Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman!

Vi kan konstatera redan nu, när vi ser på talarlistan, att det här inte är någon kioskvältare direkt.

Detta handlar om en korrigering, en komplettering av en tidigare antagen lagstiftning, där vi backar bandet av praktiska skäl. I förvaltningslagstiftningen så krävde vi att alla ärenden som hade inletts elektroniskt också skulle hanteras elektroniskt fullt ut, till alla delar. Den här regleringen har uppfattats som aningen för svår för vissa att hantera, med anledning att man inte har tillräckliga tekniska hjälpmedel helt enkelt för att hantera det, beroende på vilka ärendehanteringssystem man har.

Nu möjliggör vi att man fortsättningsvis hanterar saker och ting till pappers.

Talman!

Min replik berör delvis själva lagförslaget.

Jag tänker helt allmänt när det gäller elektronisk delgivning. I den förra debatten så lyfte jag även allmänhetens medvetenhet om det här. Det har ju varit i media att om man till exempel går in på Fordonsmyndighetens hemsida för att boka en besiktning eller vad som helst, så kommer det upp Suomi.fi och då plötsligt så måste du vara väldigt noggrann med hur du klickar där. Man kan på den sidan ha accepterat en elektronisk delgivning. Kommer landskapsregeringen att ytterligare informera medborgarna om det här och konsekvenserna av det?

Talman!

I den här så kallade digitala smedjan som Kommunförbundet och undertecknad håller tillsammans så hade den senaste gången en presentation från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som håller i det här projektet. De höll en presentation och där står det också klart att på rikssidan så är det kommunerna som bjuder in den nämnda myndigheten för att informera medborgarna. På rikssidan har man också tagit fram ett informationsmaterial till kommuner att sända de till parterna.

När det gäller Suomi.fi så är det en rikstjänst som vissa av landskapets myndigheter använder, och flera kommuner använder också den tjänsten. Det är precis så som ledamoten säger, att man hamnar in i de rullorna och sedan får man det elektroniskt.

Här finns det ett stort ansvar och vi tittar på det nu - landskapsregeringen, statens ämbetsverk och kommunerna - gemensamt på hur vi ska kunna stärka kommunikationen till medborgarna.

Talman!

Det var någon av våra medier här på Åland som lyfte det och jag råkade lägga märke till det. Man har ju berört dettta de facto.

Men i och med att du kanske inte aktivt väljer det själv, utan du vänder dig till en åländsk myndighet och råkar ut för det här, så jag tror jag att det skulle vara jättebra om landskapsregeringen gör vad de kan för att informera om det här. Om det sedan är ett informationspaket som går ut brevledes eller hur det går till allmänheten, men om landskapsregeringen ytterligare kan göra någonting för att uppmärksamma det här, så är det bara till gagn för alla. Att man som medborgare inte blir delgiven någonting, utan att man har kännedom om att man har blivit delgiven. Det är det som är risken, som jag ser det.

Först och främst så vill jag tacka ledamoten Nordberg ör att han lyfter den här frågan, för vi behöver diskutera den mera. Jag har personligen försökt lyfta den att hitta olika samverkansformer.

På landskapsnivå är det ÅHS och Fordonsmyndigheten och kanske någon till som använder Suomi.fi. Sen är det förstås många av primärkommunerna och några av kommunalförbunden som använder det.

Viktigt är, när man till exempel söker barnomsorgsplats i Jomala, Mariehamn eller någon annastans, att man blir informerad om att man hamnar in i den här rullen per automatik.

Det här är en jätteviktig och stor fråga. Vi hoppas att Myndigheten för befolkningsdata och digitalisering kommer hit för att hålla informationsmöten. Det är vår gemensamma avsikt tillsammans med de olika parterna. Då kommer förstås också medierna att bjudas in för att för att kunna sprida informationen till samhället.

Det är en viktig diskussion, men kanske inte så mycket om det här lagförslaget.

Talman!

Bästa ledamöter, tredje gången gillt är ju ett vedertaget begrepp och det är ju så det här också är.

I det första lagförslaget som berör elektronisk rådgivning så beslöt ju Finlands president den 25 april 2025 att det inte kunde träda i kraft till alla delar, men de övriga sattes i kraft av landskapsregeringen och man var från landskapsregeringens sida snabb med att få fram ett nytt lagförslag, som sedermera godkändes den 29 augusti av presidenten. Nog om detta.

Det som man kanske kan tycka att är lite anmärkningsvärt är att nu är det tredje lagförslaget som kommer, och det är nu först som landskapsregeringen noterar att kommunerna inte kan svara emot de ska-krav som har funnits tidigare.

