Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Enligt 18 § 5 p. i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om skatt till kommunerna. Fastighetsskatten är en kommunal skatt som regleras i fastighetsskattelagen för landskapet Åland. Enligt landskapslagen ska rikets fastighetsskattelag (FFS 654/1992) med vissa undantag tillämpas på Åland. Ändringar i rikslagen träder automatiskt i kraft här samtidigt som i riket, såvida det inte är frågan om avvikelser som är inskrivna i landskapslagen. Till undantagen hör de olika skattesatserna, där de nedre gränserna helt regleras i landskapslagen. Fastighetsskattesatserna bestäms av kommunen inom de gränser som anges i lagen.

Riksdagen har fattat beslut om en ändring av rikets fastighetsskattelag från och med skatteåret 2024. Ändringen innebär att fastighetsskattesatsen för mark åtskils från den allmänna fastighetsskattesatsen och dess nedre gräns höjs från 0,93 procent till 1,30 procent. I praktiken betyder det här att det kommer att finnas två skilda allmänna fastighetsskattesatser, en för mark och en för byggnader. Den allmänna fastighetsskattesatsen för mark är minst 1,30 procent och högst 2,00 procent. Den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader är minst 0,93 procent och högst 2,00 procent, den tillämpas även på konstruktioner.

Ändringen av rikets fastighetsskattelag träder automatiskt i kraft även på Åland, förutom vad gäller höjningen av den nedre gränsen för skattesatsen för mark. Enligt den åländska fastighetsskattelagen är den nedre gränsen för samtliga fastighetsskattesatser 0,00 procent, länge leve den åländska självstyrelsen. Här innebär ändringen således att kommunerna kan fastställa två olika allmänna fastighetsskattesatser, en för mark och en för byggnader, dock inom samma spann som hittills, minst 0,00 procent och högst 2,00 procent.

Landskapsregeringen föreslår ändringar i fastighetsskattelagen för landskapet Åland. Enligt förslaget ska områden som skyddas med stöd av landskapslagen om naturvård vara befriade från fastighetsskatt. Dessutom föreslås en ändring i förtydligande syfte som föranleds av att fastighetsskattesatsen för mark åtskiljs från den allmänna fastighetsskattesatsen. I förtydligande syfte föreslås också att det uttryckligen anges i lagen att rikets lag om värdering av tillgångar vid beskattningen tillämpas vid fastighetsbeskattningen på Åland.

Förslagets huvudsakliga konsekvens gäller möjligheten för enskilda markägare som har inrättat sin mark som naturskyddsområde att ansöka om befrielse från fastighetsskatt. Denna möjlighet finns i rikets fastighetsskattelag och genom att lägga in ett stadgande om att hänvisningar till rikslagstiftningen i fastighetsskattelagen ska likställas med motsvarande landskapslagstiftning möjliggörs detta.

Enligt 3 § i rikets fastighetsskattelag gäller dock befrielsen från fastighetsskatt inte tidsbundna skyddsbeslut av privatägda områden.

Enligt vad utskottet erfarit är det mest vanligt med 10-åriga skyddsbeslut för de områden som skyddats på initiativ från markägarna och som också erhåller ersättning för skyddet och som nu på kort tid bidragit till 18 nya naturskyddade områden.

Utskottet är ändå positivt till förändringen som befriar områden som skyddas med stöd av landskapslagen om naturvård från fastighetsskatt. Befrielsen från fastighetsskatt kommer fungera som incitament och torde påskynda arbetet med att nå EU-direktivet gällande de kvantitativa kraven på biologisk mångfald på naturskyddade mark- och vattenområden vilka bör vara uppfyllda senast 2030. Detta förutsätter att landskapsregeringen förtydligar EU-direktivets krav och målsättningar och kommunicerar ut detta till privata mark- och vattenägare. Utan frivilliga skyddsinsatser kommer uppfyllandet av EU-direktivet innebära avsevärda inköp med betydande budgetslitage för landskapets ekonomi, speciellt sett till dagens låga andel naturskyddade områden. Möjligheten till skattebefrielse kommer ha en dämpande effekt på kostnadsutvecklingen för att naturskydda områden på Åland. EU-direktivet gällande biologisk mångfald omgärdas fortfarande av flera frågetecken kring hur detta påverkar Åland och hur implementeringen ska ske. Därför är det positivt att landskapsregeringen kommer att konkretisera såväl de tillvägagångssätt man ämnar nyttja samt den påverkansgrad detta har för Åland och dess markägare. Direktivets deadline är knappa två mandatperioder bort, vilket är en kort tid sett till direktivets omfattning och den relativa andelen naturskyddade områden som idag finns på Åland.

