Remissdebatt
Ambulanstransporter i skärgården MOT 5/2017-2018
Utdrag ur protokollet
1 Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018
2 Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2017-2018
Första behandling efter bordläggning
3 Befrielse från fastighetsskatt
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2017-2018
4 Om att utreda betydande miljöpåverkan
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2017-2018
5 Ålands landbaserade turism 2030
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2017-2018
6 Ambulanstransporter i skärgården
Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 5/2017-2018
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Lagtingsledamoten Johan Ehn anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i mediakommitténs besök i Helsingfors.
21 ledamöter är närvarande.
Antecknas.
Andra behandling
1 Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling.
Talmannen konstaterar att utskottet föreslår att det tredje lagförslaget ska förkastas. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Lagförslaget är förkastat. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2017-2018
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i andra behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling efter bordläggning
3 Befrielse från fastighetsskatt
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2017-2018
Ärendet bordlades vid plenum den 9 april 2018. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! I en av lokaltidningarna läste jag att ett ”skall” utlöste oro och strid här hos oss i lagtinget i måndags. I tidningsrubriken betecknades det som kalabalik. Jag måste säga att det är överdrivna kraftord som jag inte känner igen mig i. Jag tror inte heller någon annan här tycker att det var särskilt dramatiskt här i måndags. Om det inte hände något efter att jag hade gått? Nå, nu till själva innehållet och sakfrågan.
Jag tycker så här i efterhand att det var ganska bra att ltl Harry Jansson lyfte frågan om likabehandling samt eventuell otydlighet i lagförslaget och om det klarar lagstiftningskontrollen eller inte. Det kunde dock ha gjorts tidigare som jag sade i måndags, men det här har trots allt gjort att jag och flera med mig har fått fundera igenom frågan ordentligt.
Efter att ha tänkt mycket på saken och efter att ha fört diskussioner med flera personer har jag kommit till följande två slutsatser:
1. Lagförslaget kommer med största sannolikhet, så som det nu är, att gå igenom lagstiftningskontrollen.
2. Lagförslaget kan ändå förbättras lite till för tydlighetens skull.
Om vi börjar med det första momentet i den föreslagna 2a § så står det: ”Utöver vad som föreskrivs om befrielse från skatt i lagen om skatteuppbörd (FFS 769/2016) KAN kommunen på ansökan bevilja partiell befrielse från fastighetsskatt enligt denna paragraf.”.
Ordet ”kan” i första momentet används eftersom befrielsen från fastighetsskatten ska ske på ansökan. Det här innebär att kommunen gör en prövning.
Den prövningen består i att avgöra om de kriterier som anges i andra momentet uppfylls, dvs. om det rör sig om mark som inte kan betraktas som tomtmark och om arealen överstiger en hektar. Om de kriterierna uppfylls beviljas som sagt befrielse från fastighetsskatten.
Om en kommun däremot avslår ansökan måste grunderna för avslaget motiveras och dessa grunder kan inte finnas när kriterierna är uppfyllda. Inget konstigt alltså. Kommunen måste alltså bevilja befrielsen när villkoren är uppfyllda.
Om vi istället leker med tanken att vi skulle ändra ordet ”kan” i första momentet till ett ”skall” eller det i mitt tycke den mer korrekta benämningen ”ska”, så leder det till att det istället borde vara någon form av anmälningsförfarande där fastighetsägaren skulle lämna in en anmälan istället för ansökan. I praktiken skulle de frågor kommunen har att avgöra vara detsamma, dvs. om marken kan betraktas som tomtmark och om arealen överstiger en hektar.
Så ett ordbyte i sig kan inte göra någon skillnad när det gäller kravet på likabehandling. Likabehandlingen avgörs ändå av besluten som tas i kommunerna. Däremot skulle ett ordbyte i första momentet som sagt leda till någon form av anmälningsförfarande. Vad det eventuellt får för andra konsekvenser vet vi inte heller eftersom lagberedningen inte har gjorts med det i åtanke. Så att ändra i första momentet är inte önskvärt.
När man läser en lag ska man alltid läsa allt och ta helheten i beaktande. Motiveringarna är också synnerligen viktiga. I det här fallet framgår det i motiveringarna att avsikten är att befrielsen SKA beviljas om kriterierna är uppfyllda.
Särskilt tydligt är det under rubriken ”6. Landskapsregeringens förslag” där det i andra stycket står ”Förslaget är att befrielse från fastighetsskatten ska beviljas för den del av skatten som uppbärs för mark som inte utgör tomtmark.”. Klart som korvspad alltså!
Fru talman! Trots detta så kan lagförslaget vinna lite på att förtydligas i enlighet med det som är avsikten, så jag föreslår helt enkelt att det infogas ett ”ska” i första meningen i andra momentet så att den lyder ”Befrielse från fastighetsskatt ska beviljas för den del av skatten som uppbärs för mark som inte betraktas som tomtmark.”. Förslaget är utdelat på era bord. Det här borde inte göra någon skillnad i betydelse i sak, men det blir lite tydligare och kan kanske minska lite oro och den osäkerhet som vissa har haft.
Jag hoppas att vi med detta kan uppnå enighet och processa igenom det här lagförslaget i skyndsam ordning utan återremisser, så kan Ålandsdelegationen också behandla den här brådskande lagen på sitt möte nu i april. Tack för ordet.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tackar ltl Petri Carlsson för förtydligandet i lagförslaget. Vi för vår del i Ålands Framtid accepterar den här kompromissen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Utskottsordförande Petri Carlsson har gjort ett synnerligen bra arbete under de här dagarna sedan i måndags då det skapades lite oro kring den här frågan. Nu har saken förtydligats på ett bra sätt.
Den lilla ändringen för att åstadkomma lite mera tydlighet har överenskommits i gott samråd med landskapsregeringen och lagberedningen. Det här är en lösning som är helt till fyllest och det är bra om det sker i stor samklang.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack för det. För min del vill jag också tacka landskapsregeringen och flera representanter från oppositionen som har varit med i det här arbetet och hittat den här lilla lösningen som löste upp knuten.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Bästa ledamöter och kanske framförallt fru talman för det var ju talmannens ingripande i måndags som gjorde att det här förhoppningsvis slutar på ett bra sätt.
För min del och för åländsk centers del så är vi tacksamma för att det blev en tankepaus i det här projektet. Som sades här tidigare så har utskottsordförande Petri Carlsson gjort ett bra jobb här i mellandagarna och förtydligat lagtexten på det sättet att det nu står ”ska”. Om det blir så som vi beslutar så är vi också från centerns sida beredda att stöda detta.
Det är väldigt viktigt att vi tydliggör lagstiftningens avsikt så tydligt som möjligt. Tydligare än så här kan det ju knappast bli nu då.
Det är en liten sak, ett ord, i den här framställningen och hur vi ändrar det men för de personer som berörs så kan det ha en väldigt stor betydelse.
På det här sättet tycker jag ändå att vi från lagtingets sida har gjort vår bästa för att det här ska bli så tydligt och klart som möjligt och avsikten står klar med den här lagstiftningen. Tack för det.
Vi stöder det här och kommer också att stöda om det läggs som ett konkret förslag här.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget paragraf för paragraf för godkännande.
Föreläggs 2 §. Begärs ordet?
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Jag föreslår att mitt utdelade förslag läggs till grund för beslutet. ute eller det förslag
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag ber att få understöda finans och näringsutskottets ordförande Petri Carlssons förslag.
Talmannen
Ltl Petri Carlsson, understödd av vtm Veronica Thörnroos, har föreslagit att 2 § godkänns i den lydelse den har i det utdelade papperet.
Kan lagtinget omfatta förslaget. Förslaget är omfattat. Lagtinget har godkänt paragrafen i den utdelade lydelsen.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.
Lagens rubrik. Godkänd.
Lagens ingress. Godkänd.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Om att utreda betydande miljöpåverkan
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2017-2018
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! I den nu gällande landskapslagen om miljöbedömning behandlas både miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar parallellt i samma paragrafer och bägge benämns som MKB, trots att det är fråga om två olika sorters bedömningar som har sitt ursprung i två separata EU-direktiv.
Nu föreslås dessa olika bedömningar separeras så att miljökonsekvensbedömningar av projekt som grundar sig på MKB-direktivet ska regleras i ett kapitel och miljöbedömningar av planer och program som grundar sig på SMB-direktivet ska regleras ett annat kapitel.
I utskottet anser vi att de föreslagna ändringarna innebär en bättre överskådlighet och en tydligare struktur. Det blir lättare för alla parter att veta vad som gäller.
Av lagförslagets 10 § framgår att verksamhetsutövaren ska lämna den färdigställda miljökonsekvensbeskrivningen till ÅMHM för granskning. ÅMHM ska i ett särskilt beslut avgöra om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i lagen. Det innebär att om en miljökonsekvensbedömning underkänns så måste den kompletteras till dess myndigheten godkänner den. Utskottet anser att det är positivt att det ska fattas ett uttryckligt beslut om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen, men vill i sammanhanget understryka vikten av ÅMHM:s rådgivande roll under processen.
I lagförslaget föreslås också att landskapsregeringen ges rätt att utfärda närmare bestämmelser i landskapsförordning i fem paragrafer.
Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att utan förordningstexterna bilda sig en helhetsbild av effekterna av lagförslaget och hur regelverket för MKB- respektive SMB-förfarandet slutligt kommer att utformas.
Utskottet utgår från att förordningstexterna kommer att komplettera lagbestämmelserna på ett sådant sätt att det blir tydligt för berörda aktörer vilka villkor och krav som gäller för de här olika förfarandena.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna så konstateras att förslaget kommer att innebära ökade kostnader för myndigheten och ÅMHM. Hur mycket större arbetsbelastningen blir är svårt att bedöma eftersom antalet ärenden som kräver en miljökonsekvensbedömning under åren har pendlat mellan noll och fem ärenden per år. Landskapsregeringens bedömning är att arbetsbelastningen kommer att öka med i genomsnitt en månads arbete per år för en person.
I lagförslaget redogörs inte för eventuella ekonomiska och administrativa konsekvenser för verksamhetsutövarna. Den största kostnaden i samband med MKB-förfarandet orsakas av utarbetandet av en miljökonsekvensbeskrivning och de bakgrundsutredningar som krävs för detta.
Eftersom ÅMHM:s personella resurser är begränsade bedömer utskottet att det finns en risk för att ÅMHM i större utsträckning än myndigheter i omkringliggande regioner behöver anlita utomstående expertis. Det kan innebära att de åländska verksamhetsutövarnas kostnader för förfarandet ökar och försätter dem i en sämre konkurrenssituation jämfört med verksamhetsutövare i omkringliggande regioner. Utskottet ber landskapsregeringen därför att följa med utvecklingen till den delen.
I övrigt har utskottet behandlat det här lagförslaget och vi omfattar det i sin helhet. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag vill tacka utskottet för en väldigt snabb och saklig behandling. Även det här ärendet är det viktigt att vi får vidare så att vi får in det i vår lagstiftning.
Utskottets resonemang kring bemanningen på ÅMHM delar jag också till fullo. Det här är bedömningar som kan variera mellan åren och de kan vara av helt olika karaktär. Då är det klokt att vid det skedet ta in den externa expertis som just det här ärendet kan kräva.
I övrigt vill jag gratulerar ledamoten till Lasse Wiklöf priset!
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack för det. Det är ju viktigt att man också tillser att myndigheten får de resurser som behövs för att inte verksamhetsutövare ska drabbas p.g.a. att man inte har personal som kan arbeta med de olika planerna, MKB och SMB.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det är viktigt att myndigheterna har framförhållning och att man också följer med det här noga.
