Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Under den här regeringsperioden har det funnits flera orsaker för nordiska medier att intervjua Ålands lantråd. Det var pandemin med dess effekter, Ålands 100-årsjubileum och Rysslands attack på Ukraina och det efterföljande Finlands då stundande Natomedlemskap. Det har samtidigt blivit tydligt att titeln lantråd i sig inte förklarar vem det är som uttalar sig för Åland. Det blir inte självklart för tittarna, lyssnarna, läsarna vilken roll lantrådet har i vårt politiska system. Det blir inte klart att det är Ålands regeringschef som uttalar sig. Därför har vi sett omskrivningar som, "chef för Ålands landskapsregering" eller "ordförande i Ålands landskapsregering" kan vara delvis rätt att använda dessa men kan också indikera fel. Vi har också sett exempel på "Ålands statsminister" med statsminister inom citationstecken, eller regeringschef i parentes.

I dagens snabba mediekommunikation är det viktigt med tydlighet. Man har några sekunder på sig att fånga tittarens, läsarens, lyssnarens intresse. När man har fångat intresset har man några sekunder till på sig att klargöra vad man vill få fram. Går något snett i kommunikationen och det blir av en eller annan orsak ett missförstånd, tar det inte länge innan det missförståndet har fått ett eget liv på nätet och missförståndet blir fakta.
En effektiv kommunikation måste därför vara så rak och tydlig som möjligt. Det är den frågan som Hållbart initiativ vill belysa med vår åtgärdsmotion. Tydlighet är jätteviktigt i dagens mediebrus, i dagens kommunikation i förlängningen i dagens diplomati.

Vi har kunnat konstatera att nordiska medier titt som tätt skriver om titeln på lantrådet för att tydliggöra för lyssnarna, läsarna, tittarna vem det är som uttalar sig och frågan blir då om nordiska medier upplever att de måste hitta på egna benämningar på vårt lantråd borde vi på Åland istället utveckla titeln så att medierna inte behöver hitta på mer eller mindre felaktiga sådana.

1988 tillsattes den första parlamentariska landskapsstyrelsen. 1993 fick lagtinget sitt nuvarande namn. 2004 bytte landskapsstyrelsen namn till landskapsregering och efter det formaliserades användningen av titeln minister för medlemmar i Ålands landskapsregering. Dessa förändringar har genomgående förtydligat vem som gör vad i vårt politiska system. Det är inte en länsstyrelse eller en landskapsstyrelse att beblanda med andra motsvarigheter och det här är inte ett landsting som man känner från Sverige. Det är det självstyrda Ålands parlament och regering med ministrar som har exklusivt ministeransvar inom de områden som hör till självstyrelsens behörighet. Därför var det tydligt när näringsminister Fredrik Karlström uttalar sig i SVT om hur pandemin påverkade det åländska näringslivet. Det var tydligt när social- och hälsominister Holmberg-Jansson uttalade sig om de svenska läkarnas viktiga roll på vårt sjukhus. Det var tydligt när kulturminister Hambrudd uttalade sig om Ålands associerade medlemskap i Unesco. Men lantrådets titel måste man tydligen skriva om.

Jag vill passa på att nämna att tituleringen inte är ett problem på engelska, det är inte det som det här handlar om, för där finns det vedertaget att kalla lantrådet premier eller head of the Ålands government, eller t.o.m. i vissa sammanhang prime minister.

Lantråd är en ärevördiga och fin titel. Den har funnits lika länge som självstyrelsen själv. Därför vore det kanske inte önskvärt att ta bort den. Däremot vore det bra att göra ett tillägg, t.ex. så att det skulle bli lantråd och förste minister. Där kan vi ta exempel från Skottland som har en försteminister i relation till Storbritanniens premiärminister. Om vi på Åland själva formaliserar användningen av försteminister så behöver inte Sveriges Radio, Sveriges Television, Danmarks Radio och så vidare hitta på egna titlar. Med tanke på diskussionen som har förts på sociala medier kring vårt förslag vill jag förtydliga att detta är inte ett uttryck för någon slags översvallande nationalism, separatism eller allmän uppblåsthet utan det är ett försök att förtydliga kommunikationen i en modern tid som kräver sådan. Tack, talman!

Tack för en intressant motion. Jag hoppas att utskottet hinner titta på den här motionen ordentligt för att det är väldigt intressant och jag ser också behov av den, speciellt när ledamoten Röblom lyfter det. En annan titel är landshövdingen som jag också har förstått att det finns viss problematik kring när han eller hon ringer, den titeln finns helt enkelt inte någon annanstans än på Åland.

