Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Det finns säkert de som tycker att det här är en liten struntsak. Hur kan man ta upp det i Ålands lagting? Det här är väl ingen fråga för parlamentet? Men det här är en fråga som påverkar skärgårdsborna och övriga brukare av linfärjetrafik både i Vårdö, Kumlinge, Brändö och Föglö.

Jag har skrivit i min åtgärdsmotion så här: "Vi har i media kunnat läsa att landskapsregeringen har för avsikt att införa turlistor på alla linfärjor. Åtgärder vidtas för att minska kostnaderna och därigenom spara budgetmedel." Om jag är rätt informerad nu så är inbesparingen beräknad till 150 0 euro på årsbasis. "Det som i sammanhanget måste beaktas är att de olika linjerna har helt olika förutsättningar och behov. Den gemensamma nämnaren för alla linjer är att trafiken är en livsnerv för skärgårdsborna och som sådan oundgänglig för en fungerande vardag."

Den ekonomiska sidan verkar vara väl utredd, men hur är det med den sociala hållbarheten? Har man analyserat och utvärderat vilka konsekvenser en utglesad och tidsmässig förutbestämd trafik kommer att påverka livsbetingelserna framförallt för skärgårdsborna men också för övriga brukare?

Bästa ledamöter. Jag ringde till en färjförare som under många år har kört färjan till Björkö. Jag frågade honom: Hur många turer behöver man egentligen till Björkö en vinterdag? "Ja, det är ju posten då och sen när man ska till butiken eller om någon ska med färjan. Men ska någon med färjan så brukar de ju ringa före så att man tar alla över samtidigt, inte ligger man ju och kör fram och tillbaka." Hans uppfattning var att det behövs kanske 10 turer på vintern, det är vad man behöver.

Sen gjorde jag en avstämning med Föglö. Av förekommen anledning ska jag inte upprepa det som trafikgruppens ordförande sade, för då tror jag nämligen att talmannen skulle klubba av mig. Det gäller då Embarsundsfärjan som är tänkt att gå var 20:e minut. Färjpasset tar i dagsläget en och en halv till två minuter. Det är det kortaste linfärjpass vi har. Man är bekymrad, speciellt de som kör skolbarnen är bekymrade därför att det kommer att krävas betydligt mera väntetid både när man ska hämta barnen och när man ska föra tillbaka dem. Man är bekymrad över posten eftersom postbilen också förstås hamnar att vänta. Sammantaget ser man en väldigt liten ekonomisk vinst i det här. Men man ser en stor begränsande faktor för den som är brukare.

Moderaternas ordförande Wille Valve sade i ett helt annat sammanhang här när vi diskuterade budgeten att det verkar som om landskapsregeringen har svårt att spara själv och i stället så sätter man det på ålänningarna, att de ska spara. Det gällde då sjukkostnadsavdraget.

Men det är väl lite samma sak här. Det som kanske regeringen kan spara in så det får i stället någon annan betala. Det får de betala som nyttjar färjan dagligdags. Det får kommunen betala eftersom skolskjutsarna kommer att bli dyrare, troligtvis posten också och det får de privata näringsidkarna betala.

Vad det här betyder för den sociala hållbarheten, svårigheterna med att leva och bo och utveckla en skärgårdskommun, det finns det fortfarande ingen information om.

Det är möjligt att det här går att göra på vissa linjer, på andra linjer kanske det inte är lämpligt.

Jag hoppas, eftersom remisstiden också nu har blivit förlängd till den 11 augusti, att landskapsregeringen inte bara tittar på ekonomin utan även fundera hur det här påverkar den sociala hållbarheten och hur detta påverkar livsnerven för skärgårdsborna. Tack!

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Jag tycker att ledamoten hade ganska bra sammanfattning av vad det här innebär.

Jag vill fråga, eftersom ledamoten också har varit infrastrukturminister, hon sade att det verkar vara väl underbyggt vad gäller besparingspotentialen. För mig låter det föga sannolikt att man kan spara in 150 000 genom att sätta turlistor på de andra vajerfärjorna. Den enda linjen som det finns någon potential att spara någonting på är Töftölinjen och den har redan en turlista. Det är ju ingenting annat man sparar än en bränsle, bunker. Vad har ledamoten för åsikt om det?

