Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Tack, talman!

Bästa ledamöter. Jag har flera gånger här i Ålands lagting försökt lyfta fram självstyrelsen ur olika perspektiv, genom åtgärdsmotioner, budgetmotioner och förändringar i skrivningar i den allmänna motiveringen i budgeten. Jag har till exempel tidigare föreslagit att vi borde ha en informationskampanj riktad till alla åländska hushåll. Tyvärr har detta inte mottagits med någon större entusiasm från regeringsbänken. Man har sagt att det är förlegat att skicka ut pappersinformation. Jag har personligen inte sagt att det måste vara i pappersformat; för mig spelar det ingen roll hur man gör det. Det viktiga är att verkligen lyfta fram självstyrelsen och visa vilka styrkor den har.

Jag tänker till exempel på tidningen Bulletin, som ges ut av Funktionsrätt Åland och som kommer ut två gånger per år till alla åländska hushåll. Det finns tid, resurser och pengar till detta. Jag fick nyligen en broschyr i min lägenhet i Mariehamn som rör Ung Resurs och möjligheten att ta kontakt med dem. Ålands konstmuseum skickar löpande ut information till alla åländska hushåll vid säsongsbyte, vilket är ett bra sätt att lyfta viktiga frågor i vårt samhälle. Självstyrelsen är vår grund.

I motiveringstexten till min åtgärdsmotion skriver jag: "Vi lever i en turbulent värld. Den världsordning som befästes efter andra världskriget tycks inte gälla längre. FN:s stadgor, folkrätt och internationella avtal liksom demokrati, jämställdhet och varje individs likhet inför lagen har allt mindre dignitet på den globala politiska arenan. Även om rättsrötan inte spritt sig till Norden och till vårt land kan vi inte bortse från smittorisken.

Ålands självstyrelse vilar på folkrättslig grund och på ett avtal befäst av NF och mellan suveräna stater. Det är på detta avtal som vi byggt vårt samhälle på i mer än 100 år. Självstyrelsen är vår motor och tillför Åland livskraft.

Pro Åland har självstyrelsen högst på sin prioriteringslista och lade också nyligen en budgetmotion i lagtinget med mål att initiera en informationskampanj, men den fick inget gehör. Från politiskt håll uttalas då och då att vi inte till fullo utnyttjar vår självstyrelse, men sällan hur och på vilket sätt. Pro Åland anser att landskapsregeringen borde tillsätta en kommission som utifrån gällande självstyrelselag med ett nyskapande perspektiv kan beskriva för ålänningarna vad som är möjligt att göra och hur vi borde gå till väga. Pro Åland efterlyser konkreta och genomförbara förslag som gemene man kan förstå och som också går att förverkliga på kortare och längre sikt.

Självstyrelsen är vår existens- och utvecklingsbas. Utan självstyrelse och med en än mer begränsad självstyrelse går Åland en mörkare framtid till mötes.

Med anledning av deta föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att tillsätta en kommission i syfte att inom en fastställd tid presentera olika förslag till hur självstyrelsen kan förstärkas och utökas inom olika områden med mål att bidra till ökad tillväxt och attraktionskraft. Tack!

Tack, talman!

Ledamoten talar om självstyrelsen och hur man kan förbättra den. Jag tycker nog att det ligger något i det som ledamoten säger. Men jag anser att landskapsregeringen ofta presenterar lagförslag som direkt kopierar finsk lagstiftning.

Senast har vi sett detta med tobakslagen, och vi får väl se hur den hanteringen slutar. Det är en väldigt rörig lagstiftning där man mer eller mindre har tagit den finska lagstiftningen helt och hållet, vilket ignorerar vår egen behörighet och de särförhållanden som finns här. Jag tror också att det finns en viss ovilja att göra de nödvändiga anpassningarna. Det blir mer besvärligt om man gör det lättare att följa den finska lagstiftningen.

Herr talman!

