Första behandling

Diskrimineringslagstiftning LF 14/2019-2020

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
    Diskussion.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 13:04

    Talman! Den gällande åländska diskrimineringslagen trädde ikraft den 1 december 2005. Samtidigt trädde lagen om diskrimineringsombudsmannen ikraft. Den ersattes 2014 av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet. I riket trädde en ny diskrimineringslag ikraft den 1 januari 2015.

    Jämfört med rikets nuvarande diskrimineringslag är den åländska lagstiftningen betydligt mer begränsad, vilket ger sämre rättssäkerhet för personer på Åland. Det är också tveksamt om den nuvarande åländska lagstiftningen till alla delar uppfyller samtliga EU-direktiv exempelvis genom att det saknas en bestämmelse om omvänd bevisbörda. Dessutom bör FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bättre återspeglas i den åländska lagstiftningen. Det är enligt utskottets mening också otillfredsställande att anställda på arbetsplatser inom offentlig sektor har olika rättsskydd beroende på om man är anställd som tjänsteman och lyder under den åländska diskrimineringslagen eller arbetstagare och lyder under den finländska diskrimineringslagen.

    Utskottet anser att lagförslaget är välkommet. De grundläggande rättigheterna på Åland bör inte vara sämre än i omvärlden. Diskrimineringslagen tillämpas på både offentlig och privat verksamhet. Skyldigheten att utarbeta plan för likabehandling har breddats liksom skyldigheten att göra rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Lagen är av särskild betydelse för dem som hör till grupper som löper risk att utsättas för diskriminering, såsom invandrare, etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättning, äldre, barn, unga, religiösa minoriteter samt könsminoriteter och sexuella minoriteter.

    Enligt undersökningar upplever personer som tillhör minoriteter oftare diskriminering. En stor del av diskrimineringen förblir dock dold. Därför är det viktigt att personer som blir diskriminerade eller misstänker diskriminering vet vart man ska vända sig för att påtala eventuella missförhållanden.

    I lagstiftningen fastställs skyldigheter för myndigheter, utbildningsanordnare, läroanstalter och arbetsgivare vad gäller både främjande av likabehandling och upprättande av en konkret likabehandlingsplan. Utskottet konstaterar att kontinuerlig kunskapsinhämtning och ökad förståelse för både de egna rättigheterna och andras rättigheter sannolikt är en nyckelfaktor för motverkan av strukturell diskriminering.

    Begreppet rimliga anpassningar följer FN-konventionen och med begreppet avses sådana nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda. Utskottet sätter här sin förhoppning till att myndigheterna alltid ska sikta in sig på rätt nivå av anpassning.

    Utskottet konstaterar att bland annat ursprung, nationalitet, språk, religion och övertygelse tillhör diskrimineringsgrunderna varför lagförslaget har beröring med landskapslagen om främjande av integration. Enligt utskottets mening hade en hänvisning till diskrimineringslagstiftningen därför med fördel kunnat fogas in i integrationslagen.

    Utskottet konstaterar vidare att det i 23 § i förvaltningslagen för landskapet Åland sägs att en myndighet ska anlita tolk i ett ärende som har inletts av en myndighet, om en part är allvarligt hörsel- eller talskadad och inte kan göra sig förstådd. Vidare sägs att en myndighet bör anlita tolk i ett ärende som har inletts av en myndighet, om en part inte behärskar svenska, om det är skäligt med hänsyn till ärendets natur och parternas förmåga att ta del av handlingarna. Bestämmelsen väcker två frågeställningar. För det första om det med tolk även ska avses översättning och för det andra om skillnaden mellan ”skall” i den första meningen och ”bör” i den andra. Eftersom förvaltningslagen inte är föremål för behandling i samband med detta ärende kan utskottet inte föreslå någon ändring av bestämmelsen, men konstaterar att det i förarbetena till förvaltningslagen (LF 8/2006-2007) sägs att ”Med tolk avses inte bara den som tolkar muntligt utan också den som gör en skriftlig översättning. ” Utskottet sätter sin förhoppning till att lagtexten vid lämpligt tillfälle ska ändras så att intentionerna framgår även av lagtexten. Vad gäller skrivningen om ’bör’ istället för ’skall’ i fråga om anlitande av tolk för personer som inte behärskar svenska, anser utskottet att landskapsregeringen bör överväga en ändring i samband med en revidering av förvaltningslagen.

    För Ålands ombudsmannamyndighet kan det uppstå en ökad arbetsbelastning som följd av revideringen av diskrimineringslagen. Fler ärenden kan komma och det främjande arbetet utökas liksom fortbildning och anvisningar för planering samt senare för tillsyn och uppföljning.

    Utskottet kommenterar i betänkandet en konkret fråga som gäller skyltning av toaletter. Det är som bekant förenat med vissa utmaningar att med enkla medel bygga om eller omdisponera befintliga utrymmen i fastigheter utifrån förändrade krav och förväntningar på att tillmötesgå dessa. Utskottet bedömer att begreppet rimlig anpassning sannolikt ska tolkas så att det då det är möjligt ska finnas tillgång till exempelvis könsneutrala toaletter. Så att bland annat de som identifierar sig utanför tvåkönsnormen ska likabehandlas. Frågan har även en jämställdhetsaspekt och exempelvis föräldrar med småbarn kan ha nytta av de könsneutrala toaletterna liksom personer som har följeslagare på grund av funktionsnedsättning. Det här kan inte vara svårt att åtgärda.

