Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa kollegor och åhörare. Låt oss för en stund glömma bort den stundande spörsmålsdebatten och glädjas åt att gymnasieutbildningen på Åland tar stora steg framåt idag. Avgiftsfritt gymnasium kommer innebära att fler hittar rätt utbildning, där socioekonomiska orsaker inte styr val av gymnasielinje. Lyckas vi sedan integrera Ålands Folkhögskola som en del av Ålands gymnasium på rätt sätt, kan vi med fog säga att vi skapat en robust helhet, där det blir mycket svårt att hitta ett utrymme tillräckligt stort för att kunna ramla mellan de berömda stolarna.

Det var en extra trevlig hörandeperiod som vi hade i samband med detta lagförslag. Vi hade de studeranderåden från såväl Ålands lyceum som Ålands yrkesgymnasium på hörande och det var väldigt givande. Det var till och med aktuellt ett tag att finans- och näringsutskottet själva skulle flytta på oss för hörande i skolan. Men nu blev det så här. Det syns också på hörandelistan att vi har verkligen lyssnat på de kloka ungdomarna som haft mycket vältaliga och intressanta infallsvinklar i det här ärendet.

Utskottet konstaterar att lagförslaget innebär en sänkning av studiepenningen för en majoritet av studeranden på gymnasialstadienivå som bor hos sina föräldrar. Detta handlar alltså om gymnasienivå, det har funnits en missuppfattning och oro att övriga studeranden vid högskolor, universitet etc. får sänkta studiestöd. Dessa påverkas inte av sänkningarna. Om studeranden är 17 år och studerar heltid samt bor hos sina föräldrar sänks studiepenningen från 138 till 60 euro och för deltidsstudier från 69 till 30 euro. För gymnasiestuderanden som är 18 år och äldre och som bor hos sina föräldrar samt studerar heltid är sänkningen från 148 euro till 66 euro per månad och för deltidsstudier från 74 euro till 33 euro per månad.

Det finns undantag till sänkningen, som undantag kan nämnas studeranden som är 17 år och studerar heltid, vars föräldrars sammanlagda inkomst är mindre än 46 791 euro per år. Dessa studerandes studiepenning föreslås höjas från 60 euro till 138 euro i månaden. Om föräldrarnas sammanlagda inkomst är mindre än 38 602 euro per år höjs den studerandes studiepenning för heltidsstudier från 60 euro till 168 euro per månad. Studiepenningen för studeranden som bor självständigt påverkas inte.

Utöver förändringarna i studiepenningsbeloppen föreslår landskapsregeringen att studiepenningen inte indexjusteras från och med 1 augusti 2025 – 31 juli 2028. Denna frysning gäller även högskolestuderanden. Indexjusteringen fortsätter dock för studeranden som är 17 år och bor hos sina föräldrar vars sammanlagda inkomst är 46 791 respektive 38 602 euro eller mindre. Försörjartillägget för föräldrar som vårdar barn ska även fortsatt indexjusteras. Månadsinkomsten som en studerande högst kan erhålla och samtidigt vara berättigad studiestöd ska fortsatt indexjusteras, lika så beloppen för studielån och landskapsborgen.

Talman! Utskottet konstaterar att ändringarna i studiestödsförmånerna förväntas ge vissa inbesparingar, samtidigt som kostnadsökningen i samband med ett avgiftsfritt gymnasium förväntas vara högre i förhållande till de inbesparingar som förändringarna i studiestödsförmånerna innebär.

Enligt lagförslaget innebär de uteblivna indexjusteringarna en uppskattad inbesparing om 2 490 000 euro under tiden 1 augusti 2025 – 31 juli 2028. Denna uppskattning är felaktig, enligt nya beräkningar ska effekten vara ca 321 000 euro. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i lagförslag noggrant granska och redovisa de underlag som föreslagna inbesparingar och kostnader baserar sig på. Utskottet anser att detta skapar en trygghet vad beträffar de ekonomiska konsekvenserna både för lagtinget och landskapsregeringen.

