Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 15:06

    Tack, talman! Skolorna har varit stängda sedan den 18 mars och kommer så att förbli fram till och med den 13 maj. Sammantaget har undervisningen i huvudsak och i synnerhet i de högre årskurserna bedrivits som distansundervisning i två månader. De här veckorna har fyllts av hårt och effektivt arbete av varierande slag. Det är klart att det har varit tunga dagar för alla parter att under så här lång tid arbeta på ett sätt som väldigt få var tillräckligt förberedda för på förhand. Lärarna ska ha en stor eloge för sin uppfinningsrikedom, eleverna ska ges beröm för den tålmodighet de visat prov på under stressfyllda veckor och vårdnadshavarna ska ges ett erkännande för att de tagit ett stort ansvar för att läroplikten har kunnat uppfyllas så långt som möjligt i hemmen under dessa resurskrävande undantagsförhållanden.

    Statsrådets beslut om att öppna upp för närundervisning togs med hänvisning till att forskning visar att smittspridningen är mycket begränsad bland barn och unga och att det därmed inte finns juridiska grunder för att hålla skolorna stängda. Alla jublade inte över beslutet av olika orsaker men många tycker ändå att det är en lättnad att återgå till de invanda rutinerna. Det återstår ändå och ännu två veckor av distansstudier.

    Läraryrket är inte ett s.k. semi-professionellt yrke som tillåter egna tolkningar, t.ex. just i bedömningshänseende. Verksamheten är strikt reglerad i olika styrdokument. Det är lagar, förordningar, läroplaner, arbetsplaner, kursplaner och avtal som styr verksamhetens innehåll. Det finns egentligen förvånansvärt litet utrymme för egna utsvävningar explicit då det gäller innehåll och mål. Däremot är det ganska långt upp till läraren att avgöra vilken den pedagogiska vägen till målet ska vara.

    Under rådande förhållanden är det vanskligt att föra en diskussion om bedömningen, inte bara i perspektivet av undantagsförhållanden, utan även annars då vi står precis i skarven mellan tillämpningen av två lagar och läroplaner. Kanske man ändå bör beakta och nyansera diskussionen utifrån att vi har ny lagstiftning antagen men ännu inte tillämpad. Då det gäller läroplanen så har vi tillsvidare kunnat ta ställning till ett förslag till ny läroplan, även om den inte är slutligen reviderad och fastställd.

    Bedömningen av elevens arbete ska vara likvärdig och anses som en mycket central del av den pedagogiska processen. Rättsskyddet är också av inte så ringa betydelse både för läraren och för eleven eller elevens vårdnadshavare. Ett betyg jämställs med kommunala beslut och är därmed ett offentligt dokument, vilket man kanske inte alltid kommer att tänka på. I Sverige ser man med större allvar på vitsordsgivningen. Det är endast legitimerade lärare som får sätta vitsord. Legitimerad är den som har examen i respektive ämne och för respektive årskurser. Således är en 4-6 lärare i grundskolan inte behörig att sätta vitsord åt årskurserna F-3. Bara för att åskådliggöra det professionella i läraryrket.

    Läroplanen upptar ämnesvisa bedömningsanvisningar för vitsorden 5, 8 och 10. I anvisningarna räknar man upp vad eleven förväntas kunna och förstå för att uppnå ett visst vitsord. För att läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om elevens inlärningsprocess och kunskapsnivå tillämpar man olika mätmetoder, oftast formativa och summativa. Allt detta utgår förstås från undervisning och observationer gjorda i skolan i konventionell mening. Läraren ska ha ett heltäckande underlag för att kunna avge ett vitsord som så långt som möjligt ska kunna relateras till bedömningsanvisningarna.

    Under rådande undantagsförhållanden har situationen varit en annan. Distansundervisning har genomförts på olika sätt och med olika verktyg. Undervisningen har varierat beroende på många faktorer och mellan skolor och kommuner. Bedömning ska vara likvärdig och rättvis oberoende av hur distansundervisningen i enskilda fall har utfallit.

    Det är därför för min del fullständigt klart att skolan måste ges utrymme inom ramen för vår egen behörighet att besluta i frågor som gäller utbildning. Att tillämpa andra bedömningsgrunder än de som är fastställda i läroplanen, inte minst mot bakgrunden av att läroplanen logiskt nog inte beskriver distansundervisning i den föreliggande formen med ett endaste ord, är ingen stor sak för systemet men nog för den enskilde. I vissa fall är bedömningen mycket svår att göra utifrån den kontakt man har haft med eleven eller elevens vårdnadshavare. 8 veckor av distansundervisning har inneburit en prövning för alla inblandade parter. Det är inte överdrivet att påstå att situationen varit påfrestande, inte bara för de resurssvaga utan även för de resursstarka hemmen. Därför skulle det innebära en stor lättnad om lärarna och skolan kan stöda sig på anvisningar från landskapsregeringen som är tillåtande och inte på- eller förbjudande.

    Jag föreslår därför att landskapsregeringen med stöd av sin egen behörighet utfärdar anvisningar som tillåter avvikande ämnesvis bedömning. Det kan ske till exempel genom att läraren ger ett verbalt omdöme gällande skolarbetet. Ett verbalt omdöme kan se ut så som läraren finner det mest informativt utifrån rådande omständigheter. I vissa fall kan ett traditionellt siffervitsord säkert vara mycket lätt att skriva på betyget, men inte i alla. Därför behövs möjligheten till alternativ. Inte för alla men för dem som nu är rådvilla och saknar tillräckligt underlag för likvärdig bedömning. Det är ju inte skolans förskyllan att en stor del av läsårets arbete präglats av stora externa utmaningar. Jag har mötts av kritik bland lärare för mitt förslag men jag har mött lika många som varit positiva till saken. Därför behöver utbildningsdebatten vitaliseras.