I samband med behandlingen av lagförslaget har utskottet också fått erfara att kommunerna har problem med användningen av Skatteförvaltningens e-tjänst i samband med att nya tomter ska registreras i fastighetsregistret. E-tjänsten är inte anpassad för de åländska planebeteckningarna, vilket leder till försenade eller uteblivna registreringar som påverkar uppbörden av fastighetsskatt. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att tillsammans med kommunerna påtala saken hos Skatteförvaltningen för att få detta problem åtgärdat.

Förslaget om ändring av fastighetsskattelagen är avsett att tillämpas från och med skatteåret 2024 och bör därför träda i kraft så snart som möjligt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg! Jag har en fråga som handlar om det här tillfälliga, tidsbegränsade skyddet. Skulle ledamoten vilja utveckla lite? Finns det något slags riktlinjer för vad man får skydda eller får man skydda vad man vill egentligen under tio års tid och sen bli av med den här skatten? Jag tror att det kan vara intressant också för folk som lyssnar på debatten och inte är insatta i frågan att få lite mera utveckling av det här.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Det är ju inte upp till alla mark- och vattenägare att själva bestämma om ens mark och område kan skyddas, utan man lämnar in en ansökan om vilket område man önskar få naturskyddat. Sen görs en bedömning i det här fallet från landskapsregeringens sida om marken är naturskyddningsvärd. Det är sist och slutligen landskapet som avgör det och de tjänstemän som hanterar naturskyddet.

Tack för förtydligandet. Jag undrar också om dessa skyddsområden kommer att räknas in i den här procenten som man pratar om att hela Finland ska skydda, 30 %? Eller är det någonting som är helt fristående från det?

Tack, talman! Precis som utskottet skriver i sitt betänkande, så det vi har erfarit och när vår eminenta utskottssekreterare har tittat på såväl skattelag som naturvårdslag i riket, så kan vi konstatera att tidsbundna avtal inte kan räknas till det 30 procentiga skydd som vi eftersträvar. Men det där är en fråga som landskapsregeringen nog behöver ta ett helhetsgrepp om. Men vår bedömning från utskottet just i dag är denna.

Men som jag såg också i anförandet så finns det flera frågetecken som landskapsregeringen vet om och som man kommer att bemöta och hantera för att få en god helhetsbild av det hela.

Tack, fru talman! Vad gäller lagförslaget i sig så har jag inga invändningar. Det är bra att vi kan särskilja både mark och byggnader.

Jag vill bara få lite information om hur processen gick till. Kommunerna ska ju meddela Skatteförvaltningen sina skattesatser senast den 17 november. Åtminstone i kommunen där jag bor så har detta skickats ut på remiss från landskapsregeringen den 27 november, alltså tio dagar efter att skatterna redan borde ha meddelats till Skatteförvaltningen. Sen har man väl haft remisstid och så lämnade man in någon gång i december. Åtminstone i min kommun så har vi helt missat att splitta den här skatten. Jag antar att du skulle kunna informera oss hur det blev så här försenat eftersom den träder i kraft den 1 januari 2024?

Tack, talman! Tack ledamot Asumaa. Det är precis som ledamot Asumaa förde fram och som också fördes fram i flera av de remissvar som inkom i samband med lagberedningen. Det kan konstateras att det gavs väldigt kort tid för remissutlåtandena. Utskottet har erfarit att det beror på att delen gällande naturskydd försenade hela lagprocessen till den grad att man var tvungen att ha en väldigt kort remisstid, vilket inte är enligt skolboken, men var tyvärr nödvändigt denna gång. Det är landskapsregeringen välmedvetna om, men det är förklaringen.

Talman! Ledamoten John Holmberg gav en god beskrivning av utskottets enhälliga betänkande. Det finns ingen orsak att brodera mera kring det.

Men det finns skäl att understryka det som ledamoten Holmberg nämnde sist i sitt anförande, nämligen att det finns problem och att utskottet lyfter någonting som inte funkar i dag, tyvärr. Det handlar om att Skatteförvaltningens e-tjänst i samband med att nya tomter ska registreras i fastighetsregistret krånglar. E-tjänsten är inte anpassad för de åländska planebeteckningarna. Det här leder till försenade och uteblivna registreringar som sedan också i förlängningen påverkar uppbörden av fastighetsskatt. Men om man tycker att det i princip är bra att nya tomter registreras och bebos så är det här ett väldigt stort problem för de kommunerna där man vill att nya tomter ska kunna registreras och bebos.

Det gläder mig att utskottet enhälligt uppmanar landskapsregeringen att påtala den här saken hos Skatteförvaltningen tillsammans med kommunerna för att få detta problem åtgärdat. Jag hoppas att budskapet går fram till landskapsregeringen, även om vi nu har en minister på plats. Men jag litar på att budet går fram. Tack!

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.