Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! Bästa lagting och åhörare. Förändringen av fastighetsskatten 2017 drabbade många ålänningar då oproduktiv mark började uppvärderas till en nivå som inte står i relation till marknadsvärdet. Förändringen tar ingen hänsyn till Ålands unika förhållanden i form av markmiljöer eller jordförvärvsrätt.

Ett reformarbete av fastighetsskattesystemet i Finland pågår och det är elementärt att det i processen tas hänsyn till bl.a. de ovan nämnda faktorer som påverkar de åländska fastigheternas marknadsvärde. Därför är det av stor vikt att förhandlingar på politisk nivå inleds med rikssidan i syfte att påverka reformprocessen i en riktning som tar hänsyn till för Åland viktiga delar och självstyrelsen.

"Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att inleda förhandlingar med berörda parter på rikssidan om Ålands särställning i det kommande fastighetsskattesystemet".
Så lyder åtgärdsmotionen, som jag efter förra veckans skriftliga fråga blev uppmuntrad av vicelantrådet att lämna in, i syfte för att få lagtingets stöd för politiska förhandlingar i ärendet. Det var en mycket konstruktiv frågestund, jag tackar vicelantrådet för den. Det har enligt vicelantrådet varit svårt, på när omöjligt, att få en dialog med berörda parter på rikssidan för att föra fram Ålands argument till varför viktiga åsidosättanden gällande Åland behöver göras för att undvika dagens långt ifrån oproblematiska skattesystem. Vi kan tyvärr konstatera att denna utmaning inte är ensam i kön.

Mervärdesskattelagen i Finland ändrar 1 juli. Förändringen har sitt ursprung i EU:s momslagstiftning och påverkar Åland och ålänningarna stort. Vi hamnar ofta i denna situation, där politisk förhandling är svår att uppnå, vi hamnar i ett frustrerat vakuum. Vi behöver få till politiska förhandlingar i alla de svåra frågor som berör Åland. Det är den politiska förhandlingen som kan lyfta en fråga till en nivå där de informella samtalen bidrar till förståelse. I det här fallet fastighetsskatten eller att vi ska slippa tulla in tidningar som åländska tidningsläsare.

Vår riksdagsman gör ett mastodont arbete när det gäller politiskt lobbyarbete, men vi behöver ge landskapsregeringen diplomatisk kraftsamling, så att ingen berörd part på rikssidan kan tveka om Ålands inställning i frågorna. Jag tackar vicelantrådet än en gång för detta.

Jag kan också meddela att sakfrågan gällande fastighetsskatten för Ålands del behöver inte belysas nämnvärt i utskottet. Problematiken är redan pinpointad, nu gäller det att ge vicelantrådet och landskapsregeringen bästa möjliga förutsättningar till gott ett förhandlingsläge. Denna åtgärdsmotion ska därför ses som en viljeyttring från lagtingets sida och förhandlingsstöd för landskapsregeringen.

Jag hoppas med tanke på, hur ohemult dagens fastighetsskattesystem drabbar så många ålänningar, att finans- och näringsutskottet gör en snabb behandling av ärendet, i princip det s.k. korta formuläret. Det här är ett bra tillfälle att visa att lagtinget kan göra gemensam sak i viktiga frågor. Tack, talman!

Tack, talman! Ärade lagting. Den föreliggande åtgärdsmotionen är, som redan framgick av ledamot Holmbergs anförande och presentation, en välkommen sak från min sida. Och mycket riktigt, ledamoten Holmberg och jag diskuterade också efter vår frågestundsdiskussion förra veckan om hur vi skulle gå vidare. Jag meddelade redan då att jag skulle välkomna att lagtinget via utskottsbehandling skulle få en första fördjupning om den problematik som det handlar om när det gäller Finlands reformering av fastighetsskattesystemet i stort vad gäller värderingsgrunderna. Och i synnerhet om de bekymmer som uppstår när skatteförvaltningen då rätt brutalt, om vi uttrycker det så, förändrade en nästan 20 år rättspraxis med start hösten 2017 i ett brev till 1 255 åländska fastighetsägare. Och på den vägen är det.

