Enda behandling

  • Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! Med tanke på att landskapet Ålands budget för år 2020 uppgår till i runda slängar 407 miljoner euro, 26 miljoner mer än 2019, kan denna årets första tilläggsbudget betraktas som ganska försiktig. Frågan måste också ställas varför det alls är nödvändigt och om vi kan skapa ett system som medger större flexibilitet.

    Det handlar om sammanlagt 117 000 euro för att dels säkerställa ett större forskningsprojekt för torsk i Ålands hav och dels för att vi en gång för alla ska bli kvitt misstankarna om virussjukdomen VHS i våra vatten och på de i landskapet verksamma fiskodlingarna.

    I behandlingen av tilläggsbudgeten har utskottet valt att se möjligheterna i förslagen Torsk är en tillgång som vi kan använda på oerhört många vis; sysselsättnings- och varumärkesmässigt inte minst. Torsk hör till sådan mat som är frisk och hållbar, såvitt att fisket sköts på ett seriöst sätt. Av olika skäl är torskstammen i särskilt södra Östersjön svag, i Ålands hav är stammen stark och därför torde det finnas mycket att lära av just den populationen. Förslaget kan därför betraktas som win-win där vi dels kan bidra till forskningen och dels ger våra lokala fiskare möjlighet att fortsatta med det småskaliga fiske det faktiskt handlar om.

    På samma sätt är bekämpandet av VHS en angelägenhet som berör en av våra allra starkaste exportbranscher, fiskodlingen. Både Sverige och Finland är i dag, veterligen, fria från VHS och det är dags att även Åland blir det.

    Med detta sagt vill vi från utskottet understryka det rätt underliga i att lagtinget ska behandla en tilläggsbudget om 117 000 euro av en totalsumma på 407 miljoner – det torde utgöra 0,3 promille av kostnadsmassan, om jag räknat rätt. Det borde finnas utrymme inom givna ramar att hantera den här formen av överskridningar utanför parlamentet.

    Av regeringsprogrammet ”Tillsammans för Åland” av den 10 december 2019 framgår i fråga om den ekonomiska politiken att ”Landskapsregeringen kommer i en tilläggsbudget 2020 att presentera budgetramar för den kommande regeringsperioden. Huvudprincipen är att nya kostnader och verksamheter bör finansieras inom de givna ramarna.” Detta ser vi från utskottets sida fram emot att ta del av och utgår från att landskapsregeringen i ett kommande förslag till omställningsbudget kommer att redovisa hur de nu föreslagna kostnadsökningarna framöver kunde hanteras utan att de totala kostnadsramarna ökas.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2020 i oförändrad lydelse, samt att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2020 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack, talman.


  • Tack, herr talman! Forskningsprojektet för torsk är mycket bra och det räddar det åländska torskfisket åtminstone för ett år.

    Har utskottet under sin behandling kommit fram till hur långsiktigt det här kan bedömas vara? Vilka indikationer har man från landskapsregeringen och kanske också från jord- och skogsbruksministeriet på hur länge ett sådant här projekt kan slå vakt om det åländska torskfisket? Vilken prognos kan de som fiskar räkna med?


  • Tack, talman! Tack för frågan som är mycket berättigad. Svaret är nej, vi har inte gått in i sådana detaljer.

    Stämningen i utskottet är väldigt stödjande när det kommer till det fortsatta fisket. Ett forskningsprojekt kan svårligen avslutas efter bara ett år. Därför ser vi nu fram emot, och närmast förutsätter, att landskapsregeringen kommer tillbaka med förslag på hur finansieringen ska se ut framöver. Det här blev en lösning som måste komma ganska snabbt. Vi tror att den kan vara rätt bra och det finns nog ett brett politiskt stöd för den, både av sysselsättningsmässiga skäl, av forskningsskäl - eftersom vi ska dra vårt strå till stacken - och om vi samtidigt kan använda det i vår egen matkultur så är det win-win- win.


  • Jag tror framförallt att de åländska fiskarna vill ha ett mera långsiktigt perspektiv. Hur länge kan de räkna med att ha den här möjligheten att fiska torsk? Därför skulle det vara bra att så småningom och så fort som möjligt kanske veta hur långsiktigt projektet är.

    I debatten sade jag också; "torsk i all ära men var är människorna?" Jag ställde en fråga då kring varför landskapsregeringen inte hade upptagit medel till kommunernas socialtjänst för att sätta det på plats under året, nu när man hade den gyllene möjligheten i samband med detta. Vad har utskottet funnit i den frågan? Varför finns det inte medel i den här budgeten för förverkligandet av kommunernas socialtjänst?


  • Tack, talman! Svaret är nog att utskottet inte i detalj har diskuterat den frågan. Vi ser fram emot att den, liksom andra, ska hanteras i den omställningsbudget som kommer framöver. Utskottet har tidigare hanterat detta i samband med budgeten för 2020. Då nämnde utskottet att finansieringen av KST ska skötas i gängse ordning så att förslaget blir verklighet och att organisationen ser sitt ljus inte bara i teorin utan även i praktiken så fort som möjligt. Min bedömning är att utskottet står bakom det väldigt starkt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:06

    Tack, talman! Bästa lagting. Åsikten om att nya satsningar och kostnadsökningar ska hanteras utan att kostnadsramarna utökas gäller givetvis även i den första tilläggsbudgeten. Jag tycker att det resonemang som utskottsordförande Pettersson höll för en stund sedan var väldigt vettigt. Jag understöder det. Det är både avbyråkratiserande och smidigt.

    Jag vill alltid ta varje möjlighet att lyfta satsningar som gagnar hållbar tillväxt, sysselsättning och inte minst om vår skärgård kan dra nytta av det.

