Föredras

Samma procedur för denna fråga. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av vicelantrådet. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur avser landskapsregeringen hantera kommunernas roll gällande planläggning och bygglov kopplat till de planerade havsbaserade vindkraftsanläggningarna och hur ska skatteintäkterna uppbäras och fördelas?

Tack, talman! Tack ledamot Gunell för frågan och möjligheten att än en gång utveckla lite hela visionen runt projektet havsbaserad vindkraft.

Jag tänker ta mig friheten att först inleda med ett kort svar och sedan ta ett lite längre. För jag vill gärna uppehålla mig inledningsvis vid ledamotens motivering där det står att "stora energibolag planerar jättelika havsbaserade vindkraftsparker". Då tror jag att vi måste komma ihåg att det är lagtinget och landskapsregeringen som tillsammans då planerar Sunnanvindprojektet. Sedan finns det, som vi vet, intresserade aktörer som i ett tidigt skede har varit ute och till och med undersökt bottenstruktur, fauna etc.
Och så står det här att "landskapsregeringen planerar inom kort utarrendera åländska vatten". Här vill jag understryka att det här kommer att ta ganska lång tid. Därför känner jag personligen ingen panik över de åtgärder som bör vidtas och som jag ska återkomma till. Det står "att det är oklart när det gäller bygglov och planläggning". Här kan jag bara konstatera att vi följer exakt det som kommunicerades från början i det första meddelandet för 2021, dvs. att landskapsregeringen har som avsikt att planera, men i nära samförstånd med kommunerna. Sedan till sist kommer jag att återkomma lite mer långtgående om frågan om kommunala fastighetsskatter.

Den allmänna bakgrunden för allt detta är ju, som också frågan bygger på, att vår nuvarande plan- och bygglag innehåller rätt klara stipulationer om vad som ankommer på kommunerna respektive på landskapet i fråga om planläggning.

När det gäller Sunnanvindprojektet norr om Åland som berör fem kommuner sammanlagt så har vi från första början fört en dialog med de berörda kommunerna och presenterat projektets målsättning och det tilltänkta tillvägagångssättet.

Upplägget är som så, landskapsregeringen tar fram en heltäckande och enhetlig generalplan för de områden som planeras föras till marknaden genom ett konkurrensutsatt förfarande, alltså den action vi har pratat om under processens gång. Den nuvarande planen är att vi gör en miljöbedömning, alltså en heltäckande generalplan som är uppdelad på de fem kommunerna inom vars gränser havsvindkraftsparken avses uppföras. Vi planerar den, presenterar den för kommunerna och sedan blir det då ett vanligt förfarande. Det ska ställas ut och sedan antas i vanlig ordning.

Under resans gång har det nämns att givetvis skulle landskapsregeringen ha möjlighet enligt 11 § i plan- och bygglagen att göra det här på ett annorlunda sätt. Men här har nog det politiska budskapet varit i alla fall sen vi, den nuvarande ministertrion Karlström, Wikström och Jansson, kom in i bilden på allvar, att vi satsar på maximal delaktighet. Det betyder att vi har tillfrågat kommunerna om deras samtycke till att landskapsregeringen koordinerar planeringen och att det då sker i tätt samförstånd med de här fem kommunerna. Här kan vi konstatera att av de fem berörda så har fyra kommuner gett sitt samtycke medan Hammarlands fullmäktige snart kommer att ta ställning till kommunstyrelsens positiva förslag om att samtycka till att landskapsregeringen koordinerar planeringen. Så där har vi då fått igång processen. Här kan jag då passa på att säga att vi siktar på maximal kommunikation också med kommuninvånarna.

Ministertrion och alla tjänstemän som från vår sida är involverade i Sunnanvindprojektet besökte senaste vecka Geta. Vi hade mycket givande möten med ett fyrtiotal getabor totalt som var på plats. Jag uppskattar att salen ungefär sammanlagt hade så många besökare. Det var ett riktigt bra möte. Jag kan bara notera med glädje att det är flera av de berörda kommunerna som också önskar motsvarande möjlighet till dialog med oss från landskapsregeringens sida. Så jag välkomnar det kanske då i efterhand när det klarar hur processen går framåt och så vidare.

Sedan när det gäller plan- och bygglagen ledamot Gunell, så vi har nog konstaterat att den behöver uppdateras. Den börjar ju bli lite till åldern på vissa områden, men vi hittar inte i detta nu direkt frågor som är förknippade med projektet Sunnanvind, och som skulle påverka varken målsättningar eller ansvarsområden. Med tanke på att målsättningen är att så snabbt som möjligt kunna konkurrensutsätta områden och på det sättet skapa nya intäkter för hela vårt samhälle så har vi ansett att det behövs inte förändringar av nuvarande lagstiftning i detta skede.

De fem kommuner som i det här skedet är berörda har då enligt den nuvarande lagstiftningen möjlighet till samarbete för att kunna hantera kommande bygglovsprocesser, i det skede när bygglovsprocesser blir aktuell om några år. Det här är en fråga som vi har orsak att återkomma till och säkert också den kommande landskapsregeringen och diskutera hur man kan bistå kommunerna när allting ska klarna, dvs. hur många bygglov det kommer att bli fråga om etcetera.