    Avslutningsvis. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger i ett inslag i Utbildningsradion, Sveriges äldsta offentliga distansutbildningsforum, att man under rådande förhållanden bör kunna göra undantag om bedömningsunderlaget inte är tillräckligt. Varför inte då nyttja självstyrelsens möjligheter att korrigera och visa litet empati för att det inte har gått som på Strömsö, som man brukar säga om ett feelgood-program på tv. Det är ju just det som det handlar om. Ett vitsord är en del av pedagogiken för att inför nästa läsår, det här är redan passé, snabbt komma upp i feelgood-känslan igen. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Den här vårterminen har synnerligen varit mycket annorlunda och speciell för elever, studerande, lärare och föräldrar.

    Nu har ju Statsrådet i Finland varit tydlig med att grundskolan ska öppnas åter för närundervisning den 14 maj. Bedömningen av elevernas kunskaper baserar sig ju på hela skolåret och kunskaperna ska ju inte enbart baseras utifrån prov, utan den består av många olika delar.

    Hur resonerar ledamoten kring det merarbete som man ålägger lärarna om man i stället, för nuvarande bedömningsförfarande, går in för verbala omdömen? På vilket sätt resonerar ledamot Juslin att det mer rättvist?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 15:14

    Tack, talman! Tack ledamot Hambrudd. Det är ju förstås på det sättet att det inte är nödvändigt att tillämpa verbal bedömning i alla fall. Men då man har ett underlag som inte är tillräckligt då kan det vara enklare att verbalt beskriva vad man har arbetat med, vad man har tagit upp under den här perioden med eleven och lite beskriva arbetsmetoden och vilka mål man har uppnått, än att sätta ett lågt vitsord vilket alltså skulle bestraffa eleven i så fall. I stället vänder man det till något positivt så att starten inför nästa läsår görs mjukare.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin för den redogörelsen, man kan naturligtvis ha olika tankar kring detta.

    Landskapsregeringen avser inte att ändra bedömningsförfarandet i grundskolan. Från utbildningsfältet har landskapsregeringen fått en tydlig signal att det inte är några större svårigheter att utifrån rådande omständigheter fortsätta med nuvarande bedömningsförfarande.

    Jag vill även lyfta att lärarna och övrig skolpersonal har gjort och gör ett fantastiskt arbete. Vi kan lita på att lärarna kommer att bedöma elevernas kunskaper på ett mångfacetterat sätt.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 15:16

    Då det gäller merarbete, som ledamot Hambrudd tog upp här tidigare, så det här förfaringssättet tillämpas ju i de lägsta årskurserna redan, så jag ser inte att blir ett merarbete utan det handlar om en annan teknik. Så det tror jag nog att lärarna är fullt kompetenta att göra. Det handlar om att man gör olika mallar, matriser som man tillämpar på olika sätt så det är en teknisk fråga.

    Men vi har tydligen lite delade uppfattningar från fältet. Jag kan ju säga att folk i det åländska samhället har kontaktat mig och de vill vara anonyma. De tycker att det har varit svårt att diskutera den här saken på ett sakligt sätt, inte nödvändigtvis med skolan men med samfundet som sådant. Det är en känslig sak. Det är bra att saken lyfts och att vi diskuterar den.


  • Talman! Det är uppenbart att skolorna och lärarna har lärt sig otroligt mycket under det här undantagstillståndet. Det kommer mycket nya metoder, men det är också förstås jättestora, jättestora ansträngningar. Jag har därför förståelse för det som ministern tidigare lyfte i replikskiftena, att man är oroad för det merarbete som en sådan process kan innebära. Jag har förståelse för att man vill ha lugn och ro i skolan.

    Men samtidigt så förstår jag ledamoten Juslins motion så att det här inte skulle vara tillämpligt för alla, utan i de fall där man som pedagog uppfattar att man inte kan bedöma på annat sätt. Är det rätt uppfattat?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 15:18

    Tack ledamot Zetterman. Det är absolut så vi ska uppfatta det. Det behöver inte tillämpas för alla, men det behöver nödvändigtvis tillämpas för dem som kanske annars riskerar att få en svårare skolstart i höst. Det är väldigt nedslående att få ett lågt vitsord. Det handlar inte om merarbete i det fallet. Det handlar också om elevens rättsskydd, det vill säga att man får en bedömning som är likvärdig och tillförlitlig.


  • Talman! Jag uppfattade i samhällsdebatten att just den här biten inte riktigt har kommit fram i den diskussionen. Jag har också diskuterat detta med väldigt, väldigt många lärare. Jag har noterat att många av de lärare som har sett det här förslaget också har tolkat det som att all bedömning ska ske genom skriftliga kommentarer i stället för enkla sifferbetyg. Det verkar också i samhällsdebatten kring den här frågan har funnits vissa förvecklingar kring det som ledamoten föreslår jämfört med det som har diskuterats.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 15:19

    Det visar kanske också lite grann på hur känslig den här frågan är, och att man går in i diskussionen med reflexer från ryggmärgen snarare från hjärnan. Jag tror att det är bra att vi ändå lyfter den här frågan och vågar diskutera den öppet i stället för att tabubelägga den.


  • Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Konstateras att vi får in en skrift daterad idag från lagtingsledamot Rainer Juslin där han återtar sin åtgärdsmotion nr 5/2019-2020 med anledning av Statsrådets fattade beslut om att grundskolorna öppnar igen för närundervisning den 14 maj 2020. I och med detta så avförs ärendet.