Det som har varit svårt och som ledamot Holmberg berörde lite är ju då att det här är ett stort arbete som pågår i Helsingfors. Det finns tre olika arbetsgrupper, varav en är koordinerande och är huvudgruppen. Men naturligtvis i den här typen av större statliga processer så pågår det ett tekniskt arbete där vi inte har den insyn som man egentligen borde ha med tanke på att vi här talar om ett skatteområde som är helt i lagtingets händer de facto. Fastighetsskattelagstiftningen så hanterar ju lagtinget som lagtinget så önskar.

Därför tycker jag att det är viktigt att lagtinget skulle ta fasta på åtgärdsmotionens uppmaning om att bekanta sig med det och också till landskapsregeringen komma med de synpunkter man har. Det faktum att man har ett instrument i form av åtgärdsmotion ger ju utskottet möjlighet också att höra representanter för de sittande arbetsgrupperna, i synnerhet den som leds av av Timo Määttäa från finansministeriet. Det skulle vara en värdefull grej.

Talman! Utöver det så har vi ju ett gemensamt intresse, alla vi som är politiskt aktiva, att titta på fastighetsskattelagen rent allmänt. Om jag kommer ihåg rätt nu så är det sammanlagt fyra kommuner från åländsk sida som har kommit in med synpunkter på den gällande fastighetsskattelagen i övrigt. Så vi har ju där ett önskemål från den kommunala sidan att se över de avgränsningar av den kommunala självstyrelsen som tidigare parlament har ansett att är rimliga. Man har fastställt i en blankettlag, också i det här fallet, under vilka former som kommunerna får uppbära fastighetsskatten, det vill säga tydligt angett en minisumma som är noll procent i regel iden åländska skattelagen och sedan då ett tak, som i förhållande till senare reformer på finska sidan är låga. För i Finland har man faktiskt gjort flera revideringar av fastighetsskattelagen och därmed gett kommunerna möjlighet att förändra sin skattebas. Det här är naturligtvis i högsta grad en politisk fråga för detta lagting att ta ställning till hur man och i vilken mån man vill justera den åländska beskattningsgrunden.

Utöver det här så har vi naturligtvis vår vision, våra förhoppningar om att havsbaserad vindkraft ska bli ett projekt som inte bara bär Åland framåt som helhet utan i synnerhet har både hållbarhets- och positiva ekonomiska effekter. Där kommer ofrånkomligen beskattningen av vindkraftsmöllorna att vara en viktig pusselbit, att få den placerad på en acceptabel nivå för de aktörer som är aktuella för att bilda vindkraftparken, om man vill kallas det så, på åländskt territorium. Så här finns också ett politiskt behov av att närmare bekanta sig med det.

Lemlands kommun är kanske den kommun som i dag drar mest nytta av att ha vindkraft inom sitt territorium. Om jag kommer ihåg rätt så landar det på ungefär 20 000 euro i inkomst redan idag för kommunen utgående från de relativt små vindkraftsmöllor det är jämfört med de projekt som planeras inför framtiden.

Talman! Med tanke på hur beskattningen av tidigare i beskattarens ögon värdelös mark, impediment mark, hur de dessa skulle påverkas till följd av förändringar i de åländska kommunala gränserna så har vi nog faktiskt ett intresse tillsammans - precis i den anda som ledamot Holmberg gav uttryck för - att se att hur vi ska kunna lösa den biten. I några fall så ska vi tacka vår lyckliga stjärna att lilla Sottunga i det fallet tog tillvara den fönsteröppning som fanns i slutet på 2017 och därmed såg till att inte ålänningar drabbades ännu mer ohemult av den förändrade rättspraxis som skatteförvaltningen då påbörjade inför skatteåret 2018. Tack, talman!

Tack, talman! Tack vicelantrådet. Det är en konstruktiv stund och anda i dagens plenum och det ska vicelantrådet ha mycket av krediten för.