Jag förstår landskapsregeringens ambition om att digitalisera väldigt snabbt, men det visar sig att kommunerna och andra som också ska använda samma system, inte har kommit lika långt i sin process. Jag citerar kort vad Vårdö kommun skrev i sitt remissutlåtande: "Av lagförslagets motivering framgår att landskapsregeringen efter regleringens ikraftträdande har bedömt att delar av den offentliga förvaltningen inte har det administrativa, tekniska och eller resursmässiga förutsättningar som krävs för att leva upp till nuvarande reglering." Det är väl lite anmärkningsvärt att det är först tredje gången som landskapsregeringen lyssnar in vad andra offentliga säger. Landskapsregeringen har kommit fram till att vi får backa lite på det här tidsmässigt. Nåja, nog om detta.

Det jag funderar i en alltmer digitaliserad värld som vi rör oss i och rör oss mot är vad som händer med de ålänningar som inte klarar av den digitaliserade världen. Vad händer med dem som inte förstår när det kommer ett meddelande från Suomi.fi eller som inte kan boka sina färjturer eller sin vaccinering vid ÅHS? Jag tycker att det här faktiskt är en ganska stor fråga som även på rikssidan verkar ha passerat tämligen obemärkt. Det finns faktiskt en ganska stor grupp i vårt samhälle som inte klarar av den digitala världen.

Jag tycker att vi alla har ett ansvar, och speciellt landskapsregeringen också att fundera. Hur kan vi inom ramen för självstyrelsen hantera det här? Det är ofrånkomligt så att pappersbruk och sådant försvinner och den digitala världen tar över. Då måste vi komma ihåg och också respektera att det finns en grupp som varken nu och som inte heller i framtiden kommer att kunna hantera den. Jag lyssnar gärna in vad ansvarig minister har att säga kring den frågan. Tack!

Talman!

Just den här lagstiftningen så handlar det om att om du initierar ett ärende digitalt så får du också svaret digitalt. Till den delen så berörs inte den grupp som lämnar in ärendena till pappers.

På rikssidan går man nu ganska snabbt framåt. Man har redan 2,5 miljoner inne i systemet med Suomi.fi. Man ska under nästa år få in 2 miljoner till. Så där börjar vi närma oss hela populationen.

När det gäller digitalt utanförskap, digital exkludering och digital inkludering så deltar landskapsregeringen i ett flertal projekt. Man har bland annat gett ut en folder till pappers som beskriver hur man kan få hjälp. Det pågår ett starkt samarbete tillsammans med tredje sektorn och den civila sektorn har olika engagemang. Det finns flera olika aktörer som håller både utbildningar, kurser och stöd och det är landskapet med i och vi kommer att fortsätta det samarbetet också under nästa år.

Talman!

Tack för den informationen. Jag är väl medveten om den.

Men i dagsläget inom de ansvarsområden som landskapsregeringen har och som indirekt kopplat till digitalisering, hur klarar man av det om man själv inte kan boka en tid vid ÅHS? Är det meningen att man ska gå till kommunkansliet eller ska boka ett möte för att man sedermera ska kunna få hjälp? Vi måste alla vara lite försiktiga här nu så att vi inte tappar bort för många som så att säga blir någon sorts andra klassens ålänning för att de inte kan hantera frågorna själva.

Talman!

När det gäller ÅHS så vet vi att man kan boka per telefon. Det är min uppfattning, när det gäller de flesta digitala tjänster, att man vid sidan av kan sköta det på det tidigare sättet, med telefonbokning och annat.

Sen är det ju en jätte serviceutökning för de som vill och kan använda sig av de digitala medlen, och det gör frigör också mera tid för att ta hand om dem som inte vill gå den digitala vägen.

Men just när det gäller den här kunskapshöjning bland dem som har svårt att hantera frågor digitalt, så pågår det som sagt ett ganska omfattande arbete. Medis är en stark aktör, Funktionsrätt Åland är en riktigt stark aktör, för där har man olika grupper som av olika anledningar har svårt att tillgodogöra sig digital informationshantering och information. Det här är ett arbete som tas på allvar, det görs mycket på olika håll och kanter och det är ett arbete som också behöver fortsätta.

Talman!

Jo, jag är medveten om det . Jag förstår att det pågår ett arbete också, men jag tycker ändå att frågan är så pass viktig att den behöver lyftas här.

Om vi tar ett exempel, till exempel skärgårdstrafiken, så där kan du bara boka digitalt när det gäller vissa platser och andra platser kan du inte boka. Tidigare kunde du boka digitalt och få rabatt. Jag vet inte hur den nya turlistan ser ut. Jag har inte fördjupa mig i dn.

Jag tackar för informationen och jag hoppas att landskapsregeringen fortsätter att arbeta aktivt med de här frågorna.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.