Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Herr talman!

Landskapsregeringen föreslår en lagförändring som gäller sänkning av skattekompletteringen. Detta är givetvis en del av det budgetförslag som lagtinget samtidigt diskuterar och avser att remittera idag till utskottet.

Landskapsandelssystemet består av två huvudsakliga delar: kostnadsutjämning och inkomstutjämning. Denna lagförändring berör den andra delen, inkomstutjämningen. Syftet med skattekompletteringen är att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommunerna, där skattekraft avser den inkomstbeskattning som kommunen har fördel av, räknat per invånare i respektive kommun.

När man utjämnar skillnaderna i inkomster via skattekomplettering gör man en jämförelse mellan samtliga kommuners sammanlagda skattekraft, det som kallas kompletteringsgränsen. Den enskilda kommunens skattekraft benämns enligt lagstiftningen som kommunens kompletteringstal. Målet är att utjämna skillnaderna så att kommunerna får en någorlunda jämlik skattekraft till sitt förfogande. Kommuner med lägre skattekraft får mer skattekomplettering, vilket syftar till att utjämna möjligheterna att bedriva den verksamhet som krävs.

Under senare år har vi sett att skattekompletteringen har ökat rätt kraftigt. Detta beror huvudsakligen på förändringar i den kommunala skattekraften som inte kunde förutses när lagframställningen togs fram och när systemet med skattekomplettering infördes 2018.

Tidigare utgick både landskapsregeringen och lagtinget från att Mariehamn skulle vara en så kallad nollkommun med den starkaste skattekraften per invånare här på Åland, och att de andra kommunerna skulle jämföras mot Mariehamn. Så har dock inte varit fallet efter år 2024, då Brändö kommun har blivit en nollkommun. Brändö har en starkare skattekraft per invånare än vad Mariehamn har.

Detta leder till att Mariehamn får skattekomplettering som vägs upp mot den starkare skattekraften i Brändö. Eftersom Mariehamn har betydligt fler invånare blir det ett större utfall för den kommunala sektorn som helhet.

Enligt framställningen från 2018, då det nya systemet infördes, har skattekompletteringen totalt ökat med 1,5 miljoner euro fram till år 2023. Efter det har den stigit med drygt 1 miljon under åren 2024-2025, och för 2026 prognostiseras en ökning på 800 000 euro. Vi har haft en ökning som är dubbelt så stor i skattekomplettering till den kommunala sektorn som helhet jämfört med tidigare, huvudsakligen beroende på att Brändö numera är nollkommunen som man jämför med när det gäller Mariehamns skattekomplettering.

Denna situation uppmärksammades också av finansavdelningen och landskapsregeringen i inledningen av arbetet med ett nytt landskapsandelssystem. Med extern hjälp konstaterades det att vi har denna oväntade situation.

En annan aspekt som kan nämnas är den betydande höjningen av kompensationer för vissa skatteavdrag som gjordes för något år sedan. Intäkten till kommunerna för skatteavdragen, som kommunerna får via Ålands budget, räknas inte in i skattekompletteringssystemet. Detta innebär att en kommun där invånarna har stora avdrag och får en hög kompensation via Ålands budget så får en form av dubbel kompensation: dels för avdraget, men eftersom det inte räknas in i skattekompletteringen får de också skattekomplettering därutöver. Detta är en liten detalj som ytterligare påvisar att det finns goda skäl att se över landskapsandelssystemet och fundera på något nytt, vilket landskapsregeringen gör med lagtingets goda minne.

För att dämpa utfallet till kommunerna som helhet föreslår landskapsregeringen att man ändrar hur stor del av det totala landskapsandelssystemet som skattekompletteringen ska utgöra. Innan lagtinget eventuellt omfattar den här förändringen så ska skattekompletteringen ligga mellan 33 och 50 procent av helheten av landskapsandelssystemet. Landskapsregeringen föreslår att övre taket ska ligga på 40 procent, vilket innebär ett något lägre utfall till kommunerna.

Detta skulle ge den ekonomiska effekt som beskrivs på sidan 4, med drygt 1 miljon euro mindre i landskapsandelar totalt.

Tittar man på hur landskapsandelarna har utvecklats för kommunerna, så om lagtinget omfattar förändringen, så kommer ändå landskapsandelarna att öka med 2,5 procent mellan år 2025 och år 2026. Jag anser att detta är en skälig höjning. Före det, under åren 2021-2025, har landskapsandelarna inklusive kompensationen till kommunerna, ökat med så mycket som 8,7 procent i snitt per år under dessa fyra år, men nu är det 2,5 procent.

