Föredras

Enligt 6 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet ska Ålands delegation i Nordiska rådet årligen uppgöra och till lagtinget överlämna en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet.
Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen för kännedom.

Diskussion.

Talman!

Jag har tidigare i den här salen beskrivit den åländska delegationen i Nordiska rådet som en humla som inte ska kunna flyga, men som ändå gör det, för den vet faktiskt inte bättre. Det här uttrycket passar nog också ganska bra på den åländska självstyrelsen, som är den vi företräder på den utrikespolitiska arenan som Nordiska rådet är.

I den åländska delegationen har vi, enligt gängse regler, möjlighet att delta på delegationens möten via Teams. Detta är en effekt av coronapandemin, och det är något som den här delegationen nyttjar till fullo. Jag tror faktiskt inte att det har varit ett enda möte i den finska delegationen där någon av de åländska medlemmarna eller ersättarna inte har deltagit. På dessa möten har vi simultantolkning som fungerar alldeles utmärkt. Ping, till finska riksdagen.

Vi har sedan många år ett upplägg, eller kanske vi ska säga en praktik, där vi åker på möten och sessioner tillsammans med våra ersättare. Inte sällan, utan allra oftast, får ersättare hoppa in när andra ledamöter uteblir. Vår delegation ser ut som så att vi har en medlem, jag själv, samt ersättare Liz Mattsson i mittengruppen. Annette Holmberg-Jansson är med i den konservativa gruppen, och Nina Fellman som ersättare huserar i den socialdemokratiska. Här har vi redan en god spridning och flera olika arenor att agera på. Dessutom är de ordinarie medlemmarna med i olika utskott. Jag själv är i tillväxt- och utvecklingsutskottet, och Annette Holmberg-Jansson är i välfärdsutskottet. Det här är ett sätt att vara just en flygfärdig humla.

Enligt årsberättelsen är presidieplatserna för de självstyrda länderna - i nordiska sammanhang kallar jag dem för länder - under diskussion och behandling. Mycket glädjande har nu Färöarna, Grönland och Åland varsin plats i Nordiska rådets presidium. För Ålands del är det Annette Holmberg-Jansson som har fört talan som ordförande i delegationen under föregående år, vilket är ett mycket lyckat resultat.

Under hösten 2023 startade presidiet en tillsatt arbetsgrupp för att se över Helsingforsavtalet, det mellanstatliga avtal som reglerar Nordiska rådets och ministerrådets verksamhet. Alla medlemsstater deltog, även Åland, för Färöarna och Grönland, trots att avtalet formellt är mellan de fem nordiska staterna. Arbetet kommer i stor utsträckning att fokusera på Färöarnas önskan om fullt medlemskap i Nordiska rådet, och under processen anslöt sig även Grönland till denna ambition, medan Åland uttryckte stöd men framhöll att man själv saknar resurser för fullt medlemskap. Delegationen betonade dock att Åland inte kan stå utanför om både Färöarna och Grönland går vidare. Frågan splittrade arbetsgruppen och ledde till intensiva diskussioner, vilket resulterade i en kompromiss med två något olika slutsatser. Rapporten godkändes av presidiet den 17 september i Mariehamn och av plenum i Reykjavik den 31 oktober, och har nu lämnats vidare till Nordiska ministerrådet för fortsatt beredning.

Gällande Helsingforsavtalet behöver vi här ha en politisk diskussion och lagtinget, kanske genom självstyrelsepolitiska nämnden, behöver komma med färdkost om Ålands önskemål. På det sättet kan vi från delegationen ha tydlighet i det fortsatta arbetet och i den politiska diskussion som ska till.

Talman! Även om det inte nämns särskilt i redogörelsen, så är ytterligare en viktig händelse Åland och Finlands gemensamma ordförandeskap. Det är första gången ordförandeskapet delas där en av de självstyrda länderna är med. Jag vill säga något om innehållet i programmet som går under namnet "Nordiska övergripande säkerhet, smidigt nordiskt samarbete i osäkra tider".

Det nordiska programmet betonar en gemensam vision för övergripande säkerhet, där Åland lyfts som ett exempel på fredlig konfliktlösning. Norden ska fördjupa samarbetet inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och stärka totalförsvaret genom samverkan mellan myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och medborgare. Mental kristålighet, hälsoosäkerhet samt gemensam krisberedskap är centrala delar.

