Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack talman! Bästa lagting. Det här är ju helt uteslutande tekniska ändringar av tre bestämmelser i lagtingets arbetsordning som talmanskonferensen har föreslagit. Bakgrunden är ju i korthet det att vi i slutet på förra året godkände nya bestämmelser, en ny lag angående hur vi ska budgetera.

Vi ska införa så kallad rambudgetering och det betyder att på våren kommer landskapsregeringen med ett förslag till ramar som man kommer att debattera. Och till slut fatta beslut om under våren, förhoppningsvis i maj och i värsta fall i slutet på juni. Och då har begreppen ändrats så att det som tidigare hette tilläggsbudget kommer nu att heta ändringsbudget och det ordet tilläggsbudget och ändringsbudget har vi alltså föreslagit att nu ändras i lagtingets arbetsordning. Det var den ena ändringen.

Den andra ändringen är sedan att vi kommer likt tidigare att ha möjlighet att komma med budgetmotioner när det gäller den budget som sedan kommer på hösten. Och då konstaterar vi att när man väl har fattat beslut om att ha en ram för budgeten på våren så är alla, inklusive alla de i oppositionen som kommer med motioner i anslutning till budgeten, bundna av den här ramen. Och det betyder att när man kommer med ett förslag i form av en budgetmotion så måste man samtidigt som man föreslår att det ska läggas pengar på någonting så måste man se till att man håller sig inom ramen. Föreslår man spendering så måste man alltså spara in någon annanstans så att ramen håller. Däremot om man bara kommer med inbesparingar så går man ju inte utanför ramen utan det går bra att det blir mindre. Det hör var ju på ren svenska vad det handlar om det här förslaget, Talman. Denna presentation är över.

Tack, talman! En bra presentation av den här ändringen. De som fortfarande, tycker jag, finns vissa oklarheter kring är hur man ska behandla budgetmotioner på våren. I samband med den så kallade rambudgeten. Är det så att oppositionen är bundna till det förslag som regeringen kommer med? Eller finns initiativ rätten kvar hos lagtinget att lägga avvikande motioner som avviker till den ram som föreslås från regeringen? Jag tror att detta ska gå vidare till lag- och kulturutskottet. Jag tror att det skulle vara bra att lag- och kulturutskottet på något sätt skulle titta på denna definitionsskillnad mellan budgetar som lämnas på våren i samband med rambudgeteringen och budgetmotioner som lämnas på hösten i samband med ordinarie.

Tack, talman! Jo, lagtingsledamot Nordberg den här saken. För det första så kan jag konstatera att i den allmänna motiveringen, så talar man här också om att lagtinget får vara lite beredda på att det är nya regler. Ett nytt sätt att arbeta. Så vi får vara lite så att säga på tårna och vara beredda på att förändra arbetsordningens regler. Allt eftersom vi noterar att det behövs. Rent logiskt, rent förnuftsmässigt kan man väl konstatera att det på våren ännu inte finns någon ram att förhålla sig till och att ordet därmed är fritt. Och personligen så kan jag konstatera att vi nu hämtar ett system som vi har tagit från Sverige. Och när man ser hur det går till där så ser jag inte att man är bunden till några ramar under vårens debatt.

Tack, talman! Det är ju glädjande att man uppfattar det så här från vicetalmans Måtars sida. Men jag tror ändå att det är bra att de ändå lag- och kulturutskottet tittar på det här så kan man i sitt betänkande från lag- och kulturutskottet klargöra det så att det är helt klart för alla inblandade.

Tack, talman! Jo, jag kan lägga till när man studerar det svenska systemet så kanske det är en liten modifiering på siffrorna. Men om vi säger så här att vårbudgetpropositionen från den svenska regeringen är kanske 150 sidor medan på hösten så talar vi om över 1000 sidor. Likaså tror jag att vi kommer att se en tendens här, där vårbudgeten är hyfsat så att säga bantad. Likaså kommer det här att påverka innehållet i budgetmotionen som vi kommer med.