Så kan det säkert vara, men det var kanske inte riktigt det jag tänkte på i första hand.

Vi brukar ofta i den här salen, liksom i media och på sociala medier, få ta del av kritik för att vi inte använder självstyrelsen bättre. Varför gör vi inte mer? Vi pratar ganska mycket om det. Mycket prat, men väldigt sällan om hur. Hur ska vi gå till väga och på vilket sätt ska vi göra det?

Jag tror att vi borde ha en särskild arbetsgrupp eller en kommission, kanske under ledning av ledamoten Harry Jansson, som ju är erkänt skicklig på det området, eller någon annan som har nya friska ögon. Kanske sådana personer som inte arbetar dagligdags med detta kan fundera på hur vi kan ta det här vidare.

Det finns också en sanning i det som ledamoten Wikström lyfter fram.

Tack, talman!

En sådan kommission skulle säkert kunna leda fram till något slags resultat, men jag tycker mig se det gång på gång.

Vi har diskuterat här tidigare idag, lite begränsat till utkomststödslagstiftningen och det faktum att man håller på att revidera hela sociallagstiftningen i Finland. Jag har själv, och jag tror att ledamoten också har lyft upp detta flera gånger, att vi behöver se på möjligheten att ha en egen socialvårdslagstiftning på Åland, nu när Finland förändrar sin lagstiftning på djupet. På olika sätt har man försökt betona att detta måste vi ta tag i. Vi måste fundera på hur vi ska göra. Men det stannar bara vid ord. Vi från lagtinget kan inte på det viset initiera något slags lagstiftningsprojekt, utan vi måste förlita oss på landskapet. Det är de som måste komma med initiativ till sådana saker så att vi kan utveckla det själva tillsammans.

Jag tycker mig se detta på flera lagstiftningsområden hittills under den här mandatperioden. Man struntar i det och följer bara den finska lagstiftningen eller inför stopplagar och låter det gå. Jag gillar inte det.

Talman!

Nej, till vissa delar kan jag ha en viss förståelse för landskapsregeringens agerande, särskilt med tanke på den senaste lagstiftningen där det blev väldigt ont om tid. Orsaken till att lagtinget ändå stöder den fullt ut, som jag uppfattar det, är att annars riskerar enskilda ålänningar att komma i kläm efter den 1 maj, eftersom de inte kan få något stöd när den finska lagstiftningen inte längre är i kraft, vilket vi tidigare har använt som stöd.

Men det är så att om vi vill satsa på självstyrelsen måste vi också satsa på resurser. Det går liksom inte som det är nu. Jag vet från min tid som lantråd att det är en utmaning att hålla huvudet ovanför vattenlinjen med de resurser som vi har nu.

För övrigt har jag en samsyn med ledamoten Wikström. Där vi har våra egna behörighetsområden borde vi fundera på vad som är bäst för Åland och ålänningarna.

Tack, herr talman!

Jag och ledamoten Thörnroos, som är ersättare i den självstyrelsepolitiska nämnden, har tillsammans ansvar för att hantera självstyrelsepolitiska frågor och relationen till Helsingfors. Vi har mycket samråd med landskapsregeringen, särskilt nu när vi är i slutskedet av självstyrelselagsrevisionen.

Det har tidigare diskuterats angående den omfattande blankettlagstiftningen, och det står i klämmen att vi ska förstärka och utöka självstyrelsens behörigheter. Blir det inte en risk att en kommission blir en ytterligare byråkratisk nivå, när vi redan har instanser som ska hantera dessa frågor?

Talman!

Både ja och nej. Man måste komma ihåg att det som diskuteras i den självstyrelsepolitiska nämnden alltid baseras på ett beredningsunderlag. Det finns ett ärende som ska processas, och i 99 fall av 100 kommer det från landskapsregeringen och här önskas lagtinget och så ska det också vara.