En klok tjänsteman i Mariehamn sade att vi utvecklar och inte invecklar processer. Vi förenklar och gör det möjligt att i brådskande ordning komma vidare med viktiga satsningar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Man vet ju aldrig hur ofta det uppstår sådana här ansökningar. Kanske det är helt rätt som det står i lagförslaget att man kan upphandla extern kompetens. Man vet inte om man gör det ena året eller om det tar fem år innan man gör det nästa gång, det vet vi inte. Det är rätt väg att gå att upphandla extern kompetens i det här fallet, men man måste ändå följa med vad som sker. Det här bli nog bra.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Precis, ltl Sundblom, jag tror också att det här blir bra. Men det måste finnas flexibilitet, framförhållning, lyhördhet och en vilja för att få det här att fungera. Där hänger också mycket på tydligheten. Vi ser att det kommer möjligheter till att sex förordningar som ytterligare gör det tydligare för både myndigheten och verksamhetsutövarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! I det stora hela har jag inte så mycket invända.
Det som jag hakade upp mig lite på och som också ordförande berörde är den här osäkerheten när det gäller verksamhetsutövarens kostnader. Har man fört någon diskussion i utskottet om vad det kan handla om? Om man ska anlita utstående expertis så kan det bli ganska stora kostnader. Har utskottet överhuvudtaget fört en dialog med höranden om var det kan sluta?
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Det är precis därför som vi ha fört in det här resonemanget i vårt betänkande. Den speciella expertisen kanske inte ens finns på Åland, eller att man måste ta in den från andra myndigheter, och då kan kostnaderna för verksamhetsutövarna bli högre än i omkringliggande regioner. Men vi ber ju också landskapsregeringen att följa med utvecklingen så att inte verksamhetsutövarna som gör MKB inte drabbas oskäligt. Vi har fört in det här resonemanget i vårt betänkande. Vi tyckte att det saknades lite i det här lagförslaget.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, det är bra att man har fört en dialog och fört ett resonemang runt detta. Den verksamhetsutövare som står inför att göra en MKB vill kanske ha lite tydligare klargjort vad det kan handla om i kostnader. Det kan också resultera i att projekt inte blir verkställda på grund av att det finns en osäkerhet i vad kostnaderna slutligen hamnar på.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Samtidigt måste man komma ihåg att se vilka projektet det krävs en MKB för. Om man tittar i nuvarande lag och förordningar så är det för väldigt stora projekt som det krävs MKB för idag. Ska man sätta igång något sådant så tror jag också att man från verksamhetsutövarnas sida är intresserade av att göra det så bra som möjligt.
Jag tror faktiskt kanske ändå att det här är obefogade farhågor.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Pernilla Söderlund
Talman! Utskottet har fått höra att det här är ett välkommet lagförslag. Det är framåtsyftande, det är positivt och mycket är förtydligat. Det är en bra grund för en hållbar planering och utveckling.
Vidare är det bra att få in miljöaspekter tidigt i processer och planer av olika slag. Vi har även hört att ärenden rörande detta kommer till ÅMHM ganska sällan. Men visst behöver man följa med och se över hur resurserna inom ÅMHM fördelas.
Jag fick i remissdebatten frågan om förfarandet kring samråd, och en önskan om att utskottet skulle titta lite extra på det. Här är lite som jag antecknat från svaren som vi fick i utskottet.
Samråd är en etablerad form av förhandshörande som undviker onödiga besvär. Det är ibland svårt att avgöra vilka som ska kallas, men det är en fungerande och accepterad metod. Tack, talman.
Ltl Torsten Sundblom
Jag tänkte inte säga någonting om det här ärendet från början. Men med anledning av replikväxlingarna här så tyckte jag att jag i alla fall skulle säga något.
Vid miljökonsekvensbedömningar så är det stora projekt som det handlar om. Stora projekt förekommer inte ofta på Åland.
Vi ska komma ihåg en sak. Den verksamhetsutövare som ska starta upp en verksamhet så behöver göra en miljökonsekvensbedömning. Verksamhetsutövaren kan knappast göra det utan att ha tillräckligt skolning på området och utbildning. Man måste antagligen anlita en konsult för det. För det är inte ÅMHMs uppgift att göra MKB, utan endast se till att den är bra när den kommer. Man måste anlita extern hjälp när man gör en miljökonsekvensbedömning. ÅMHM ska vara med och kunna ge råd, med de kan inte göra den själv som myndighet. Den myndighet som ska bedöma MKB kan inte göra den, utan man måste ha någon annan att göra den.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ändring av 3 och 5 §§ plan- och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
5 Ålands landbaserade turism 2030
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2017-2018
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Stephan Toivonen
Fru talman! Bästa lagting, vi har idag en åtgärdsmotion på vårt bord; Ålands landbaserade turism 2030, en vision i ljuset av det åländska skatteundantaget.
Vi känner alla till att den landbaserade turismen har en mycket stor betydelse för vårt näringsliv. Vi tar den kanske för given och reflekterar inte mera över det. Med jämna mellanrum talar den ena lagtingsledamoten efter den andra sig varm över turismens betydelse. Å andra sidan har ni knappast hört någon som uttryckt sig emot näringen, som varit skeptiskt eller förnekat den. Inte ens Åländsk Demokrati. Det finns alltså ingen turistförnekare eller turistrasist, mig veterligen.
Men hur ser verkligheten ut? Har landturismen utvecklats de senaste åren? Och då avser jag inte EN lagtingsperiod, utan lite längre. Har vi en utveckling, eller har vi en avveckling av landturismen?
ÅSUB gjorde 2013 undersökningen: ”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013”. Där kan vi se utvecklingen av antalet inresande till Åland från 1994 till 2013. Antalet inresande dubblerades från 1,15 miljoner till 2,3 miljoner 2009. Men därefter minskade antalet inresande och var 2017 2,1 miljoner eller 10 % färre.
Fru talman! Det värsta är att antalet övernattningar minskar i förhållande till antalet inresande. För 20 år sedan genererade en inresande 0,4 övernattningar. Idag är det endast 0,2. Detta trots att det byggdes två simhallar, en allhall, ett Alandica och ett sjöfartsmuseum osv.
Om trenden fortsätter så kommer vi alltså inte att ha några övernattningar om tjugo år. Den landbaserade turismen kommer i praktiken att vara avvecklad. Kvar finns dagsturismen.
Det är därför som jag har lämnat in denna motion där jag föreslår att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Vi behöver en förändring, och vi behöver den nu!
Jag skriver att målet skulle vara en strategisk plan till 2030 för hur antalet inresande kunde ökas samtidigt som andelen övernattningar kunde ökas.
Fru talman! Låt oss se hur detta mål kunde se ut. Antalet inresande ökade med 100 % från 1994 till 2004. Låt oss nu ställa målet att antalet ökar med 50 % fram till 2030, då får vi 3,1 miljoner inresande.
Under 20 år har, som jag nämnde, antalet övernattningar gått från 0,4 till 0,2 per inresande. Låt oss sätta målet att vi fram till 2030 höjer detta till 0,3. Alltså vi sätter som mål att ta tillbaka hälften av vad vi tappat under 20 år.
Detta skulle ge 930 000 övernattningar. Vi hade ifjol 416 000, men 2008 hade vi nästan 500 000, för det går ner, som jag sade.
Denna målsättning skulle ge en ökning av övernattningarna med 125 % under 12 år.
Turisternas landskonsumtion på Åland beräknades uppgå till ungefär 91,3 miljoner euro år 2013. Landturismens andel av Ålands BNP var 4 %.
Ovannämnda målsättning skulle ge en ökning av BNP med 110 miljoner euro eller cirka 5 %. Vi talar om något helt annat än den effekt som man eventuell skulle kunna få genom att dela ut den berömda hundralappen till alla låginkomsttagare.
Här kan vi verkligen tala om näringspolitik, tillväxtpolitik och framtidspolitik.
Fru talman! Jag skriver i min motion att landskapsregeringen borde låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland vilken förutom att granska enskilda marknadsföringsåtgärder av Åland även granskar utbudet av olika varor och tjänster, prissättning och strukturen i branschen mot bakgrund av skatteundantaget.
Jag funderade mycket på vad jag skulle kalla det som jag strävar efter. Spontant kanske man skulle säga marknadsundersökning, men jag tycker att det är alltför smalt.
Nog vet vi att folk vill resa och vi vet vilka produkter de vill ha. Det är helt enkelt en struktur, en radikal förändring som vi behöver, ett helhetsgrepp. Som jag ser, så borde detta göras av någon utomstående, eller åtminstone någon som vågar gå emot alla gamla sanningar, alla traditioner och även många starka aktörer som finns i branschen. Det behövs någon integritet och någon som vågar tala klarspråk.
Fru talman! För tydlighetens skull vill jag nämna att det alltså inte Visit Ålands verksamhet som jag avser att regeringen skall granska och undersöka, även om deras verksamhet naturligtvis ska finns med i studien.
Jag tänkte exemplifiera lite mina tankar från annat håll. För många år sedan gjorde jag en turistundersökning för staden Jakobstad. Det var en liten studie, men när jag nu funderade tillbaka på den så slog det mig att några exempel kunde tas därifrån.
Det visade sig då att marknadsföringen av staden huvudsakligen bestod i att några från tursistbyrån besökte olika branschmässor. Jag ifrågasatte detta bland annat på basen av egna erfarenheter och hävdade att det nog är få som besöker en plats för att någon varit på en branschmässa. Nå, så småningom så ändrades marknadsföringen radikalt och började kanske påminna om Visit Åland.
Det andra som jag noterade där var det flesta ansåg att den största turistattraktionen var Jakob Lines. Staden hade varit en av grundarna och rederiet fanns fortfarande. Jag kunde ganska enkelt påvisa att pga. ändringar i valutakurserna så hade turistströmmarna ändrat fullständigt. Från att ha varit 80 % inresande så var det 80 % utresande. Den största turistattraktionen var de facto den som förde ut mest pengar från staden. Så staden minskade sin delaktighet och några år senare såldes aktieinnehavet.
En tredje sak som var aktuellt där, lika som här, var att staden skulle ha en gågata. Den skulle placeras vid kanalesplanaden. Det lät ju bra. Staden låg ju inte längre vid stranden pga. landhöjningen. Jag insåg att det fanns ett litet problem med kanalesplanaden. Kanalen var borta sedan 100 år och de sista träden hade man väl kapat på 70-talet. Det fanns varken kanal eller esplanad nu.
Jag vill minnas att man byggde en liten fontän som skulle illustrera kanalen, men när jag nu kollade via streetview så finns det nu en fontän och det finns faktiskt också träd längs hela kanalsesplanaden. Nu ser det ut som det borde se ut.
Fru talman! Hur den här rapporten ska se ut har jag, som sagt, ingen aning om. Det är målen som jag ser som viktiga. Det är nog den konsult som får detta i uppdrag som ska ta reda på det. Vi haft många utredningar när det gäller kommunstrukturen och det har kostat en hel del, det kanske inte ger så mycket tillväxt. Här kunde man kanske snarare ha satsat på tillväxten.
Fru talman! Jag ser att mitt timglas börjar bli tomt. Jag tror att det är passligt att ta paus här. Jag aviserar nog en liten fortsättning. Tack för ordet.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Det som ltl Toivonen främst efterfrågar i sin motion så tycker jag att redan finns. Det är turiststrategin som sjösattes 2012, alltså strategin 2012-2022. Just i år kommer man att revidera den för att den ska bli ett ännu mer aktuellt verktyg att använda.
När det gäller inresandestatistiken så jag alltid varit ifrågasättande. Det är egentligen en ganska dålig parameter. Det har alltid hängt ihop med hur färjor har dockat och olika förhållanden. Det säger inte så mycket om den åländska turismen i stort egentligen. Det är en intressant faktor för rederierna men inte för den landbaserade turismen. Att koppla ihop inresande till övernattningar tycker jag är ganska irrelevant.
