Remissdebatt

Ärendet hör till: Plenum den 11 mars 2020 kl. 13:00
  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.


  • Tack, fru talman! Bästa lagting, jag ska presentera regeringens förslag till landskapslag om ändring av landskapslag om planering av socialvården.

    Att förklara i detalj varför vi måste göra den här tekniska förändringen skulle jag inte klara av utan att läsa innantill i hela motiveringen, där det inte är lätt att hålla i minne alla turer. Kanske säger det något både om oss lagstiftare och om våra lagberedare. Lagberedarna är i varje fall klarsynta och konsekventa.

    Lagen är som sagt enbart av teknisk natur. 14 b-i §§ och övergångsreglerna i 1-5 mom. i ikraftträdelse bestämmelserna upphävs. Det handlar om att korrigera ett tidigare förbiseende i samband med landskapsandelsreformen. Denna lag betyder att landskapslagen om planering av socialvården kvarstår i sin nu gällande lydelse, i stället för att ändras enligt ett lagtingsbeslut som fattades 2015 i samband med antagandet av landskapslagen om en kommunal samordnad socialtjänst.

    I och med denna korrigering kan det inte råda någon oklarhet om att landskapsandelen för den samordnade socialvården ska fastställas med stöd av bestämmelserna i landskapsandelslagen samt att dubbel reglering undviks. Det är viktigt att den föreslagna lagändringen kan träda i kraft senast den 1 oktober 2020.

    Det här har kommunförbundet tittat på och godkänt .Tack, fru talman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:03

    Fru talman! Det föreliggande lagförslaget är en teknisk ändring av landskapslagen och är i sig ingen politisk fråga, åtminstone inte nu längre. Det är en justering som behöver göras och det är bra att den görs.

    Dock ger det anledning att reflektera över vägen hit och hur Kommunernas socialtjänst på bästa sätt förverkligas i ett sömlöst samarbete mellan lagting, landskapsregering och förvaltning och kommunerna – utan att det händer som nästan alltid händer med kommunalförbund och landskapsövergripande myndigheter bildas, nämligen att de parter som ingår i samarbetet snabbt som grisen blinkar tycker att nu är detta någon annans problem, nu får någon annan ta hand om detta och vi behöver inte bry oss längre. Och sedan skapar man sig en ny fiende som man kan skylla alla problem på framförallt det som man tidigare fick stryk för själv; brister i barnskydd, i socialvård, eller i missbrukarvården. Det finns en överhängande risk i den här processen att allt kan bli KSTs fel. Allt var ett tag Mises fel, sedan har allt varit Ådas fel och Fastighetsverkets fel. Det är viktigt att vi som sitter här - och när vi tar på oss andra hattar och slipsar ute i kommunerna - kommer ihåg att KST är vårt KST.

    Efter, nästan bokstavligen, sju svåra år förverkligas nu KST. Det betyder att alla detaljer ska vara på plats om bara några korta månader. Den här lagstiftningen som vi behandlar idag är en av dem.

    Den verklighet som denna lagändring befäster är att medel för den samordnade socialtjänsten kommer från landskapsandelssystemet och sedan fördelas från kommunerna enligt det avtal som slutits mellan kommunerna i en solidarisk finansieringsmodell, där de facto Jomala och Mariehamn bär ett stort och det största ansvaret. Inget ont i det, tvärtom, men så är det.

    På landskapet vilar ett stort ansvar för att även i framtiden medfinansiera denna oerhört viktiga del av kommunernas verksamhet på ett tillräckligt sätt. Den nya landskapsregeringen har aviserat att man tänker se över landskapsandelssystemet. Jag utgår ifrån att det betyder att andelarna för den sammanhållna socialvården förblir på en god eller bättre nivå.

    Kommunernas socialtjänst har aldrig varit tänkt som ett sparprojekt, utan ett sätt att med gemensamma krafter ge en bättre service, ett utvecklingsprojekt.

    Vi har idag en mycket kompetent ledning för Kommunernas socialtjänst, som jobbar mot klockan för att få det allra viktigaste på plats till 1.2.2021. Vi har en styrelse med många tunga politiker, under ledning av centerns Runar Karlsson som varit med ända sedan Susanne-gruppen bildades.