Rapporter som Enestam och Könberg ligger till grund för fortsatt arbete inom hälsosektorn, beredskapslager och antibiotikaresistens. Transport, energi och undervattensinfrastruktur samt grön omställning kopplat till säkerhet., bekämpning av desinformation, AI-teknik samt barns och ungas välmående prioriteras liksom starkare parlamentarisk förankring av samarbetet.

Sammantaget, talman, gör Åland ett gott avtryck och intryck i det nordiska sammanhanget. Tack!

Tack, talman!

Jag vill börja med att ge lite ris åt oss själva, ledamöter här i Ålands lagting, som inte har processat detta tidigare. Det blir väldigt konstigt nu, eftersom det händer så otroligt mycket i det Nordiska rådets arbete. Nu sitter vi och diskuterar historien och vad som hände år 2024, när det har rullat på med stora förändringar sedan dess. Det är nog en hemläxa som vi som sitter här behöver ta till oss.

Jag vill också påpeka att erfarenheterna från pandemin och åren därefter tydligt visar att digitalt deltagande fungerar, inte bara för diskussioner utan även för kvalificerade och komplexa politiska processer. Tekniken finns, kunskapen finns, och det finns ett behov. Min fråga blir därför: Var behöver vi påverka för att möjliggöra digitalt deltagande i formella beslutspunkter?

Tack så mycket, talman!

Jag vill börja med att göra en egen hemläxa. Tyvärr glömde jag i mitt anförande att nämna något väldigt viktigt. Jag vill tacka våra tre sekreterare som vi har i delegationen. De är oerhört viktiga för oss.

Tillbaka till ledamot Thörnroos fråga. Jag kan inte svara på det just nu. Jag upplever att vi idag nyttjar den teknik som finns tillgänglig. Jag har inte stött på några problem med att den skulle vara otillräcklig på något sätt.

Tack, talman!

Det står här i rapporten: "För deltagande i formella beslutspunkter krävs dock fysisk närvaro." Det känns på något sätt lite övermaga i dessa digitala tider. Det är varken speciellt miljösmart, det tar väldigt lång tid och det är omöjliggör även någon gång att ta sig från Åland till Helsingfors.

Jag skulle därför rekommendera att ni, nuvarande ordförande, gratulerar förresten, i Nordiska rådets delegation försöker ta den här frågan vidare. Det kanske inte är så svårt att få den ändrad.

Tack så mycket, herr talman!

Jag tar ledamot Thörnroos synpunkter som ett gott tips. Det är klokt att se till att man har detta på grej innan man står inför fullbordat faktum och behöver göra den här obekväma resan eller utebli.

Tack, herr talman!

Jag börjar med att säga att den åländska delegationen under den här mandatperioden, liksom tidigare, har gjort ett gott intryck och uppvisat stora framsteg. Under tidigare ledning av ordförande Annette Holmberg-Jansson och nu det kommande ordförandeskapet med Sandra Listherby. Jag ser jag med tillförsikt fram emot vårt ordförandeskap gemensamt med Finland nästa år. Det kan faktiskt bidra till att stärka relationerna med Finland och hjälpa oss att lyfta fram våra frågor på ett bättre sätt.

Det känns som en stabil kvartett som vi har från Ålands lagting i Nordiska rådet, och jag tror att vi har goda förutsättningar att verkligen bidra i den utveckling som just nu sker på den nordiska arenan. Det händer mycket, och det rör sig om stora frågor som handlar om medlemskap och vilken roll vi ska ha i Norden. Jag tror att vi är väl rustade att ta oss an dessa frågor för Ålands del.

Jag önskar lycka till!

Talman!

Jag tackar så mycket för lyckönskningarna och konstaterar, likt ledamot Påvals, att vi har två väldigt händelserika år framför oss. Jag tror att det kommer att dröja med Helsingforsavtalet. Jag tror inte att vi kommer att nå hela vägen i mål under Ålands och Finlands ordförandeskap, och därför blir även nästa års ordförandeskap väldigt viktigt. Det är Danmark som kommer att stå som ordförande då.

