det också en faktor som får en att fundera återigen på om man kunde ha tittat på andra alternativ för att säkra en säker och trygg försörjning av el till Åland. Vi förde fram att man borde titta på alternativ till Sverige.

    Vi inser att det är för sent och att det är överspelat. Jag tycker ändå att vi borde lära oss någonting av det faktum vi står inför idag. Vi har en kabel som i det stora hela knappt används, den kostar stora pengar och den har bidragit till ökade elpriser. Det har varit en del bland många andra delar i en diskussion om en mycket viktig näring för Åland. När vi fattar den här typen av stora investeringsbeslut så borde vi tänka ett varv extra. Vi ser följderna av det idag.

    Jag vill ändå gratulera landskapsregeringen till det arbete som de har gjort för att rädda chipsfabriken. Det är absolut ingen kritik på det sättet när det gäller hanteringen under det här året. Men jag tycker att det på ett bra sätt illustrerar behovet av att vi faktiskt lyfter blicken vid stora investeringsbeslut och tänker lite längre. Tack, fru talman.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det här anförandet blev lite speciellt. Först kritiserade ltl Jonsson nuvarande finansministern och den tidigare finansministern för att sedan gå tillbaka i historien och fundera på vem som har varit skyldig för ekonomiska beslut tidigare. Sedan avslutade ltl Jonsson med att få tillbaka ännu längre historien och diskutera tillblivelsen av Finlandskabeln.

    Men, alternativet att ha en andra anslutning till Sverige utreddes nogsamt. Det företogs ett öppet hörande, alla experter fick säga sitt. I kraftnäts ledning gjordes en bedömning av olika alternativ. Man kom sedan fram enhälligt, även om det fortfarande politiskt diskuterats, att den lösningen som blev av var den bästa lösningen och det säger alla experter ännu.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är en otroligt bra lösning, men den var också otroligt dyr. Man var inte beredd att titta på möjligheten till en billigare kabel till Sverige med lite svaga motiveringar, som jag vill minnas det. Jag tycker inte vi ska lägga mera fokus vid den diskussionen nu. Det fanns helt enkelt inte ett intresse, annat än från vår sida, att titta ordentligt på de här alternativen även om de dryftades lite lätt. Men vi glömmer den diskussionen och tittar framåt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Bästa kollegor och bästa regeringsmedlemmar, minister Perämaa talade här i en replik om konkurrenskraft. Det är just det som jag tänker ta upp i mitt anförande. Ibland har vi lite olika åsikter och ibland kanske vi har lite liknande.

    För ett år sedan fick vi första version av budgeten. Den visade först ett överskott på 95 miljoner eftersom man flyttade över lite fastigheter, det var rent tekniska saker. Då kritiserade jag detta och ville ha exakta siffror. Vi kom så småningom fram till 17,6 miljoner, vilket vi har talat om senare.

    I våras nämnde jag lite om ett forskningsprojekt. Ulf af Trolle var väldigt noga med först få fram den exakta situationen så att man är medveten om läget. Det är viktigt att veta; vad är förlusten?

    Det andra som jag nämnde då var om man ska försöka få ner lönerna, dvs. förbättrad konkurrenskraft ska börja uppifrån. Därför lämnade jag också in en motion om att vi lagtingsledamöter skulle sänka våra löner. Motionen gick inte igenom, men allting har med konkurrenskraft att göra.

    Jag hade hoppats på att kunna lämna in samma motion nu, men rent tekniskt så är den posten inte öppnad. Och när vi kommer till den ordinarie budget så är det, vad jag förstår, för sent eftersom löneförhandlingarna inleds i oktober och borde vara klara i november, dvs. före budgeten slås fast. Sista tåget för motionen har helt enkelt gått.

    Frågan är om det finns andra sätt att förbättra konkurrenskraften? Minister Perämaa kunde till exempel också ha tagit ett initiativ via arvodeskommissionen. Jag vet inte om det har gjorts men jag har inte hört någonting av det. Lantrådet kanske kunde ha tagit något initiativ. Lantrådet har vi inte sett i lagtinget ännu den här hösten, tror jag.