    Att Åland blir VHS-fritt är mycket, mycket viktigt för vår ekonomiska utveckling, speciellt även när det gäller den regionala utvecklingen. Fiskodlingen är en av Ålands starkaste näringsgrenar, kanske den starkaste idag, och den som mångt och mycket håller stora delar av vår skärgård levande. 50 % av Finlands odlade fisk kommer från Åland. Fiskodlingens årliga omsättning på Åland är 37 miljoner € utan egentliga stöd och samhällsbidrag. Fiskodlingen sysselsätter idag över 100 personer och ger stora synergier till övriga branscher. Denna bransch kunde omsätta ännu mer, sysselsätta ännu fler och tända ännu fler lampor speciellt ute i skärgården. Ett led i den utvecklingen är att skapa ett VHS-fritt Åland. Gott så!

    Vi politiker sitter på möjligheterna att ge fiskodlingen utvecklingsmöjligheter. De ska vi ta, för fiskodlingen är en för betydelsefull bransch på så många olika sätt och i alla hållbarhetsformer att vi inte har råd att försumma och negligera den.

    Jag anser, och jag tror att jag talar för alla Liberaler och kanske alla här i salen, att vattenlagen kommer att bli mycket viktig. Ser vi hur fiskodlingen vill utvecklas så är det speciellt via offshore odlingar.

    Värt att minnas är även fiskodlingens låga klimatavtryck. Det är grönlistad hos Världsnaturfonden, som har en form av trafikljus och där lyser det grönt både för den odlade siken och den odlade regnbågen.

    Fiskodlingen har gått i bräschen och verkligen varit utvecklingsbenägen. Det ligger även i allas intressen, inte minst hos fiskodlarföretagen, att man bedriver en hållbar verksamhet.

    Det finns en idé om en vattenförbättringsfond där fiskodlingen kunde bidra till en fond som sedan möjliggör satsningar där de bäst gör nytta för miljön.

    Jag hoppas att landskapsregeringen, tillsammans med lagtinget, i rask ordning kan ge dessa viktiga förutsättningar för vår fiskodlingsindustri. Det är verkligen något som hela Åland drar nytta av, speciellt när vi tittar på sysselsättning, omsättning och på vilket hållbart sätt man arbetar idag. Tack.


  • Tack, herr talman! Jag vill kanske bara problematisera lite grann. Lagtingsman Holmberg sade att kanske hela lagtinget här ser fram emot en utvecklad och utökad fiskodling på Åland, och då är det kanske dags att påminna om att Åland inte själv beslutar om sina utsläppsnivåer. Det finns EU-direktiv, det finns HELCOM och det finns olika typer av förbindelser som Åland har och som också begränsar möjligheterna att ha en vattenlag som ger hur stora expansionsmöjligheter som helst.

    I det förslag till vattenlag som jag lämnade efter mig, och som ligger i förvaltningen och borde vara fem före färdig, så bibehåller man nuvarande nivå, men där ges väldigt små möjligheter till expansion. Jag hoppas att det är den lagen som också nuvarande regering kommer att ge hit till salen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:10

    Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Absolut, vi har inte allt i våra händer. Men jag är övertygad om att den lagstiftningsbehörighet vi har och den makt vi ändå sitter på via vår självstyrelse verkligen kan få vår fiskodling att växa kontrollerat. En kontrollerad och hållbar tillväxt.

    Tittar vi i våra närregioner så skulle jag säga att vi är bäst i klassen - i alla fall bland de bästa i klassen idag - när det gäller att bedriva fiskodling hållbart.

    Vattenbruket måste ju ses som en stor karta där Åland är en liten del och givetvis ska vi agera så att vi är en del av den hållbarheten. Men vi ska absolut inte bedriva en vattenvård som gagnar att våra fiskodlingar flyttar till våra närregioner, för det gagnar inte Ålands vattenmiljö på något sätt alls. Istället ska vi vara proaktiva (… taltiden slut).


  • Ja, det kanske går lite utanför budgeten det här, men visst får man öka expansion av fiskodlingen så länge man inte ökar utsläppen av fosfor och kväve i Östersjön. De EU-direktiven gäller för alla EU-länder, även Finland och Sverige som vi konkurrerar med. Det borde vara samma tolkning och samma lag. Weserdomen gäller också dem alla.

    Idag sägs det från branschen att det finns inga ekonomiskt lönsamma lösningar där man kan expandera mängden fisk för odling utan att expandera och släppa ut mera fosfor och kväve. Så länge det inte finns någon ekonomiskt försvar lösning så är det här egentligen en situation som måste lösas med vidare teknikutveckling och forskning.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:12

    Tack, talman! Jag håller med ledamot Gunell, det ska fortsättningsvis vara en teknikutveckling och det har varit en väldigt kraftig sådan under många, många år.

    Men det absolut största problemet och utmaningen idag är kunskapsbristen. Jag undrar hur många som egentligen vet om klimatavtrycket som odlad fisk har gentemot våra andra proteinkällor?

    Jag förundras över att det alltid är fiskodlingen som ställs i skamvrån. Vi bedriver väldigt mycket annan odling; jordbruk, skogsbruk etc. Vi har turistverksamheter, vi har industrier och allt egentligen som påverkar Östersjön. Men det är alltid fiskodlingen som ska utpekas som Svarte Petter. Det är alltid fiskodlingens fel att det ser ut som det gör. Om man gräver lite djupare och tittar i statistiken och det som har tagits fram vetenskapligt så är ju inte fiskodlingen farlig. (… taltiden slut).


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
    Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.