    Jag tror att KSTs framtid är i goda händer, men allt kommer inte att gå på räls. Det gör det aldrig när stora förändringar genomförs. Därför är det viktigt att särskilt vi också i lagtinget har ögat på bollen och kommer ihåg att en bättre samordnad socialtjänst kräver en insats både härifrån och från oss när vi jobbar i kommunerna.

    Låt oss inte göra det misstag som har gjorts så många gånger förr, att vi först släpper taget för att det känns som att det blir nån annans ansvar och sedan börjar klaga på att de andra är odugliga. Vi har en stund i historien när vi ansvarsfullt kan göra något bra tillsammans. Tack.


  • Talman! Lagtingsledamot Fellman hade en mycket bra analys.

    Som en del i KST-styrelse kan jag nu bara konstatera att förväntningarna är enorma. Inte bara att allting ska fungera, det som inte fungerar idag, utan också saker och ting och utvecklingsarbete som man förväntar sig. Man förväntar sig nya former av stödboenden och boendestöd. Så jag kan lite känna skälvan i knävecken för att förväntningarna på KST är enorma.

    Men fortsättningsvis finns landskapsregeringen kvar och också kommunerna där det även kommer att krävas stora insatser för att vi ska få socialvården på Åland på rätt bog och köl igen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:08

    Jag håller helt med. Det är precis den här utvecklingen som man behöver hålla i nu. Det är förstås bra om det finns förväntningar på KST, men att man låter KST bildas och få lite fast mark under fötterna innan man börjar beställa en massa nya saker. Detta är kanske den största reformen i vår samhällsservice sedan ÅHS bildades. När ÅHS bildades så tog det flera år innan allt var på plats och det kommer det att göra nu också.


  • Talman! Så är det. Nu när allt ska sättas på plats så ser man att KST-lagen var en organisatorisk lag. Det ska finnas ett materiellt innehåll i den också. Dessutom så har vi reformera hela socialvården, vilket innebar ett helt nytt sätt att jobba. Att ha framförhållning och att jobba förebyggande som förstås inte bara kan spara lidande hos klienter både unga och gamla men också i förlängningen - om man gör det rätt - kan det spara pengar. Kommunerna har också ett väldigt stort arbete att göra när det gäller KST.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:10

    Jo, det finns ett jobb att göra och ett engagemang att bibehålla i kommunerna. I Mariehamn jobbar vi ju ganska mycket med det här. Men jag skulle önska att ingången i KST blir att kommunerna och kommunernas tyngsta politiker bibehåller sitt engagemang för det här området, för den här sektorn i samhället för det är fortfarande vårt, både i kommunerna och i lagtinget.


  • Tack, fru talman! Jag håller helt med ledamot Nina Fellman, speciellt avslutningen att vi ska göra något bra tillsammans. Vi ska försöka göra det, vi har kommunerna och vi har landskapsregeringen.

    Nu går vi igenom allting och ser vilka effekter de olika lagstiftningar, som redan är gjorda, kommer att ha på ekonomin och vad vi har i vårt regeringsprogram och så vidare. Sedan ska vi titta på landskapsandelssystemet och försöka få det så rättvist så bra som möjligt.

    Tyvärr så har vi ett ekonomiskt tufft läge. Vi trodde att det var minus 15 miljoner när vi tog över, men idag vet vi att det ekonomiska utgångsläget är betydligt sämre. Jag återkommer i nästa replik.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:11

    Tack, talman! Jo det är ett tufft läge och det är väl lite politikens vardag. Det är alltid tufft läge, det är alltid för lite pengar och då handlar det om att prioritera vilka områden som som behöver medel.

    Den nya socialvårdslagen lagen ställer nya krav på kommunerna som säkert också kommer att kosta. Tanken är ju att i det långa loppet ska det vara ett sätt att få ner kostnaderna till exempel när det gäller barnskyddet med tidiga insatser. Jag tror inte att det går att spara sig ur de kostnaderna.