Jag tänker att den här kommissionen skulle kunna ta avstamp i den befintliga självstyrelselagen och fundera på om vi kan nyttja den bättre. Finns det något när det gäller kommunalbeskattningen eller fastighetsbeskattningen som vi kan överväga? Är det något vi kan fundera kring för att använda de verktyg som faktiskt redan finns? Det är något som efterfrågas många gånger, men det blir sällan verkstad. Det är mycket prat, men väldigt lite handling.

En annan fråga som väcktes hos mig i samband med utökningen, och det som ledamoten pratade om, är den ganska trånga förvaltning vi har inom självstyrelsen. Som lantråd har man ganska begränsade resurser för att kunna hantera självstyrelsen som den ser ut nu.

Om vi vänder på ideologin och ser den i praktiken, så är frågan om vi behöver se över våra behörigheter. Behöver man arbeta på ett annat sätt för att kunna hantera självstyrelsen? Vi vet att vi ligger efter i många avseenden, särskilt när det handlar om EU-lagstiftning, och detta har pågått under flera mandatperioder.

Jag är lite osäker på om det är en sådan kommission som faktiskt är svaret på frågan.

Jag har också upplevt i nämnden att det är fritt för ledamöterna att väcka frågor och initiera ärenden. Det handlar alltså inte bara om att vi sitter vid ett dukat bord; det har även initierats frågor. Och i så fall behöver de tas upp med talmanstrion (… taltiden slut). .

Talman!

Vi talar nu förbi varandra, eller om varandra, eller hur man ska säga. Arbetet i den självstyrelsepolitiska nämnden har väldigt lite att göra med det kommissionsförslag som jag har lagt. Det som är gemensamt är att det rör självstyrelsen.

Men kommissionen, med hjälp av nytänkande och kanske lite intressanta och nya människor, skulle ta avstamp i den befintliga självstyrelselagen.

Kommissionen ska inte fundera på vilka behörighetsområden vi ska ta över eller vad vi ska ändra, utan istället titta på den lagstiftning vi har i dagsläget. Finns det något mer vi kan krama ur av den här lagstiftningen som skulle vara till nytta för Åland, för ökad tillväxt och attraktionskraft? Indirekt skulle de arbeta inom samma ram, men med helt olika utgångspunkter.

Talman!

Ärade åhörare. Motionären lyfter en viktig fråga. I en tid då den internationella rättsordningen utmanas är det naturligt att vi på Åland också funderar lite extra över hur vår självstyrelse kan utvecklas och användas ännu bättre. Självstyrelsen är grunden för vårt samhälle och vår framtid.

Alla initiativ för att försvara och lyfta fram självstyrelsen är lovvärda. Vi behöver göra det i så många sammanhang som möjligt – berätta vad självstyrelsen innebär för oss som bor här och kommunicera det till gemene ålänning. Det är vi tillsammans som är självstyrelsen. Och det är vi tillsammans som måste försvara den, utveckla den och lyfta den i olika sammanhang.

Den motion som lagts av ledamot Thörnroos är ett förslag bland flera på hur Åland kan arbeta för att stärka och synliggöra självstyrelsen. Motionären lyfte även under höstens budgetdebatt en budgetmotion med viljan att landskapsregeringen skulle initiera en informationskampanj om självstyrelsen.

I det sammanhanget nämnde jag från talarstolen en ambition som fanns under förra mandatperioden, och som jag tror även fanns inskriven i regeringens Thörnroos regeringsprogram. Formuleringen löd ungefär: ”att utreda möjligheten att anlita självstyrelseambassadörer – personer vars engagemang för Åland gör det lämpligt att företräda åländska intressen.”

Kort sagt handlar det om följande: hur kan vi använda ålänningar runt om i världen som ambassadörer för Åland, för självstyrelsen och för det svenska språket? Det kunde vara ett kostnadseffektivt sätt att, på olika platser där ålänningar bor, studerar och verkar, hjälpa till att lyfta fram Åland och vår självstyrelse internationellt.