Utskottet betonar att indexfrysningen inte är permanent. Enligt lagförslaget kommer studiepenningen åter indexjusteras från och med läsåret 2028/2029 utifrån det konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för kalenderåret 2027, avrundat till närmaste euro. Utskottet önskar belysa att indexfrysningens upphörande kan bli en utmaning att hantera, speciellt med hänsyn till målet om en budget i balans år 2030.

Målet om en avgiftsfri gymnasieutbildning har inletts vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, vilket har föranlett att samtliga utbildningsprogram från och med höstterminen 2025 ska anses vara avgiftsfria. Tolkningen av vad som faller inom avgiftsfriheten har fattats av styrelsen i Ålands gymnasium.

Samtidigt som gymnasieutbildningen ska vara avgiftsfri konstaterar utskottet att avgiftsfriheten inom gymnasieutbildningen inte är lagstadgad. I lagförslaget föreslås att en bestämmelse om avgiftsfri gymnasieutbildning fogas till landskapslagen om gymnasieutbildning. Detta innebär bland annat att inträdes- och lämplighetsprov, läromedel och studiematerial, arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial, nödvändiga certifikat, musikinstrument och idrottsredskap föreslås vara avgiftsfria. För frivilliga studieresor, besök och evenemang samt andra motsvarande verksamheter kan en avgift fortsättningsvis tas ut.

Utskottet erfar att det finns utmaningar att tillgodose datorer till samtliga studeranden inom Ålands gymnasium. Studeranden vid Ålands lyceum och merkonomutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium erhåller i nuläget en subvention för inskaffande av dator, och studeranden vid IT-programmet får låna en dator för sitt förfogande under studietiden.

Utskottet anser att det finns skäl att överväga en central upphandling av datorer för de utbildningslinjer som gymnasiet bedömer är i behov av datorer, där datorernas prestanda är anpassade till de mjukvaror som utbildningslinjen kräver. Utskottet uppmuntrar till att lokal service av samtliga datorer ska kunna tillgodoses och förslagsvis ska vara en del av kravställningen i samband med upphandlingen.

Utskottet erfar att kostnaden för att tillgodose behovet av datorer till studerande inom samtliga utbildningslinjer inte kommer att skilja sig markant i förhållande till kostnaden av nuvarande upplägg. En dylik upphandling är tidskrävande och högst troligen kan vara verkställd inför hösten 2026. Att alla gymnasiestuderande ges tillgång till dator är en god målsättning för modernare studier, anpassning till arbetslivets krav och garanti mot digitalt utanförskap.

Det är svårt att uppskatta kostnadsökningen för den avgiftsfria gymnasieutbildningen. Utskottet har erhållit en beräkning där den avgiftsfria gymnasieutbildningen uppskattas uppgå till cirka 540 000 euro i utökade kostnader per skolår, vilket är cirka 2,5 % av nuvarande totalbudget för Ålands gymnasium.

Utskottet konstaterar att sänkningen av studiestödet utgör en delfinansiering för de utökade kostnaderna av ett avgiftsfritt gymnasium. Den sammanlagda effekten av förändringarna i studiestödsförmåner är uppskattningsvis 389 000 euro per skolår. Den sammanlagda effekten av indexfrysningen av studiepenningen uppskattas vara 107 000 euro i medeltal per skolår. Den totala effekten av indexjusteringen från höstterminen 2025 till vårterminen 2028 är cirka 321 000 euro. Den sammanlagda nettoeffekten, om kostnaden för den avgiftsfria gymnasieutbildningen inkluderat de minskade studiestödsöverföringarna och den frysta indexjusteringen tas i beaktande, är uppskattningsvis i medeltal -44 000 euro per skolår fram tills slutet av vårterminen 2028.

Grundorsaken till reformen avgiftsfritt gymnasium var inte i första hand för att minska kostnader. Däremot ger strukturella inbesparingar en hållbarhet över tid. Ett avgiftsfritt gymnasium kommer skapa många goda effekter för såväl individ som samhälle. Däremot kommer denna reform kräva nya åtgärder för att hitta sin finansiering, speciellt inför skolåret 2028.