  • Nej, det är inte säkert att det går att spara sig ur det. Det kan vara så att man både måste spara och gasa. Prioriteringen är ju jätteviktig som ledamot Fellman sade.

    Men jag ville bara säga att jag tror att vi alla kommer att få känna av de närmaste åren att det inte finns så mycket pengar. Det är ett tufft jobb som vi har nu i landskapsregeringen när vi ska ta fram omställningsbudgeten som kommer om några veckor.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 13:12

    Ja, jag får väl säga att som oppositionspolitiker så avundas jag inte landskapsregeringens arbete. Det är tufft. Det som jag och Socialdemokraterna har tyckt är att det här är en fråga som man måste lösa med strukturella reformer. KST är en av de strukturella reformer som behövs, men det finns andra saker i landskapet som man behöver ändra på ett övergripande plan och inte med punktinsatser.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:13

    Tack talman! Bästa lagting. I regeringsprogrammet, Tillsammans för Åland, står under kommunernas ekonomi på sid 7 bl.a. följande att läsa: ”Landskapsregeringen avser mot bakgrund av de neddragningar som de senaste åren gjorts på landskapsandelarna samt med beaktande av de nya lagar som är antagna inom kommunernas ansvarsområden göra en översyn av landskapsandelssystemet. Behovet av översynen förstärks ytterligare av genomförandet av kommunernas socialtjänst, KST.”

    Med tanke på den fastslagna tidsplan som gäller för KST ställer jag därför frågan: När är denna översyn tänkt att vara genomförd och när finns de nya spelreglerna att förhålla sig till färdiga? Att landskapsregeringen enbart ändrar den ekonomiska laddningen i landskapsandelssystemet räcker ej då rättviseaspekten kräver att själva strukturen i systemet byggs om.

    Ett förändrat landskapsandelssystem bör enligt mig vara färdigarbetat och klubbat i god tid före sommaren så att kommunernas budgetarbeten respekteras. Jag tycker att det hade varit en såväl tidsmässig vinst om denna tekniska ändring av landskapslagen om planering av socialvården hade varit en del parallellt med detta arbete. Speciellt då det så starkt hänger ihop och då vi alla vet att lagberedningen är kraftigt överbelastad. Det är viktigt att arbeta med framförhållning och använda resurserna smart, speciellt då de är begränsade. Tack, talman.


  • Tack, fru talman! Ja, ledamot Holmberg kommer med tuffa krav, att vi ska ha allt det här klart senast före sommaren. Det vågar inte jag lova.

    Nu kommer vi med en omställningsbudget. Sedan kommer vi, som planerat, att utforma ramar under maj och så kommer budgeteringsprocessen. Sedan till hösten, till nästa budget, då ska det absolut vara klart. Men huruvida det är klart före sommaren vågar jag inte lova.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:15

    Tack talman! Tack minister Eliasson. Det förvånar mig en aning för KST-reformen har ju pågått under många år. Det är väl ingen överraskning att en sådan reform kommer att kräva justeringar i landskapsandelssystemet. Menar då minister Eliasson att början på KST kommer att vara extra tuff med tanke på att förändringar i landskapsandelssystemet inte hinns med från landskapsregeringen sida?


  • Tack, fru talman! Jag menar att man kan lova det som man tror att man kan hålla.

    Ledamot Holmberg ska veta att i det läge som vi är nu och reder upp ett antal olika saker i ekonomin så är det inte lätt. Ledamot Holmberg vet säkert också att det fordras rätt så mycket tankekapacitet och arbete för att sätta ihop ett nytt landskapsandelssystem.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:16

    Tack, talman! Det gör mig förvånad, för precis som ledamot Fellman tog upp så är det just reformer och nya strukturer som gör det möjligt att få en bättre ekonomi i driften. KST är ett exempel. Kommunreformen var ett annat exempel osv. Det är svårt att få en ekonomi i balans om man bara duttar in miljoner lite här och där beroende på vem som ropar högst. Därför skulle det vara en stor prioritet att KST landar bra och får en bra start. Vi vet alla hur länge reformer, som inte har fått en bra start, tar och hur länge det tar att få dem på fötter igen och det blir dyrt både ekonomiskt och mänskligt.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 13:17

    Fru talman! Jag har ett par korta kommentarer från min sida. Det sades i ett tidigare replikskifte att det är enorma förväntningar på KST och så är det säkert. Enorma förväntningar brukar leda till enorma kostnadsökningar.