Samtidigt är det upp till alla partier att arbeta aktivt för självstyrelsen och att marknadsföra den. För oss i Centern känns det inte som ett nytt uppdrag att kontinuerligt fundera på hur självstyrelsen kan stärkas. I över femtio år har partiet arbetat för att steg för steg utveckla självstyrelsen – genom reformer, nya behörigheter och genom att konsekvent försöka flytta beslut närmare ålänningarna själva.

Motionären föreslår idag att landskapsregeringen ska tillsätta en särskild kommission för att ta fram nya idéer och konkreta förslag. Jag känner igen formuleringen från något gruppanförande som ledamoten Jansson har hållit för Centerns räkning. Och ambitionen är god. Samtidigt tänker vi i Centerns lagtingsgrupp att Åland redan har en sådan kommission. Den består av trettio ledamöter, valda av det åländska folket – och den heter Ålands lagting.

Det är här idéerna kring självstyrelsen ska födas, prövas och förverkligas. Självstyrelsens utveckling är inte ett projekt för en tillfällig grupp – det är ett ständigt uppdrag för oss som fått väljarnas förtroende.

Som ledamöter har vi alla ett ansvar att berätta om parlamentet och om självstyrelsen. Och jag måste erkänna, att för min egen del var det först när jag kom in i lagtinget som jag fullt ut förstod vad självstyrelsen innebär och hur viktigt det är att ständigt lyfta fram och försvara den. Samtidigt blev det också tydligt hur begränsade resurserna ofta är för sådant som lagberedning och annat arbete som är avgörande för att självstyrelsen ska fungera och utvecklas – särskilt om man sneglar på våra självstyrande kamrater på Färöarna och Grönland, som har andra ekonomiska förutsättningar att bedriva sin självstyrelse.

När vi nyligen deltog i arbetet inom Nordiska rådet - där den starka Team Åland känslan ofta infinner sig - blev det extra tydligt vilken stolthet man känner för Åland. Att få företräda självstyrelsen i olika sammanhang är något alldeles speciellt. Vi måste ta alla chanser som ges att kommunicera om vår självstyrelse – både dess möjligheter och dess utmaningar.

På centergruppens vägnar, tack, talman!

Talman!

Bästa kollegor. Självstyrelsepolitik är inte vilken politisk fråga som helst, den är grunden för hela vårt samhällsbygge på vad vi stolt titulerar fredens öar. Självstyrelsen är själva ramen för vårt demokratiska arbete här i lagtinget och för allt det ansvar som vilar på våra axlar.

När jag först läste ledamot Thörnroos motion måste jag erkänna att min första impuls var att jubla. Äntligen, tänkte jag, nu lyfter vi självstyrelsen. Nu sätter vi fokus på den fråga som definierar Åland och vår framtid.

Men, kollegor, finessen med att vi får ärenden till betänkanden är att man hinner tänka ett varv till och fundera på alla frågeställningar som uppstår.

Syftet i motionen är väldigt gott och jag skulle kalla det beundransvärd. Som ledamot av det självstyrda Ålands parlament är det en självklarhet att stöda ambitionen att stärka, förvalta och utveckla vår självstyrelse. Vår självstyrelse är vår livskraft, vår utvecklingsmotor och vår möjlighet att forma vårt samhälle enligt våra egna behov och värderingar.

Men frågan är inte bara vad vi vill uppnå. Frågan är också hur. Motionen föreslår att en kommission tillsätts för att ta fram nya perspektiv och konkreta förslag för hur självstyrelsen kan utvecklas. Men det är här, menar jag, som motionen skjuter över målet och missar det basala i vårt självstyrelsesystem.

Talman, vart fjärde år har vi lagtingsval på Åland och då går ålänningarna till valurnorna för att utse trettio personer som ska bära just detta ansvar. Det är vi som idag sitter här som just nu förvaltar det förtroendet och har det uppdraget redan.