Den 29 mars kommer ministertrion att för första gången träffa den referensgrupp som de fem berörda kommunerna gemensamt har tillsatt. De har två till tre representanter för varje kommun som då ska ha en tät dialog med landskapsregeringen. Där kommer vi naturligtvis att lyssna på deras önskemål om bistånd när det gäller den tekniska hanteringen av hela vindkraftsprojektet.

Och, som sagt var, när det kommer till frågor från kommuninvånare har vi utgått från att den demokratiska processen, där kommuner och invånare antingen kontaktar sina egna representanter lokalt eller tar direkt kontakt med oss inom landskapsregeringen, att den dialogen fungerar ju sannerligen. Jag kan nog berätta för lagtinget att det är många som vill höra om vindkraft också mera på tu man hand. Intresset är enormt där ute i bygderna. Detta är ju en process som infördes redan i juni 2021, då började de här kanalerna redan etableras.

När det gäller gäller det här primära tillvägagångssättet så när vi planerar så tar vi nu fram det material som behövs. Här har vi då som bäst en upphandling av planläggningen som miljöbedömningstjänster som vi då hoppas ska kunna bli klart så fort som möjligt och så få igång den processen.

Alla förstår att det här är ett omfattande arbete. Det krävs noggrannhet i samband med upphandlingarna. Men när allt är klart så är det respektive kommun, respektive kommunfullmäktige som får ta ställning till dem och se om det här är något som kommunen vill enligt det som generalplanen kommer att påvisa. Och är det som så att går det illa då, så går det illa. Det är ingenting vi kan göra. När jag menar med illa så är det naturligtvis besvär då. Jag tror att vi alla brinner för det här med tanke på Ålands hållbarhet. Men det är mycket möjligt att en sommarålänning som har en fastighet och därmed är kommunmedlen, gillar Åland oerhört och kommer hit 5-6 veckor per sommar. Om den personen lämna in ett besvär så behöver den inte bry sig om att Åland då i stort har den finansiella styrka som vår självstyrelse behöver när det gäller pengar för att klara att upprätthålla service osv. Så det är en realitet som vi får räkna med.

Avslutningsvis på det här lite längre svaret, vi kommer att rekommendera kommunerna att samarbeta så långt det bara möjligt. Är det som så att det behövs stödåtgärder från vår sida, så då ska landskapsregeringen, både den befintliga och de kommande, finnas där och hjälpa till och bistå. För det klart att tekniskt så blir det en del utmaningar även om det här med bygglov, och hela tanken med dels en havsplanering, dels med general planering, dels med miljöbedömningen, är ju att förutsättningarna ska vara så maximalt utredda som möjligt så att beviljandet av bygglov förhoppningsvis då ska bli, det som jag lite antydde, mer en teknisk åtgärd än att man tvingas till nya utredningar. Tack!

Jag hoppas att vicelantrådet också svarar på frågan om skatteintäkterna från fastighetsskatten och samfundsskatten och hur den ska hanteras.

Men om jag kommenterar lite grann det svar som vicelantrådet gav. Inledningsvis när han sade att landskapsregeringen avser planera så fick jag den bilden att landskapsregeringen kommer med stöd av plan- och bygglagens paragrafer att lyfta den här samplaneringen till landskapsnivå, det vill säga äga processen. Men jag förstod sedan av ledamotens vidare svar att det kommer man inte att göra, utan det är kommunerna som äger planeringen av de här havsområdena. Och det är kommunerna som också har beslutanderätten på om man kommer att gå vidare sedan när den här planläggningsprocessen är klar. Och har jag förstått det rätt då, att det alltså är landskapsregeringen som betalar helt enkelt för planeringsprocessen och anlitar de tjänster som behövs för att det här ska kunna genomföras? Vicelantrådet får korrigera om jag har fel, men som jag förstår det så kommer landskapet att bara ta någon slags koordinerande roll. Det är fortfarande kommunernas små byggnadsnämnder och kommunernas planering och fullmäktigen som kommer att ha besluten i sina händer.

Det är ju därför som jag i motiveringen har använt lite stora ord. Därför att det här är ju ett mammutprojekt som kräver lite extraordinära insatser från oss alla med 20 miljarders investeringar som det har talats om. Så därav mina frågor.

Tack, fru talman! Jo, jag valde att lämna skattefrågan till sist. Jag tycker inte man ska blanda ihop det som vi vet här och nu vad vi gör, och det som då är ett gemensamt arbete mellan lagtinget och landskapsregeringen. Här har vi inbjudit lagtinget att vara med i processen. Därför har vi också redan i år haft en större gemensam samkväm för alla ledamöter möjligt. Det var så trevlig stämning under det mötet här den 1 februari.

Det är som så att ledamoten uppfattade allting rätt. Med ordet koordinering avses att det är landskapsregeringen som sköter allt det praktiska runt planeringen, upphandla tjänsterna som behövs för planläggning och miljöbedömningen, men utan att frånta förstås kommunerna rätten att säga ja eller nej. Det betyder ju förstås att det är där som det finns besvärsmöjligheter. Jag kan inte själv se några oklarheter i den här fördelningen.