Nu är vi inne i ramverket och har ett kostnadstak att förhålla oss till, att skjuta kostnader på framtiden är inte hållbart.

Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att se över definitionen av heltids- och deltidsstudier på gymnasialstadienivå vad beträffar studie- och kompetenspoäng.

Utskottet vill även att landskapsregeringen i framtida revideringar av studiestödslagen och anknytande lagar ser över användningen av begreppen föräldrar/förälder och vårdnadshavare.

Utskottet anser det vara fördelaktigt att tydligt inkludera alla former av familjekonstellationer i dylik lagstiftning, eftersom en förälder inte alltid är vårdnadshavare till ett barn.

Slutligen talman, några personliga reflektioner.
- Förändring av studiestöden borde ha gjorts parallellt med att avgiftsfrihet inleddes.
- Självklart ger ett lägre studiestöd en påverkan på konsumtionen.
- Reformen avgiftsfri gymnasieutbildning behöver givetvis finansieras via sänkta studiestödsförmåner, då utbildningen till största del blir avgiftsfri. Studiestöd är till för studier.

Det behöver ändå finnas utrymme för lite reflektion. Lokomotivet, alltså i detta fall alla de föräldrar och vårdnadshavare som jobbar men förtjänar för mycket för att komma i åtnjutande av stöd, men som drabbas av alla de ökade kostnader som uppstår p.g.a. inflation, ökade kostnader och försämrad samhällsekonomi, tappar ännu en förmån och tvingas dra ett ännu större lass. Just detta kräver eftertanke och försök att se det i en större kontext. Är det långsiktigt hållbart och smart att alltid belasta lokomotivet när ny finansiering ska hittas? Vad händer med arbetslinje, tillväxt och flit, när denna grupp ständigt möts med nya pålagor, kostnader och minskade förmåner? Det här kräver eftertänksamhet i politiken. Givetvis ska vi alltid värna om de som har det svårt, men det behöver alltid finnas en grundtanke om hur vår välfärd, i detta fall gymnasieutbildning, ska finansieras. Då gäller det att lasset som lokomotivet ska dra, inte blir för tungt. Hållbar ekonomi, där arbetslinjen aldrig får glömmas bort, i den är utbildningen elementär.

Talman! Ett enigt utskottet föreslår att lagförslaget godkänns med en smärre teknisk ändring som framgår av betänkandet. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack till utskottets ordförande och hela utskottet för de beräkningar som låg till grund för landskapsregeringens förslag. Gällande frysning av indexeringen lämnar en del övrigt att önska, så utskottets uppmaning att granska underlaget och dessa beräkningar har tydligt noterats. Tack för det!

Utifrån det här lagförslaget blir det en inbesparing per skolår, vilket är nödvändigt för att minska belastningen på de offentliga finanserna och bidra till långsiktig hållbarhet. Samtidigt innebär det en omfördelning av landskapets finansiering av det avgiftsfria gymnasiet, vilket ökar möjligheten för våra unga studerande att kunna välja det utbildningsprogram och gymnasieprogram som de vill gå, oberoende av familjens ekonomi. Detta förhoppningsvis säkerställer den unge studerandes väg till en egen självständighet och en egen försörjning i framtiden.

Tack, talman tack minister Hambrudd!

Jag tycker att det framgick med all tydlighet under hörandet, vi har ju hört ledningen för Ålands gymnasium vid flera tillfällen och också berört den här lagstiftningen under de senaste åren. För mig kändes det som att skolorna är väldigt förberedda på detta, och de ser fram emot det. De anser att det är något bra som kan bli ännu starkare.

Som jag inledde mitt anförande med, var det också väldigt positivt att höra de studerande själva. Det fanns vissa missförstånd och kunskapsluckor, men det fanns också mycket kloka insikter. Jag är helt övertygad om att skolorna, tillsammans med ledning, lärare och de studerande, kommer att göra detta till något riktigt, riktigt bra.

Tack, talman!

Jag håller helt med ledamoten om att det är mycket värdefullt att träffa de studerande och diskutera deras perspektiv. Det finns mycket klokskap att hämta från dessa samtal, och min uppfattning är att skolorna är väl förberedda.