    Å andra sidan ska vi inte heller alltid skylla på andra, vi ska inte alltid skylla på regeringen eller ministrarna. Många har sagt åt mig att jag kan gå över till lönekontoret och säga att de ska sänka lönen med 3,5 procent och det kunde jag göra, men jag tror inte att det kommer att ha någon betydelse om en person gör det. Kanske inte heller om fem personer gör det eller tio personer. Men om vi skulle vara tillräckligt många, kanske 20 personer, som skulle säga att vi vill sänka våra löner för att det ska vara lättare för förhandlarna att kunna förbättra konkurrenskraften, då kanske det går och att samtidigt anhålla om att arvodeskommissionen ska komma snabbt med ett förslag för oss. Vi kommer att beröras väldigt lite av ändringar, kanske 1-1,5 procent. Det kommer att vara mitt förslag. Jag kommer att underteckna ett papper där jag vill sänka min lön med 3,5 procent. Jag hoppas att alla håller med. Jag har en lista här i alfabetetisk ordning, totalt opolitisk. Det är enda sättet, som jag ser det, att förbättra konkurrenskraften. Tack, fru talman.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Det är ju så att vi inte får lön för arbetet vi gör här. Vi får ett arvode för vårt förtroendeuppdrag. I det här förtroendeuppdraget väljer man själv hur mycket man jobbar, vilket betyder att vi alla har ganska olika timlöner, ifall man vill använda det begreppet. Ett sätt att sänka sin lön än genom att jobba mycket för det offentliga Åland. Den vägen har jag valt, andra kan ju välja att sänka sin lön istället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa

    Nu blev det så olyckligt att talmannen själv presiderar för tillfället. Det som jag tänkte säga om Sottunga riktar sig till det anförande som hölls tidigare. Jag ska hålla mig och kanske inte förorsaka ett behov av att ge repliker heller.

    Från centerhåll, genom vicetalmannen, sades det här tidigare att landskapsregeringen använder Sottunga som en murbräcka för att driva kommunreformen. Jag uppfattade det ungefär så här.

    Det ska vägas emot det faktum att Sottunga representanter, under ett möte på Sottunga senaste måndag där jag själv närvarade, inte riktade kritik mot landskapsregeringen i den här frågan, utan dessvärre mot representanter för media på plats. Medierna hade lyft upp frågan onödigt mycket och belyst den för mycket. Kritiken var sådan att jag fann mig i den ovana situationen att jag försvarade media, det här finns på noterat i tidningarna också.

    Sammanfattningsvis till den delen så fick landskapsregeringen inte någon kritik för hur vi har hanterat frågan. Vi avser att fortsätta att föra frågan med den allra största respekt för de människor som bor på Sottunga.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Det har varit diskussioner i salen om lite oklarheter vad som egentligen gäller med Pommern. Senast tyckte ltl Gun-Mari Lindholm att vi i finans- och näringsutskottet skulle börja diskutera detaljer kring dockan. Ska det vara en torrdocka, flytdocka eller vad? Jag tycker att det egentligen har att göra med okunskap. Man vet inte vart ärendena hör.

    Jag tänkte kort bara beskriva för lagtinget historien så att vi alla har samma utgångspunkt.

    Pommern har donerats till Mariehamns stad. Det är ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg. Hon anses som ett all åländskt ansvarsområde. Därför har man alltid bekymrat sig över hur man ska renovera, hur hon ska tas hand om och kunna förlänga hennes köl och utformning så att hon kan bevaras ännu hundra år framåt och kanske ännu längre. Det är ju ett stort och svårt projekt som massor med människor har massor med åsikter om.

    Därför har stadsstyrelsen och Mariehamns stad tillsatt en kommitté. I den kommittén sitter också representanter från landskapsregeringen med för att kunna föra fram sina åsikter. Det sitter också med två representanter från Ålands sjöfartsmuseum, från Mariehamns hamn och sedan från Mariehamns stad. Den här kommittén är en tjänstemannakommitté som har kommit med förslag. De har arbetat och haft höranden osv. Deras förslag är nu en torrdocka.