Talman! Jag försökte liksom bara vara lite positiv eftersom regeringen har fört fram att man kommer att spara 150 000 euro. Jag förstår egentligen inte riktigt heller hur det ska gå till. Det här är nu mellan tummen och pekfingret men lönekostnaderna ligger på ungefär 80 % av de faktiska kostnaderna. Vad man då ska göra resten av tiden när färjan står stilla i 10 minuter kan jag inte förstå.

Som sagt, på Töftölinjen så finns det redan en turlista men vad jag har förstått så vill man glesa ur den ytterligare.

Tack, talman! Precis så är det ledamoten. Det som man måste tänka på också är att det blir dyrare för alla som bor på fel sida om linfärjepasset. Det är de som betalar i slutändan för alla transporter och sedan inte att förglömma, all extra tid. Jag kan ta ett eget exempel. När det infördes turlista på Töftöfärjan så betydde det att jag fick starta 15 minuter tidigare hemifrån för att vara säker att hinna i tid till mina uppdrag i stan.

Talman! Det är helt korrekt. Jag förstod också när jag pratade med Föglö, att man redan där för många år sedan - alla vet ju i princip vem som pendlar - ser till att alla är nere vid en viss tid så att det bara är en gång som man behöver köra, även fast det är kort. Jag tycker att skärgårdsborna försöker komma emot, men det finns ju också en gräns för hur mycket saker och ting får påverka i vardagen.

Tack, herr talman! Det är sant. Det här förslaget kommer landskapsregeringen att lägga med anledning av ekonomi, miljö och personalpolitik. Man måste även dimensionera på olika sätt om man tänker sig elektrifiera linfärjetrafiken och lägga dimensioneringen på en sådan nivå att det blir en lämplig investering. Det är orsakerna till att det här förslaget.

Turlistor finns nu på remiss i kommunerna som är berörda och deras synpunkter ska inkomma under sommaren. Jag kommer också att besöka kommuner och diskutera frågan öga mot öga.

Talman! Jag tycker att det låter klokt att ministern och tjänstemännen kommer att besöka kommunerna och föra en diskussion öga mot öga. Jag kan väl indirekt förstå nu, men det känns som lite hittepå faktiskt, att vi ska elektrifiera linfärjorna. Vi har inget kablage draget, vi har ingen elektrifiering någonstans. Man äskar om 500 000 i budgeten för 2024, en halv miljon ytterligare för 2025 för att elektrifiera Töftöfärjan. Det tar ju år och dagar innan vi har elektrifiering av de övriga linfärjorna, så inte behöver man väl förbereda det här så långt på förhand.

När det finns sparbeting så måste man fundera över vad man kan ändra på som faktiskt sparar pengar och koldioxidutsläpp - i det här fallet är det väldigt, väldigt mycket bränsle och väldigt mycket koldioxidutsläpp också - utan att det försämrar servicenivån. Men däremot så krävs det ett föränderligt beteende av trafikanterna. Jag skulle jätte gärna vilja höra lite mer om de sociala konsekvenserna och det ekonomiska bortfall som påtvingas skärgårdsborna; posten och skolskjutsen. Det skulle vara fint att få lite närmare beskrivet vad det handlar om för summor.

Talman! Ministern kan då inte svara på och redogöra för hur inbesparingarna på 150 000 ska fördelas mellan bränsle och personal, men att det här ska vara en god personalpolitik. Men redan sunt förnuft säger att om du hamnar att sitta och vänta på färjan 15 minuter så är det 15 minuter arbetstid antingen för en postutdelare, för en chaufför eller för en långtradarchaufför. Det är ju den tiden som kostar. Det är det ena.

Den sociala hållbarheten strävar ju till att du ska kunna leva och bo i skärgården och där är trafiken livsnerven. Absolut.

Jag hoppas att vi ska få ta del av de här uträkningarna sen så småningom så att vi vet hur resonemangen går.

Men, som sagt, jag uppskattar att ministern alternativt tjänstemännen eller både och, kommer att besöka kommunerna och diskutera öga mot öga med dem som berörs av det.