Vi har också en växande kryssningsturism som besöker Mariehamn varje sommar och det påverkar inte heller vår landturism direkt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Det var en del kommentarer.
Jag vill fokusera på landturismen. Jag tar de här siffrorna från inresande bara för att visa att förhållande mellan inresande och landturismen har förändrats. Som jag sade, fortsätter det här 20 går till så har vi ingen officiell landturism. För att vara turist så måste man nämligen övernatta och inte bara gå på stan i två timmar.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Turistbranschen har det tufft. Det blir ofta hönan och ägget. Frågan är om man först ska våga satsa pengar för att kunna skörda eller ska man först kunna skörda lite för att ha råd att satsa pengar?
ÅSUB kommer också att göra sin femårsenkät, de har väl redan börjat med den. Den kommer på ett väldigt grundligt sätt att ta reda på varför man turistar på Åland, hur mycket pengar man lämnar efter sig och hur man bor etc. Det är också ett viktigt verktyg.
Sedan är det väldigt lätt att göra teoretiska utfall och budgetar när det gäller övernattningsmål. Jag håller med om att man kanske kan bli ännu bättre på att ha tydliga mål. Jag tror att det är väldigt lätt att göra det i teorin, lite för lätt som ltl Toivonen gör här.
Däremot kan man också göra en liten lista på vilka utmaningar som finns. Vi har t.ex. generationsväxling som en stor orsak till att många turistanläggningar har lagts ner och på det sättet påverkar det också övernattningsstatistiken.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Nu var ltl John Holmberg lite för tidig. Den kommande ÅSUB-studien har jag faktiskt en fortsättning på men inte i det här anförandet.
När det gäller målsättningen så visst jo, jag gör det lätt för mig men jag bara visade hur det kunde vara om trenden skulle gå åt andra hållet. Tittar vi historiskt så har det gått ner, både inresande och den här andelen och det är det som är det väsentliga. Som sagt var, de här siffrorna ser jag ingen struktur i, utan det är det som den här strategiska marknadsundersökningen ska försöka se. Vad har vi får möjlighet att kunna få in både fler resenärer och flera som övernattar?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag undrar om ledamoten har tagit i beaktande ändringen av systemet i både bokningar, resande och boende som har kommit med de nya digitala systemen? Folk bor som couchsurfare, hos vänner och Airbnb och det syns inte i statistiken på samma sätt. Det kanske inte har förändrat sig så mycket i sak, utan bara i form.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jo, det är en mycket intressant sak. Jag tog också kontakt med ÅSUB och frågade dem hur det är. De gjorde sin förra studie på två sätt, dels så tittade man på statistiken på inresande, men man intervjuade också dem som turistar här och den vägen fick man reda på hur mycket de har spenderat. De siffrorna stämde väldigt bra överens med varandra.
I den här kommande studien som ÅSUB ska göra så kommer man uttryckligen att fråga också dem som övernattar på ett lite annat sätt. Det är en sak som har kommit nyligen eller det har vuxit väldigt mycket de senaste fem åren.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Det är absolut en intressant sak att fundera på.
En sak som jag reagerade på var när ledamoten sade att antalet inresande mellan 1994 och 2004 har fördubblats men att det inte syntes på övernattningarna. Har ltl Toivonen alls tänkt på att under 1994 så behövde fartygen inte angöra Åland för att få sälja taxfree, men år 2004 så var de tvungna att göra det. Det gjorde att vi fick betydligt fler anlöp vilket antagligen påverkade statistiken.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jo, det är en känslig sak hur man räknar. Jag kontaktade därför ÅSUB om vad man har med i de här siffrorna. Det som man har med är kryssningsresenärer men inte de som bara passerar, de finns inte med i den här statistiken.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Om jag inte missminner mig så 1994 gick de röda båtarna in på dagarna men inte på nätterna, och de vita båtarna på nätterna men inte på dagarna, alltså på Åbo-linjen. Så då 1994 fanns överhuvudtaget inte de här picknickresenärerna som bytte fartyg, men de fanns ju 2004. Det är bara för att förtydliga statistiken. Att peka på att inresande fördubblades, men det är inte riktigt så enkelt.
För övrigt så allt som kan lyfta den landbaserade turismen så är jag villig att stöda. Kommer det någonting bra utav detta så är jag villig att stöda det.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Oberoende, just den typen av turismen så är jag inte helt säker på hur den finns med. Men i absoluta tal så har övernattningarna minskat från 500 000 till 416 000, det går inte att säga någonting om det.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag vill instämma i de inlägg som har kommit. Det som ltl Toivonen efterlyser så finns i stor del redan i och med att den landbaserade turismen utreds. Vi kommer efter 2018 att ha en ganska grundläggande utredning kring turismläget, reseanledningarna att komma till Åland, vilka vägar turisterna idag bokar och hur man hittar Åland på nätet och i andra medier. Även det som kanske blir mer och mer viktigt, vilket netto, vilket spår turismen lämnar i BNP och hur mycket pengar en turist lämnar efter sig. Det tillsammans med den gällande turiststrategi, varumärkesarbete och satsningar på Mat Åland etc. så stärker varumärket totalt.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Det som ni nämnde är ungefär det som finns i ÅSUB- rapporten som jag har tittat åtminstone en del i. Men det är ju mera siffror på hur många besök och vad de konsumerar osv.
Men det som jag är ute efter är den strategiska undersökningen. Vad kan vi ändra på strukturerna?
Den strategiska marknadsrapporten som ni talade om så jag tittar fortfarande på effekterna. Ena året talar vi om att det är lite kallt, det har inte fungerat och turistsäsongen var 7 eller 14 dagar osv. Vi ser hela tiden att siffrorna på övernattningarna går ner och de går ner och de går ner. Varje år hittar man någon förklaring. Men tittar man 5-10 år bakåt så tyvärr är det bara neråt, neråt, neråt, trots alla satsningar och vackra ord som sägs här. Det är därför som jag ser att det finns ett behov av den här.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Vi har haft otaliga turismdiskussioner här lagtinget, det kommer olika idéer osv. Det är ändå väldigt viktigt att branschen är intresserad av att vidta åtgärder, att man tillsammans med branschen bygger varumärket och bygger en spännande turistdestination.
Är det här som ltl Toivonen efterfrågar någonting som branschen har efterlyst?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag håller med ltl Toivonen att vi behöver belysa landturismen på ett bättre sätt, se vad som saknas och hur vi kan förlänga vårsäsong på Åland.
Däremot, precis som det har sagts här i tidigare repliker, så ses detta över precis just nu i och med att man tittar på landturismen.
Men, jag håller med, vi behöver sätta ett större fokus och inte hela tiden bara vara glada för att färjorna lägger till i Mariehamn och i Långnäs. Det är ju faktiskt så att om de inte skulle lägga till i Mariehamn och i Långnäs så skulle de inte få sälja taxfree.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag sällar mig till dem som stöder den här tanken som ltl Stephan Toivonen lyfte upp här.
Men det är inte så enkelt bara att göra en strategisk marknadsundersökning och tro att man hittar lösningarna att få turisterna att gå iland och stanna här.
Det här är inte någon ny diskussion. Under den första perioden när jag satt i lagtinget så hade vi ganska omfattande diskussioner just om statistiken om inresande och de som verkligen går i land och övernattar. På den tiden diskuterade vi med näringsminister Lasse Wiklöf. Han var ganska kritisk då till statistiken på inresande för det är inte den som vi är intresserade av. Vi är intresserade av dem som verkligen kommer hit, stannar iland och lämnar pengar ifrån sig.
Om man ska göra en sådan marknadsundersökning så borde man kanske bygga på den och titta på vilka åtgärder man kan vidta för att komma till målen att man får en ökad övernattning här. Det är viktigare än att titta på statistiken över och marknadsundersökning om varför övernattningarna har minskat.
Som ltl Toivonen sade så har vi byggt ut olika anläggningar under årens lopp för att öka övernattningarna. Men tyvärr visar det negativt siffermässigt när det gäller statistik.
Vi vet att många inte berörs av den här statistiken. Stuganläggningar som har färre än fyra eller fem stugor så behöver inte lämna in statistik på övernattningar. Det finns också ett litet mörkertal i den här statistiken.
Jag är tacksam att ltl Toivonen lyfter upp den här frågan igen. Jag skulle i så fall vilja att man fyller på med att komma med åtgärdsförslag för framtiden. Vad kan vi göra bättre? Vad kan vi göra rätt för att få ökade övernattningar? Det är viktigare för framtiden.
Ltl Holmberg lyfte generationsväxlingen. Det är ett stort problem åtminstone i stuganläggningar, det kan jag se själv, åldern kommer emot. Man har en stuganläggning på nio stugor och det är inte självklart vem som fortsätter och om det fortsätter. Det är inte bara jag utan det är många med mig. Redan nu står många tomma och det finns inte någon fortsättning. Här borde man komma på lösningar. På något vis måste man lösa den här generationsväxlingsproblematiken för att få anläggningar att fortsätta.
Jag tycker att man borde återinföra investeringsstöd på uppgradering av stugorna. Nu får man investeringsstöd enbart på nybyggnationer. Med de krav som är på nybyggda stugor idag så är det ingen billig affär om man ska starta. Man ska inte vara medellös när man bygger upp en anläggning idag. Jag tycker att landskapsregeringen borde titta på investeringsstöden när det gäller uppgradering av stugor. Underhållet ska fungera ändå, men just uppgraderingen, så att man kommer upp i den statusen på stuganläggningar som intresserar gästerna.
Vi har 60- och 70-tals anläggningar idag som kanske inte är intressanta för turisterna. Idag vill alla ha bekvämligheter med sig hemifrån till stugan. Man vill ha diskmaskin, internet och allt. Man vill inte gå ner i status när man far på semester. Man vill kunna sitta framför sin padda och titta vad som händer i omvärlden också.
Det är bra att den här frågan lyfts igen. Den här frågan kan väl aldrig bli för mycket belyst. Jag tycker också att landskapsregeringen borde ta fram en strategi på vilka åtgärder man kan förbättra för att göra så att det blir intressant att driva turistverksamhet igen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är ju inte så, ltl Brage Eklund, att landskapsregeringen nu plötsligt skulle ha glömt bort hela den här sektorn. Det arbetas aktivt, framförallt kring olika teman om hållbar turism och annat också. BSPC och lagtinget är ju involverat i ett sådant parlamentariskt arbete. Det här är ingenting som man har satt vid sidan om, utan det är någonting som man aktivt arbetar med.
Jag vet inte om strategisk marknadsundersökning är den rätta vägen att gå. Snarare borde man i sådana fall ha en dialog med branschen om vad de begär och hur de ser framöver. Jag tycker att man i samband med budgetdebatten kunde diskutera lite mera, kanske en allmän diskussion om turismens utveckling.
Vad gäller marknadsundersökning, anser faktiskt Ålands Framtid att det här är rätt väg att gå? Normalt brukar ni vara mera framåtsyftande.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tyckte att det var ganska framåtsyftande när jag påpekade att man borde vidta åtgärder för framtiden. Att man gör en strategisk marknadsundersökning och vilka åtgärder landskapsregeringen kan vidta för att förbättra situationen.
Strategisk marknadsundersökning om vad som har hänt är visserligen bra men det finns ganska mycket statistik redan idag.
Jag menar att man borde blanda in vilka åtgärder man kan göra för framtiden för att förbättra den här situationen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Visserligen, visst kan det hjälpa företagare att man nu tar fram en marknadsundersökning. Men det gäller ändå för den egna businessen att se vart kunden är på väg, vilka behov som kunden har och vilka beteendeförändringar vi ser hos våra kunder för att få dem att komma till Åland.