    Det är precis som finansminister Eliasson sade att det finansiella läget är betydligt sämre än vad man kunnat tro. Jag tror att de som är aktiva ute i kommunerna kommer att bli ganska förvånade när man ska börja dra ihop boksluten för 2019. Samfundsskatten te.x. dyker väldigt, väldigt starkt och visar på att vi inte har någon tillväxt och att Åland har tappat kraft väldigt mycket. Samtidigt drar kostnaderna för kommunförbundet iväg mer och mer, vilket man också kan se nu. Den här ekvationen går inte alls ihop ute i kommunerna.

    Jag vädjar till finans- och näringsutskottet, som det här ärendet kommer att gå till och som inte torde ha så hemskt många ärenden på sitt bord just nu, att i samband med att man behandlar den här tekniska framställningen också tar en ordentlig diskussion och lite försöker orientera sig hur läget är ute i de åländska kommunerna när det gäller ekonomin. Jag tror det kan vara bra redan nu att faktiskt ta en sådan diskussion och sätta sig in ordentligt i det här innan KST drar iväg alltför mycket. Det är viktiga saker saker och ska skötas på ett bra sätt. Men som jag sade inledningsvis, när man pratar om enorma förväntningar så leder det till enorma kostnadsökningar.

    Det sades också i ett replikskifte att det här kan man lösa med strukturella reformer. Den som har ett konkret exempel på var landskapet Åland och kommunerna sparar pengar på strukturella reformer så där ser jag jättemycket fram emot det exemplet. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det kanske är ett symptom på att ledamot Eriksson inte har varit med i lagtingsarbetet de senaste fyra åren. Jag är förvånad över att det för ledamot Eriksson kommer som en överraskning att landskapets ekonomi är som den är. Det har varit flera är med budgetunderskott. Ser vi näringspolitiskt så vet vi precis hur tillväxten för de flesta åländska företag har sett ut under flera års tid.

    Vi vet också att det var många partier som gick till val med en väldigt diger valreklamlista. Det var sida upp och sida ner. Jag förvånades över att det var ingen, väldigt få i alla fall, som hade en nyanserad bild av ekonomin för landskapet Åland. Det är ingen överraskning. Har man följt med, tittat på bokslut och följt med i budgetarbetet så vet man exakt hur ekonomin ser ut, plus det strukturella underskottet, icke att förglömma, som är många tiotals miljoner.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:20

    När det gäller att lova i valrörelsen så uppmanar jag ledamoten Holmberg; jämför liberalernas valmanifest och de kostnaderna som det medför, med det valmanifest som till exempel Ålands Framtid hade - om vi ska prata om vem som har lovat vad! Så sent som i valrörelsen - det här hör ju förstås till spelets regler - så sades det ifrån dåvarande regeringspartier att ekonomin var i skick och det var inget större bekymmer. Men börjar man titta på det nu så är det bekymmer.

    Men det som har ändrat och ändrat väldigt, väldigt snabbt är hur skatteintäkterna ute i kommunerna för 2019 förefaller. De dalar mycket, mycket mera än vad jag någonsin hade trott.


  • Tack, talman! Det är farligt att fara med osanning från talarstolen, vilket jag tycker att ledamot Eriksson gör. Jag vill gärna ha bevis på den lista som ledamot Eriksson menar att Liberalerna har gått ut med och som är mer kostnadsdrivande än vad dagens regering gör.