Tack, talman! Tack, Josefsson för resonemanget. Det är bra och jag har förstått att talmannen föreslår att det ska remitteras till lag- och kulturutskottet och det är förstås gott så. Men jag hoppas också att talmanskonferensen kan ta den här chansen att via sin arbetsgrupp som ser över lagtingsordningen också där fundera på det.

När det gäller Josefssons kommentar om landshövdingen är det ett resultat av de förändringar som har skett när Finland blev av med sina landshövdingar och vi har kvar vår med tanke på landshövdingens roll i självstyrelsesystemet. I åtgärdsmotionen för vi fram att göra ett förtydligande tillägg till lantrådstiteln så att man ska kunna undvika ett missförstånd.

Jag vill understryka att det är bra att försöka vara så tydlig som möjligt i alla situationer och det lyfte ledamot Röblom bra.

Talman! År 2004 ändrades landskapsstyrelsen namn till Ålands landskapsregering. Jag var vid den tidpunkten ännu inte politiskt aktiv, men jag minns den debatten mycket väl. I finlandssvensk press skrevs det att det ger ett löjets skimmer över självstyrelsen, det uppfattades rent av på sina håll som pinsamt. Men det här handlade egentligen bara om en justering som bekräftade landskapsregeringens funktion i en svensk kontext. Om man tittar på en finsk kontext så förblev nämligen namnet exakt detsamma som tidigare, maakuntahallitus. Det finska ordet hallitus är speciellt så till vida att det är ganska heltäckande. Det här samlingsordet dyker upp oberoende om du försöker översätta ett ord som kommunstyrelse, landskapsstyrelse eller riksregering. På finska behövdes då ingen korrigering. Men på svenska var korrigering år 2004 absolut nödvändigt för att korrekt beskriva landskapsregeringens verkliga roll och funktion. Behörigheten mellan regeringarna är delad, inte delegerad.Låt det också vara sagt att vi aldrig någonsin ska gå med på en självstyrelselag där behörigheten är delegerad.

Den 28 maj 2008 tog vi moderater då representerade av Roger Jansson, Johan Ehn och Jörgen Strand initiativ till en lagmotion om att en ledamot i landskapsregeringen ska benämnas minister. Den juridiska argumentationen bekräftades sedermera delvis av högsta domstolen i ett beslut givet den 11 december 2009. Högsta domstolen bekräftade alltså att ministertiteln inte innebar någon behörighetsöverskrivning från lagtingets sida. Värt att notera är dock att högsta domstolen i sitt avgörande inte med ett ord nämnde det som vi på Åland brukar tycka är det centrala, att behörigheten är delad inte delegerad.

Hållbart initiativ föreslår i en åtgärdsmotion att lantrådets titel skulle ändras till premiärminister, alternativt försteminister. Det här är ett intressant förslag som inte bör avfärdas men en fnysning i stil med, jaha ska vi döpa om Strandgatan till Downing Street också. Det här förslaget fordrar en närmare analys. För det första sker det en viss uppdatering hela tiden knuten till form och funktion. Det är knappast någon som i dag skulle få för sig att kalla Finlands riksdag för lantdag eller herredag. De här titlarna har inget band längre till form eller funktion.

En svaghet i åtgärdsmotionens resonemang är möjligen påståendet att titeln lantråd används även i andra sammanhang, det gäller ju strängt taget också andra titlar som t.ex. minister. Men en styrka i resonemanget är risken för felaktiga associationer, lantråd är en titel med gamla anor som knyter an till vårt förflutna. Titeln förekommer också i tysk och österrikisk förvaltning "Landesrat" där som regeringsmedlem i lokala regeringen. Titeln premiärminister är mera rotad i den engelska traditionen och kunde möjligen också vara något av en udda fågel i en nordisk kontext, kanske också i en autonomikontext om vi börjar titta på de autonomier vi vill jämföra oss med.

Titeln försteminister är däremot något som väl beskriver ämbetets funktion. Försteminister är också en titel som leder associationerna rätt. Ledamoten Röblom var inne på den skotska regeringens försteminister som i dag heter Nicola Sturgeon. Medan Norge var i personalunion med Sverige 1914 till 1973 hette Norges regeringschef förstestatsråd, översatt till engelska first minister. Termen försteminister kunde alltså faktiskt anses vara korrekt i fråga om form och funktion ge rätt associationer är till viss del förankrade i en nordisk kontext. Från Moderat samlings sida är vi således lite skeptiska till att benämna lantrådet premiärministern. Inte fullt lika skeptisk till titeln försteminister, men det finns en tredje titel som också nämns i förbifarten i åtgärdsmotionen, regeringschef eller om du så vill head of government. Här finns en klockren koppling till form och funktion, det är ett internationellt etablerat begrepp och som grädde på moset är regeringschef ett begrepp i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969.