Sedan kan man inte föregripa det faktum att det är ju kommunerna själva som måste få säga hur de vill att vi från landskapsregeringens sida ska bistå dem när det gäller byggnadslovsansökan. Vi kan bara uppmuntra dem till samarbete, men som jag sade inledningsvis, behövs det stöd så då ska de säga till också när det gäller den delen. Men det är viktigt att också respektera den kommunala självstyrelsen i fråga om den biten. Det där torde vara klart. Vi återkommer gärna. Med anledning av det här så tror jag kanske att vi behöver en ny sits med det samlade lagtinget och gå igenom detta.

När det gäller fastighetsskatten, jo, den är ju kommunal behörighet. Lagtinget bestämmer vad som kan beskattas och vilka objekt det kan bli fråga om när det gäller att beskatta från kommunernas sidan. Lagtinget bestämmer intervallerna inom vilket man får uppbära det här. Därmed har ju förstås lagtinget en långtgående möjlighet att styra också den delen. Det är då de vindkraftverk som finns i respektive kommuns område som blir föremål för beskattningen. Den stora frågan som vi tillsammans måste ta ställning till, kanske inte det här året men i alla fall i början på nästa år senast är: Hur ska de här intäkterna fördelas? Jag menar, i det fall som har kommunicerats också utåt, att vid ett fullständigt förverkligande av de visioner som finns så kommer det för enskilda kommuner att bli fråga om rejäla summor pengar årligen i fastighetsskatt. Hur ska vi tillsammans hitta ett system där vi inte får en total obalans i den åländska samhällsekonomin? Det är därför som vi har diskuterat allt från landskapsandelssystemet och få fastighetsskatten som en del (… taltiden slut).

Jag tror att det fler än jag som kanske är lite förskräckta över den här skalan. Så stora pengar, så stora satsningar ska göras och det ska hanteras av små, små kommuner med små, små resurser. Jag hoppas att landskapsregeringen har tänkt väldigt noga igenom det här förfaringssättet. Landskapet som sådant och våra små myndigheter är också små i relation. Så vad skulle inte sedan en enskild liten kommun kunna vara i det här sammanhanget?

Jag vet att vicelantrådet har sagt i tidningen att det är viktigt att alla ålänningar blir vinnare i det här, alltså inte bara de kommuner som har vindkraftverken inom sitt territorialvatten utan att alla ålänningar ska få fördel av det. Vad jag förstår nu så är det här alltså inte färdigt tänkt hur man avser att gå vidare i det här, utan det är någonting som man kommer att försöka hitta lösningar på framöver.

Jag skulle ändå gärna vilja höra om vicelantrådet har några tankar? Hur kan man lagstifta för att få en mer rättvis fördelning av de här medlen strödd på alla kommuninvånare på Åland och inte bara dem som har territorialvatten där det finns havsbaserade vindkraftverk?

Tack, talman! Jo, jag skulle gärna göra det, men med respekt för lagtinget och det faktum att vi ju har sagt att vi ska göra det här tillsammans - jag välkomnar initiativet - men jag tror att vi då måste sammankalla till en informell diskussion tillsammans igen. Jag vill inte föregripa och säga att så här vill vicelantrådet ha det ordnat. Det här en diskussion som kräver en hel del tanke.

Ledamoten sade att det inte är klart, ja, det finns klart kanske här och i några andra huvuden. Men det är faktiskt så att det är demokrati vi behöver här så att alla känner att det är bra, om vi säger så.

I min värld så har vi inget problem med det som ska ge oss aktionsintäkter, den här så kallade optionen. Den kommer ju till lagtinget att fördela via Ålandsbudgeten som vanligt. Vi kommer att ha en del av produktionsvärdet om vi följer den mall som är välkänd världen över. Vi kommer naturligtvis att ha nytta av den havsbaserad vindkraften vad gäller den sysselsättningen som skapas. Det är ringeffekter som det blir när det gäller allt från boende etc. Och naturligtvis samfundsskatt på vanligt sätt från de aktörer som har Åland som sin hemvist, som ju vår näringsrättslagstiftning kräver.

Men varför är då fastighetsskatten speciell? Jag redogjorde redan för att lagtinget sitter på instrumentet och kan bestämma vad som ska beskattas. I det enskilda fallet kan man bestämma hur mycket av ett vindkraftverk kan och ska beskattas, dvs. till och med procenten av det som man skulle säga att är beskattningsgrunden. Men frågan är, nyckeln är: Hur fördelar vi det? Här kan man bara ha olika tankar. Vi kan ha det, men det är helt klart att det är en fråga som måste lösas och på ett bra sätt. Som ledamot var inne på, det är alla ålänningars vatten som det är frågan om och då ska intäkterna också komma alla till godo. Och i möjligaste mån med beaktande av de berörda fysiska placeringskommunerna så bör de ju ha en fördel förstås med anledning av de kostnader som kommer att uppstå i de inledande faserna.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.