Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare, landshövding. Ändringar i beskattningen av företag, näringsidkare och jordbrukare. Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2022-2023.

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner ändras från och med skatteåret 2023. Förslaget motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna ändras i riket. Kommunernas andel sänks till följd av att finansieringsansvaret för hälso- och sjukvården överfördes från kommunerna i riket till staten vid ingången av 2023. Samtidigt höjs andelen på grund av andra åtgärder som sänker kommunernas intäkter och höjer deras kostnader. Slutligen justeras andelen också med hänvisning till att de lagar om skattelättnader som nämns nedan bedöms påverka kommunernas skatteintäkter. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 procent.

Landskapsregeringen föreslår också att en lag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom en blankettlag. Enligt lagen får skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk rätt att göra ett allmänt tilläggsavdrag baserat på löneutgifter och utgifter för köpta tjänster för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Avdragets belopp motsvarar 50 procent av de nämnda utgifterna och får vara högst 500 000 euro per skatteår. Det är enligt lagen också möjligt att göra ett extra tilläggsavdrag baserat på ökningen av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Beloppet för det extra tilläggsavdraget motsvarar 45 procent av utgifterna och får vara högst 500 000 euro. Den föreslagna lagen är avsedd att tillämpas parallellt med landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021-2025. Det kommer dock inte att vara möjligt att göra avdrag för samma utgifter enligt båda lagar.

Landskapsregeringen föreslår också att giltighetstiden för blankettlagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2021-2023 förlängs så att den tillämpas till och med skatteåret 2025. Förslaget motiveras av att rätten till höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar som används i näringsverksamhet eller jordbruk enligt rikslagstiftningen utsträcks till att gälla till och med skatteåret 2025.

Till den del förslaget gäller det allmänna tilläggsavdraget baserat på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet samt kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2023 är det avsett att tillämpas från och med beskattningen för detta skatteår och bör således träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag. Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen med en smärre teknisk korrigering i det andra lagförslaget.

Utskottet noterar att det första lagförslaget om tilläggsavdrag för utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet är en komplementlag till en lag om ett motsvarande avdrag som lagtinget antog den 9 april 2021. Lagarna kommer att användas parallellt.

Utskottet anser att alla åtgärder som befrämjar tillväxt- och kompetensutveckling är av godo och understöder därför detta förslag.

I det tredje lagförslaget föreslås en ändring av den kommunala andelen av samfundsskatten i enlighet med tidigare vedertagen praxis i syfte att bibehålla den totala samfundsskatten på samma nivå som i riket. Utskottet konstaterar att lagtinget redan fattat beslut om den lagstiftning som krävs för att kompensera kommunerna för deras minskade andelar av samfundsskatten.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar det första och det tredje lagförslaget oförändrade samt att lagtinget antar det andra lagförslaget i följande lydelse: 2. Landskapslag. Om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020-2023. I enlighet med lagtingets beslut ändras lagens rubrik, 1 och 2 §§ samt 3 § 2 mom. landskapslagen (2020:76) om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020-2023 som följer. Tack, talman!

Tack, fru talman! Tack till utskottet med dess viceordförande Holmberg. Det var mycket värdefullt att man kunde hantera det här i skyndsam ordning eftersom det är lagar som behöver träda i kraft så fort det går. Tack till utskottet!

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Det är en bra lag som vi får hoppas att ger önskad effekt. Det som inte kom med i detta betänkande är ju den lite spretiga diskussion som förekom i remissdebatten. Men jag tror att finansminister Höglund känner till att lagtinget gärna ser en analys av det åländska skatteverktyget, PAF-medel och ekonomiska zoner etc.

Talman! Det gick snabbt för finans- och näringsutskottet att komma med ett betänkande om lagförslaget kring avdrag i beskattningen. Detta trots att det kom en hel del synpunkter under remissdebatten. Man kan undra varför utskottet väljer att göra det enkelt för sig, när det skulle finnas hur mycket intressant som helst att grotta ner sig i. Men man väljer att gå den breda vägen framåt och följa minsta motståndets lag.