Det är de facto vi trettio folkvalda ledamöter i detta lagting som tillsammans med landskapsregeringen redan har uppdraget att värna, använda och utveckla självstyrelsen. Det uppdraget har vi fått direkt av det åländska folket genom ett fastställt valresultat.

Självstyrelsepolitik kan inte delegeras bort till en kommission. Den kan inte outsourcas till ett annat forum. Den måste bedrivas här i detta parlament. Och det uppdraget har vi en skyldighet att ha med oss i varje lagförslag, varje budget och i varje politisk prioritering vi gör. Det är här självstyrelsen lever i nuet och inte i fler strukturer, i fler nivåer eller i fler arbetsgrupper.

Talman, Åland behöver inte fler kaffeklubbar. Vi behöver inte fler kommissioner. Det vi behöver är att vi som redan har uppdraget fullt ut använder de verktyg vi faktiskt har. Att vi vågar pröva gränserna. Att vi vågar testa och utveckla lagstiftningen. Att vi vågar föra självstyrelsen framåt i praktiken och inte bara i teorin. Att vi efter varje ändad självstyrelselagsrevison direkt tar upp bollen och fortsätter med nästa revision, där vi beaktar vårt ösamhälles behov och möjligheter.

Detta anförande kan sammanfattas med att jag inte delar motionens metod, men den fyller den ett viktigt syfte. Den påminner oss om det grundläggande faktum att detta är vårt uppdrag. Den påminner oss om att vårt uppdrag att utveckla självstyrelsen, steg för steg och beslut för beslut. Och det uppdraget och ansvaret ska vi inte ta lätt på, utan vi ska ta det på största allvar och vi förvalta det förtroendet vi har fått så att vi banar väg även för kommande generationer av politiker att fortsätta på denna väg. Tack, talman!

Tack, talman!

Ibland blir det lite rundgång i debatten. Vi upprepar att det är fint med självstyrelsen och att vi alla vill Ålands bästa.

Jag tycker att det är fint att ledamoten Kanborg bröt denna rundgång när han tog sig an motionen. Ledamoten Kanborg visar att kritisk granskning mår debatten bra av, det som en viss Carl Bildt kallade för motsättningarnas dynamik.

Tack, talman!

Det är precis så det är. Även om jag, som jag nämnde i mitt anförande, inte delar motionens metod, anser jag att den fyller ett viktigt syfte genom att påminna oss alla om det uppdrag vi har åtagit oss.

Självstyrelsen är viktig för oss och den är viktig för ålänningarna. Det förtroendet ska vi förvalta nu och i framtiden.

Talman!

Inledningsvis vill jag dela ledamoten Kanborgs analys. Jag håller med om att vi alla har ett ansvar.

Trots att dagspolitiken ofta drunknar i ekonomi och geopolitik så under den här mandatperioden har vi faktiskt tagit flera steg framåt när det gäller självstyrelsen.

Vi är nu på slutrakan med revisionen, och förhoppningsvis blir den färdig för remiss här under mars månad.

Det diskuteras ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet, att Åland ska bli en fullvärdig medlem. Under förra året hade vi ett delat ordförandeskap med Nordiska ministerrådet, vilket var mycket lyckat och konstruktivt.

Jag har också goda förhoppningar om att vi under det här året får bli medlemmar av Haga-samarbete, den civila beredskapsgruppen som arbetar på nordisk nivå.

Vi har under den här mandatperioden konstaterat att digitaliseringen är ett självstyrelsens ansvarsområde, vilket vi lite kan pusta över. Det är vår behörighet, och det är trots allt ett politikområde som handlar om utveckling och framtid. Men det är en jätte utmaning för självstyrelsen att hantera och balansera på rätt sätt.

För landskapsregeringens del vill jag säga att jag anser att den självstyrelsepolitiska nämnden är ett mycket viktigt organ. Den fungerar som ett konstruktivt bollplank för landskapsregeringen när vi drar upp de självstyrelsepolitiska riktlinjerna.