Precis som ledamoten nämnde, pågår det en omfattande reform av gymnasielagen, som förhoppningsvis kan träda i kraft under höstterminen 2015. I samband med detta kommer lagtinget att få ta del av reformen, och det finns även möjligheter att utveckla användningen av egna datorer.

Tack, talman! De preliminära siffror som utskottet fick ta del av från gymnasieledningen är väldigt positiva, med tanke på att alla studerande i princip kan få tillgång till en leasingdator. Det är viktigt att vi också minns att, särskilt på de yrkesinriktade linjerna så byter man ofta bransch. Det kan därför vara mycket värdefullt att få med sig den här kunskapen.

Vi tog upp detta när vi diskuterade digitalisering och det digitala utanförskapet. Vi måste motverka detta, och det bästa sättet att göra det på är genom det här systemet. Bra jobbat, minister och vicelantrådet Hambrudd!

Talman!

Jag är glad över skrivningen i betänkandet att utskottet vill uppmuntra till lokal service av datorer och att man även bör se över kravställningen i samband med upphandlingen.

Vi ser att utskottet har hört uppemot 16 personer från alla skolor. Det är bra att utskottet hört de studerande.

Men min fråga till utskottets ordförande är varför har man valt att inte höra Ålands Näringsliv eller något företag som jobbar lokalt med datorer och service av datorer? Det här var något åtminstone jag upplevde att det fanns ett önskemål om i remissdebatten, som man önskade av utskottet. Kanske ordföranden kan berätta närmare om hur man resonerat?

Tack, talman! Tack ledamot Anders Holmberg. Jag skulle säga att utskottet resonerat, vilket ofta görs på ett mycket förnuftigt sätt och vi fick kloka tankar från gymnasieledningen, som är fullt medvetna om vad dagens system innebär när det gäller datorer till de studerande. Därför blev vi ganska förvånade över att de hade en preliminär siffra på vad en dator till alla kan tänkas kosta.

Det har också framgått från hörandena att det är en stor fördel att ha lokal service när det gäller datorer. Det minskar kostnader och sparar tid för lärarna, vilket är viktigt. Jag är helt övertygad om att det kommer att finnas ett krav och önskemål när dessa datorer ska upphandlas.

När det gäller näringslivet, som jag inledde med, är det självklart att sänkta studieförmåner kommer att innebära en minskad konsumtion i samhället. Samtidigt hjälper det till att stabilisera ekonomin och skapar goda förutsättningar på lång sikt.

Talman! Tack för svaret. Det hade varit intressant att höra hur näringslivet och företagarna ser på detta.

Men i samma remissdebatt lyfte ledamöterna Rainer Juslin och Sandra Listherby en annan fråga som jag upplever att utskottet har förbisett i sitt betänkande. Det handlar om hur eventuella privata utbildningsaktörer som vill etablera sig på Åland kan omfattas av denna lagstiftning.

Jag upplevde att vi hade en väldigt bra diskussion i debatten, och ledamöterna hade ett jätteintressant replikskifte kring detta. Kan utskottets ordförande berätta hur man har resonerat i denna fråga i utskottet? Det finns nämligen ingenting i betänkandet om denna absolut viktiga fråga.

Tack, talman! Det här har vi faktiskt missat. Vi borde ha haft med en skrivning kring det. Ledamoten har helt rätt.

Det är så att om en privat utbildare vill börja utbilda på Åland, så ska man ha tillstånd från landskapsregeringen. Därefter klareras också eventuell avgiftsfrihet. Det är ett sätt att skapa ett system för detta. Det hörde vi också i samband med behandlingen.

Tack, talman! Jag tänkte förtydliga några saker. Det här lagförslaget kom under förra mandatperioden, och det hade varit önskvärt att man samtidigt hade justerat studiestödet, men det fanns vissa oklarheter kring omfattningen av detta. Därför valde man att skjuta upp de kanske obekväma delarna av reformen och nu ämnar landskapsregeringen att slutföra den.