Ett resonemang jag gärna hade sett är varför företagens avdrag för forskning, utveckling och innovation ska behållas på samma nivå som i Finland. Det var flera under remissdebatten som frågade sig varför Åland alltid måste kopiera det finländska upplägget genom blankettlag. Svaret vi har fått varför det ska vara så är att det kostar pengar att göra extra åländska anpassningar hos skattestyrelsen. Detsamma har vi hört om varför inte resekostnadsavdraget kunde göras om för att bättre främja hållbara resvanor hos ålänningarna. Man kan ju då fråga sig om varför det är så viktigt att vi ska ha skattebehörigheten alls om vi inte vill göra Ålandsanpassningar.

Talman! Som jag berättade i remissdebatten har Finland infört detta avdrag vad gäller forskning, utveckling och innovation för att man lagt upp ett mål om att kostnaderna som gäller denna verksamhet ska uppgå till fyra procent av bruttonationalprodukten till 2030. Finansminister Höglund sade i debatten att Åland inte har något sådant mål, men öppnade för att det kanske vore värt att fundera på saken. Jag uppfattade också att han visade stöd till tanken att börja mäta hur mycket det åländska samhället lägger på det just nu.

Lägger vi upp sporrande mål utmanar vi oss själva att också komma på progressiva åtgärder och nytänkande. Det är då vi kommer på galna idéer såsom experimentella metoder för upphandling som underlättar innovationer eller offentlig-privat samverkan i form av inkubatorer eller liknande. För Hållbart Initiativ är frågan avgörande, inte bara för att lösa de ekologiska kriserna, utan också för konkurrenskraften. Vi vill att Finland och Åland ska vara en plats där vi utbildar de bästa talangerna att arbeta hand i hand med de bästa företagen för att stimulera innovationer och banbrytande lösningar som inspirerar omvärlden. Innovationskraft leder till investeringsvilja som leder till nya affärslösningar och nya gröna jobb. Potentialen för att bedriva näringspolitik genom forskning, utveckling och innovation är häpnadsväckande.

Därför var det ledsamt att höra under remissdebatten att landskapsregeringen har släppt frågan om att använda PAF-medel för projekt som gynnar den gröna omställningen. Även om Tobben Eliasson kommittén faktiskt redan i december 2021 lagt fram förslag om att tillsätta ett oberoende forskningsråd som skulle få mandaten att fördela PAF-medel till projekt som ligger i linje med hållbarhetsmålen. Men vi förstod redan i budgetdebatten att regeringen släppt frågan då man röstade ner Hållbart Initiativs motion som egentligen var en kopia av Eliasson kommitténs slutsats.

Det brukar tjatas på att vi partier har så olika åsikter så att det blir låsningar i politiken. Men det är tråkigt att landskapsregeringen inte ens lyckats förvalta vad vi lagtingspartier gemensamt kommit överens om.

Talman! Återigen till avdraget. Vad jag förstått finns det ännu inte skattestatistik som visar på dess användningsgrad. Det hade varit fint om landskapsregeringen, när statistiken kommer, utvärderar hur avdraget fallit ut på Åland och om det finns möjligheter till att ytterligare uppmuntra företag att använda sig av instrumentet. Det borde vara ett fördelaktigt incitament eftersom direkta subventioner ofta är förknippade med större administration. Nyss genomförda internationella undersökningar ger faktiskt starka belägg för skattestödens positiva effekter i det här avseendet. Om det visar sig att trycket på dessa avdrag är högt, då finns det goda skäl att återkomma till lagtinget med justeringar. Åtminstone om man liksom vi i Hållbart Initiativ lägger stort värde i att med hela handen satsa på framtiden.

Ja, det får väl också bli något som den nya regeringen får hugga tag i. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Liberalerna delar ledamot Holmström och Hållbart Initiativs frustration. Jag tror att alla i denna sal vill se en analys av vårt skatteverktyg, vad vi kan göra, och hur vi kan vara uppfinningsrika för att öka både tillväxt och attraktionskraft. Det samma gäller PAF-medlen och de ekonomiska zoner som riket, finansministeriet nu har forskat fram. Det finns mycket att ta fasta på, men det kanske är fel läge att i en lagstiftning som ändå är retroaktiv redan börja med det, utan vi får väl kanske göra det förberedande arbetet under tiden och sedan kunna applicera det.

