Remissdebatt

Ärendet bordlades vid plenum den 16 september 2024. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! Ja, det har ju varit en debatt som har pågått väldigt länge, många timmar här i plenum. Som ny i de här sammanhangen så ställer jag frågan till ni, gamla veteraner. Har någon gång argumenten och debatten i plenum påverka utfallet? Eller är det hugget i sten från början utifrån partilojaliteter?

Det är väldigt tråkigt om det är på det sättet att debatten egentligen aldrig påverkar utfallet. Ännu mer tråkigt är det om det inte påverkar utfallet heller i utskottet där man då förutsätter att man hör sakkunniga hörande. Så det är lite sorgligt. Sedan kan vi ju alla konstatera att det här är ganska komplext.

Vi vet ju egentligen, det kan Skattebyrån säkert säga vilka personer och vad de har betalat i skatt som använder avdraget. Men eftersom det är ett klump avdrag så vet vi ju inte egentligen hur stor andel går till privat sjukvård, hur stor andel går till ÅHS och hur stor andel går till mediciner, tandvård etcetera. Och det är ju väldigt viktigt när man skall utarbeta kompensatoriska system att man har så djup kunskap som möjligt. Och jag tycker att det här har varit komplext.

För mig har det varit solklart att tandvården måste på något sätt subventioneras. Hur det skall ske, det vet jag inte. Och för mig är det också solklart att skattebetalarna inte ska subventionera den privata sjukvårdssektorn. Skattebetalarna ska betala den offentliga sjukvården.

Jag ska inte bli långrandig. Den här debatten har som sagt pågått länge. Jag tänker dock ta mig friheten att lyfta fram vad en tidigare politiker skrev på sociala medier, vilket jag inte alls hade tänkt på. Det handlar ju inte bara att utjämna mellan de mer förmögna och de fattigare, utan det handlar också om att de friska på något sätt stöder de sjuka. Att har man en kronisk sjukdom där du springer hos läkare, sjukskötare och fysioterapeuter. Du springer och får mediciner, du har alla möjliga hjälpmedel.

Då är det nog en viss tröst i det sjukdoms elände att man kan få lite tillbaka. Jag skulle till och med säga att den här typen av avdrag är en slags uttryck för samhällets omsorg. Och empati med dem som är mindre lottade och som drabbas av svår sjukdom. och jag hoppas att det kan påverka.

Avslutningsvis så det behöver vi väl inte orda mer om orsaken till att det här läggs fram, det har ju funnits sen -49, lite forcerat. Det hänger väl ändå sannolikt samman med ärendets komplexa natur och den här brevväxlingen mellan finansavdelningens jurist och Skatteverket. Ja, vi är väl alla säkert också eniga om att vi ska försöka förbättra de här systemen. Att ha en brådskande agenda, det förstår jag inte helt enkelt, utan jag hoppas kort och gott att den här diskussionen kanske leder till att man funderar ett varv till.

Tack, talman! Tack ledamot Mogens Lindén för en konkret fråga. Har då en remiss debatt någonsin påverkat ärendets utgång? Nja, skulle jag frestande vilja svara på det sättet. Att inte påverkas det i salen här och nu eller under de tidigare tre dagarna vi har debatterat den här frågan. Men rätt utfört från i detta fall oppositionens sida, kan faktiskt en remissdebatt påverka ett ärendets vidare öden. Nu kanske oppositionen i alla fall delar av den, valt en så pass tuff attityd så att reaktionerna blir det motsatta inom regeringsblocket. Vad spelar det för roll? Vi har redan fått så mycket stryk att varför skulle vi inte låta det här gå vidare och låta finans- och näringsutskottet utreda bland annat de kompensatoriska åtgärder.

Tack ledamot Jansson. Ja, det är lite det jag misstänker. Jag har ju inte rört mig i sådana här sammanhang utan jag har varit på olika vetenskapliga symposier. Och då är det ju så att man tar intryck av varandra och man inser plötsligt att jag har nog kanske behandlat den här patientkategorin fel. Att de här norrmännens sätt att behandla det kanske är klokare. Man påverkar varandra. Och det förvånar mig också lite filosofiskt att jag trodde att man diskuterar politik som påverkar, att vi påverkar varandra. Men så verkar det inte vara.

Sen kan jag ju inte låta bli att passa på att också från insidan säga. Att det är klart att man som en del av regeringslägret lider, med att vi har presenterat ett lagförslag som saknar de kompletterande åtgärderna mer i detalj. Det fakta hade ju krävts ganska lite för att vi skulle kunna haft en större substansdiskussion. Så jag delar helt den kritik som förts från salen under dessa dagar.