När man nu föreslår en sänkning av studiestödet för de som studerar på gymnasienivå, bör man vara tydlig med att det gäller de som bor hemma hos sina föräldrar. För dessa studerande kommer studiepoängen att sjunka med ungefär 80 euro per månad, beroende på ålder. Jag har själv barn som påverkas av detta, och tro mig, den här kritiken har inte undgått middagsdiskussionerna. Det är förstås en märkbar sänkning.

Samtidigt behöver man inse att den totala reformen, med avgiftsfritt gymnasiet, så är detta ett mindre minustecken än plustecknet. Subventionerna i skolan ger de studerande möjlighet att få skolmaterial avgiftsfritt, vilket helt enkelt är en större fördel än sänkningen av studiestödet för den enskilde studerande.

Gällande materialet vill utskottet understryka att det vore ändamålsenligt om Ålands gymnasium gör en central upphandling och tillhandahåller ändamålsenliga datorer åt alla studerande. Utskottet anser naturligtvis att det vore önskvärt om dessa datorer kunde omfattas av lokal service. Borde man inte kunna ställa ett sådant direkt krav i upphandlingarna?

Man behöver understryka att den här sänkningen enbart drabbar de studerande på gymnasienivå som bor hemma hos sina föräldrar. Studerande som bor i egen lägenhet påverkas inte, och studerande på högskola och universitet påverkas inte heller. Utskottet har erfarit att det förekommer vissa missförstånd gällande detta bland de studerande. Sänkningen av studiestödet är således en del av den totala reformen för ett avgiftsfritt gymnasium.

Att man delade upp detta över tid blev tokigt. Nu har vi haft studerande som har bott hemma, erhållit avgiftsfritt material och fullt studiestöd under några år. Det hade varit bättre att genomföra hela reformen direkt innan de hade vant sig vid de här högre inkomsterna.

Talman! Landskapsregeringen föreslår även att man fryser indexeringen de kommande tre åren. Detta kommer att ha ganska liten effekt för den enskilde, ungefär 58 euro per månad blir den direkta påverkan. För gymnasiets del sparar denna indexfrysning ungefär 100 000 euro per skolår.

Man kan ifrågasätta om det faktiskt är en besparing, år 2028, då detta ska återindexeras. Så även om detta blir en besparing fram till vårterminen 2028, så är det ingen långsiktig strukturell kostnadsminskning. Det här återkommer.

Arbetet med det här lagförslaget har kantats av olika besked i finans- och näringsutskottet. Det har varit förvånansvärt svårt att reda ut exakt vad ett avgiftsfritt gymnasium ger för merkostnader. Jag hade förväntat mig att denna fråga var utredd redan när beslutet togs i förra regeringen, men nu har vi jobbat med detta och fått fram en siffra. Med de här datorerna så landar den siffran på strax under 600 000 euro.

Utskottet har ställt ytterligare frågor om effekterna av sänkningen av studiestödet och indexfrysningen, och här fick vi inte riktigt ihop siffrorna i lagförslaget med de överskådliga beräkningar som utskottets medlemmar själva gjorde. Detta ledde till korrigeringar och nya beräkningar under behandlingen, och när alla dessa ändringar gjordes smög sig ett helt fel in i betänkandet, som utskottsordförande redogjorde för nyligen.

Jag understryker att i det här förslaget är de ekonomiska effekterna och uppskattningarna att sänkningen av studiestödet för hemmaboende studerande på gymnasienivå sparar ungefär 390 000 euro per skolår. Indexjusteringen sparar ungefär 170 000 euro per skolår. Netto blir således för det avgiftsfria gymnasiet en merkostnad för landskapsregeringen. Men dessa åtgärder minskar lite minustecknet. Det är de uppskattningar som utskottet har kommit fram till. Jag vill understryka att detta är uppskattningar och prognoser. Verkligt utfall kan skilja sig i framtiden.

Utskottet uppmanar också landskapsregeringen att i framtiden granska underlagen i lagförslagen så att man skapar en trygghet i presentationerna av de ekonomiska konsekvenserna, som alltid borde vara med.

