Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Herr talman! Bästa nyvalda lagting. De här lagarna som ligger på bordet idag, åtminstone tre av dem, berör i stort sett formaliteter men också de måste hanteras på ett ändamålsenligt sätt.

Den här ändringen av val avfallslagstiftningen föranleds av att man har gjort ändringar i rikets avfallslag. I riket inför man en dataplattform som man ålägger kommunerna att använda så att man kan se om kommunerna har tillräckligt med med avfallstjänster som man erbjuder sina medborgare, och som också ska hålla koll på på avfall och dess biströmmar. Den här plattformen kommer i riket att ordnats så att ett statligt företag, Temotiva OY, ska hantera det här och upprätthålla den här plattformen.

I det här förslaget till ändring av vår egen avfallslagstiftning så ålägger vi då inte de åländska kommunerna att följa följa detta, utan det blir valbart för de åländska kommunerna huruvida man vill eller inte vill anlita den här tjänsten. Motivet till det är att man tycker att det skulle innebära en byråkratisk belastning som kanske inte skulle ge motsvarande nytta.

Den här lagen träder i kraft den 1 januari 2020 på rikssidan och därför är det väl angeläget att lagtinget hanterar den i den ordningen så att den också kan träda i kraft här på Åland. Tack, herr talman!

Talman! När det står avfall på listan så måste jag förstås gå upp och prata lite om cirkulär ekonomi.
Jag vill börja med att konstatera att det är bra att regeringen inte har gått in för att införa de här bestämmelserna om dataplattform på Åland. Det är ett byråkratiskt system som troligtvis skulle vara till mycket liten nytta. Det finns också skäl att betona att bestämmelserna inte gäller kommunalt avfall, det vill säga vanliga sopor som uppkommer i hushållen eller hushållsliknande avfall från företag eller verksamheter, och inte heller avfall som inte hanteras av kommunerna. Det betyder att dataplattformen enbart gäller avfall som inte är hushållsavfall medan avfallsinnehavare begär att det ska hanteras av kommunen på grund av bristande utbud av andra tjänster eller att avfallet lämpar sig för transport eller behandling i kommunens avfallshanteringssystem. Med det sagt så konstaterar jag således att det är bra att regeringen inte går in för detta system.

Men det finns en intressant sak i den rikslagstiftning som vi nu inte antar här på Åland. Det är att man konstaterar att dataplattformen också kan användas för handeln av avfall och biflöden, ett frankt konstaterande om att avfall innehar ett värde. Vi har mycket att jobba med på Åland gällande detta.

Europa ställer om cirkulär ekonomi. Den cirkulära ekonomin beräknas, enligt Ellen MacArthur Foundation, att kunna halvera CO2 utsläppen till 2030 och minska dem med 80 procent till 2050. Dessutom har EU kommissionen beräknat att det kommer att skapa 2 miljoner nya jobb inom EU till 2030. Kommissionen antog en färdplan 2015. I mars i år gjorde man en rapport där man konstaterade följande framsteg: År 2016 sysselsatte sektorer som är relevanta för den cirkulära ekonomin mer än 4 miljoner arbetstagare vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2012. Den cirkulära ekonomin har fört med sig nya affärsmöjligheter, gett upphov till nya affärsmodeller och utvecklat nya marknader såväl inom som utanför EU.
År 2016 genererade sådana verksamheter som reparation, återanvändning och återvinning nästan 147 miljarder euro i mervärde och stod för investeringar som uppgick till ungefär 17,5 miljarder euro. Det är ingen liten business vi pratar om.

Och vad har det med denna dataplattform att göra? Jag menar att vi på Åland borde upprätta någon form av register över avfallsflödena. Registret kunde mycket väl vara frivilligt, men det kräver förstås både utbildning och diskussioner för att få mer folk och företag på tåget. För vem som har nytta av någon annans avfall kan man inte veta förrän man vet om att möjligheten finns där. Man måste helt enkelt få information om vilket material som är tillgängligt.

Talman! Jag har sagt det många gånger förr och jag säger det idag igen. Den cirkulära ekonomin är central i den hållbara tillväxten. Att kartera och sedan nyttja avfallsströmmarna leder till att vi kan producera mer med det vi importerar och därmed förbättra bytesbalansen och stärka BNP. Dessutom gör vi förstås väsentliga insatser för miljön.