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Jag har en viss erfarenhet som nyttjare av linfärja med turlista ute på Seglinge. Jag tror att jag talar för många andra också. Fördelen med att ha förutsägbarhet och veta när färjan går, den är enormt viktig. På lite längre linfärjepass kan det faktiskt vara ganska irriterande att chansa och komma ner och konstatera att det är ganska länge innan färjan är åter tillbaka. Att kunna planera sin vardag är också värt någonting.

Sen är det inte bara en ekonomisk vinst, den må inte vara så stor, men det är också en miljövinst att färjan kör färre turer och när färjan kör så är det fler som nyttjar den.

Sist och slutligen så går det ju att vara lite pragmatisk. Det går att justera tidtabellerna så att de är anpassade efter skolskjutsar och post om man vill. Det vet jag ju att man gjort, ute på Seglinge också.

Talman! Vad gäller Seglingefärjan så sommartid har ju den haft turlista. Av ekonomiska orsaker har man kunnat acceptera det, för annars blir det ganska mycket körande över fjärden så att säga.

Ministern skriver i beslutet: "Enligt en utredning av landskapsregeringen innebär införande av turlistor kostnadsbesparingar utan nämnvärda försämringar av servicenivån." Det står i det beslut som ministern tog den 19 mars 2024. Jag kan inte hålla med kring den delen. Det finns en stor oro nu ute i skärgården. Man fått det här per post och det är det som gör att det är bekymmersamt.

Nu jämför man alla linjer fram och tillbaka. Seglingelinjen och Björkölinjen har ingenting gemensamt med varandra förutom att det är en linfärja.

Tack, talman! Det sistnämnda som ledamot Thörnroos sade stämmer helt. Det är specifika utmaningar på alla linjer. Men grundinställningen borde ju vara att man skapar en förutsägbarhet. Man får en kostnadseffektivare drift, men sen måste man då skräddarsy respektive turlista. Nej, på Seglingelinjen skulle det inte löna sig att ha en turlista. Det skulle vara många tomma turer då vintertid. Det kan säkert gälla även andra linjer. Det gäller att ha en flexibilitet i tankesättet när man tittar på det.

Talman! Alla linjer är olika och man har olika behov. Vissa behöver tätare trafik än vad andra behöver. Men det som jag tycker att man har glömt bort nu från landskapsregeringens sida är att inleda dialogen med brukarna. För många här är det här en pipa snus. Vad skulle det spela för roll om linfärjan där och där har en turlista? Men för den som är helt beroende av den, där linfärjan är en del av livsnerven i skärgården och en förutsättning för att du ska kunna förflytta dig, hämta saker och göra saker, så är det här en oerhört viktig fråga.

Tack, herr talman! Tack ledamot Thörnroos. Det här är en fråga som jag fördjupande mig i detalj under förra mandatperioden, just turlistor, var det skulle löna sig och var det inte skulle löna sig. Vi fortsatte med eco-driving under förra mandatperioden och vi lyckades uppnå ganska goda resultat att köra linfärjorna. Jag kommer inte ihåg om det var 100 000 som vi sparade på det. Jag undrar om det här uträkningarna som man nu hänvisar till nu, jag vet att det fanns sådana uträkningar som liknar de här, men de var gjorda innan eco-drive systemet togs i bruk. Jag undrar var dessa siffror kommer ifrån?

För det andra så undrar jag om det är så här som man ska spara in pengar på den här elektrifierade Töftölinjen? Det verkar nästan som det. Vi har mera uppehåll och kör lite mindre så då sparar vi in de här pengarna. Nu börjar det nästan gå upp ett ljus för mig hur man har tänkt att man ska få det lönsamt att investera 1 miljon. För någonstans måste de pengarna tas ifrån.

Talman! I det här fallet hade det varit bättre om nuvarande infrastrukturminister hade stått här i talarstolen. Jag kan inte svara på frågorna. Jag vet inte var underlaget kommer ifrån, jag vet inte heller hur man har resonerat och hur man har tänkt. Men det ska väl så småningom bringas klarhet i det också.