Emellertid, innan talmanskonferensen eller någon annan skrider till verket och skriver en lagmotion så vill vi mana till eftertanke. Vi vill understryka vikten av att gräva lite i frågan om varför Ålands första regeringschef just fick titeln lantråd. Vilka omständigheter var det som då talade för att vi i tiderna gick in för titeln lantråd? Jag diskuterade tidigare i dag med företrädare för landskapsarkivet och fick mig tillsänt Ålands landstings beslut angående ordnandet av Ålands landskapsförvaltning från år 1923. I de stenografiska protokollen finns vissa omnämnanden beträffande benämningen lantråd och hur man då förhåller sig till frågor i anknytning till benämningen. Jag hoppas få bekanta mig närmare med dem i morgon.

Jag vill avsluta detta anförande med att konstatera att det kan vara extra värdefullt att känna till historien bakom lantrådstiteln när vi nu firar hundra år av lantråd.

Tack, talman! Tack, ledamoten Valve för anförandet med en del intressant fakta och tack också för stödet från Moderaterna att fortsätta att titta närmare på detta förslag. Jag kan köpa resonemanget om att premiärministern är kanske lite udda i autonomisammanhang och att det därför i så fall skulle vara försteminister som skulle vara första alternativet. Jag hänvisar också till det som står i åtgärdsmotionen att det handlar inte i första hand om att byta ut lantråd. För samtidigt, som ledamoten är inne på, finns det sin historiska förklaring och vi ska ju också känna stolthet i det som vi har och har haft av olika orsaker som vi har traditioner kring. Men jag är glad över stödet till att se över om vi kan utveckla titeln just för att förtydliga och förenkla.

Tack, ledamoten Röblom jag tror att vi är ganska samstämmiga i att det är hälsosamt att med jämna mellanrum titta på om det fortfarande finns en koppling mellan ämbetet, form och funktion och den kan som bekant eroderas med tiden och då är det en bra idé att uppdatera.

Tack, talman! Tack, till ledamoten Valve. Bra att ledamoten har fördjupat sig i orsak och verkan, den historiska biten. Landskapsregeringens förslag kommer inte att ha någon roll vad gäller hanteringen av det här. I fortsättningen tar jag mig friheten att på kollegiets vägnar säga att vi ansluter oss nära till den bedömning som ledamot Valve gör i Moderaternas gruppanförande. Ingen har något emot att vi för en diskussion om det här. Jag ser väl inte samma problem som min tidigare kollega Röblom, vi har diskuterat detta ett antal gånger. Via våra pressmeddelanden kunde vi vara tydlig, Ålands regeringschef, lantrådet kunde hantera den svenska kontexten. Vad gäller den engelska är det upp till oss själva, där kallar vi det vad som helst för att skapa den kontexten som vi anser behöver förklaras.

Talman! Det ligger mycket i det och faktum är att skulle man gå på det här förslaget så kanske inte ens den engelska kontexten skulle behöva ändras, det skulle fortfarande stå head of government på de pressutskick som landskapsregeringen gör. Det är lika sant idag som efter att lantrådet heter försteminister alternativt regeringschef. Tack för det stödet.

Sedan två iakttagelser som jag inte kan låta bli att göra Landshövding är förvirrande i den finska kontexten men samtidigt måste vi komma ihåg återkoppla till 1921-1920 och så vidare det är tack vare den förankringen den titeln som vi har kvar landshövdingeämbetet i dag. Det är den historiska kopplingen så man måste vara ytterst försiktig. Vi har ju diskuterat att ändra enligt grönländsk, färöisk modell till riksombudsman men då konstaterat att det är bäst att backa.

Sedan är det finska språket som är ett problem för oss, inte bara i vardagen o.s.v. utan det är ett problem utgående ifrån hallitus men också vad gäller självstyrelsen. Ordet itsehallitus betyder självförvaltning och här börjar vårt problem med kollegerna i Helsingfors. Ålänningarna kommer hit och håller på med självförvaltning och tror de att de ska få hitta på sådant där på egen hand med egen parlamentariker i EU. Där börjar och slutar våra problem.

Det var en mycket skarpsynt iakttagelse från vicelantrådet. Det låter inte alls särskilt slagkraftigt att tala om självförvaltning jämfört med självstyrelse. Det är någonting som det är värt att tänka på när vi uttrycker oss på ett sätt som låter väldigt slagkraftigt, men som kanske inte alls låter slagkraftigt i den andra kontexten, en värdefull anmärkning. Tack för den.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.