Jag tror inte riktigt att det hjälper att vi kommer med något dokument som någon eventuellt läser. Är man i den här branschen så måste man ha fingertoppskänsla och faktiskt arbeta med på vilket sätt vi kan locka hit människor.
Vi ser att sådana här stora events som ordnas drar folk, bl.a. skördefesten på hösten. Det är det hållbara, det unika som vi har på vår holme.
När det gäller framtidens ungdomar och andra som turistar, så precis som tempot har skyndat på så har också semestern och annat skyndat på, man kanske inte längre har en månad när man sitter på en stuga utan man gör mycket annat.
Ska man klara sig framöver så måste man nog göra annat än bara (…taltiden slut).
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag är inte kritisk till den marknadsföring som är idag när det gäller att lyfta upp på Åland som destination. Det är klart att allting kan göras bättre.
Det är de framtida åtgärderna för att bevara turismen och helst öka den som jag hellre ser att man vidtar åtgärder för. Där lyfte jag upp generationsväxlingen och investeringsstöden för att höja standarden på stugorna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Ltl Eklund tog upp alla de anläggningar som man har satsat på under åren och ändå så minskar övernattningarna. Jag vill säga att de anläggningar som det har satsats på så har nog varit positiva satsningar. Jag är övertygad om att nedgången i övernattningar skulle ha varit mångt mycket större om inte dessa anläggningar skulle finnas.
Tittar man lite vad som är i röret under de senaste åren så kan vi se Pommern, konstgräs, friidrott, Bomarsundsområdet, gästhamnsprojekt, matprojekt, Convention Bureau och vi har varumärkesarbete. Det har sällan satsats så mycket på att skapa ett Åland som ger reseanledningar.
Sedan kan det vara ett problem för Visit Åland, och där tror jag att jag läser lite mellan raderna, för vi har så väldigt mycket som vi erbjuder. Frågan är om vi måste bli spetsigare. Måste vi koncentrera krafterna, verktygen på färre produkter? Det är väl här som revideringen av turiststrategin blir intressant också. Man kan inte vara bäst på allting.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Alla satsningar som ltl Holmberg räknade upp är jag absolut inte emot. Jag tycker att det är bra att man lyfter upp dem, det är välkomna satsningar.
Men om vi ska öka övernattningarna på sikt så måste vi också ha anläggningar som är attraktiva. Jag ville lyfta upp att vi har stuganläggningar idag som ligger långt efter den standard som efterfrågas. Då måste landskapsregeringen vara öppen för att stimulera möjligheterna för att höja standarden på dem.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag glömmer bort att jag inte har anförande så jag blir lite ivrig.
Åland har ett helt annat konkurrensläge idag och har haft de senaste åren jämfört med för 20 år sedan. Idag reser du som nordbo söderut för samma peng till Medelhavet än om du väljer Åland. Vi konkurrerar också med helt andra aktörer idag.
Jag håller med ltl Eklund, man måste titta på generationsväxlingen. Det är inte någon rolig graf att ta med till banken och begära lån när man visar övernattningsstatistiken. Spetsen är tyvärr åt fel håll.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det är ingen konflikt mellan ltl Holmberg och mig i de här åsikterna.
Jag ville lyfta den här frågan, just åtgärderna för att man ska vidhålla de här övernattningarna som man har idag. Vi vet att det är många hotell som har höjt standarden här i Mariehamn. Det är bra, det är roligt att det faktiskt sker förändringar. Men många stuganläggningar ligger efter i standarden idag för att vara intressanta för turisterna att komma till Åland.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Fru talman! Bästa lagting, ltl Eklund var inne på åtgärdsförslag, och det var det som jag avsåg också, att det här inte ska vara marknadsundersökning, vilket vi har haft.
Jag skrev att man ska utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland vilken förutom att granska enskilda marknadsföringsåtgärder av Åland även granskar utbudet av olika varor och tjänster, prissättning och strukturen i branschen mot bakgrund av skatteundantaget.
Grejen är att före man har gjort en strategisk marknadsundersökning, som jag kallar den för, så vet man inte vilka punkter som är de viktiga. Är det de som ni nämnde eller de andra? Jag är ute efter brädden.
Fru talman! Jag fortsätter med det som jag hade från början.
Jag nämnde tidigare Jacobs Lines. Jag ser likheten där. På samma sätt som Jakob Lines gick från att vara en turistfälla som drog in pengar så har sjöfarten, som baserar sig på skatteundantaget, till allt högre grad blivit den del som drar nytta av skatteundantaget, medan den landbaserade turismen tydligen har satts på undantag.
Ltl Holmberg nämnde också att övernattningsstatistiken går åt fel håll. Jag vill att vi ska kan ändra på det och sätta Åland först före resten av dem som dra nytta av det.
Det är kanske så att vi måste fråga oss varför vi fick skatteundantaget, och vad vi ska göra med det. Vilken nytta kan vi ha av det?
De flesta som reser med taxfree-fartygen idag passerar Åland utan att ens märka att de gör det. Barerna stänger inte ens längre.
För många år sedan ändrades turlistorna för kryssningarna så att resenärerna inte ska behöva gå iland överhuvudtaget. Vi har även haft ändringar i reglerna för taxfree-handeln som gjort att resenärerna går allt mer sällan i land. Kryssningsresenärer som reser tillbaka klockan 9.00 på morgonen hinner nog inte spendera alltför många euro i stan.
Bästa lagting, vi måste fråga oss hur vi vill ha det i framtiden? Jag förstår mycket väl att rederierna vill sälja olika slags resor. Till dem som reser till och från Åland, till dem som kryssar och bara passerar Åland och sedan till dem de som byter båt i Mariehamn dvs. picknickresorna.
Jag är varken ute efter att vi ska förbjuda eller ändra på regler. Men frågan är, kan vi ha den här dialogen som talades om här exempelvis med rederierna. Kan vi det? Vill vi ha det? Skall vi ha det? Det är ord som har debatterats här i lagtinget. Vi vet att vi kan ha en dialog, jag anser att vi ska ha en dialog och vi ska sätta Åland först.
Fru talman! När jag funderade på det här ämnet så kom jag att tänka på bilindustrin som har sina miljöproblem och vi har tagit upp dem i andra sammanhang. Politikerna vill kanske att de bilar som säljs ska avge max 300 gram koldioxid. Detta kan industrin lösa på två sätt; antingen tillverkar de enbart små bilar som klarar gränsen eller så tillverkar de större bilar, mindre bilar och kanske en del elbilar för att klara gränsen i medeltal.
På samma sätt kunde vi ha en dialog med rederierna så att de genom exempelvis prissättning och marknadsföring ser till att en större andel av resenärerna går iland. Åland fick skatteundantaget och vi måste sätta Åland först!
Fru talman! Här kan jag igen ta ett exempel från Portugal. Flygbolaget TAP-Portugal är populärt även för dem som ska vidare till Brasilien. Men nu har TAP infört ett system att man kan stanna fem nätter i Lissabon, om man så önskar, utan extra kostnad.
Här är det precis tvärtom. Vi ålänningar vet ju att det är billigare att kryssa med färjorna från ändhamn till ändhamn än att hoppa på under vägen.
Fru talman! Som jag sade inledningsvis så står alltså landturismen för 4 % av Ålands BNP, men den har minskat sedan 2009 och andelen övernattningar har halverats på 20 år. Det innebär att om trenden fortsätter så är den landbaserade turismen avvecklad om 20 år.
Vi har nog, som jag nämnde, haft många fina satsningar under åren också; simhallar, Alandica osv. och trots dessa så har övernattningarna minskat.
Av den orsaken har jag skrivit denna motion om att landskapsregeringen borde låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Tidpunkten är väldigt lämplig eftersom ÅSUB just nu håller på att planera nästa turistundersökning. Den görs normalt vart 5:e år. Det innebär att den som gör denna strategiska marknadsundersökning kommer att ha synnerligen färsk statistik, och rimligen kan man också påverka och låta ÅSUB göra specialanalyser.
Men, fru talman, det skatteundantag som är nyckeln till färjtrafiken till och från Åland, och då landturismen sedan 20 år har minskat sin andel, så blir den stora frågan om skatteundantaget även kan bli en av nycklarna i denna strategiska marknadsundersökning för Åland.
Av denna orsak så skrev jag den tentativa rubriken ”Ålands landbaserade turism 2030 – En vision i ljuset av skatteundantaget.” Men Åland skall vara först. Tack, fru talman!
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Ltl Toivonen nämnde i sitt anförande dialogen med rederierna. Ska det vara en dialog och hur ska den fungera? För min del ser jag att det finns en dialog. Jag anser att vi är helt beroende av dem. Det är färjerederierna som gör att vi är tillgängliga. Det är färjerederierna som ser till att vi har en hög turtäthet. Det är färjerederierna som också gör att det är ekonomiskt tillgängligt att fara hit, om jag till exempel jämför med Gotland. Det är färjerederierna som säljer massor med sportpaket till Åland, de se till att våra idrottshallar fylls året runt och det är de som ger färg åt vårt idrottsliv.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jo, nog förstod jag det som ltl Winé sade.
Men, som jag sade, grunden är fortfarande att landturismen minskar, inresande minskar och andelen av BNP minskar. Vad kan vi göra åt det?
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Så är det. Men då måste vi kanske se, vad gör vi på land på Åland? Vad försöker vi sälja, till vem och hur? Hur tillgängliga är vi? Hur har vi öppet under helger till exempel? Vad kan vi förbättra? Vi måste istället se vad vi kan göra på Åland här inom landturismen tillsammans med näringslivet? Vad kan vi göra för att öka landturismen?
Jag tror att det är fel att börja leta efter att. rederierna t.ex. inte släpper iland passagerarna. Däremot måste vi se till att passagerarna vill gå iland och att vi har tillräckligt mycket attraktivt på Åland och där kan vi bli bättre i samklang med näringslivet och myndigheter ihop. Hur kan vi utvecklas? Jag har förstått att det jobbas bra på detta. Se på alla projekt som har nämnts! Ja just det, ltl Toivonen var inte med i utskottet då. Men det jobbas framåt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag har inte på något sätt sagt här att det är det ena eller det andra, utan jag bara lyfte fram olika saker.
Som jag sade, före en sådan här strategisk marknadsundersökning har gjorts så vet man ju inte vad man ska göra. Allt det som ltl Winé sade har ju gjorts.
Men jag går tillbaka till siffrorna som visar hur landturismen minskar år från år. Jag tycker att vi ska göra någonting åt det och försöka tillsammans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Tack, fru talman! Bästa lagting, jag håller ett kort anförande för jag blir så ivrig när jag har replik så att tiden inte riktigt räcker till.
Jag tycker att det är en lite märklig diskussion som ltl Toivonen väcker till livs igen. Att man lite ska peka finger åt rederierna, ungefär som om de överutnyttjar skatteundantaget.
Dels ska vi vara glada åt att vi har den mängd avgångar och ankomster i princip varje timme, dygnet runt, varje dag, året om. Jag tror tyvärr att det kommer att komma en dag när vi ruskar på huvudet och tänker tillbaka på hur bra förutsättningar vi hade för att locka övernattningar till Åland tack vare våra rederier. Det är lite upp till den landbaserade turismen att nyttja det här på ett ännu bättre sätt än vad man gör idag.
Tittar vi på rederiernas betydelse inte bara för landturismen utan för hela Åland med tanke på sysselsättning och intäkter så är det helt emot min princip att man på något sätt skulle ifrågasätta deras varande genom någon form av passageraravgifter etc. som tidigare har varit på tapeten.