I ärlighetens namn, om syftet är att dra ner på servicenivån så skulle det kanske vara bättre att säga; jo, men vi drar ner på servicenivån nu för att spara pengar, istället för att hänvisa till elektrifiering. Det blir ett slags svepskäl för vad man gör. Det kan säkert gå att göra, framförallt på Töftölinjen med en större färja. Men att dra ner på turlistan på nuvarande färja sommartid, det tror jag att blir väldigt stora utmaningar, och det är där som de stora pengarna finns. Precis som ledamoten Lindholm var inne på så är det Töftöfärjan som kör mest. Det är precis som ledamoten Thörnroos sade också. Björkölinjen, när vi uppskattade det här, om jag inte missminner mig, så var det under 10 000 euro som vi skulle kunna spara. Jag tror att det var 6 000 euro. Vi tar dessa 150 000 med en nypa salt.

Talman! Det finns en del frågetecken för landskapsregeringen att reda ut här. Det som jag tycker att är det sorgliga i det här, det har just rullat miljoner i de här budgetdebatterna som har varit, det anställs mera folk och det är kanske rätt och riktigt det också. Men nu är det sparbeting och då är det skärgårdsborna som får ta den här första delen och det har jag väldigt svårt att acceptera faktiskt.

Ja, det är nästan rörande att höra hur tidigare lantråd och tidigare inframinister nu är eniga. Man hade önskat se mera av den saken när de regerade tillsammans. Om jag har fått rätt information så gick förra lantrådet in och stoppade införandet av turlistor med en timmes varsel innan de skulle träda i kraft. Det var kanske inte bara ministerstyre utan lantrådsstyre.

Jag har förstått att frågan om införandet av turlistor på linfärjor har funnits i förvaltningen ganska länge, därför att vi har personer som är satta att arbeta med miljöledning och hur man kan minska utsläppen. Vi har eco-driving och alla de metoderna för att minska på bränsleförbrukningen. Att minska på bränsleförbrukningen är klokt av både miljömässiga skäl och av ekonomiska skäl. Därför har man nu infört tidtabeller på linfärjor både i Sverige och även Finnferries i Finland har tidtabeller på linfärjorna. Väldigt mycket handlar om förutsägbarhet och att man vet när färjan går.

Det är ingen som påtalar om postbilen eller snickaren som slutar sitt arbete kommer ner till färjan som precis just har lämnat kajen, då får man också vänta tills den kommer tillbaka och det kan vara 15 minuters spilltid.

Väldigt mycket handlar om att försöka ställa om, också sitt eget beteende och det är ingen nivåförsämring eller försämring av servicenivån. Vi lägger en tidtabell som är ganska tät. De turer som ingen kommer ner till så körs aldrig, så det torde inte vara en försämring av kvaliteten.

Däremot så ofta när man ska med en linfärja till en annan färja som ska gå vidare, så kommer det en som kommer i god tid, en halvtimme innan, nästa kommer i hyggligt god tid, en kvart innan och så kommer en som är försenad. Då kör färjan tre gånger istället för en där man samlar upp alla resenärer. Den som kommer sist är dessutom väldigt stressad och pressar på linfärjeföraren till nivåer som inte är förnuftiga om man ska ha ett personalpolitiskt perspektiv också på linfärjorna.

Sen finns också frågan om elektrifiering. Man behöver lägga rätt dimensionering på en tidtabell och också hur man ska dimensionera investeringar i batterikapacitet, laddning och strömförsörjning. Det är klart att det heller inte sker i brådrasket.

Det här handlar ganska mycket om hur man väljer att greppa den här frågan. De som vänjer sig vid tidtabeller har egentligen inte så mycket kritik, utan många tycker att den här förutsägbarheten - man vet när färjan går - har kvalitéer också.

Vi har ganska noggranna siffror på det här. Björkö vintertid, det kan jag hålla med om, det är kanske inte lönt att ha någon tidtabell där, men i övrigt så kan man pröva. Är det så att de sociala konsekvenserna är så oöverstigliga så då får man ompröva beslutet.

Jag tycker att vi, tillsammans med de berörda kommunerna och brukarna, nu ska diskutera utformningen, turtätheten och så vidare på de här linfärjorna. Kan man påvisa sociala ekonomiska konsekvenser som i så fall gör livet svårare för dem som bor i regionen, då får vi ompröva beslutet. Tack!