Vi står ju inför en situation, precis som jag nämnde i mitt anförande, där ålänningarna kommer att behöva tulla in sina tidningar. Vi har hamnat liksom med väldigt kort framförhållning inför en sådan omställning också, så det gäller ju nog att vi jobbar tillsammans i de här frågorna. Jag tycker, som sagt, att det var ett mycket bra initiativ av vicelantrådet. Om lagtinget på något sätt kan bidra till ett bättre förhandlingsklimat mot speciellt rikssidan så är det ju givet. Men nog är det ju väldigt tuffa frågor för Åland både i stort och i smått. Det verkar vara väldigt, väldigt tungjobbat att jobba för Ålands särställning i alla dessa nya omställningar som kommer både från EU och från rikssidan.

Tack, talman! Jo, ledamot Holmberg har förstås rätt. Det är ju alltid en utmaning när det är större reformer på gång.

När gäller skattegränsen specifikt så kan jag inte riktigt bli upprörd. Jag finner liksom de flesta att det är så absurt, det som nu har presenterats som tullens förvaltningssida, så att vi inte kan ta det på allvar. Man kan absolut inte skylla på EU-kommissionen i det här fallet. Jag tycker att det retoriskt fel sätt att hantera det hela på. Vad Finland måste lära sig från att vara bäst i klassen när det gäller EU-frågan är att svänga på det: Vad är det samhället behöver? Sedan skapar man de system som man tycker att är hållbara och utgår från att om EU-kommissionen har synpunkter, då reagerar man. Tror någon på allvar att en EU-byråkrat skulle bry sig om det kommer tidningar till Åland som inte beskattas enskilt var för sig? Tillåt mig att tvivla på att det skulle väcka uppmärksamhet. Men, som sagt, det kräver intressebevakning trots detta.

Det ärendet som vi behandlar är en motion om att förhandla om Ålands särställning i det kommande fastighetsskattesystemet. Så vänligen håll er till motionen!

Tack talman! Det kan ju vara bekymmersamt att lyckas nå ända fram i de här handlingarna. Det kommer att ta tid tydligen. Då måste man ju fundera på plan B. Jag tänker fråga ministern om inställningen till att göra saker och ting här på hemmaplan så långt det är rimligt och möjligt. Jag menar, man kan ju lägga skattesatserna på lämpliga nivåer och dylikt, även fast värdet på marken, på impediment är högt. Det är ju egentligen inte så hemskt stort bekymmer så länge man nu inte betalar förmögenhetsskatt för det, utan det handlar om en beskattning av det här slaget som fastighetsskattesystemet säger. Borde vi inte göra så mycket vi kan på hemmaplan under tiden och kanske också för fortsättningen?

Tack, talman! Ledamot Silander har givetvis rätt, det är väl det som vi måste måste göra. De frågeställningar som jag aktualiserade slutet på mitt anförande är ju trots allt någonting som lagtinget sist och slutligen har möjlighet att hantera. Därför bör vi nog tillsammans inom kort ta ställning till om vi ska förändra parametrarna, om vi kallar dem så, i vår fastighetsskattelag. Det vill säga justera möjligheterna för kommunerna att i högre grad bestämma om hur man beskattar. Men kvar finns det som ledamot Holmberg pekade på i sin åtgärdsmotion, det faktum att vi har ett problem. Jag tror att ingen i dåvarande åländska parlament kunde tänka sig att man skulle beskatta impediment alltså värdelös mark på det sätt som nu är ett faktum sedan 2018.

Tack, talman! Det är då glädjande att vi har ungefär samma uppfattning i lagtinget i den här frågan och att det är grönt ljus för att köra vidare så mycket tygen håller, med andra ord.

Tack, talman! Jag passar på i anslutning här till replikskiftet med ledamot Silander, vi har nästa avstämning med finansministeriet i juni månad. Då kommer vi närmare att få reda på tidtabellen för den stora reform som är på gång på den finska sidan. Det har ryktats att det först är 2023 som en ny reform skulle komma i kraft. Men det är ändå kort tid när man tänker på vilket stort område det är, dvs. det gäller beskattningen av hela det åländska territoriet också på ett sätt frånsett landskapsägda områden. Vi har ju faktiskt på det viset en dialog. Frågan är; när kommer vi in i den processen som pågår i Helsingfors? När kommer vi att få material så att vi kan börja ta ställning? Den är lite i den andan som ledamot Holmberg har motionerat om. När får vi så att säga en insyn? Måste vi då börja fundera på egna lösningar när det gäller de här frågorna?