Finans- och näringsutskottet har även påtalat några detaljer gällande just studiepoäng och kompetenspoäng som inte är helt kompatibla. I detta sammanhang blir det exempelvis oklart när studiestödslagen talar om kompetenspoäng medan studier vid Ålands lyceum leder till studiepoäng. Här är det bra om man förtydligar detta, vilket kommer att ske.

Finans- och näringsutskottet har också påtalat att man borde tydliggöra begreppen föräldrar och vårdnadshavare så att de blir kompatibla med andra lagar.

Talman! Sammanfattningsvis innebär det avgiftsfria gymnasiet en merkostnad för budgeten. Effekten är dock viktigare för de enskilda studerande. Det viktiga med den här reformen är att det bör ges möjlighet för alla åländska ungdomar att studera vidare efter grundskolan. Det är bra, och det är också därför vi stöder det här lagförslaget. Tack!

Tack, herr talman, lagtingets åhörare.

Detta är en modernisering som är bra, vilket utskottet har konstaterat här, nämligen en sänkning av studiestödet. Det gäller för en majoritet av studerande som bor hos sina föräldrar, men för vissa grupper innebär detta ingen sänkning. Det är viktigt att komma ihåg.

Vi diskuterar frysningen av studiestödet för perioden augusti 2025 fram till juli 2028. Utskottet konstaterar att det kan bli en utmaning att hantera när indexfrysningen upphör. Men den här indexfrysningen är långt ifrån så stor som man tidigare befarade.

Utskottet förde ett intressant resonemang om datorer för studerande. I dagsläget ser det ut så att de som är berättigade till ett inköp av datorer kan göra det om de så vill, och sedan får de en subvention på 400 euro från skolan. Utskottet har konstaterat att det finns skäl att överväga en central upphandling av datorer till de utbildningslinjer som enligt gymnasiet är i behov av datorer. Som tidigare nämnts har utskottet betonat att man, i mån av möjlighet, bör använda sig av lokal service. Detta borde gälla i alla typer av upphandlingar, att upphandla lokalt där det är möjligt, nog för att det finns upphandlingsregler som måste följas.

Ekonomin är intressant; man räknar med att den avgiftsfria utbildningen uppgår till 540 000 euro per skolår. Delfinansieringen innebär en ny sänkning av studiestödet med ungefär 389 000 euro i besparingar, och indexfrysningen, som då är temporär, uppskattas till 107 000 euro. Detta blir en nettokostnad för landskapet på ungefär 44 000 euro per skolår. Vi ska notera att detta är en uppskattning som grundar sig på prognoser, men det ger i alla fall en fingervisning om att det är ungefär här vi landar. Nä indexfrysningen upphör så blir det en annan summa.

Som utskottet konstaterar har det förekommit ett antal felräkningar, och där uppmanar utskottet landskapsregeringen att noggrant granska och redovisa de underlag som ligger till grund för lagstiftningen i framtiden. Ministern konstaterade här att man har tagit till sig detta och kommer att följa upp. Tack!

Tack, talman! Det var lite svårt att följa den här sifferexercisen när man inte hade PAF-snurran framför sig. Men uppfattar jag det rätt att det som står i lagförslaget är att indexjusteringen skulle utgöra en minskning om 2 490 000 euro, att den siffran inte är förenlig med de faktiska siffror som utskottet har fått fram?

Jo, det är så att det är ordentligt fel med 2,4 miljoner. Det handlar om per skolår, vilket innebär ungefär 107 000. Det är en väsentlig skillnad där, så det är rätt uppfattat.

Talman! Det var verkligen en rejäl felräkning, eftersom indexjusteringen var för fyra år. Den faktiska besparingen på indexjusteringen ligger i storleksordningen 400 000, medan det förslag som landskapsregeringen har framfört är på 2 490 000.

Är det ens möjligt att räkna så fel?

Siffrorna som ledamot nämnde så stämmer. Det är olyckligt när det uppstår så stora felräkningar. Utskottet har därför betonat vikten av att kontrollera de underlag som finns för de siffror man presenterar.

Utbildningsministern har också noterat detta och tagit till sig av synpunkterna. Det är dock fortfarande olyckligt.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.