Men vi har ett sjukkostnadsavdrag som har spelat ut sin roll i min värld när det till och med är personer med över 70 000 i årsinkomst som kan göra avdrag. Och då är frågan i en värld där vi inte har en uppsjö av pengar. Någonstans måste vi ju se över vår kostym, för ett avdrag kostar. I den här debatten låter det som att det bara är ett avdrag, men det kostar. Man tar det från någonting annat. Låt säga att ÅHS kommer att behöva en extra miljon för att upprätthålla ambulansverksamheten på morgondagens Åland. Pengar som vi då kunde, i stället för ett allmänt sjukkostnadsavdrag, se till att samhället fungerar.

Jag har uppfattat att de samlade återbäringarna är ungefär 980 000 och det är ju kommunalskatten. Det påverkar bara indirekt landskapets budget. Låt oss bara leka med tanken att man tar bort det som är enklast att ta bort, dvs subventionerna. Besök till privatläkare som numera får ett jättehögt stöd från FPA och så tar vi bort ÅHS eftersom det kan man reglera genom avgifter. Hamnar vi då på 980 000? Vi kanske hamnar på 300 000. Det måste vi veta.

Tack, talman! Jo, ledamot Lindén tar ju ofta upp det här med den privata sjukvården som han tycker att det är fel att skattebetalarna ska subventionera som man säger. Nu er inte jag det här som en subvention eftersom det är ett skatteavdrag. Men han nämner vidare att det ska vara de friska människorna som stödjer de sjuka. Vad är liksom den egentliga anledningen till att han inte vill att man ska få använda avdraget för den privata sjukvården? Är det rent ideologiskt enbart? Eller finns det någon vettig förklaring? För att när det kommer till tandvården, då förmodar jag att han även vill att det ska gälla det privata. Eller har jag fel?

Tack ledamot Egeland! Ja, det där med privata läkarbesök. Jag har fått många kvinnor som har lyft fram att de är hänvisade till att gå privat till gynekolog. Och det beror egentligen kan man säga på att den offentliga sjukvården kanske inte har tillgodosett de behov som finns i samhället. Och då menar jag nog att som ansvariga för den offentliga sjukvården, som är vår uppgift. Att i första hand tillse att den offentliga sjukvården tillgodoser de behov som finns i samhället. Tandvården, den sköts privat i princip och i Sverige till exempel där man får en tandvård så får du inte en krona till inplantat. Då får det bli en liten protes som du sätter in. Jag har inte svar på alla de här frågorna och den privata sjukvården är ett komplement, men vår uppgift är att (… taltiden slut).

Tack, talman! Ledamoten säger här att man ibland får använda sig av privat sjukvård eftersom den offentliga sjukvården inte kan tillgodose behoven. Då förmodar jag att lösningen på det skulle vara utöka den offentliga sjukvården och för att lösa det. Men när det kommer till tandvården, då har ledamoten inte alls samma funderingar. Eller har ledamoten samma funderingar där? Att tandvården också borde vara offentlig och att man borde utöka den biten?

Tack ledamot Egeland! Egentligen tycker jag att tänder är som vilket organ som helst och borde naturligtvis finnas inom den offentliga sjukvården. Den privata sjukvården är ett bra komplement. Men det här är en lång väg att gå. Den dagen när vi kan få betalt för ett implantat eller en krona i den offentliga sjukvården, den är mycket, mycket långt bort.

Talman! Jag är lite inne på samma som tidigare talare, men ledamoten säger att samhället inte ska subventionera och betala för privat hälso- och sjukvård och att det är en annan sak när det gäller det offentliga. Men om man inte får gå till den allmänna tandvården eller om man är helt hänvisad till den privata fysioterapin, då är det ju egentligen så att det är den offentliga som ska se till att det finns det alternativet som inte blir för dyrt och att man ens ska kunna få gå dit. Nu får man inte ens gå till tandvården. Tror ledamoten inte att det är helt orimligt att lägga allt det här nu på ÅHS. I och med deras besparingskrav och de tajta ramar som de har. För det kommer ju att bli en av konsekvenserna. Hur ser ledamoten på det?

Tack ledamot Holmberg-Jansson! Jo, det finns många system. Det finns till exempel, "Norge fastlege system", där många är privata, men de får ett uppdrag för det offentliga köper tjänster av dem. Det kan man ju tänka sig ett system med vårdsedlar till exempel. I min värld som har jobbat min mesta tid i primärvården. Så det mest kostnadseffektiva är att ha en välfungerande primärvård på egenläkar basis som är lättillgänglig. Man ska inte behöva vänta tre-fyra veckor utan man kan komma så snabbt som möjligt till en läkare som känner en och man känner sin läkare. Sen kan man använda system med vårdsedlar och det görs till exempel i Sverige i hög grad.