Tack för det. Tack vicetalman Måtar för presentationen. Jag brukar inte yttra mig i frågor som kommer till mitt utskott, lag- och kulturutskottet, jag vet inte riktigt hur vi kommer att hantera det här, vi brukar ju inte höra varandra om man säger så, inom lagtinget. Så därför tänkte fråga det här med budgetmotioner. Vi har ett kostnadstak enligt det nya finanspolitiska ramverket och det ska då finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar. Har talmanskonferensen tänkt sig då att man som en motionär kan säga att, jo vi kommer att få 40 miljoner från Finland enligt systemet vi har i stället för de 30 som landskapsregeringen påstår i samband med budgethanteringen. Är tanken bara att vi ska ha en kostnadsmassan och då blir det frestande för oss oppositionspolitiker att lägga förslag som egentligen kostnadsdrivande och då anföra att man inte har pengar någonstans.

Tack, talman! Jag uppfattar att det där skulle väl då inte vara i samklang med bestämmelserna om att vi har fattat ett beslut om ramen på våren? Vi har fattat ett beslut om storleken på budgetens inkomster och utgifter. Totalt sett och går man utanför det om det sedan gäller inkomster eller utgifter så är det inte rätt. Vi ska hålla oss innanför ramen så har jag uppfattar det.

Tack för svaret och jag tolkar att det är det som är tanken. Men jag tror med tanke på att den här frestelsen kommer att finnas kvar. Utskotten får ta sig friheten i alla fall i betänkande, förtydliga att så här är tanken. För läser man bara här isolerat fritt från det större finanspolitiska ramverket som behandlas skilt så förleds man nog i de tankarna jag valde att lyfta.

Det kommer nog ändå att finnas utrymme för fantasi, tror jag, i processen på det sättet att även upplåning ses väl till exempel som en inkomst. Och då kan man ju till exempel från oppositionens sida hävda att vi skall ha mindre av de här inkomsterna i form av avgifter och vi ska istället finansiera det med upplåning. Och då är vi fortfarande inom samma totala inkomst eftersom som sagt finansiering genom lån också är en inkomst. Så den typen av olika ommöbleringar. Men den yttre ramen gäller så att säga.

Tack, herr talman! Tack ledamoten Måtar för en mycket bra presentation av ett mycket bra förslag från TMK. Det är ju väldigt efterlängtat detta system. Det är kul att se att det börjar komma praktiska förslag för hur vi ska få igång det här. Tankesättet med ändringsbudget och kostnadstak det är ju vanligt förekommande praxis i resten av världen. Det är det här som vi har släpat efter ganska rejält och med ganska allvarliga konsekvenser genom åren, ekonomiska. En sak som jag tycker är positivt också är att de treåriga och nominella de här taken som gör att lagtinget förbinder sig till faktiskt ganska långa mandatövergripande överenskommelser ekonomiskt. Vilket är väldigt viktigt, jag tror att det är viktig sak som vi faktiskt åtgärdar här nu som ju har ställt till ganska mycket oreda, politiskt och ekonomiskt på Åland när ekonomin kastas till höger och vänster beroende på vilken fär det är på toppen.

Tack, talman! Ja, det är intressant att höra, ledamoten Påvals, att ni har längtat efter det här får stå för er. Vi kan längta efter olika saker här i världen men jag har full respekt för er längtan. Men annars som sagt, mycket bra kommentarer. T.ex. Det som ni kanske tänkte på också, vi debatterar allt från nya diskmaskiner till ganska små saker här i lagtinget och det hoppas vi att vi ska slippa genom att ha ramar som vi kan leva innanför budgetmässigt.