Därutöver, som jag tycker att är extra spännande i tider där vi verkligen behöver tillväxt, är att det finns möjligheter till helt nya verksamheter och helt nya affärsmodeller som skapar fler arbeten. Cirkulär ekonomi är hållbart helt enkelt. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. Det var ett intressant anförande med många många goda inslag. Det som jag brinner mycket för och det som jag oroar mig mycket för är att de så kallade enkla jobben på Åland försvinner. De enkla jobben som inte kräver så mycket kunskap, så mycket färdigheter och så mycket utbildning. Via den cirkulära ekonomin så växer de jobben på träd. Bara därav, exklusive miljövinster, så är det här väldigt intressant för Åland.

Så är det, det är omfattande industri runtom i Europa, särskilt Tyskland och Storbritannien har oerhört många arbeten inom den här sektorn.

Vi har faktiskt goda exempel här lokalt också. Vi samlar in textilier som förs till Fixtjänst som gör dem till nya produkter. Det finns flera andra olika materialflöden som tas om hand, men alldeles för lite. Sysselsättningen är ett viktigt ben, men vi behöver också börja jobba med affärsnyttan inom det här. Det är dags att komma framåt.

Tack, herr talman! Det här är en blankettlagstiftning. Jag kan berätta för de nya ledamöterna att blankettlagstiftning innebär att man skriver om finsk lag i stället för att tänka själva. Det här är blankettlagstiftning när den är som sämst, dvs det kommer automatiskt ändringar i den finska lagstiftningen som leder till att vi helt plötsligt måste börja göra ändringar så att de inte per automatik ska träda i kraft här.

Med den här dataplattformen så sägs att "syftet är att underlätta bedömningar av om utbudet avfallstjänster är tillräckligt". Det är syftet med denna dataplattform.

Däremot om man tittar på utvecklingen på Åland så är den sådan att vi snart inte har någon konkurrens kvar överhuvudtaget. Snart ska allt skötas via samhällsbolag och det är inte hållbart i min värld. Men jag ska hålla mig till framställningen och inte gå på sidan om.

Det är två frågor som jag vill att social- och miljöutskottet ska titta på. Den första kanske ansvarig minister kan svara på redan nu? Det framgår av lagframställningen att lagens straffbestämmelser måste kompletteras av någon orsak som inte framgår av den här texten. De stadgandena föll bort.

Det andra som jag speciellt vill att utskottet tittar på är punkt 3, förslagets verkningar, som jag tycker är ganska tvetydigt formulerat. Det sägs att "förslaget kan i något fall innebära lägre administrativa kostnader för någon kommun" men det framgår inte om det är från och med nu eller om det är vad förslaget skulle ha fört med sig ifall det skulle gått igenom. Det hoppas jag att utskottet kan titta på.

Jag har noterat att Ålands Framtid har varit kritiska till avfallshanteringen på Åland just angående konkurrensen. Särskilt under valtider har man pekat ut Mise som den stora boven i dramat. Jag kan konstatera att kommunerna som huvudsakligen är delägare till det kommunala avfallsbolaget och också medlemskommuner har gett tydliga direktiv om att avfallshanteringen ska upphandlas.

Det som har hänt med den här lagstiftningen är att det faktiskt börjar upphandlas såsom faktiskt också den tidigare renhållningslagen krävde att gjordes. Så egentligen har det inte skett några som helst förändringar i och med den nya avfallslagen rent juridiskt även om man har tolkat lagen på olika sätt.

Talman! Vi får ta den här debatten vid ett annat tillfälle. Jag vill hålla mig till den här framställningen. Jag vet sedan tidigare att åtminstone jag och liberalerna har sett på det här med privat företagsamhet på lite olika sätt och det är mycket, mycket jag skulle kunna säga om den här frågan. Jag ska återkomma till vid något annat tillfälle.

Talman! Liberalerna står väldigt mycket för det privata företagande och tycker därför det är bra att avfallshanteringstjänster numera kommer att upphandlas på ett rättvist sätt gentemot alla privata näringsidkare.

Gällande anförandet så hänförde sig min replik helt enkelt till som ledamoten lyfte i sitt anförande. Det står mig fritt att i replik lyfta de frågorna.

Jag får gratulera ledamoten Zetterman, hon lyckas att få mig att fortsätta lite.

Tittar man på vad som har hänt i Mariehamns stad efter att Mise tog över verksamheten så är det enbart ett företag som kan utföra de här tjänsterna. Tidigare kunde fastighetsägarna ta kontakt med vilken avfallsentreprenör de ville. Man kunde jämföra olika anbud mot varandra och förstås välja det anbudet som var bäst för fastighetsägaren i fråga. Så är det inte numera, utan allt är styrt i detalj från en samhällsinstans. Det tycker inte jag är att främja den privata företagsamheten. Men vi ser olika på det.

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.