    Demografin är ett exempel på varför ekonomin försvåras. Nog måste väl ändå ledamot Eriksson följt med så mycket att ledamoten har sett hur ekonomin på Åland ser ut. Därför förvånades jag över att dagens landskapsregering inte har budgetramar. Man kommer inte att ha budgetramar i år, man kommer kanske att ha det nästa år. Man kommer knappast att ha det år fyra, det har jag svårt att tro. På två år ska man alltså ha en budget i balans. Det är den stora bristen i dagens ekonomiska politik. Var är budgetramarna? Var finns sparivern? Den finns inte någonstans, istället så lovar man.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:22

    När det gäller att svara på den sista frågan så tror jag att vi ska invänta omställningsbudgeten. Drar man filmen tillbaka fyra år så har jag inte varit helt borta från åländsk politik, men inte långt ifrån, det erkänner jag. Det tog också tid innan omställningsbudgeten kom för fyra år sedan. Så vänta med frågorna till dess.

    Sedan ber jag ledamoten Holmberg uttryckligen om ursäkt, inte att jag på något sätt skulle fara med osanning och vill inte heller bli beskylld för det, utan jag ber om ursäkt för att jag inte kan liberalernas vallöften helt utantill. Men jag lovar att jag ska göra en jämförelse som jag ska mejla över till Holmberg.


  • Tack, fru talman! Ledamoten Anders Eriksson brukar upprepa det som jag tycker att inte är helt korrekt, nämligen; säg en enda strukturell reform som har gett några ekonomiska besparingar!

    Jag tror det börjar vara dags i det åländska samhälle att man faktiskt gör en utredning på det här. Stämmer det att inga strukturella reformer bidrar till någon slags ekonomisk nytta och i så fall varför? Min bild är att effektiviseringar, goda reformer och centralisering av vissa vettiga funktioner så sparar pengar i det långa loppet. Problem i det åländska samhället är ofta att vi börjar på minus. Och sedan när någonting nytt sätts på plats då kommer alla de här sakerna upp i dagen och då först blir de en prislapp. Man kan ju inte utgå från ett läge där saker bara blir ogjorda. Det är klart det, att då kostar det ingenting om människor inte får någon service eller barnskydd.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:24

    Jag tycker att det är att ta till överord att säga att människor inte får någon service på Åland. Sedan kan man uppfatta vad som är plus och minus, alltså att man utgår ifrån minus sade ledamoten Gunell. Det kan säkert uppfattas väldigt olika vad som är minus.

    Angående att säga ett exempel, så det färskaste är väl den granskning som har gjorts av ÅDA till exempel. Den ska jag uppmana ledamoten Gunell - ifall hon inte redan har läst den - läs den revisionsrapporten och titta vilka enorma merkostnader som har kommit om man jämför med tidigare verksamhet. Då bör man också ställa sig den frågan; vad verksamheten så mycket sämre tidigare, blev den så mycket bättre efter att ÅDA tog över eller var det tvärtom?


  • Jag tror att det här exemplifierar hela frågan, att ledamoten Anders Eriksson nämner ÅDA. För är det något område där man har börjat på minus, minus, minus så är det väl inom digitaliseringen i kommunerna. Detsamma var det med Mise när man började med den hanteringen, det var på minus, minus, minus.

    Risken med KST är att man också kommer att börja på ett minus för att det finns sådana brister i hur kommunerna hanterar olika grupper som enligt lagarna har rätt till service. Har man noll kostnad i dag i kommunerna så kommer man till KST där människor faktiskt begär sina rättigheter, vilket är syftet med KST och då kommer prislappen att öka. Bara den demografiska utvecklingen gör att prislappen ökar.

    Jag tycker att Anders Eriksson ska analysera sitt eget uttalande i den här frågan några gånger till.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:25

    Den typen av analys så vinner vi alla på att göra nu och då.

    Det räknas upp exempel efter exempel, Mise till exempel som om verksamheten skulle ha varit på minus tidigare. Tittar man nu hur verksamheten är så är det två dubbla instanser. Det är en samhällsorganisation som utför organisationen av det, och samma företag som skötte allt tidigare, inklusive administration, så sköter sophämtning. Och tro mig, den här delen kan jag, den fungerar betydligt sämre idag än vad den gjorde tidigare och den kostar nästan det dubbla, för att ta ett konkret exempel.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 13:26

    Talman! Jag tänker uttala mig i ämnet. Jag tänker anknyta till ministrar Eliassons inledningsanförande där minister Eliasson nämnde att landskapsandelssystemet idag är något svårbegripligt.