Det här är ett långvarigt arbete som tar tid, något som vi vet att politiker ofta står inför. Men det är ett hantverk.

Tack, herr talman!

Det tål att upprepas vilken roll den nordiska politiken har. De kommande åren kommer säkerligen att bli ännu viktigare med tanke på säkerhetsläget i Europa, särskilt i Östersjön, och samarbetena har stärkts i och med detta. Det är naturligt, men också inte helt omedvetet. Vi kommer att vara medvetna om vilka roller vi har gentemot varandra och tillsammans i den nordiska gemenskapen.

Det är också viktigt, som ledamoten Listherby nämnde i sitt anförande, att ett av målen är att stärka den parlamentariska kopplingen till det Nordiska rådets samarbetet.

Jag tror att vi på Åland behöver nog skärpa oss för att hänga med från lagtingets håll. Tyvärr ser det inte så bra ut när vi behandlar en berättelse från 2024, men jag tycker att vi behöver ta det till oss. I praktiken går det snabbt nu på den nordiska arenan, och vi behöver vara på tårna och kunna fatta snabba beslut från lagtinget som rör Ålands roll i Norden i framtiden. Jag tror att vi har goda förutsättningar med den kvartetten på plats.

Tack, talman!

Jag tror man kan göra en ganska intressant iakttagelse vad gäller Nordiska rådet. När diskussionen om Helsingforsavtalet inleddes var rådet till viss del splittrat. De olika länderna hade olika utgångslägen och infallsvinklar på frågan.

Men med det hot som kom utifrån, ett hot som på inget sätt är önskvärt, så bidrog det till att Norden enade sig. Det skapade en vilja att stärka de självstyrande ländernas roll i det nordiska samarbetet och att sammanfoga detta med ett starkt kitt.

Talman!

Det här är Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1-31.12.2024. Delegationsordförande Listherby redogjord väldigt bra för innehållet. Jag håller mig kortfattad som ersättare i delegationen och vill ändå säga några ord.

Omvärlden förändras snabbt, och aldrig har det nordiska samarbetet känts mer relevant än idag. Nordiska rådet är en central arena för detta samarbete, och Åland, som självstyrt land i rådet, har här möjlighet att göra sin röst hörd – både genom ordinarie ledamöter och ersättare.

I rådet kan man knyta viktiga kontakter med parlamentariker från hela Norden. Under sessionerna får vi ta del av experters kunskap inom många områden, kunskap som vi sedan kan ta med hem och omsätta i vår egen verksamhet. Den nordiska familjen utgör ett värdefullt nätverk för Åland, där våra gemensamma nordiska värderingar – demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling – står i centrum.

Samarbetet med Finlands delegation har fungerat väl. Med hjälp av digitala verktyg och tolkning har åländska representanter kunnat delta aktivt på möten och ta del av information från finska regeringen, där alltid någon minister deltar och svarar på frågor.

Jag själv är ersättare i Nordiska rådet och upplevt att även som ersättare finns stora möjligheter att bidra. Åland har ofta kunnat skicka fyra representanter till mötena, och suppleanterna har haft möjlighet att inta utskotts- och plenumplatser, vilket ledamot Listherby redogjorde väl för. Det fungerar smidigt tack vare det goda samarbetet med den finländska delegationen.

Åland deltar även i gränshindergruppen, där vi diskuterar frågor som rör rörlighet och samarbete över gränser. Här lyfts viktiga frågor som gemensamma pantsystem, nordiska körkort, skatteavtal, sjukvård över gränser och gemensamma banklösningar m.m.

Avslutningsvis talman, kommande år blir särskilt viktigt i de Nordiska sammanhanget, då Åland och Finland delar det gemensamma ordförandeskapet och revideringen av Helsingforsavtalet fortskrider. Dessutom har Åland, tillsammans med de andra självstyrande regionerna, nu plats i Nordiska rådets presidium – en historisk förändring av rådets arbetsordning som röstades igenom under denna höstsession.

Vi har en intressant tid framför oss. De tidigare replikskiftena handlade om färdkost från självstyrelsepolitiska nämnden och resursering i EU respektive i det Nordiska rådet, och det är viktigt för oss i den åländska delegationen att ha med oss i diskussionerna framledes. Tack, talman!

Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig berättelsen för kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.