Tack, herr talman! Det här ärendet om turlistor på linfärjorna, vi har just pratat om elektrifieringen av Töftöfärjan. För en större färja på Töftö så tror jag att det här skulle funka ganska bra, alltså sommartid också. Men meningen nu är att detta ska vara väldigt fast, även under sommartid. Ministern har ju vissa kontakter till norra skärgården så hon har säkert upplevt den här stressen som blir framförallt vid Alfågelns avgångar. Är tanken att man ska hålla de här tiderna slaviskt under sommaren? Eller vad är tanken egentligen? För det är där som de stora pengarna finns. Nog måste väl ministern själv hålla med om att med en större färja så skulle det vara lättare och spara in pengarna som man vill uppnå. Men nu har man ju gått in för att elektrifiera färjan istället för att försöka hitta någon annan lösning.

Jag förstod inte ledamotens fråga. Kan den upprepas och koncentreras?

Tack, herr talman! Det var inte en fråga per se, utan ett resonemang. Med en större färja så kan man samla flera bilar och då lönar sig en turlista mera än om man har en liten färja som blir full. Det blir ju stopp i trafiken, framförallt över Töftöpasset. Det gick ut på det.

Ja, men nu har vi redan den största färjan som vi äger på den här linjen. I så fall måste man köpa en ny färja och en sådan kommer så fort vi får möjlighet att investera.

Om man har en färja att passa, till exempel när det står fullt med bilar i Töftö på grund av att Alfågeln har anlänt, så kör färjan tills kön är borta. Den tidtabellen har nu tio minuters intervall så den är mycket, mycket tät. Den är nästan så tät så att den är för tät. En sådan tidtabell kan man inte hålla för det är för kort tid emellan. Att ha 15 minuter emellan vore ett lämpligare spann.

Talman! Nuvarande infrastrukturminister Camilla Gunell, socialdemokrat, inledde sin vana trogen med att misskreditera den tidigare landskapsregeringen. Vid varje anförande som ledamoten håller, där jag har tagit replik, så försöker hon misskreditera det arbete som jag och mina ministerkollegor har gjort. Det är faktiskt inte klädsamt. Jag vill påminna om det.

Ministern sade också "vi lägger en tidtabell som är ganska tät." Finns det då inget utrymme för diskussion? Är det här bara lite skendemokrati för att skärgårdsborna ska hålla sig lugna under sommaren?

Ja, det var ju också en utsökt vänlig replik från ledamoten Thörnroos.

Turlistorna ute för diskussion med kommunerna. Det kan diskuteras både intervall och det kan diskuteras tider. Det går att justera på alla sätt enligt lokala behov. Det fattas inget beslut innan det här genom diskuterat med alla. Turlistorna är tänkta att träda i kraft vid årsskiftet.

Talman! Ministern sade också att en färja kan behöva köra över två-tre gånger för att man ska hinna till följande färja, någon kommer tidigt och någon kommer för sent. Men till saken hör att det är ju ett teoretiskt resonemang. Det är ju inte såsom det funktionerar i verkligheten. I verkligheten ser man ju till att man är koordinerad, åtminstone på mindre områden, så att det egentligen bara blir en tur. Det betyder då att någon kommer ner lite tidigare och får vänta. Men i små samhällen så har man ju ofta väldigt bra koll på vem som ska åka och vem som inte ska åka.

Jag tror att det är bra om ministern också själv engagerar sig i de här diskussionerna och lyssnar in vad skärgårdsborna faktiskt vill och vad skärgårdsborna behöver.

Det ska vi absolut göra. Jag tycker också att det vore väldigt fel av regeringar att låta bli att pröva sådana här modeller som faktiskt kan spara både pengar, miljö och koldioxidutsläpp. Det har gått alldeles för många år med en sådan politik där man bara har låtit saker gå.

Jag tycker att vi kan göra förändringar, men vi kan göra dem tillsammans med brukarna och försöka hitta bra system som fungerar. Är det så att vi har helt fel, att det är riktigt barkar åt skogen, att livet blir omöjligt och det verkligen inte går, då omprövar vi det.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.