    För att man ska kunna förverkliga torrdockan så kostar det x antal miljoner. Då hänvisar man till tidigare beslut och överenskommelser som landskapsregeringar har tagit. Eftersom det är ett stort och viktigt projekt för hela Åland så ska också landskapsregeringen vara med och subventionera, vara med som en delfinansiär.

    Finansieringen för det här projektet, dockan, så där går Ålands landskapsregering in med 69 procent, Mariehamns stad med 26 procent och Mariehamns hamn med 4 procent. Dessutom kommer det en extern finansiering för däcksbyten och vintertäckning av Pommern. Det betyder att det inte kommer att göras en stor renovering och det finns inte i planerna ännu. Men säkert i framtiden när hon behöver renoveras så kommer det att diskuteras på nytt. Mariehamns stad har donerat underhållet och hela kunskapen om Pommern till kunniga människor inom sjöfartsmuséet som på ett helt annat sätt kommer att kunna bevara fartyget.

    Vad gäller lagtinget så tycker jag själv personligen att mitt parti inte har varit särdeles positiva till att det faktiskt ska vara en torrdocka. Däremot anser jag att finans- och näringsutskottet är fel forum att börja arbeta med det. Tack.

    Minister Nina Fellman

    Jag vill ta tillfället i akt att prata lite om Sottunga och det anslaget för Sottunga som finns i tilläggsbudgeten. Eller jag kanske snarare vill ställa några frågor. Det som det egentligen handlar om är om vi ska ge 200 000 euro, som det föreslås i budgeten, till Sottunga. Ja eller nej?

    Landskapsregeringens förslag är ja. Vi vill ta ansvar för de människor som ska bo någonstans på äldre dagar. Självklart ska vi göra det! Då är följande fråga; ska de pengarna ges in blanco? Ska man inte ställa krav för framtiden? Ska man låta sottungaborna och Sottungas kommunstyrelse tro att det är så som det fungerar? Att man även i framtiden, när pengarna tar slut, så kommer man och begär mera och det finns inga krav och inga förväntningar på en annan struktur, en annan möjlighet att försörja sig. Gör man på det viset så ställer man Sottunga inför den enda möjligheten att man gång efter gång, som en fattig jon, ska komma till landskapsregeringen att säga; ”nu är pengarna slut, nu skulle vi behöva lite hjälp och vi vet ju att ni ger oss pengar”. Man får gå med tiggarstaven.

    Det mjuka, mest respektfulla sättet att gå framåt här är att säga, självklart ska Sottunga ha de pengar som behövs för att de äldre som behöver bo någonstans eller behöver vård får det. Det är inte ifrågasatt. Men samtidigt måste vi säga att detta måste vara en del av en framtida strukturell förändring, för vi vill inte att någon del av Åland måste tigga. Om vi skulle säga nej, om lagtinget säger nej, Sottunga får inga pengar, då måste Sottunga gå med tiggarstaven till någon annan närliggande kommun och fråga; ”kan ni ta emot oss för vi klarar oss inte själva längre”.

    Inget stöd, då blir det ett tvång för Sottunga att tigga om att någon annan ska ta emot dem. Att ge det här stödet är att ge tid för att förändra en struktur. Jag tror att hela spektret i lagtinget vet att det finns kommuner, Sottunga är bara den första, som saknar de demografiska förutsättningarna för en bärkraftig ekonomi.

    Hur resultatet ser ut vet vi inte ännu. Jag tycker att det är både utmanande och viktigt att vi på ett öppet sätt ser på vad som kan vara bäst. Är det en gemensam skärgårdskommun med en tvärgående trafik? Är det en ännu större helhet? Men om vi säger nej till Sottunga så tvingar vi dem in en förändring som ingen vill ha.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag har full respekt för den process som landskapsregeringen har när det gäller hur den framtida kommunstrukturen på Åland ska se ut.

    Men jag reagerade starkt när jag hör orden tigga och att man ska hjälpa Sottunga osv. Jag tycker att man blandar ihop två saker här. Vi har en nu gällande lagstiftning där kommunerna har självstyrelse. Är det så att en kommun vill gå ihop med en eller flera kommuner, då ska kommunen själv ta initiativ till det. Nu får man den bilden, att landskapsregeringen ger nog pengar, 200 000, men då ska man minsann från Sottunga vara medveten om att man upphör som kommun och ska ingå i Föglö eller i en skärgårdskommun eller i någonting annat.