Angående generationsväxlingsproblematiken som ltl Eklund tog upp i debatten så finns det faktiskt möjligheter idag redan att ansöka om medel via europeiska investeringsfonden. Det var något som lagtinget klubbade för cirka ett år sedan. Sedan finns också Finnvera som en möjlig medfinansiär. Det finns ju redan möjligheter idag utan att landskapsregeringen ska behöva göra ytterligare åtgärder där. Tack.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tänker ta upp en sak som ingen har nämnt här tidigare när vi pratar om ytterligare åtgärder och sådant.
Jag återknyter till ltl Winés tal om vi hur vi håller öppet och hur vi välkomnar de turister som kommer.
Men sedan finns det en sak som vi inte nämner så jättemycket och det är att det är väldigt dyrt på Åland. Jag vet bara när min syster med tre barn kom hit och de gick ut och åt pizza så betalade de fyra gånger mer än vad de skulle ha gjort hemma i Uppsala. Det här är ett problem speciellt nu när man ser på hur mycket mindre reell lön folk har att röra sig med. Då väljer man inte väldigt dyra resmål, utan man tar billiga flyg till billiga sydeuropeiska länder istället. Man får mer för sina pengar där nere. Det här är någonting som vi också måste se på. Det är en reell sak som påverkar, speciellt de som kommer från närområdena.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det stämmer. Där blir det också lite hönan och ägget. Ingen vill väl med avsikt ha ockerpriser på något sätt. Man prissätter för att man ska klara sig. Är volymen för liten så blir priset per kund större.
Sedan måste man se en helhet också. Jag ser hur mycket billigare det är att åka till Åland jämfört att åka med bil för en familj till Gotland. Det är avsevärt billigare. Jag tror att det var fem-sex gånger billigare för en familj med bil att åka till Åland än just till Visby. Så det gäller att se helheten. Men visst är det ett problem, speciellt när kronkursen också fluktuerar.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, jo det är sant. Det är billigt att komma hit. Men hur ska man ha råd att stanna här? Det är det som vi diskuterar, folk ska faktiskt komma hit och stanna flera nätter. Tyvärr, där spelar matpriser och liknande roll.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Att hela tiden vara varse om sitt nuläge är ju bra. Därför är ÅSUBs femåriga undersökning, som har börjat nu, väldigt viktig. Vi får en bra bild över vilka som kommer till Åland, hur länge man stannar, varför man kommer osv. Det är alltid bra att ha örat mot marken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Som jag sade så tror jag att vi alla här talar för den landbaserade turismen, ingenting annat.
Det som jag nämnde här tidigare var att om vi ser på ÅSUBs statistik så från 2009 så har inresandet minskat och övernattningarna har minskat. Det ser vi under 10 år och om trenden fortsätter så om 20 år finns det ingen landbaserad turism i ordets rätta bemärkelse. Det ser jag som ett problem. Ser inte ltl Holmberg det på något sätt som ett problem som borde undersökas lite mera än bara den här vanliga femårsundersökningen?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Nej, så krasst ser jag inte på verkligheten att vi skulle vara i en nedåtgående spiral som vi aldrig bottnar i. Jag tror nog att vi har nått botten när det gäller de totala övernattningarna på Åland. Den nedgången har sina orsaker. Dels kanske produktutvecklingen inte har varit tillräckligt stark men den växer nu igen, speciellt med tanke på turiststrategin, och dels speciellt angående stugbyar så har vi haft en generationsväxling så att antalet stugor har minskat.
Inresandestatistiken tycker jag att är helt irrelevant. Jag har aldrig tyckt om den, jag har inte tyckt att det har varit en parameter som är så viktigt att ta hänsyn till när vi pratar den landbaserade turismen på Åland. Statistiken är så avhängigt de färjor som trafikerar, årstider, dockningar, strejker och allt möjligt som påverkar den. Inresandestatistiken har ingenting med saken att göra om jag ska vara helt ärlig, enligt min åsikt.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Nej, jag håller med om det. Det är ju den landbaserade turismen och där har vi övernattningar som ett mål.
Jag känner igen det, det är väldigt typiskt, vi har sett trenden i tio år att det har gått ner och ändå så förklarar man alltid bort det. Nu beror det på den lilla orsaken, nu beror det på den och nu var det kallt den månaden osv. Det är så väldigt lätt att försöka hitta de små orsakerna till varför det var sämre i fjol. Men titta 10 år bakåt, då var det 500 000 övernattningar och nu är det 416 000, men ni är övertygad om att det svänger nästa år. Tyvärr så är jag rädd för att det inte gör det om vi inte försöker göra någonting aktivt.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag gillar ltl Toivonens engagemang i den här turistfrågan, absolut.
Däremot tycker jag att någonstans är det inte enbart det offentligas roll att skapa ett attraktivt Åland och öka övernattningarna. Det finns en bransch som också ska ta ansvar och gör det.
Vi är i en av kanske världens mest konkurrensutsatta marknader just nu också.
Tittar vi på vad landskapsregeringen har åstadkommit och åstadkommer så räknade jag upp det i en replik men jag gör det en gång till; Pommern, konstgräs, friidrott, Bomarsund, gästhamnsprojekt, matprojekt, Convention Bureau och varumärkesarbete. Listan är lång och kostnaderna är ganska höga för alla de projekten sammantaget. Men allt detta syftar till att göra ett Åland som ska skapa resandeanledningar och det kommer det att göra.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Även jag, lika som min kollega John Holmberg, kände att jag också måste engagera mig i den här diskussionen.
Jag upplever inte, som ltl Stephan Toivonen, att det är så pass mörkt och svart som han beskrev det i debatten.
Att bara lyfta att den landbaserade turismen minskar, men när vi i arbetsgruppen för BSPC har analyserat kring hållbar turism så visserligen minskar antalet personer men de pengar som de lämnar efter sig ökar. Det betyder att det är en ny form av kund som väljer att komma till Åland. Det hänger lite ihop med det som ltl Igge Holmberg sade. Eftersom man ändå erbjuder en så pass exklusiv men också kostsamt paket så är det också människor som har mera pengar. Jag ser det inte som en negativ sak och så där nattsvart att vi inte kommer att ha någon turism kvar.
Vi borde snarare föra en dialog vilken turism och turismsatsningar som vi vill ha på Åland. Vilka människor ska resa hit?
Om man ser det ut det hållbarhetsperspektiv så är det ganska absurt att vi ska sätta oss på ett flygplan och flyga långa vägar för att fara till främmande stränder och sola så billigt som möjligt, lämna efter oss allt skräp och avfall och sedan flyga hem. I Asien har man behövt stänga vissa stränder därför att de är så pass smutsiga och man klarar inte av avloppet och de avfall som turisterna lämnar. Det är fullständigt ohållbart.
Det ser vi också på Åland, trots att det jobbas på för fullt så måste vi se det som en helhet. Vilken helhet erbjuder vi på Åland? Vad har vi för vattenkvalitet? Kan man simma juli månad i våra vikar? Vilken upplevelse vill kunderna ha? Det här är någonting som vi tillsammans borde se över både inom miljöområdet, näringslivsområdet och framförallt ur ett hållbarhetsperspektiv, för att kunna garantera turismen framöver.
Om man tänker på vad kunderna vill ha framöver och varför Åland skulle vara attraktivt så kom det fram här i BSPC-rapporten att det är de naturnära upplevelserna som man är villiga att betala ganska mycket för. Som ltl Brage Eklund sade så bor man väldigt exklusivt men får uppleva någonting unikt. Det unika är att få äta fisken som man själv har fiskat, simma i ett rent hav, cykla och andas in ren luft och se den vackra naturen, att fritt få utnyttja mark och skog och uppleva svampplockningssäsongen eller bärplockningssäsong. Det är någonting som är alldeles unikt för den urbana uppstressade människan idag.
Det här är ett mycket mera avancerat koncept och inte alls ett negativt område att diskutera. Åtminstone jag och mitt parti ser snarare väldigt positivt framöver bara vi fortsätter i en hållbarhetsriktning där vi arbetar aktivt för att få renare vatten, bra fiskevård och framförallt en turism som är av en sådan hög kvalitet att vi kan garantera att den är hållbar och har lågt CO2-utsläpp. Tack.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Jag är glad att ltl Sara Kemetter har en positivare inställning till turismen, för negativismen kantrade lite väl mycket här.
Grundtanken är bra i Stefans Toivonen förslag, att vi ska veta mera vad vi gör och också ha en åsikt om vart vi är på väg.
Man kan ändå konstatera när man tittar på statistiken över övernattningar att under de senaste åren 2015, 2016 och 2017, så har vi aldrig tidigare någonsin haft så mycket övernattningar på hotell.
Ser vi på båtturismen, småbåtsövernattningarna, så är det precis likadant. Stugorna däremot sviker, av olika orsaker. Jag hinner inte gå in på det nu. Men nattsvart är det absolut inte. Vi har mycket gott att bygga vidare på.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Tage Silander som också lyfte diskussionen på ett lite positivare och högre plan.
Vad gäller problemet med stugbyarna så har turismföreteelsen förändrat sig. Business är tidens melodi. Dagens människor har inte ens möjlighet att vara en månad eller två veckor lediga i sträck. Man har väldigt korta semestrar. På den tiden kanske man vill ta en stadstur och använda sin korta tid. Det sättet som man jobbar på och det sättet som man också semestrar på har ändrats. Istället för att tänka att samhället nu med skattepengar ska gå in och betala extra stöd för att rusta upp dessa stugor så kanske vi måste börja tänka om. Vad är ett hållbart alternativ än att bara tänka som vi alltid har gjort?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter. Jag håller med om att det var ett positivt anförande. Det behövs för turismen är positiv.
Det som ltl Kemetter nämnde i en replik i det här ärendet handlade om evenemangsturismen. Här har vi en stor samsyn. Jag tror att evenemangsturismen har en jättepotential. Vi på Åland har ett starkt föreningsliv och vi har väldigt många evenemangsorsaker både när det gäller landsbygd och stad, kultur och idrott etc. Här tror jag att det finns en potential där volymen människor utgörs av deltagarna själva, året om tack vare våra fina anläggningar. Här tror jag att det finns någonting att göra ännu bättre. Det är lättare att göra någonting bra som man redan är ganska bra än att försöka göra någonting bra som man inte är så bra på.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det stämmer ltl Holmberg. Evenemangen drar mycket publik och nya människor och det gör också kryssningsanlöpen, något som Mariehamns stad arbetar aktivt med att få in nya kryssningsbåtar till Mariehamn och få dem att verkligen stanna. Vi har ett helt koncept där vi verkligen kör runt dem på Åland och visar upp det fina vi har på Åland och därmed kunna öka handeln framförallt. Man köper små hantverk osv. det är ju där de pengarna finns.
Hamnbolaget har haft som krav att man också måste ha ordning på sitt avloppsvatten om man ska ta i land i Mariehamns hamn. Det är jag väldigt stolt över.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det som också är bra med det som ltl Kemetter lyfte upp, kryssningsturismen, är att den inte tar bort någonting annat. Vi kan ha fullt i alla våra stugbyar och hotell men ändå har vi oftast plats i hamnen för extra personer. De handlar och spenderar pengar och gör det kanske på ett sätt så att ålänningarnas vardag blir ännu roligare. Butiker kan se det som en nytta att t.ex. öppna tidigare en lördag eller söndag förmiddag för att det kommer kryssningsturister som vi i vår tur gagnas av. Turismen är betydelsefull på många olika sätt, inte minst för att förbättra lokalservicen för ålänningarna.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Bara för att nämna också kulturturismen, det har visat sig att de städer som satsar väldigt aktivt just på kultur, de får också under off season perioder nya människor intresserade att komma. Detta är någonting som ni vet att ligger mig väldigt nära hjärtat. Jag hoppas att man kunde satsa ännu mera på kulturturismen och inte bara på fotbollsturism. Och varför inte i framtiden satsa på friidrott nu när vi får en ny väldigt fin friidrottsarena?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! Jag vill också sälla mig till skaran av personer som nog tror att den här motionen och dess avsikt är god.