När det gäller just feedbacken från fältet så finns det ju inte siffror på hur denna lagstiftning har utnyttjats hittills. Det finns ju också en annan lag som antogs 2021 och som förändrades först i januari 2022. Det är lagförslag 4 där man ökade avdraget från 50 % till 150 %. Nog finns det ju möjligheter redan idag (… taltiden slut).

Talman! En sådan åtgärd som jag ser att finans- och näringsutskottet hade kunnat göra var att höra de aktörer som kunde vara intresserade av just det här tilläggsavdraget och kanske också sådana aktörer som man har vetskap om att har använt det här avdraget som vi redan har klubbat tidigare. Man skulle ha frågat, är det här anpassat till deras behov? Behövs det något ytterligare, behövs någonting helt annat inom skatteverktyget eller kanske till och med direkta subventioner eller lagändringar som skulle stimulera den här typen av verksamhet? Nå, det här är ju inte sista chansen. Det finns flera chanser att göra det här på. Jag hoppas att vi håller fanan högt, jag och ledamoten Holmberg.

Tack, talman! Det ska vi göra. Det som jag många gånger frågar mig själv är, hur marknadsförs diverse lagstiftningar? Det här är ju i princip en näringslivslagstiftning i grunden, det ska alltså stimulera till utveckling. Det beror väl kanske på vad man har för bokföring, hur ivrig man är att titta på skattebyråns hemsida eller hur man följer med lagstiftning i stort, så det behövs kanske någon form av marknadsföring. Jag ser jordbrukssektorn, fiskerisektorn och jag ser många åländska branscher som skulle kunna ha verklig nytta av det här, på ett sätt som man kanske inte riktigt känner till idag. Det kanske delvis handlar också om marknadsföring, precis som ledamot Holmström var inne på.

Talman! Det är just som ledamoten Holmberg sade, det är en attitydfråga från landskapsregeringens sida. Man får någonting från Finland, man behöver fundera om vi ska göra samma anpassning här. Okej, vi kopierar och vi klistrar in. Men sedan då? Vad gör vi då? Ska vi tycka att det här är en bra grej eller ska vi bara säga att det här är något som vi har gjort för att vi alltid kopierar och klistrar in? Jag tycker faktiskt att det är ett ganska tråkigt upplägg. Hellre skulle jag vilja se att man faktiskt hör de aktörer som skulle kunna vara intresserade av det här, och som också kanske använt sig av det här och anpassa det enligt det. Och också se hur man kan marknadsföra den här möjligheten. Det är ett viktigt verktyg. Skatteverktyget är viktigt för att stimulera den omställning vi vill se.

Tack, fru talman! Tack för anförandet. Vi jobbar idag mycket med mål. Vi har mål i budget, vi har mål i hållbarhetsagendan och vi har uppföljningar. Sedan finns det ytterligare mål som man gärna vill se och mål som kommer att införas undan för undan. Vi vet allihop att vi har begränsad tid, vi har begränsade resurser etcetera och det gör att vi måste ta detta i den takt vi kan hantera.

Vad gäller att kopiera en lag, nå, det är ju så vi gör. Det som vi har emot oss är att vi vill ju gärna behålla de skattesatser som finns för företag, för samfälligheter, 20 % och 26,5 %, och inte göra avvikelser från det. För detta får konsekvenser som blir väldigt stora och inte minst kostsamma då med tanke på de (… taltiden slut).

Talman! Man behöver välja de mål som man anser att är relevanta. Finland har ansett att det är relevant att ha ett mål för hur mycket kostnaderna för forskning, utveckling och innovation ska uppgå i Finland. Då har man valt 4 % till 2030. Man är inte där, man har varit nära det målet tidigare. Åland har inget sådant mål. Man behöver kanske fundera, är det faktiskt så att vi behöver det? Och i sådana fall, vad ska vi göra med det här målet? Ska vi skapa en forskningsplattform, en politisk strategi? Mål utan verksamhet är ju också ganska onödigt. Väljer man att gå in för att det här är ett relevant politiskt område, som vi i Hållbart Initiativ tycker, då sätter man upp mål och åtgärder på en tidslinje för att stimulera den gröna omställningen och samtidigt skapa konkurrenskraft.