Tack, talman! Tack till vicelantrådet för att han också lyfte behovet av förändring av den här fastighetslagstiftningen, också mot bakgrund av Ålands vision om havsbaserad vindkraft. Det här är ju något som det också riktas intresse mot i Finland. Redan i höstas så lämnade regeringen en proposition om just förändring mot bakgrund av att det är enklare att bygga landbaserad vindkraft jämfört med havsbaserad vindkraft rent skattelagstiftningsmässigt. Detta behöver man ju förändra så att det inte snedvrider konkurrensen beroende på var man bygger bygger vindkraften. Där har vi såklart stött på lite EU-bekymmer som man har försökt reda ut. Jag tror att de utredningarna har visat på att det inte skulle utgöra något hinder att förändra fastighetsskattesystemet till den delen. Men jag är inte kunnig på den saken så jag tror att det finns anledning för landskapsregeringen att ytterligare titta på det här.

Tack ledamot Holmström, det stämmer. Det är en av de omständigheter som vi närmare måste bekanta oss med när vi då tar ett större grepp om just havsbaserad vindkraft. Och, som ledamoten nog konstaterade, det ska inte finnas hinder att lägga om beskattningen till den här delen.

Samtidigt vill jag nog påpeka att det är klart att berörda kommuner ska naturligtvis även i framtiden ha en intäktskälla, men kanske inte de enorma nivåer som det skulle bli fråga om utgående från de nya projekt som förhoppningsvis kan äga rum på åländskt territorium inom kort. Men också här har vi ett gemensamt intresse med lagtinget. Jag ser fram emot utskottets behandling till den här delen. Man får gärna för mig nog fördjupa sig om man bara så önskar, för det finns många intressanta och avgörande frågeställningar.

Talman! Ja, absolut, det finns en balans i den här skattesatsen just vad gäller den havsbaserade vindkraften. Visst ska kommunerna kunna få en ekonomisk fördel också av just sådana typer av projekt. Men samtidigt, en för hög skattesats kommer då att innebära att landskapsregeringen, om man vill ge incentive till just den här typen av stora projekt, behöver komma med kompensatoriska lösningar, olika typer av subventioner som sedan också kommer att stöta på EU-patrull, eventuellt eftersom det här är väldigt komplicerade saker. Så det finns all anledning att titta på var den här balansen skulle ligga inom ramen för den vision som finns just nu kring storskalig havsbaserad vindkraft i åländska vatten. Och jag skulle inte alls heller vara negativt inställd till att man också tittar på det inom ramen för denna ärendeprocess, om inte annat så kommer landskapsregeringen att göra det troligtvis eller förhoppningsvis.

Tack, talman! Absolut, vi ska också ta det ansvaret. Men, som sagt var, jag ser hemskt gärna att utskottet bekantar sig också med alla detaljer runt det här i den mån man nu bedömer att man har tid och möjlighet med tanke på övriga åtaganden.

Vad gäller vindkraften så är det ju en framtida möjlighet för hela Åland på många olika sätt. Då måste vi ju naturligtvis se till att vi inte har hinder på vägen som då i värsta fall kan ta tid att åtgärda ifall vi inte har allting på plats.

Vi måste väl lite fundera gemensamt hur vi hanterar det här i fortsättningen, om vi skulle behöva en form av parlamentariskt samarbete i form av någon kommitté runt de här frågorna eller om landskapsregeringen först funderar och återkommer till lagtinget med konkreta förslag. Utskottet får gärna också ha synpunkter på detta som en vägledning för den fortsatta processen.

Talman! Bästa lagting. När det gäller fastighetsskatten så är det nu på sin plats att lyfta på hatten åt lagtingsledamot Holmberg som lyfte frågan. Jag måste ju faktiskt säga att man är nästan lite besviken på sig själv för att man inte har tagit upp det här ärendet och drivit det såsom vi inom Obunden Samling anser att det borde drivas. Det var då slut på berömmet så att säga.