Jag tror faktiskt inte att vi behöver flera marknadsundersökningar, och att det är det som gör att vi får en bättre framtid inom den åländska turismen.
Jag tror att vi ska göra aktiviteter, göra saker nu.
Jag vill ge ett litet perspektiv. Jag har lite grann börjat engagera mig i turismen nu det senaste året. Jag har jobbat med det tidigare i mitt liv på Viking Line före jag blev heltidspolitiker i början på 90-talet och då ansvarade jag för stugor och hotell på Åland.
Om jag jämför den situationen med den vi har idag - nu när jag har bekantat mig med turist Åland på att ganska djupt sätt – så det är att vi har krympt ihop, det är färre aktörer. Men de aktörer som finns vill jag ta av mig hatten för, för de flesta av dem är väldigt professionella idag och målinriktade. Jag vill nog sälla mig till den skara personer som vågar tro på den åländska turismen. De aktörer som finns är väldigt kunniga människor och målmedvetna.
Däremot är naturligtvis alla beroende av den miljö man arbetar i, att det finns bra förutsättningar och sådana system som gör att man kan vara konkurrenskraftig med omkringliggande regioner.
Jag vill också sälla mig till dem som tycker att vi ska glömma inresandesiffrorna. Övernattningar har en viss betydelse, men inte ens det, de facto handlar det om hur mycket pengar som varje turist lämnar efter sig på Åland. Det är sist och slutligen det avgörande för hur viktig den här näringen är för Åland. Det är utan tvekan så att vissa målgrupper lämnar mera pengar och vissa lämnar mindre.
Där som antalet har betydelse, det är för att upprätthålla trafiken till och från Åland. Det är sist och slutligen grunden för att vi ska kunna ha vår turism, att våra rederier anser det befogat att upprätthålla trafik mellan Sverige och Åland och Åland och Finland och också Åland och Estland. Där har volymen betydelse, det kan vi inte räkna bort.
Men för den landbaserade turismen så har det väldigt liten betydelse. Pengarna som kommer in på konto, det är de som är avgörande om det går bra eller om det går dåligt, inte är det antalet personer sist och slutligen.
Jag vill säga att jag tycker att det finns en hyfsat bra övergripande strategi. Det finns goda saker som sker här på Åland. Vi har byggt fantastiska idrottsanläggningar. Jag håller helt med ltl John Holmberg, idrottsturismen är fantastisk på Åland. Den borde på något sätt uppskattas mera än vad den gör, tycker jag. Man behöver bara gå ut här i Mariehamn för att se hur mycket människor det rör sig framförallt under helgerna, både ungdomar och föräldrar som följer med idrottsturismen. Den goodwill som den ger till Åland ska man inte underskatta heller.
Sedan har vi golfbanorna som håller klass. Vi är väldigt bra konkurrenskraft där.
Det stora som kommer att ske de närmaste åren är gästhamnarna. När Central Baltic projekten, som nu är godkända, är förverkligade så om några år så kommer vi att ha en helt annan servicenivå och utbud för gästande turister än vad vi har idag. Utnyttjar man det på rätt sätt så kan det betyda väldigt mycket pengar in i det åländska samhället. Då gäller det att man med öppet sinnelag ser vilka möjligheter det ger, att man börjar samarbeta med varandra kring gästhamnarna. Om vi tittar lite längre in i framtiden så tror jag faktiskt att gästhamnarna kommer att bli någonting av skärgårdens servicecenter, för det är där som det kommer att finnas kraft och service i framtiden.
Sedan vill jag också slå ett slag för Bomarsund. När det kommer att förverkligas i sakta mak här så har det internationell bärkraft. Jag hoppas att vi ska kunna utnyttja Bomarsund turistiskt på ett helt annat sätt än vad vi har gjort hittills.
Fru talman! Sedan vill jag naturligtvis ta upp naturturismen, det som ligger mig varmast om hjärtat, och som ltl Kemetter var inne på. Jag tror ändå sist och slutligen att det är där som vi har vår framtid. Det som är naturligt för Åland, vi har en fantastisk natur som är hyggligt oförstörd och ett lugn som är svårt att hitta på andra platser. Detta i kombination med vår strategiska position mellan två stora tätområden; Stockholmsregionen och Tammerfors-, Helsingfors- och Åboregionen, gör att vi har ett unikt läge. Det måste vi försöka utnyttja på bästa möjliga sätt.
När det gäller naturturismen så tror jag att vi kan göra väldigt mycket när det gäller aktiviteter och att tillgängliggöra dem för våra besökare. På något sätt så finns det så många oslipade juveler som bara ligger och väntar på att bli upptäckta, även för oss ålänningarna. Hur många av oss har varit ute i den södra skärgården, söder om Mariehamn här, och sett vilka fantastiska områden som finns där till exempel? Detta bara för att nämna ett litet exempel. Åland är på det sättet en väldigt oupptäckt diamant för de allra flesta.
Eftersom jag själv är lite engagerad i det och jag har arbetat lite grann med fastighetsverket, så det fantastiska med Ålands småskalighet är att det har gjort det lite svårt ibland att skapa aktiviteter och tillgängliggöra naturen. Men i och med att fastighetsverket har tagit över den gemensamma naturresursen som är 26 procent av allt vatten som finns på Åland - jag tror att det är 4-5 procent av landområdena - så har det skapat en starkare aktör som också kan medverka tillsammans med turistnäringen och andra näringar för att utveckla naturturismen. Jag ser ett embryo där till någonting som kan bli fantastiskt bra om vi tittar några år framåt i tiden.
Fru talman! Eftersom det finns ett visst engagemang här i salen för turismen så vill jag avsluta med att passa på att säga att Visit Åland har sitt årsmöte den 26 april på Havsvidden. Alla är hjärtligt välkomna dit och diskutera men framförallt också ta del av den för föreläsning som kommer att hållas där. Jag vågar lova att det är hög klass. Samma föreläsare fanns med på höstmötet i Kärringsund. Jag brukar inte bli så lätt imponerad nu för tiden efter att ha passerat 60, men det var en föreläsare som verkligen gick över allt annat. Han har gjort utrymme i sin kalender för att komma hit och hjälpa oss och föreläsa om hur man marknadsför turistprodukter, men också framförallt vikten av aktiviteter. Det är aktiviteter som gör att människor väljer resmål. Stugor, hotell och allt sådant måste naturligtvis vara i skick och vara bra, men det är inte det som avgör vart man far. Det man vill göra och det man vill uppleva, det är det som avgör vart man reser. Tack för det.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Man kan tänka att det är så bra nu. Men om man tänker på hur det var på nittiotalet i Eckerö; två butiker, kaféer, kiosker, restauranger och nu finns det ingenting. Det måste ju finnas en orsak. Vad är den orsaken? Har Åland blivit så otroligt tråkigt att åka till? Eller är det - nu känns det ungefär som att svära i kyrkan när jag säger det - men är det så att rederierna inte vill att folk ska gå av på vår ö? Vill de ha dem ombord och få ut alla dessa pengar som vi sitter och pratar om? Vi vill att de ska lämna så mycket pengar som möjligt på Åland. Kan det vara precis tvärtom? Vi kanske inte ska diskutera rederierna på samma gång som vi diskuterar landturism, för vi vill båda två har turisternas pengar.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är helt klart på det sättet som ltl Holmberg säger. Rederierna är aktiebolag som ska tjäna pengar till sina aktieägare, inte är det något annat.
Däremot är deras verksamhet en förutsättning för att vi också ska kunna utveckla den landbaserade turismen, för den största volymen kommer via fartygen.
Hoppeligen i framtiden ska vi kunna få flera människor som kanske flyger hit, men det vet vi inte.
Orsaken till att jag ser positivt på det här är att de nya bokningssystemen och de nya sätten att marknadsföra och kommunicera har medfört att den landbaserade näringen håller på att bli mycket starkare idag än vad den var för kanske 30 år sedan när jag senast jobbade inom näringen. Det finns en helt annan styrka och förmåga att skapa sin egen framtid än vad det fanns då.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Någonstans måste vi ändå börja fundera på hur vi kan få folk, alla dessa som picknickkryssare varje dag, att stiga av färjorna. Tänk om vi bara fick i land dem 2-3 timmar, de kunde komma in i Mariehamn och spendera sina pengar, få en liten smak av Åland och känna att hit vill jag åka tillbaka på semester. Att kunna erbjuda det här stora smörgåsbordet när de kommer i hamn, alltifrån fiolspelande till små kiosker där man kan handla saker. Men nu sitter de bara ombord på färjorna och det här är ett problem.
Naturturism, absolut, den är jätteviktig, men nog vill vi ha en pulserande stad. Turistsäsongen blir bara kortare, kortare och kortare. När man pratar med handlare idag, t.ex. förra veckan när det var påskmarknad så sade de: ” Å vad härligt det är folk på stan. Jag ser faktiskt en människa som går på stan”.
Vi måste få mera människor, vi måste få en puls annars tror jag inte det finns så många butiker kvar snart, i alla fall inte i centrum.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag håller helt med ltl Holmberg när det gäller staden och att vi måste få mera puls i staden och mera aktiviteter.
Jag tycker inte man ska titta på de så kallade picknickresenärerna och tittar avundsjukt på dem. Det är kunder som rederierna har sett till att de har fått till sina fartyg och det fungerar på ett vis.
Vi ska se rederierna och fartygen som ett transportmedel som vi kan få hit våra kunder som vill komma hit till Åland och besöka våra sevärdheter, komma ut och fiska och spela golf osv. Picknickresenärerna är också bra kunder, men det är kanske inte dem vi ska titta mest på. Vi ska titta på vilka målgrupper det finns i Sverige, i Finland och från andra ställen som vill komma hit, och som vill komma hit på ett väldigt förmånligt sätt genom att vi har så bra trafik till och från Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund som pinpointade viktiga bra saker. Det var också av bra att ltl Nordlund tog upp på golfen för den hade jag glömt bort på min lista på åtgärder som är på gång.
En viktig sak som ltl Nordlund lyfte upp är mjukvaran, servicemindskapet hos turistföretagarna idag. Vi har kanske färre turistföretagare men de har blivit proffsigare. Det är exakt det som det handlar om. Det är där konkurrenskraften finns också. Man tar emot kunden på ett ännu bättre sätt och man sköter om sin kund på ett ännu bättre sätt än kanske någonsin tidigare. Det borgar också för att vi ska ha en stark framtid. Det finns en stark framtidstro.
Sedan tycker jag också, precis som vi har diskuterat tidigare med ltl Nordlund, att båtturismen bara är i sin linda ännu och den kommer att vara till gagn för hela Åland, inte minst för skärgården.
Och evenemangsturismen än en gång. Så det finns nog goda exempel på hur vi ska få det här att lyfta.
Ltl Roger Nordlund, replik
Jag håller helt med där.
När det gäller proffsigheten så tycker att den har utvecklats väldigt bra bland turistföretagarna, de som nu aktiva.
Jag slås också av hur väldigt duktiga hantverkare, mathantverkare och alla sådana som vi har på Åland. Det är någonting som vi kan vara väldigt stolt över egentligen.
Det ligger lite i det åländska att vi är så dåliga och alla andra är bättre, men inte sjutton är det så. Vi är jättebra på många saker på Åland. Vi har fantastisk mat som vi kan producera och rena och fina råvaror.