När det gäller blankettlagstiftning tror jag inte att den här landskapsregeringen kommer att lägga fram fler blankettlagstiftningar än vad som gjorts under föregående mandatperioder. Landskapsregeringen har gjort varken fler eller färre. Så ser verkligheten ut.

Beträffande socialvården, är det så att när vi når målet med den här revisionen, så tar inte självstyrelseutvecklingen slut. Socialvården kommer att bli en stor nöt att knäcka för nästa landskapsregering och nästa lagting, eftersom vi utvecklar oss helt annorlunda förvaltningsmässigt än på rikssidan, där man har sina välfärdsområden. Vi har konstaterat att detta orsakar många juridiska krångligheter, särskilt när det gäller smittskydd, beredskapsfrågor och sådana saker. Jag tror att de som är med nästa mandatperiod kommer att ha en stor utmaning framför sig när det gäller socialvården.

Summa summarum, talman! Jag tycker att vi tar steg framåt. Jag vill också påpeka att om lagtinget är intresserade av kommissioner eller kampanjer så står det även lagtinget fritt att göra vissa initiativ.

Landskapsregeringen har ganska fullt upp med det operativa. Det finns också möjligheter för lagtinget att driva kampanjer eller tillsätta extra utskott eller kommissioner. Tack!

Tack, talman!

När lantrådet pratar om den här cybersäkerhetslagen och digitaliseringen, som konstaterades att var vår behörighet, så var det också något som var väldigt viktigt för landskapsregeringen att det skulle bli vår behörighet. I alla fall var det så man uttryckte sig, och jag, liksom många med mig, fick intrycket av att det var viktigt att detta skulle bli vår behörighet.

Personligen anser jag att just den delen inte var den mest centrala för gemene ålänning, att vi har behörighet över cybersäkerhetsfrågor. Det resulterade i ett mer komplext system, nu när vi ska hantera det själva istället för att låta riket ta hand om den delen. Jag vet att det är vanligt att man funderar över sådana frågor när ny lagstiftning kommer. Tillhör det här oss? Hur resonerar vi om vi vill ha det? Om vi inte vill ha det, eller om vi tycker att det blir för mycket byråkrati och för tungrott, då kan man resonera på ett annat sätt.

Jag tänker att landskapsregeringen hade ganska stor betydelse när det gäller just den delen.

Talman!

Landskapsregeringen argumenterade för sin ståndpunkt. Man ansåg att det föll inom självstyrelsens behörighetsramar. Det är dock Ålandsdelegationen som slutgiltigt avgör frågorna. Jag tror att det är mycket viktigt att vi har kontroll över digitaliseringen.

Vi konstaterar redan idag att vi, trots detta, behöver samarbeta. Våra system behöver prata med rikssystem. En viktig aspekt av detta är också det svenska språket när det gäller digitaliseringen.

Det är Ålandsdelegationen, och i förlängningen presidenten, som avgjorde det hela.

Tack, talman!

När det gäller cybersäkerhet anser jag att vi bör fokusera på de områden som faktisk betydelse för gemene ålänningar.

Cybersäkerhet är en del av digitaliseringen, och det leder till vissa konsekvenser på Åland som vi måste hantera.

Problemet uppstår när vi tar över nya behörighetsområden. De facto får vi nya behörighetsområden när vi inte har tid att hantera de gamla, som vi faktiskt kan lagstifta om.

Jag har tagit upp exemplet med tobakslagen. Det är en enda röra där vi har kopierat lagstiftning.

Vi har också utkomststödslagen, som helt och hållet ligger inom vår behörighet, som vi administrerar själva och som vi inte gör något med. Jag vet inte vad som kommer att hända nu, ska det införas någon stopplag eller vad? Det har gått över ett år sedan detta konstaterades.