För vi håller inte riktigt med om att vi nu ska börja förhandla om det här med Finland och på det sättet som det nu framkommer i den här åtgärdsmotionen. Vi anser att var och en nu bör titta här i lagtingets ärendehanteringssystem där vi hittar den här gamla motionen från några år tillbaka där Obunden Samling var första undertecknare. Där föreslogs att vi inför en 2a paragraf i vår egen fastighetsskattelag. Det är vi som bestämmer över det här, vi lagstiftar om det här och inte behöver vi förhandla någonting. Vi ändrar vår fastighetsskattelag och så säger vi, såsom det framförs i motionen som var och en kan hitta här på lagtingets hemsida, att impediment i praktiken som överstiger ett område på en hektar så ska inte vara föremål för beskattning. Det var till och med föreslaget i den här gamla motionen att man retroaktivt skulle betala tillbaks skatt som hade uppburits.

Det här var en motion som föll på ett lagförslag som föll i HD. Lagförslaget som kom från landskapsregeringen kom i princip så långt som att HD gav ett utlåtande. Det handlade om att HD ansåg att det skulle ha blivit godtyckligt. För förslaget var att folk skulle få ansöka om att bli befriade från den här skatten. Men eftersom det heter enligt grundlagen ingen skatt utan lag och att skatt ska vara ordentligt definierat i lag när man ska ta det av folk så tyckte HD att det blev utrymme för godtycke om det ska bero på att någon ska få iväg en ansökan eller inte om man ska få skatten tillbaka.

Så inför en ny 2a paragraf såsom det sägs i den här gamla motionen. Som sagt, tack till Holmberg som pratar fastighetsskatt. Det här är ju en viktig sak. Inte ska vi behöva vända oss österut, be om någonting här och förhandla eller göra någonting, utan vi ändrar vår lag och får det här fixat såsom folk förväntar sig, tror jag. Tack, talman!

Tack, talman! Ledamot Måtar har i sak helt rätt i sina iakttagelser och sina kommentarer. Vårt bekymmer och varför lagmotionen föll berodde helt enkelt på beskedet från skatteförvaltningen. Okej, ni hanterar er fastighetsskattelag som ni gör, men ska vi uppfylla motionens anda och mening så kommer det en räkning från skatteförvaltningen på cirka en 1,5 miljoner. Det blir drygt 1 miljon för justeringar i deras skattesystem rent allmänt, alltså databasen och merarbete värt 275 euro per timme som skulle leda till en stor nota på många hundratusen innan alla åländska fastigheter är genomgångna och korrigerande. Så det var därför som dåvarande lagting kände att man inte kunde gå vidare. Och det är detta som är fortsatt problem, att skatteförvaltningen verkställer beskattningen också för åländsk del och därmed har vi (… taltiden slut).

Tack vicelantrådet Jansson. Jag kan inte de här detaljerna. Det där är förstås höga kostnader som ni presenterar. Jag skulle dock vilja säga som så att ibland får självstyrelsen kosta och jag skulle se det där som en engångskostnad och sedan har vi en en orättfärdig beskattning avskaffad för all framtid. Räknar jag hem den vinsten så blir den större än de där kostnaderna. Ungefär så ser jag det.

Jo, ledamoten har förstås rätt, vi kan ju lägga in det värdet, självstyrelsepolitiskt. Men vi hade ju förhoppningar då i alla fall, när dåvarande lagting behandlade detta 2019, att det som man hade på gång i Helsingfors skulle ge liksom ett utrymme för att lösa det här mycket, mycket ekonomiskt förmånligare för Åland. Nu är det här försenat i Helsingfors och vi vet inte riktigt var det landar.

Men det här hindrar ju absolut inte att utskottet nu i samband med det här lite skulle fräscha upp sina kunskaper från den tiden, se vad som är möjligt och kanske komma med något i den riktningen som ledamot Måtar uttryckte att vi borde tänka på. För, som sagt var, det är lagtinget som hanterar hela frågan och kan bestämma att det blir en åländsk lösning. Men det är klart, vi vet att självstyrelsen kostar, så är det ju.

Tack, talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jo, det är så att självstyrelsen kan få kosta. Som sagt, jag ser i så fall att i längden är fördelen för medborgaren större än kostnaden för samhället tillfälligt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.