Eftersom det är min sista replik så ska jag säga att en produkt som vi faktiskt är världsbäst på är trollingfiske efter lax.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Exakt så, det är rätt inställning ltl Nordlund. Vi är ju de facto bra. Tittar vi på Visit Ålands trycksak, den som kom ut i år, så tror jag att det är den bästa som någonsin har gjorts för Åland. Det beror nog inte allt på oss själva. Vi lever i en konkurrensutsatt värld. Det finns väldigt mycket att välja på.
Men fortsätter vi på det spår som vi har varit inne på nu och har varit inne på de senaste 2-4 åren så borgar det här gott.
Jag håller också med ltl Nordlund att det inte är samma människor som vi konkurrerar om. De människor som vill göra en picknickkryssning är inte de som i samma stund kanske vill övernatta på ett hotell eller i en stugby på Åland. Det är olika klientel, olika sammanhang. Mängden människor som vi har som potential att komma till Åland är så pass stor att vi behöver inte konkurrera internt om dem.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Bästa lagting, jag noterade i anföranden och repliker att det talades om positivism. Det talades om negativism. Jag uppfattade det som att jag beskylldes för negativism.
Såsom jag uppfattade min motion så är den ju positivism, som ni skulle säga, dvs. att vi ska ha en strategisk marknadsföringsplan för att utveckla turismen för att kanske kunna öka med 125 % på 13 år. Grunden i det var att om det går som förr så har vi ingen landturism om 20 år. Att då säga och titta på siffrorna att om 20 år har vi ingenting, är det negativism att säga som det är?
Jag har siffrorna framför mig här nu, inte inresesiffrorna för dem kan man diskutera.
Men jag har övernattningarna. Från 1997 till 2017, kan ni gissa vilket år som hade minst antal övernattande? 2017! Och kan ni gissa vilket år som hade mest antal övernattningar? Ganska enkelt va? 1997! Det var då det högsta antalet 569 000. Det var väl efter det som vi har fått två simhallar, Alandica, museer och så vidare som borde ha ökat övernattningarna.
Det är klart att vi nu har satsningar som också ser jättefina ut, men det hade vi också för 20 år sedan, trots det har övernattningarna gått ner och fortsätter det så har vi ingenting om 20 år.
Det är därför som jag tycker att vi behöver en strategisk marknadsundersökning. Inte kan man veta vad det beror på före. Vi var inne på prissättning, produkter, tjänster och dialog mellan rederierna och landnäringen.
Som ltl Holmberg-Jansson nämnde så ser situationen lite olika ut i Eckerö nu och för 20 år sedan.
Jag vill bara säga att syftet från min sida var nog synnerligen positivt, men siffrorna är väldigt negativa. Ni kan titta på dem själva om ni inte tror på det som jag säger, ni brukar inte alltid göra det. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är så, ltl Toivonen, att man kan faktiskt vinkla siffror hur man vill så att man kan skapa den opinion man vill. Jag upplever att det blir negativt att prata just på det sättet som ledamoten gör. Man säger att 1997 var det så många och idag är det så lite. Hur mycket är det i pengar då? Hur mycket pengar lämnade en turist 1997 och vad lämnar en turist idag?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ltl Toivonen än en gång, det är väl bara hypotetiskt att kunna konstatera att turistövernattningarna har minskat. De har ökat i stan, de har minskat på landsbygden och hotellrummen har blivit flera i stan och de har minskat på landsbygden.
Konkurrensläget då? Det har blivit ett helt annat konkurrensläge idag än hur det var för 20 år sedan. Skulle vi inte ha gjort de satsningar som vi gjorde då, skulle vi inte göra de satsningar som vi gör idag så då skulle vi säkert tappa jättemycket övernattningar. Det är ju helt självklart. Men man kan inte säga att de satsningar som vi gjorde för 20 år sedan inte har gett resultat, det vet vi ju inte. Inte kan vi säga vilka som har kommit till tack vare de satsningarna och vilka som inte har kommit till. Tappet skulle kanske ha varit ännu större.
Jag är helt övertygad om att botten är nådd och vi kommer att få en bättre framtid till mötes. Inte kommer vi att tappa all turism som vi har på Åland.
Om man vill så kan man vinkla turiststatistiken på det sättet. Skulle jag ha mera tid så skulle jag plocka ut motsatsen åt ltl Toivonen. Det beror precis på hur man läser statistiken.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Som jag sade 1997 hade vi flest antal övernattande, i fjol lade vi minst antal övernattande. Varsågod, vinkla statistiken så att den går uppåt, ltl John Holmberg!
Ltl John Holmberg, replik
Räkna antal stugor som fanns i början på nittiotalet och det sätt man använde statistiken då. Tog man då i beaktande alla stugor eller använde man sig av stugbyar med fem eller flera stugor? Räkna den bäddkapacitet som fanns då kontra nu, då får man en helt annan statistik. Det är klart att om man har 2 000 stugbäddar i början av nittiotalet och har 900 i teorin idag, så det är klart att en högsäsong ger ett mindre avtryck idag än vad den gjorde då.
Sedan är frågan, precis som ltl Nordlund, ltl Holmberg och ltl Kemetter var inne på; vad ger turisterna? Det är klart att det finns en relevans och ett intresse av att vi har så många som möjligt som sprider sina pengar på Åland. Men det är också mängden pengar som blir kvar som är väsentligt. Det är ändå det som gör att turismen kan utvecklas och att man som turistföretagare har råd att investera, renovera och utveckla sin verksamhet. Det är det som är det intressanta. Det får vi reda på efter säsongen i år när ÅSUB är klar med sin marknadsundersökning för 2018.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag tror inte att den är klar så snart, men den kommer i alla fall.
Nej det är klart, de här övernattningssiffrorna innehåller alla olika former av övernattningar. Många andra tjänster har också blivit dyrare och bättre kvalitet och därför har det ändrat så att hotellen har ökat osv. Precis som ltl Kemetter sade så är konsumtionen per capita rimligtvis betydligt större nu än vad den var för 20 år sedan. Det gäller alla andra tjänster också. Vi får ju in mera per capita. Det är ju antalet som är det första, att få in flera personer, att få flera som övernattar och de konsumerar mera nu än för 20 år sedan.
Som jag sade, syftet var en positiv åtgärdsmotion.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
6 Ambulanstransporter i skärgården
Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 5/2017-2018
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Det är bredd i debatten i Ålands lagting. Vi har just i en timmes tid diskuterat turismens framtida möjligheter. Nu lämnar vi det helt och hållet och så går vi ut i den åländska skärgården och närmare funderar hur vi bäst där kan ta hand om skador av sjuka.
När landskapsregeringen lämnade sitt lagförslag om en omorganisering av den prehospitala sjukvården så trodde jag att man skulle ha lyft upp problematiken som finns i skärgården. Problematiken är känd. Det finns inga regelrätta ambulanstransporter i skärgården. Man måste från gång till annan försöka söka lösningar.
Nu valde landskapsregeringen att inte göra så. Det vore trevligt om man också här idag kunde komma med ett klargörande varför man helt lämnade bort det. Det har ju funnits goda möjligheter när lagstiftningen var på plats.
Därför valde jag istället att skriva en åtgärdsmotion om ambulanstransporter i skärgården.
Jag börjar med att göra ett liten historisk tillbakablick i min motion. Jag skrev: ”Historiskt sett har prehospital sjukvård enbart bestått i transport av patient från punkt A till punkt B.” Med prehospital menar man allting som sker utanför ett sjukhus eller utanför en vårdinrättning. ”Napoleon Bonapartes chefskirurg var en av de första att anordna en transportkedja för sårade soldater från skadeplats till sjukhus. Den första bilburna ambulansen kom till Stockholm i början på nittonhundra talet. En förhöjd kunskapsnivå om den prehospitala vårdens betydelse i kombination med samhällets krav har lett till att utvecklingen av den prehospitala vården har gått från den enkla transporten till en viktig del av vårdkedjan.” Här vill jag komma med ytterligare ett förtydligande. När det gäller en vårdkedja eller en räddningskedja, så en räddningskedja är lika stark som dess svagaste länk. Är den första länken svag, dvs. när man första gången ska omhänderta en svårt skadad eller sjuk på olycksplatsen, så är det förknippat med stora risker att man försämrar dennes tillstånd innan man får professionellt omhändertagande.
På fasta Åland kan ambulansen nå alla dörrar, hamnar och alla andra ställen och det är bra. Men i skärgården är det fortfarande brister. Jag anser att det är det offentliga Åland som brister.
Det är inte ovanligt att svårt skadade och sjuka transporteras med vad som råkar finnas tillgängligt, såsom mjölkkärror, traktorflak, skåpbilar etc. Nu ska man inte överdriva det här och tro att alla skärgårdsbor får åka på en skottkärra från den ena hamnen till den andra. Det är inte riktigt så som det fungerar. Men många gånger måste man sätta sig ner och fundera; hur ska vi få den här patienten transporterad från hemmet ner till t.ex. hamnen där sjöbevakningen kommer och möter med båt? Hur ska vi få ner den här patienten som kanske har ett lårbensbrott som är stabilt där man inte misstänker allt för stora inre blödningar men det finns alltid risker? Patienten har ont. Ska man ha patienten i baksätet på en bil? Det är svårt att baxa in patienten. Man kan få in personen i en skåpbil men det är inte heller helt lätt. Det kräver alltid ett funderande från gång till annan hur man ska göra.
Det positiva i det här är att folk alltid ställer upp. Alltid ställer upp! Jag har aldrig hört någon som skulle ha sagt nej. Aldrig någonsin! Jag vill inte säga att folk strömmar till, men visst kommer de med och hjälper och det är ju vackert så. Men det är inte helt okej. Det medför nämligen risker för den skadade. Risker för den skadade betyder också att det blir dyrare för samhället. Det blir längre vård och därmed så blir det dyrare innan man är tillbaka och kan arbeta igen.
Sedan lägger det också ett stort ansvar på ideellt arbete. Du är mer eller mindre tvungen som sjuksköterska, fast du inte har tjänst, att försöka hjälpa till. Samma sak gäller för den frivilliga brandkåren.
Jag känner inte alla skärgårdskommuner i detalj. Av förekommen anledning känner jag Brändö bäst och där har man kedjor. Var och en på sin fritid är beredd att ta emot ett larm och köra det som man kan kalla ambulans, men ett fordon som tidigare har varit i aktiv tjänst som ambulans och som nu används som transportmedel. För Brändös del fungerar det hyggligt inom det fasta vägnätet. Kumlinge har det sämre ställt, mig veterligen. Kökar samma sak. Det är ändå ganska marginella kostnader man talar om, för att kanske få till stånd dels ett fordon som fungerar någorlunda hyggligt, och också kanske man kan fundera på var gränsen för ideellt arbete ska gå och kanske också ansvaret. Vem bär ansvaret om du gör ett felaktigt lyft, knäcker någonting och försämrar? Du kan knappast som frivilligt hjälpare bli belastad för någonting. Det är inte riktigt okej.
Jag vet att ÅHS för ett resonemang att man ska göra någonting åt detta, men jag litar faktiskt inte riktigt på det.
När jag i Ålands lagting lyfte upp åtgärdsmotionen om att man borde ordna pricktest för alla ålänningar så fick jag löfte om att det står redan i budgeten, det var färdigt. Vtm Thörnroos var för sent ute fast jag själv tyckte att jag var väldigt tidig. Vad gäller pricktesten så har mig veterligen ingenting hänt. Man skulle göra en utredning och sedan blev det inte något mera.
Därför är jag lite rädd för att det blir samma sak med den här. Det blir vackra ord här i Ålands lagting och sedan blir det inte så mycket mer.