    Krångliga system är i för sig inget unikt för Åland. Det förekommer i Sverige, vi har det kommunala utjämningssystemet som är notoriskt svårt att förklara.

    När den finländska social- och hälsovårdsreformen var aktuell så sades det att fanns en person i riket som kunde förklara reformen och han är nu justitiekansler. De lagtingsledamöter som var med på den tiden minns också vårt besök till det vallonska parlamentet då en lagtingsledamot frågade hur det belgiska utjämning systemet fungerade. Svaret var; det är väldigt komplicerat, ingen av oss kan förklara. Så visst finns det här ute i världen. Ganska talande är att det då och då kommer förslag som dessa som faktiskt är en form av egen korrigering från landskapsregeringens förvaltning.

    Tekniskt sett så har varken jag eller mitt parti något större att invända mot detta. Den stora frågan över detta är ändå och ha varit under flera mandatperioder är; ska vi ha det så här? Kunde vi inte enkla upp det lite, om vi skulle försöka göra det tillsammans? Tack för ordet.


  • Tack, fru talman! Det är precis som ledamot Wille Valve säger. Det är ytterst få personer som klarar av vårt system, säkert kanske det finns några. Men om man själv sätter en kväll på att försöka förstå det så blir det alltid stopp någonstans. Jag är den första att hålla med ledamot Valve, kan vi göra det enklare så ska vi göra det enklare, ingen garanti men vi ska försöka. Jag vill att allt ska göras så enkelt som möjligt, även budgeteringen. Budgeten ska förstås av människorna som läser budgeten, inte bara av oss här utan även mannen på gatan.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve. Jag håller helt med. Precis som ministern sade i sin replik så ska en vanlig ålänning kunna läsa det här och förstå. Jag har läst det här lagförslaget tio gånger, jag är inte riktig säker på om jag förstår det alla gånger ändå.

    Ledamot Valve frågade om vi inte kan göra det enklare. Ja, det kan vi. Vi vandrade hand i hand på den stigen för fyra år sedan. Det var en kommunreform, en kommun så skulle vi inte behöva ha ha något KST. Vi skulle ha äldrevården där också och allt annat. Det blir mycket billigare, mycket smidigare, mycket mindre administration och mycket, mycket roligare vardag för alla ålänningar. Tillsammans gör vi det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:30

    Jag tror att det är så här, ledamot Holmberg, om man är genuint intresserad av hur dessa komplicerade system uppkommer så tror jag att de uppkommer på samma sätt som extremt detaljerade regeringsprogram. Alltså när regeringsprogrammen börjar närma sig 400 sidor så är det ett tecken på att det har funnits väldigt stark politisk laddning.

    Det belgiska systemet kan förklaras med att man har regioner som vill bryta sig ut ur landet och man vill försöka hålla dem nöjda, samtidigt som man inte vill förolämpa de andra, vilket leder till att det blir lite svårbegripligt.

    Jag tror att vi har lite samma fenomen i den här delen av den åländska politiken. Var och en får förstås själv plocka fram en spegel och fundera på hur vi kan lösa upp den här knuten. För mer komplicerat än vad det är idag behöver det inte bli.


  • Tack, talman! Det vi gör i all välvilja nu, med KST som ett exempel, är att vi skapar en kommunal enhet till som kräver administration och som ger mindre transparens för den vanliga ålänningen jämfört med om det skulle sitta i en kommun till exempel. Vi fjärmar alltihop längre bort från den vanliga ålänningen. Vi skapar regler, nya lagar och nya kostnader och nya lagar. Lagar och lagar och det kostar! Ledamoten Valve frågade efter ett förslag och det fick ledamoten av undertecknad.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:31

    Jag skulle gärna bemöta det som ledamoten Holmberg sade i en offensiv replik. Men den liberala talmannen påminde inledningsvis om att vi bör hålla oss till ämnet som är en teknisk justering av landskapsandelssystemet.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.