Jag håller med om det, sätter man upp mål så måste man också ha verktyg och möjligheter att följa upp målet etc. Men de facto så är det enkelt att sätta upp ett mål, man säger ett antal procent och det ska man följa, men det kräver i sig ett ordentligt grundarbete och att man har gjort arbetet klart när man sätter målet, så att man vet gränsen och vilken procentsats som man ska sätta målet på.

Vad gäller den här lagstiftningen så var den ju akut, den brukar normalt komma lite tidigare. Som jag sade i mitt anförande häromdagen så berodde det helt enkelt på att man gjorde en sen ändring på den finska sidan, vilket fick konsekvenser för oss. Så här fanns det inte heller tid att göra alltför stora avvikelser från det, vilket man inte heller såg behov av.

Talman! Om det nu var så att den här frågan är präglad av brådska så skulle det ha varit bra om det fanns någon typ av ramverk från tidigare med mål och åtgärder. Så istället för att arbeta fram det här på kort tid så skulle man snabbt kunna vidta de åtgärder som målen förutsätter.

Nå, man kan väl se den här debatten som en liten färdkost. Jag uppfattar att finansministern inte stänger dörren till ett sådant arbete, men så klart kräver det politiska prioriteringar. Det är ju just därför som vi har ett lagting och en landskapsregering för att kunna välja var resurserna ska sättas och vad man ska prioritera för vilket ändamål.

Tack, fru talman! Av förekommen anledning så hade jag inte möjlighet att vara med i remissen, men jag måste säga att jag har ganska stor respekt för det som lagtingsman Holmström sade. Jag delar inte alla mål och alla åsikter han har, men jag har stor respekt för att man vill använda den åländska behörigheten till någonting.

Jag har noterat under den här mandatperioden att ofta när utskotten presenterar betänkanden så läser man mer eller mindre innantill vad det står i dem, och det klarar ju många av oss ledamöter själva. Tidigare var det ofta så att man motiverade att vi hade de här och de här övervägandena, men på grund av det här och det här så har vi kommit till den här slutsatsen. Det saknas lite nu.

Det är ju faktiskt ett finans- och näringsutskott. Det blir ofta att handlar om budgetarna och om ekonomi, men väldigt lite om näringspolitik. Utskottet skriver så här: "Utskottet anser att alla åtgärder som främjar tillväxt och kompetensutveckling är av godo och understöder därför detta förslag". Man måste ställa sig frågan, är det faktiskt av godo? Ska man använda sig av de här avdragsmöjligheter som den här lagstiftningen ger så måste man ju faktiskt tjäna lite pengar, annars är det svårt att göra några avdrag. Jag noterade att viceordförande Holmberg sade att det här var till stor nytta för fisket och för jordbruket. Jag har nog väldigt svårt att tänka mig att man skulle kunna göra 50 % avdrag för maskiner eller kompetensutveckling inom de branscherna.

Däremot så vore det intressant om finans- och näringsutskottet faktiskt förde ett mer fritt resonemang om hur man kunde få till stånd tillväxt och kompetensutveckling i stället för att kopiera det här avdraget. Man skulle fört ett resonemang om vad vi har för möjligheter att faktiskt stöda de branscher som vi vill utveckla och de branscher som har det svårt. Vad kan vi göra när det gäller riskkapital? Vad kan vi göra när det gäller räntestöd? Vad kan vi göra när det gäller garantier? Vad kan vi göra till exempel när vi pratar om högskolans roll? Det är saker som åländska småföretagare många gånger resonerar runt, speciellt om de tre förstnämnda.

Det sägs också så här, att i det tredje lagförslaget så i enlighet med tidigare vedertagen praxis i syfte att bibehålla den totala samfundsskatten på samma nivå i riket så kopierar man det rakt av. Här tycker jag faktiskt att finans- och näringsutskottet hade kunnat ta ett steg tillbaka, använt den tid som man har och fört ett resonemang. Vilka näringar skulle tjäna på en sänkt samfundsskatt? Det tycker jag att hade varit intressant. Detta nu sagt i all välmening.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Jag delar till 98 % det som ledamot Eriksson sade. Jag tycker att det är helt rätt.