Om man vill göra något med de områden man har så måste man också arbeta med dem.

Talman!

Ledamot Wikström får det att låta väldigt enkelt.

När det gäller socialvården så har vi behörighet inom socialvården men inte i socialförsäkringssystemet. Vi är bundna till Folkpensionsanstaltens system. Det är FPA som betalar ut vissa av våra förmåner och stöd.

Det här är en jättefråga som socialvårdsbyrån har börjat titta på och analysera. Vi kommer att fortsätta med detta, de av oss som är kvar i salen nästa mandatperiod. Det är en jättefråga!

Tack, talman!

Tack för lantrådets anförande. Jag har ingenting negativt att säga om det som lantrådet förde fram, särskilt när det gäller de framsteg som Åland har gjort inom externpolitiken och i arbetet med att stärka självstyrelsen gentemot riket.

Min åtgärdsmotion tar dock fasta på något annat, nämligen det intern politiska här på Åland. Det gäller det som rör ålänningarna i sak, inte om en utvidgning av självstyrelsen eller arbetet i den självstyrelsepolitiska nämnden. Det gäller mera konkreta åtgärder. Vad kan vi mer få ut av den självstyrelselag som vi de facto har i dag?

Det är bra att utvecklingen går vidare, men det var inte det som var intentionen i min åtgärdsmotion.

Nu tycker jag att ledamoten talar om två olika saker. Vad kan vi få ut av gällande självstyrelselag? Det handlar om behörighet, att underteckna avtal och liknande frågor. Förhoppningsvis kommer vi snart att få en ny självstyrelselag.

Å andra sidan finns det folkliga och förtroendet för lagtinget och landskapsregeringen, vilket vi alla dessvärre vet att är ganska lågt. Ingen blir profet i sin egen hemstad eller hemby. Förtroendet för de åländska politikerna är lågt, och det är något vi tillsammans kan fundera på hur vi kan förbättra.

Som sagt, har man goda idéer från lagtinget, som när man hade öppet hus här och var generös med att ta emot studerande, så tycker jag att vi tar mått och steg framåt.

Vi har en talman som gör ett storartat arbete och syns och märks på många håll. Om lagtinget har goda idéer så tycker jag att man ska förverkliga dem.

Talman!

Det finns mycket klokskap i det som lantrådet säger. Jag vill ändå vara tydlig med att jag i denna motion föreslår att vi bör ta avstamp utifrån gällande självstyrelselag och fundera på om det finns något mera vi kan göra. Jag menar mera inrikes, riktat mot ålänningarna och de politikområden som vi faktiskt kan styra själva. Det handlar inte om att vi ska ta över fler behörigheter eller något sådant, utan snarare om att maximera det som redan finns i vår verktygslåda.

Det kan hända att vi får en ny självstyrelselag om Gud är god och stjärnorna står rätt, men vi vet ju inte riktigt när den kommer.

Därför föreslår jag detta tillvägagångssätt gällande självstyrelselagen. Vi bör fundera på vad vi kan göra för att underlätta vardagen för ålänningarna inom våra egna politikområden.

Talman!

Men det var väl precis det som ledamoten Kanborg tog upp. Det är ju det vi arbetar med till vardags, att försöka förbättra saker inom självstyrelsens gränser. Hur kan vi förbättra situationen i kommunerna, vården, skärgårdstrafiken och allt annat?

Sedan är det en annan sak att vi har ett mycket utmanande ekonomiskt läge, vilket sätter ytterligare press på självstyrelsen och förtroendet för politikerna. Det är inte helt lätt att hantera, så är det bara.

Min fasta tro, och jag tro att vi alla här i salen delar denna uppfattning, att utan självstyrelsen skulle vi vara ett bortglömt landskap i staten Finland. Självstyrelsen har gjort att vi har det ofantligt bra och att vi kan bestämma väldigt mycket på Åland, där vi trots allt bara är 30 000 människor.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.