Tack, herr talman! Den retoriken kan vara olika blomstrande beroende på vem som pratat i mikrofonen kanske. Men jag tycker att man ser många praktiska fördelar i detaljer runt om i langtingets arbete man börjar se olika sätt som verkligen kommer att ändras till det positiva, till ett bättre sätt. Jag tycker att man börjar se möjligheterna att kunna ha bättre samklang med resten av samhället och använda pengar på ett mer ansvarsfullt sätt och verkligen tvingas tänka tre gånger innan man lägger i väg samhällsmedel. Det kommer en ny regering på plats och vi har sett regeringar som har sparkat stora projekt av politiska skäl. Man håller sig till ett tak nu efter det här, till en ram där man faktiskt förbinder sig att inte gå ut över den. Jag tror att det är väldigt viktigt och det kommer att ta tid och var plågsamt att ändra på. Men när vi har vant oss och när de nya ledamöterna har vallat oss in i det här tror jag att det kommer att vara riktigt bra.

Tack, talman! Jo, och en god sak som jag är inte helt säker på om det kanske kommer att följa av den här reformen, men vi har ganska mycket luft i våra budgetar har det visat sig. Inte minst nu när det senaste bokslutet kom som visar ett minus på 4 miljoner på sista raden mot budgeterade 28-29 miljoner. Och det här har jag ju roat mig med, att gå igenom alla gamla budgetar långt tillbaka i tiden och jämfört med bokslut. Vi har ju generellt väldigt mycket luft och frågan är om det skulle kunna bli enklare via den här rambudgeteringen. Jag är inte säker, bäst som det är blir det svårare i synnerhet när vi ska se tre år framåt i tiden. Vi ska ju komma ihåg att en budget är ju egentligen bara en plan. Vi försöker se framåt i tiden. Och den som säger att den är säker på hur någonting ska bli framåt i tiden så vet jag att det är svårt, man har svårt att ta en sådan på allvar om någon säger med säkerhet hur det blir i framtiden.

Tack, herr talman! Jag tycker vicetalman Måtar höll ett föredömligt kort anförande och det var en väldigt intressant diskussion efteråt, eller replikskifte. Som egentligen säger att nu lämnar vi, lite skämtsamt här, kvartalsekonomin mot den långsiktiga ekonomin och det här är någonting som vi var eniga om och vi tar små steg i taget.

Det började med att ramverket infördes och vi vet att det kommer att behöva göras anpassningar eftersom. Det är mycket som vi inte vet ännu som vi kommer att få lära oss under resans gång. Nästa steg då, förutom den här lagstiftningen, blir när vi så småningom får presenterat kostnadstaket för oss och överskottsmålet som blir något senare i vår. Och då får vi ju den första debatten runt det hela och sedan på höstkanten så hamnar vi i det läget då att det som ska rymmas innanför taket då ska fördelas ut. Och det är ju då den stora debatten blir.

Det som talmanskonferensen konstaterar här, som helt riktigt, det är att det är svårt att till fullo förutse hur det nya budgetsystemet kommer att utformas och vilket underlag som presenteras så småningom. Hur det ser ut. Talmanskonferensen avser därför göra en utvärdering och vid behov senare inkomma med ändrade eller kompletterande bestämmelser i arbetsordningen. Här har vi det viktiga, det är kanske inte slut med det här utan vi kommer att märka saker som behöver justeras.

Det lagförslag som vi har på bordet nu så gäller några ändringar i lagtingsordningen och närmast dessa ändringar av praktisk natur och i förtydligande syfte. Jag ser inte något kontroversiellt i det här.

Jag tänker inte gå igenom de här ändringarna i detalj. Som sagt, vad ligger på borden här, ni har läst dem. Det som är det intressanta här är ju den här motionstiden i den här som vi kan kalla för vårbudgeten. Elva dagar, kan ju anses vara en väldigt lång tid och det är ju inte nu som man behandlar vad budgeten i detalj innehåller. Här är det tak- och överskottsmål. Elva dagar kan förefalla vara en lång tid, men det kan vara bra att det är elva dagar i det här skedet när vi alla är ovana med den här processen. Sen är jag ganska säker på att man kan återkomma, kanske redan till nästa år med en kortare tid, men i det här fallet så kan det vara nyttigt och bra med längre tid. Jag tänker inte desto mer orda om det hela utan det är bra att det här ligger på våra bord och från centerns sida är vi positiva till det hela.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.