    Utskottet har med stort intresse tagit del av den gedigna kunskap som kommit utskottet till del under hörande. Kunskap, som för övrigt med fördel kunde förmedlas vidare till myndigheter, skolor och kommuner. Det finns sannolikt också ett uppdämt behov i kommunerna att utbilda sina medarbetare i de här frågorna. I grund och botten är det här en värdegrunds- och ledarskapsfråga och handlar om människors lika värde och rätt till aktiv delaktighet i samhället.

    Utskottet har i ärendet hört diskrimineringsombudsmannen Johanna Fogelström-Duns, chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula, Helena Flöjt-Josefsson specialsakkunnig med inriktning integration och social hållbarhet, projektledaren Dan Sundqvist från projektet En säker hamn, Sofia Enros verksamhetsledare för Regnbågsfyren r.f. och förbundsdirektören för Ålands kommunförbund Magnus Sandberg. Jag vill också passa på att tacka utskottssekreteraren Susanne Eriksson för en förtjänstfull summering av de diskussioner som förts på mötena.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen med föreliggande betydelse. Tack talman.


  • Talman! I remissen om det här lagförslaget så var vi alla överens om att det är bra att få en modern och omfattande diskrimineringslagstiftning. Däremot så lyfter jag i remissen vilka byråkratiska effekter det här kunde ha. Jag noterade att utskottsordförande inte tog upp någonting om det. Ser man i betänkandet står det bara en mening i egentligen "Utskottet konstaterar att förslaget inte torde innebära oöverkomligt merarbete". Jag skulle gärna se att utskottsordförande Juslin vidareutvecklar den meningen. På vilket sätt man har kommit fram till den slutsatsen.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:12

    Tack, talman! Jag konstaterar i mitt anförande att det här i grund och botten är en värdegrundsfråga. Då känns det lite svårt att relatera till en belastning, så att säga. Värdegrund ska man prioritera framom allt annat. Så av den orsaken ser vi inte någon anledning till att utveckla den ytterligare.


  • Visst är det värdegrundsfrågan, men det brukar vara så att är det en remiss till ett utskott och det reses frågor så brukar man i utskottet försöka få svar på de frågorna. Utskottsordförande Juslin räknade också upp vilka som hörts. Jag blev väldigt förvånad när jag såg att ingen ifrån den politiska landskapsregeringen har hörts i det här ärendet. Det sägs under rubriken "Merarbete", så tydligen har det ändå lite berörts, skyldigheten att uppgöra likabehandlingsplaner finns redan hos flertalet privata företag på Åland. Min uppfattning bär jag tittade igenom lagstiftningen blev att det blir fler med den här nya lagstiftningen. Har man överhuvudtaget inte diskuterat den frågan i utskottet?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 13:13

    Visst har vi diskuterat det. Vi diskuterar det explicit med beaktande också av de här jämställdhetsplanerna. Men vi konstaterar att det finns en beredskap i kommunerna för att hantera den här typen av högprioriterade arbetsuppgifter. Dessutom kan kommuner samarbeta i de här sakerna och ha utbildning och process på samma gång. Så vi ser det inte som direkt merarbete utan tvärtom, en berikning.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 13:14

    Talman! Ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller en enskild person är grunder för diskriminering. Vi från Socialdemokraterna stöder en uppdatering av diskrimineringslagen. Jag skulle också vilja föra ett litet resonemang om diskussionen vi förde i utskottet angående rimliga anpassningar, till exempel av könsneutrala toaletter och omklädningsrum.

    Frågan är ju också en jämställdhetsfråga och en inkluderingsfråga. Till exempel att föräldrar som har småbarn kan ha nytta av könsneutrala toaletter och omklädningsrum. Liksom de personer som har en följeslagare med sig av ett annat kön, när man behöver hjälp till exempel med att byta om när man åker och simmar. Man kan också ha religiösa skäl att välja ett utrymme när man uträttar sina behov eller byter om. Det viktigaste man kan göra för att göra utrymmen inkluderande är att informera vad det är som finns innanför dörren, toalettstol, skötbord, papperskorgar, bidéduschar.

    Anpassningar av samhället för att göra det mera inkluderande och tillgängligt ses ofta från politiskt håll som någonting jobbigt, dyrt och omständligt. Man borde istället se på frågan rent samhällsekonomiskt hur många besökare och gäster man förlorar på att leva enligt en väldigt snäv och exkluderande norm. Till exempel toaletter med flera bås kan vara viktigt att informera om, så att man vet på förhand vad det är som väntar när man kommer innanför dörren.

    Det var väl egentligen det jag hade tänkt säga. Som sagt, vi tycker att det är en bra uppdatering av lagstiftningen. Man ska inte alltid se det som någonting krångligt och svårt att genomföra. Tack.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs slutligen förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.