Jag hoppas i alla fall att den här skulle få en positiv beredning och åtminstone en ökad medvetenhet hos ledamöterna här om problem som finns i skärgården men som inte finns på fasta Åland. Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Vtm Thörnroos lyfte fram en viktig fråga; hur vi på hela Åland också ska kunna garantera service till våra medborgare. Åtminstone för en stadsbo så låter det fruktansvärt att man ska behöva transporteras med mjölkkärror, traktorflak och skåpbilar som lyfts fram här. Om man tänker på att man har skadat huvudet eller annat så är det kanske inte det bästa sättet att bli transporterad.
Däremot upplever jag att det ändå är ett ansvarsområde som ligger under ÅHS och framförallt ÅHS-styrelse. När centern och socialdemokraterna satt tillsammans i samma regering så hade vi en skärgårdsrepresentant i ÅHS-styrelse som kunde lyfta fram problematiken i skärgården och de utmaningar som det innebär. Hur ser ledamoten på detta?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Som jag föreslår i min kläm: ”lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omgående säkerställa att transporten av skadade och sjuka i skärgården sker på ett tryggt och adekvat sätt och i enlighet med gällande regelverk för prehospitala transporter.”
Vi ska också komma ihåg att det är landskapsregeringen som indirekt styr ÅHS. Det är ju landskapsregeringens representanter som har majoritet i styrelsen. Landskapsregeringen kan ge direktiv till sin styrelse om vad som ska prioriteras och tas med. Det är ju inte krångligare än så.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag ifrågasätter inte alls att det verkligen försiggår ett sådant här problem ute i skärgården. Däremot tycker jag att det verkar väldigt märkligt att det skulle vara så alarmerande som ledamoten nu beskriver. Om man bor ute i skärgården så kanske man inte kan förvänta sig lika snabb hjälp som om man bor bredvid ÅHS. Däremot när man är skadad så ska man rimligtvis få den hjälp som man har rätt till. Jag förväntar mig att ÅHS och landskapet sköter det här enligt den lagstiftning som vi har.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vet inte riktigt om ltl Kemetter stödde mig eller inte i mina intentioner.
Jag var i kontakt med Brändöborna här för någon vecka och frågade hur många transporter ungefär de kör på årsbasis där patienten faktiskt är så pass dålig, att den behöver färdas liggande. De sade; ungefär sex stycken har de kört när man tittar statistiskt tillbaka. Är det riktigt dåligt flygväder så kan ju ingen komma överhuvudtaget. Men är det så där halvdåligt då kommer superpuman, men den har sina begränsningar och restriktioner. Den landar bara på helikopterplatta och då måste man få patienten från hemmet till helikopterplattan. Det är just den delen som jag tycker att fallerar.
Sedan tror jag inte att skärgårdsborna förväntar sig någon blixtsnabb service. Det finns andra fördelar med att bo i skärgården. Men jag tycker ändå att man måste försöka få det så schysst och så hyggligt som möjligt när det ändå är frågan om en ganska liten investeringskostnad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Det är bra att vtm Thörnroos lyfte frågan.
Vi i ÅHS-styrelse fick frågan på vårt bord den 16 februari, för två månader sedan ungefär. Ledningsgruppen har tillsatt en arbetsgrupp som nu har till uppgift att se över gränsdragningen mellan ÅHS för de prehospitala landtransporterna i skärgården och räddningsväsendet. Vi ska få ett förslag från arbetsgruppen inför budgetdiskussionerna och budgetsättande för 2019.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag är mycket väl medveten om att det här ligger på Åland hälso- och sjukvårdsstyrelses bord. Det är väl säkert bra så, det är rätt och riktigt.
Samtidigt vill jag här i Ålands lagting medvetengöra er alla på att det här är den verklighet som många skärgårdsbor har och att det här är någonting som är oerhört viktigt.
Som sagt var, bränt barn skyr elden, min förra åtgärdsmotion om pricktest skulle också fixas nästan på kafferast vad det verkade och det blev ingenting av det. Det är därför som jag är rädd för att det kommer att gå precis likadant med den här, oberoende av vad styrelseordförande i ÅHS Annette Holmberg-Jansson nu säger.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman! Det känns tråkigt att höra. Det här är ju inte ett nytt problem. Det finns vissa kommuner som har köpt in gamla ambulanser som man använder sig av. Jag säger inte att det är rätt att man ska göra så. Då måste man också bestämma var ambulansen ska stå, hur den ska vara utrustad och vem som ska se till att det finns en utrustning i ambulansen. Det finns jättemycket att se över, olika saker och olika problematik.
Jag har stor tillförsikt till den här arbetsgruppen där vi uttryckligen en har bett och sagt att det här behöver ses över. Vi måste få ett avslut på det här. Vad är det som gäller? Vem ska ta hand om transporterna? Vi ska få ett förslag inför vårt budgetarbete inför 2019. Jag ber vtm Thörnroos att vänta på det.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag ska göra ett undantag och förlita mig på ltl Annette Holmberg-Janssons ord. Men jag vill inte vara i ledamotens kläder eller ÅHS-styrelses kläder om det här inte åtgärdas inom en rimlig tid, alternativt att man kommer med en förklaring där man säger ”nej, vi vill inte åtgärda det här, vi kan inte åtgärda det, det är för dyrt eller vi vill inte”. Jag ser med tillförsikt fram emot att få ta del av det här, kanske redan i juli då detta år, då borde det väl rimligtvis vara färdigt budgeterat.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Wille Valve
Talman! En ministerns vardag är inte så där jätteglamorös som man kunde tro. Det är ganska grått ibland, inte bara vädret.
Den här åtgärdsmotionen gladde mig verkligen. Jag måste verkligen ge beröm åt vtm Thörnroos för de finurliga formuleringarna och även hänvisningen till Napoleon Bonapartes chefskirurg och därifrån en transportkedja som löper ut i dagens åländska skärgård. Tack för det! Det är trevligt.
Men till saken. Vtm Thörnroos lyfte en väldigt angelägen fråga. Med prehospital akutsjukvård så menar vi det som beskrivs i 44 § landskapslagen om hälso- och sjukvården. I första hand akutsjukvård av patient som plötsligt insjuknat eller skadats primärt utanför Ålands hälso- och sjukvårds inrättningar. Sedan finns det undantag. Vtm Thörnroos känner säkerligen till undantagen för uppdragen enligt sjöräddningslagen och vid behov också transport av patienten till den mest ändamålsenliga vårdenheten.
För prehospital akutvård krävs kompetens och kunskap, alltså utbildad personal, utrustning och vårdmaterial t.ex. mediciner. Den prehospitala vården kan ges medan transporten pågår, t.ex. inne i en modern ambulans.
I den så kallade läkarhelikopterverksamheten så är syftet att den erforderliga kompetensen, alltså läkaren, kommer flygande till platsen för att ge prehospital akutsjukvård.
Ålands hälso- och sjukvård ska fastställa servicenivån för vården. Det viktigaste är att kunna ansvara för personalens kompetens och kunskap under pågående uppdrag.
I beslut om servicenivån ska man beakta att vården ska vara effektiv, ändamålsenlig och utgöra funktionell helhet, fastställa hur vården ska organiseras, vilket serviceinnehållet ska vara, vilken utbildning den personal som deltar i vården ska ha. Det är också mycket viktigt, samt vilka mål det ska vara för insatstiden. Sedan andra omständigheter som är nödvändiga för att kunna ordna vården.
Som vi alla vet har ÅHS ett avtal om prehospital akutsjukvård med Mariehamns stad, enligt vilket Mariehamns räddningsverk sköter uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården.
Den ändringen som nämndes tidigare i vår debatt här idag handlade om 44a §. Den tydliggör gör att det är möjligt att ordna detta med den kommunala räddningstjänsten.
I skärgården är det på samma sätt det viktigaste att Ålands hälso- och sjukvård ansvar för kompetenserna och kunskapen hos personal i den prehospitala akutsjukvården.
Gällande transporten är det skärgården vanskligt att garantera exakt likadana resurser som det finns på fasta Åland. En fullt fungerande ambulans på varje större ö i skärgården, det skulle innebära en överkapacitet. Det är därför som vi i skärgården behöver använda alla möjliga alternativ till hans beroende på väderlek och andra omständigheter; avtalshelikoptrar, gränsbevakningshelikoptrar, sjöbevakningen, svävare och också, i vissa fall, fartyg.
Sådana medel som nämns i motionen kan inte riktigt anses vara ändamålsenliga för en patienttransport, även om den prehospitala akutsjukvården hade varit så bra som möjlig på plats.
Precis som har nämnts i debatten har några skärgårdskommuner, jag kan lyfta fram Kumlinges grannar Brändö och Föglö, skaffat ambulanser som har tagits ur bruk. Dessa så kallade sjuktransportsbilar kan tjäna som transport hyfsat tillfredsställande, vilket också nämndes.
Den stora frågan här är förstås; var ska de vara stationerade och vilken slags utrustning borde de ha? På Brändö har det fungerat som så att kommunen tog över ett fordon för sjuktransport från räddningsverket. I samarbete med Brändös FBK har man sedan kommit överens om ett joursystem. Det är i praktiken tre personer bosatta på Brändö, som alla har skolning i första hjälp, som har ansvaret för att hålla igång den transporten.
Princip som noterades här i debatten tidigare så har styrelsen haft det här ärendet på sitt bord den 16 februari 2018. Då meddelades det att en arbetsgrupp har tillsatts för att se över det som är det intressanta i den här debatten; gränsdragningen mellan ÅHS ansvar för de prehospitala landtransporterna i skärgården å ena sidan och räddningsväsendet å andra sidan. Vart leder då allt detta? Jo, arbetsgruppen ska ge ett förslag inför budgetbehandlingen till 2019. Tack för ordet.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det primära problemet som jag vill lyfta fram är inte hur man får patienten transporterad från en ö till fasta Åland, om det är med ett fartyg, en svävare eller med en helikopter. Det som jag vill ta fasta på här är att få dem transporterade från hemmet eller från skadeplatsen, ner till bryggan, bron eller helikopterplattan eller var nästa fordon ska ta vid. Det är där som själva problemet är.
Problemet ligger i att en svårt skadad inte är så lätt att lyfta och hantera utan att man försämrar tillståndet. Hälsovårdartjänsterna är ju indragna i skärgården nattetid. Det betyder att det är en vanlig lekman som kan hamna att hantera en svårt skadad innan man får personen vidare. Det är där jag ifrågasätter om det verkligen är förenligt med gällande regelverk.
Minister Wille Valve, replik
Man kan konstatera att de olika skärgårdskommunerna har haft olika sätt att tackla detta på. I Föglö och i Brändö har man konstaterat att här har vi någonting som vi vill lösa. Hur kan vi lösa det på bästa möjliga sätt? Man har diskuterat med alla relevanta aktörer. I Kumlinge har man utgått ifrån att detta måste vara ÅHS ansvar. Man har lämnat in en ansökan till ÅHS. Det leder logiskt till att ÅHS måste ta ställning till den frågan; var går ÅHS ansvar? Sedan i följande politiska steg; var bör ÅHS ansvar gå?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Någons ansvar måste det ju rimlighetens namn vara, annars är det ju märkligt om vi har en vit fläck utan lagstöd. Är det inte ÅHS, vilket jag i så fall finner anmärkningsvärt eftersom man upphandlar alla andra prehospitala transporter, varför ska man inte då också ha ett ansvar i skärgården? Sedan kan det hända att pga. av skärgårdens insulära läge så kan man behöva ha lägre kravnivåer på transporterna. Det är väl fullt rimligt. Men det måste ju ändå finnas någon som ansvarar för det, annars är det ju märkligt.
Minister Wille Valve, replik
Jag upplever att vtm Thörnroos vantolkar ansvarsbiten. Självklart har landskapsregeringen ansvar. Det intressanta är ju gränsen mellan sjuktransport och prehospital sjukvård.
Nu tappade jag bort mig, jag är trött. Tack.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 16 april 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.