Saken är att jag satt ordförande och jag ville inte breda ut mig som oppositionspolitiker för en gångs skull. Jag försökte faktiskt hålla landskapsregeringens linje. Det är en brådskande lagstiftning, den är mer eller mindre akut och den är redan retroaktiv. För varje dag som går så blir den ännu mer retroaktiv och det ligger väl behandlingen i fatet.

Precis som jag sade till ledamot vid förra repliken, så sedan när det gäller att jobba framåt så det jobbet skulle vi kunna börja med redan nu. Vi behöver inte ha ett lagförslag på bordet för att börja jobba med det. Jag tror att det är olämpligt att göra det då när vi ska klubba en lagstiftning, utan det gäller väl att göra förarbetet redan nu. Det har ju Liberalerna krävt många gånger - vi har haft klämmar vid ett flertal tillfällen kring olika lagförslag - att vi vill se en analys av skatteverktyget, hur det kan slå, hur det kan attrahera och hur det kan stimulera. Det arbetet kunde börja omedelbart. (… taltiden slut).

Jag noterar att det går framåt. I måndags var Holmberg 75 % överens med mig och nu 98 % så jag får känna mig riktigt hedrad.

Om jag hade haft möjlighet att sitta som viceordförande i det här utskottet - med all respekt, nu känner jag inte till vilken retroaktivitet, vilka problem det fanns - men då skulle jag nog åtminstone ha fört ett ordentligt principiellt resonemang runt samfundsbeskattning. Vad vill vi? För precis som ledamoten Holmström sade, det blir lite tråkigt om man bara ska kopiera allt rakt av. Vi måste kunna tänka själva. Det är möjligt att tillfället inte var det rätta den här gången, men lite mera resonemang tycker jag. Med all respekt viceordförande Holmberg, det skulle ha varit mycket intressant att ha.

Absolut, absolut. Men i en lagstiftning som är akut så att börja hantera samfundsskattens eventuella brister och förmågor beroende på hur vi väljer att parera, så det kräver nog sin tid. Det gör man inte på några utskottsdagar vågar jag lova, om man ska göra det seriöst.

Men än en gång, det här arbete kan finans- och näringsutskottet starta omedelbart för de här frågorna kommer att dyka upp en gång per kvartal i princip, det har de gjort den här perioden. Så det är ju inte enbart vid det här tillfället nu idag som tåget går, absolut inte, utan det här kommer att fortsätta att tuffa på. Med jämna mellanrum kommer tåget till Ålands lagtings station och då gäller det ju att vi är beredda och landskapsregeringen. Förarbete behöver göras. Jag förstår också, finansminister Höglund, att det handlar om prioriteringar. Min syn och min tro är att hela lagtinget önskar samma sak i det här fallet. Sedan om man är beredd att gå vidare på ett speciellt spår, men man vill i alla fall ha informationen om vad vi kan göra och hur (… taltiden slut).

Så kan det vara. Som sagt var, jag var inte med i remissdebatten så jag kan inte säga så mycket om det. Det är möjligt att tiden var för snäv. Men jag noterar att Holmberg har en vilja att starta upp. Finns det på något sätt någon möjlighet att vi andra kan hjälpa till att få lite fart på det så skulle det vara bra.

Jag har många, många gånger under den här mandatperioden efterlyst ett näringspolitiskt program. Att på ett strukturerat sätt gå igenom vilka näringar som har de största problemen. Är det någonting vi kan göra där? Vilka näringar har de största framtidsmöjligheterna? Vad kan vi göra för att ytterligare befrämja det? Vad är de stora problemen och vilka åtgärder ska vi vidta? Men tyvärr har vi inte fått till stånd ett sådant strukturellt utvecklingsarbete som, med tanke på den dåliga åländska BNP-utvecklingen, är otroligt nödvändig att få i gång. Men där vet jag att Holmberg och jag har varit relativt samstämmiga och också kanske till och med mera än 98 %.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020-2023 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.