    Minister Fellman, och alla andra som för den här politiken, det här som ni nu sysslar med nu är förvillande likt maktpolitik och utpressning.

    Minister Nina Fellman, replik

    Talman! Jag tycker inte att det handlar om maktpolitik. Jag tycker att det handlar om förändringspolitik. Man kan ha siktet inställt bakåt och säga att vi ska ha kvar 16 kommuner, det är en typ av maktdelning. Eller man kan säga, som landskapsregeringen gör nu, att vi är oroliga för framtiden. Vi ser att det finns delar av Åland som inte är bärkraftiga. Vi vill utreda, undersöka och driva en förändring där både servicen är likvärdig och människorna har det bra. Vi måste inte nödvändigtvis permanenta en gammal maktstruktur, det är inte den som är den viktiga utan det är servicen.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag upprepar min inledning. Jag har full respekt för den reformprocessen. Hoppeligen ska vi tillsammans hitta en lösning där alla kommuner och alla delar av Åland tycker att är en bra lösning som vi vill vara med och förverkliga.

    Det som landskapsregeringen nu sysselsätter sig med är något som är förvillande likt att man hotar sottungaborna, och centern också för den delen, om vi ställer kritiska frågor så är vi mot det här. Jag tycker att den här landskapsregeringen för en osnygg politik. Jag som lagtingsledamot i Ålands parlament tycker att det är en självklarhet att de äldre på Sottunga ska ha rätt till samma kvalitativa vård som alla andra på Åland. Enligt landskapsandelssystemet ska de egentligen ha rätt till 80 procent av de verkliga kostnaderna. Nu funkar det inte med de kalkylerade kostnaderna. Det är där som det brister och det måste landskapsregeringen som övergripande organ hantera och se till att sottungaborna kan känna samma trygghet. Sluta hota med att; ”om ni inte gör så här så då blir det inga pengar”, för det är inte värdigt i det här parlamentet.

    Minister Nina Fellman, replik

    Det är självklart inte ett hot. Jag tycker att det handlar om ärlighet och respekt gentemot Sottunga. Att säga att det är självklart så att de pengar som behövs ska man få, men man måste vara tydlig med att framtiden ser annorlunda ut, inte bara för Sottunga utan för Åland som helhet. Det har varit landskapsregeringens tydliga politik, vi driver på och utreder framtida förändringar, men gör det så respektfullt och så mjukt som möjligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Tony Asumaa

    Tack, fru talman! Vi har ett flytande kulturarv. Fartyget Pommern är byggd 1903 i Skottland för ett tyskt rederi. Pommern är en av den större attraktionskraften vad gäller turismen. Under året, tills dags dato har vi redan haft över 30 000 besökare ombord på fartyget och drygt 70 000 besökare till sjöfartsmuséet. Pommern är en betydande del av hela helheten vad gäller Ålands sjöfartsmuseum.

    Ålands sjöfartsmuseum fick också priset som årets museum i Finland år 2016. En stor del av det berodde på allt frivilligt arbete som lades och läggs ner ombord på Pommern för att hålla den i skick.

    Här har ifrågasatts driften och underhållet av Pommern och hur mycket det kostar. Man undrade också vad som ingår investeringen vad gäller torrdockan. Jag vill precisera.

    I januari 2015 donerades Pommern till stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum som sköter om drift och underhåll av fartyget. Driften i sig ersätts av Mariehamn stad, åt Ålands sjöfartsmuseum stiftelse, och ligger på drygt 200 000 euro per år. Stiften bekostade också allt utställningsarbete och förmedlingsarbete ombord på fartyget.

    Vad gäller torrdockans kostnader så ska vi inte blanda ihop driftskostnaderna i dem, utan de sköts från annat håll. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    För kännedom

    10      Kollektivtrafiken på Åland

    Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 2/2015-2016

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    11      Hälso- och sjukvården

    Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016

    Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen den 20 september 2016.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls måndagen den 26 september 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.