Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt följdändringar i annan landskapslagstiftning med anledning av den nya landskapslagen.

När utskottet behandlade den nya lagen om barnomsorg och grundskola konstaterades att reformens omfattning innebär att samtliga konsekvenser inte från början gått att förutse, varför det är viktigt att landskapsregeringen kontinuerligt följer upp den praktiska efterlevnaden och att en genomgripande utvärdering görs efter förslagsvis fem år. Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna delvis är en konsekvens av lagstiftningskontrollen och delvis innebär ändringar i fråga om benämningar och hänvisningar, samt kompletteringar och förtydliganden. Vidare ingår ett antal följdändringar i annan lagstiftning. Utskottet välkomnar förslagen men konstaterar att den mer omfattande utvärderingen av lagen ännu återstår.

Utskottet konstaterar att Högsta domstolen vid lagstiftningskontrollen av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola i sitt utlåtande av den 27 september 2019 anför att utgångspunkten är att landskapslagen i fråga gäller angelägenheter som hör till landskapets lagstiftningskompetens. Samtidigt framhåller Högsta domstolen att det vid lagstiftningsgranskningen bör tas ställning även till förhållandet mellan den nu ifrågavarande lagstiftningen och Finlands grundlag, eftersom stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag utgör riksbehörighet enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen. Högsta domstolen pekar vidare på ett antal bestämmelser i grundlagen och i utlåtande hänvisas det också direkt till riksdagens grundlagsutskotts tolkning gällande ett antal bestämmelser varav vissa konstateras uppfylla grundlagens krav medan några andra bestämmelser förordnades att förfalla. Vidare noterar utskottet att högsta domstolen hänvisar till såväl 80 § 1 och 2 moment i grundlagen i fråga om förordningsfullmakter. Såsom utskottet tidigare påpekat finns det i självstyrelselagen en bestämmelse som motsvarar grundlagens 80 § 1 moment medan bestämmelsen i grundlagens 80 § 2 moment, om rättsnormer som utfärdats av andra myndigheter än republikens president, statsrådet och ministerierna, inte införts i självstyrelselagen. Eftersom landskapsregeringen inom lagtingets behörighetsområde till sin funktion är att jämföra med statsrådet är grundlagens 80 § 2 moment enligt utskottets uppfattning inte tillämplig när en förordningsfullmakt ges från lagtinget till landskapsregeringen. Högsta domstolen är av annan uppfattning och menar att bestämmelsen i landskapslagens del III, 10 § 2 moment ger landskapsregeringen för vida befogenheter för att vara en undantagsbestämmelse och att den inte uppfyller det krav på exakthet och avgränsning som grundlagens 80 § 2 moment förutsätter för en sådan reglering.

Utskottet konstaterar att lagstiftningskontrollen av den nya lagen om barnomsorg och grundskola utgör ett exempel på den utveckling som lett till att grundlagsutskottets praxis i allt högre utsträckning kommit att vara vägledande för högsta domstolens tolkning. Utvecklingen ses från åländsk sida som långt ifrån oproblematisk och frågan om självstyrelselagens förhållande till grundlagen har kommit att bli en av de större frågorna i samband med reformeringen av självstyrelselagen.

I samband med behandlingen av hela den nya lagen om barnomsorg och grundskola konstaterade utskottet i sitt betänkande att enligt regeringens proposition med förslag till gällande självstyrelselag ska undervisningsväsendet i sin helhet vara underställt landskapets lagstiftning. Detta innebär, enligt propositionen, en ändring bl.a. så att det ska ankomma på lagtinget att bestämma om den allmänna läroplikten. Läroplikten nämndes inte särskilt i förslaget, men den hör som en del av undervisningsväsendet till lagtingets behörighet. Utskottet noterar nu med tillfredsställelse att högsta domstolen konstaterar att bestämmelserna om läroplikten hör till de områden där landskapslagen uppfyller grundlagens krav och bestämmelsen om att när ett barn är i hemundervisning och barnets utveckling och lärande under ett läsår uppvisar allvarliga brister kan kommunen fatta ett beslut om att avbryta hemundervisningen och kräva att barnet uppfyller läroplikten i grundskolan, eller i en ersättande grundskola, ansågs inte problematisk. Högsta domstolens tolkning innebär att det i landskapslag finns möjlighet att bestämma att läroplikten ska uppfyllas i en skola vilket enligt utskottets åsikt stämmer väl överens med intentionerna i den proposition som ligger till grund för gällande självstyrelselag om att undervisningsväsendet i dess helhet hör till lagtingets behörighet.

I samband med behandlingen av hela lagpaketet konstaterade utskottet i sitt betänkande att lagförslagets indelning i delar, kapitel och paragrafer inte är ändamålsenlig och att det i samband med nästa reform av lagen därför bör göras en löpande paragrafindelning. Avslutningsvis efterlyser utskottet generellt tydliga motiveringar till lagförslagen och anför som exempel att en bestämmelse om studiesociala förmåner i Del III, 46 § ändras från en rekommendation till tvång utan en närmare förklaring. Utskottet konstaterar dock att bestämmelsen är av mindre praktisk betydelse och att bestämmelsen säkerställer jämlik behandling. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen i oförändrade lydelser.

Talman! I remissdebatten uppmärksammade Moderat Samling för Åland problemet behörighetsläckage. Mer specifikt problemet med behörighetsläckage till följd av republikens presidents ställningstagande gällande behörigheterna på detta område. Det kan vara på sin plats att säga att det här är ett mycket bra betänkande. Det är kanske inte kutym att vi delar ut betyg åt varandra här, men lag- och kulturutskottet förtjänar nog en tia för det här betänkandet. Vad lag- och kulturutskottet gör här är att man verkligen tar ställning till denna fråga som är väldigt lätt att ducka för och hitta på någon retoriskt fin. Här tar man ställning till högsta domstolens tolkning gällande läroplikt. Jag vill specifikt lyfta fram den, i mitt tyckte, viktigaste meningen där utskottet konstaterar att lagstiftningskontrollen av den nya lagen om barnomsorg och grundskola utgör ett bra exempel på den utveckling som lett till att grundlagsutskottets praxis i allt högre utsträckning kommit att vara vägledande för högsta domstolens tolkning. Ni hänger med, eller hur? Grundlagsutskottets praxis som indirekt styr högsta domstolens tolkning, vilket inte nödvändigtvis alltid står i samklang med exempelvis förarbetena till självstyrelselagen. Vilket utskottet också noterar i det här betänkandet, att enligt förarbetena till självstyrelselagen är behörigheten på utbildningsområdet i princip oinskränkt med undantag för tidigare nämnda arkivalier. Mycket bra jobbat av lag- och kulturutskottet, tack för ett gediget betänkande. Jag är imponerad. Tack.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om hemvårdsstöd för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av 29 § landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ändring av 3 § landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.