Herr talman! Det här är landskapsregeringens förslag.

Talman!

I ett längre perspektiv är det här lagförslaget egentligen ingen överraskning. Det handlar ju om att skruva i landskapsandelssystemet med kort varsel för att minska överföringarna till kommunerna, men precis lagom så att det inte märks. Det här är en gren som minister Perämaa behärskar alldeles utmärkt.

Det nya är att det inte skruvas på utgiftssidan, utan på intäktssidan och i förhållande till kommunernas skattekraft.

Det som jag saknar i det här lagförslaget, och som vi också kommer att diskutera nästa gång, är konsekvenserna för tillväxt. Här skulle man kunna beskriva på sida 4, som ministern nämnde, med några meningar att det här lagförslaget minskar tillväxt i kommuner med svag skattekraft. I det nästa lagförslag skulle man kunna säga att landskapsregeringen tror att detta möjligen kan stärka tillväxten genom att gränsen för grundavdraget höjs, och så vidare. Den här typen av resonemang saknar jag.

Herr talman!

Det är bra att dessa frågor lyfts fram i alla tänkbara sammanhang. Jag anser dock att en ökning av landskapsandelarna med 2,5 % inte behöver försvåra förverkligandet av kommunal verksamhet eller uppfyllandet av de krav som kommunerna har.

Överlag tycker jag att detta är ett skäligt och rimligt förslag. Det är värt att notera att landskapsregeringen, genom det förslag som har lagts fram, minskar kostnaderna totalt sett, medan kommunerna tillåts ökade kostnader, om än i liten utsträckning, genom det förslag som nu ges.

Talman!

Jag glider lite in lite i nästa lagförslag: Ändringar i kommunalbeskattningen 2026. Jag vet att finansministern är en varm anhängare av tanken på att tillväxt kan stimuleras genom avdrag på det kommunala fältet. Det är inget fel i att beskriva detta i texten och säga att det är ett av målen och syftena med lagstiftningen.

Tack, herr talman!

Dessa båda ärenden kom ju igår eftermiddag, så det blev lite kort om tid att sätta sig in i dem och fundera på konsekvenserna. Men de är ganska transparenta och förslagen tar inte så lång tid att förstå.

Man kan tänka sig att dessa förslag tillsammans innebär att den kommunala ekonomin både intäkter och kostnader påverkas. Intäkterna minskar med 2,8 miljoner för kommunerna totalt sett nästa år, om man lägger ihop de två lagförslagen.

Om man vill kompensera för detta eller förhindra att kommunernas ekonomi drabbas negativt, så hade en höjning av kompensationsgraden för grundavdraget varit en möjlighet. När vi satt och skrev motionen inför budgeten hade vi dock inte riktigt denna möjlighet. I alla fall upplevde inte jag att vi hade kännedom om detta, så det vill jag framhålla.

Ja, det här är förstås intressanta frågor. Följande ärende gällande beskattningsförändringar rör ju helheten.

Jag tror att man måste våga bedöma skatter, skatteförslag och skattepolitik. Som borgerlig politiker anser jag att dessa har en betydelse. De kan få hjulen att snurra mera. Det handlar inte bara om enkel matematik; en skattesänkning är inte bara en kostnad och så medför det inget positivt. Åtminstone tänker jag, som borgerlig politiker, på det sättet att det finns dynamiska effekter i det som görs, det som är tillväxtpolitik.

Jag tycker att landskapsregeringen hanterar kommunerna på ett skäligt sätt. Den totala höjningen är 2,5 %. Det är inte dåligt på något sätt. När vi minskar våra egna kostnader ger vi samtidigt lite mer pengar i plånboken åt våra invånare.

Tack, herr talman!

Visst är det så att ju mer pengar man har i fickan, desto mer kan man konsumera. Men om man ser på var konsumenterna faktiskt köper på Åland, så är det ganska ojämnt fördelat. Om vi tittar på regionen Åland och hur pengarna fördelas till kommunerna, så kommer huvuddelen av de produkter som konsumeras att köpas i centralorten. Det är där vi kommer att se den tillväxt som vi förväntar oss.

Jag vill också ta upp procenthöjningarna som finansministern nämnde. Dessa följer ju index. Man justerar dem enligt index och inflation, men med viss eftersläpning. Det är precis så systemet ska fungera – att det följer de allmänna kostnaderna. Men när man går in och gör ytterligare ändringar, så får det konsekvenser.

Vi har ett till ärende, vi ska diskutera skattekompletteringen.

Tack, fru talman!

Tack till finansministern. Centern håller inte anförande här.

Detta har delvis redan beskrivits i budgetförslaget, så det är ingen nyhet på det viset. Men man kan konstatera att landskapsandelssystemet till viss del är ganska lättförståeligt när det gäller grundskolan. Det finns matematik där, men när man kommer till kompletteringen blir det genast betydligt svårare.

Att kommun Mariehamn plötsligt inte längre betraktades som en nollkommun var nog något som ingen kunde förutse. Detta är egentligen ett bevis på att man behöver se över landskapsandelssystemet, vilket är något som är på gång nu. Det är nödvändigt.

Detta var min kommentar.

Herr talman!

Det här är en del av budgetförslaget, precis som ledamoten Höglund nämnde. Det är förstås något som vi har diskuterat en hel del inför att landskapsregeringen antog det förslag som vi diskuterar här idag.

Jag kan bara konstatera igen, precis som ledamoten Höglund, att det finns all anledning att reformera landskapsandelssystemet.

Talman!

Bästa lagting och övriga åhörare. Jag vill från Obunden Samling säga några ord om det här lagförslaget som vi fick på vårt bord sent igår eftermiddag och som nu är föremål för remissdebatt.

Det här förslaget är en del av budgeten. Jag vill påpeka, av princip, att om budgetlagar ska tas i samband med budgeten, så vore det på sin plats att de följer med budgeten. Det är viktigt att vi ser noggrannare på vad det handlar om. Detta känns som en framstressad fråga som åtminstone vi inom oppositionen får serverad lite som en överraskning.

När man får ett sådant här förslag direkt över kvällen och natten, så är det svårt att ta en bestämd ställning till det. Generellt anser vi i Obunden Samling att man bör vara långsam med att förändra regler, särskilt när det handlar om regler som gynnar kommunerna.

Under den period då vi satt i regeringen, och som finansministern var inne på, så har skett ganska rejäla förhöjningar till kommunerna under några år, men i ett ännu längre perspektiv så har inte kompensationerna till kommunerna och landskapsandelarna utvecklats som de borde med beaktande av kommunernas kostnader.

Därför är vi inte positiva till den här typen av lagförslag som faktiskt tar 1 miljon från kommunernas intäkter, det måste jag säga, bara av princip. Tack för det, talman!

Herr talman!

Jag skulle gärna vilja höra ett svar på frågan. Är det verkligen rimligt att ökningarna av landskapsandelarna, tillsammans med kompensationen, ligger på 2,5 procent? Detta står i kontrast till att landskapsregeringen själv har tagit initiativ för att stävja kostnadsutvecklingen och till och med strävar efter att minska kostnaderna totalt sett.

Finns det inte någon sorts rimlighet att man betalar ut 2,5 procent mera åt kommunerna i den situationen?

Tack, talman!

Jo, finansminister Perämaa, på ett isolerat sätt kan det mycket väl vara helt rimligt och jag försökte säga det.

Det jag också försökte säga här i mitt anförande var att om man ser det i ett ännu längre perspektiv, så kanske det inte är helt fel att under några år öka ordentligt i kommunerna, eftersom det har släpat efter. Om vi går tillbaka ungefär tio år och tittar från 2014 och framåt, så har det verkligen släpat efter. Jag skulle säga att vi har en enig kommunsektor som säger att det förhåller sig så här.

Sett isolerat, ja, det är möjligt att 2,5 är helt skäligt i ett längre perspektiv, men det kan också vara så att det är lite för lite.

Herr talman!

Jag vill för min del säga att jag uppfattar det som väldigt viktigt att den offentliga sektorn ser över sitt hus. Landskapet, liksom landskapsregeringen, arbetar för att stävja kostnadsutvecklingen och detta gäller även den kommunala sektorn. Jag önskar att kommunerna gör samma resa, med alla de bekymmer som det medför. Allt som rör den offentliga sektorn och tenderar att upprätthålla tröga strukturer, kan leda till onödigt höga kostnader. Detta påverkar i förlängningen ålänningarnas plånböcker, eftersom det handlar om skattemedel som används.

Jag ser gärna att den offentliga sektorn som helhet försöker stävja kostnadsutvecklingen och strävar till effektivitet.

Tack, talman!

Finansminister Perämaa, helt korrekt. Så är det. Om man ser på ett längre perspektiv, under en längre tidsperiod som jag hänvisar till, tror jag att kommunerna har fått genomgå ett hårdare stålbad än vad landskapsregeringen har gjort.

När jag dessutom ser de olika budgetförslagen som ni presenterar här i den liggande budgeten, som vi ska fortsätta debattera idag, så är jag inte helt säker på att detta sparbeting är allvarligt menat för landskapsregeringens del.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.