Tack, talman! Jo, men allt det här kostar ju pengar. Och då är det frågan om det här förslaget nu kommer att innebära att fler söker sig till det offentliga i stället för att gå till det privata. Hur mycket kommer det att kosta för ÅHS? Det känns inte som att de beräkningarna alls finns med här. Man bara tittar på hur mycket man kan spara i byråkrati. Men jag tror att pressen kommer att bli betydligt större på att få ta del av allmän sjukvård. Och när det kommer till tandvård, till exempel så i dag här, så får du ju inte en protes om du behöver och är gammal. Då får du nog betala för den själv för det täcks inte av de kostnaderna. Så det finns otroligt mycket som kommer att påverka folk på grund av den här förändringen.

Tack ledamot Holmberg-Jansson. Vill man bli rik så ska man använda sig av salamiprincipen en stor volym av någonting som är billigt att producera. Så den intressanta marknaden, om jag uttrycker det tillspetsat. Det är inte multisjuka i glesbygd utan det är hypokondriker i tätort och att man sysslar med hälsokontroll som kanske kan ha en tveksam vetenskaplig evidens. Jo, den privata sjukvården behövs och den kan vara ett komplement. Men vår uppgift är att se till att vi har, för de svårast sjuka, en bra offentlig sjukvård. Och det har vi i hög utsträckning.

Tack, herr talman! Det som ledamoten säger här och som debatten också har visat att utskottet kommer att få ett väldigt stort arbete med att ta fram de kompensatoriska åtgärderna som vi har efterfrågat. Och svara på alla de här frågorna som vi har ställt här i debatten, men som vi inte har fått svar på och som ingen kan svara på här. Kanske man kan svara på det i utskottet lite mera privat, sedan formulera det på ett sätt som gör att det funkar. Jag hoppas att utskottet kan fördjupa sig i de här frågorna och att man därmed också inser orimligheten att dra det här vidare. Det tror jag att hela Åland skulle vinna på. För som det är nu så verkar det nästan lite som att man låter politisk prestige gå före det som faktiskt är bäst för Åland. Och det är en väldigt olycklig utveckling som vi ser här och nu i detta nu i det här parlamentet.

Ja tack ledamot Wikström! Jag delar ledamotens uppfattning. Prestige är förödande och min förhoppning är att utskottet har kreativa diskussioner där man fördjupar det som inte är tillräckligt noggrant utrett. Och i bästa fall så tar man upp den här frågan. Kanske nästa år eller framöver. Det är inte bråttom. Det enda som gör det bråttom är det här brevet till Skatteverket i mars.

Vi är här allihopa för Ålands folk och inte för att egentligen bråka med varandra. Det är inte den huvudsakliga uppgift som vi har här, men som det verkar nu så är det som får gå före vad som faktiskt är bäst. Det är väldigt tråkigt att se det. Jag måste säga det att det är väldigt tråkigt att se det. Hela den här diskussionen om att det är bara höginkomsttagare som nyttjar det här och det är så många som nyttjar det som är höginkomsttagare. Så om majoriteten tycker att det är fel med det, varför kommer man inte med ett förslag om att begränsa det här med någon slags årsinkomst som man anser lämplig så att vi kan ha kvar det åt den vanliga arbetande ålänningen? Det skulle kunna vara ett förslag på lösning. Men man presenterar som att den enda lösningen är att slopa alltihopa. Jag säger inte att det är den enda lösningen, avdraget vill vi från Obunden Samling förstås ha kvar, men det skulle kunna vara ett sätt att lösa det här. Men vi ser inga sådana förslag, så det är svårt att tro på de här argumenten.

Tack ledamot Wikström. Vi måste ju veta hur det fördelar sig det här. Vi vet ju egentligen, jag har i alla fall inte sett vilka som har gagnats mest. Vi vet att man 2012/2013 införde man den här gränsen på 15 000 i årsinkomst, dvs 1250 per månad som gör att man bara får dra av halva avdraget, halva sjukkostnaderna. Men det behövs ett bättre underlag. Det är inte till fyllest och det hoppas jag att man tar fram i utskottet och hoppas att det är inte låsta positioner. Och i den mån jag har bidragit till att låsa positionerna genom att vara för retorisk så ber jag om ursäkt.

Talman! Jag brukar i mångt och mycket har samma åsikt som ledamoten Mogens Lindén. Kanske för att vi både har våra rötter och man kan säga så, i sjukvården. Men när det gäller det här med privat hälso- och sjukvård så har vi nog inte riktigt samsyn. Det är på det viset att om du själv betalar för en privat operation, de må vara vilken som helst, så är ersättningen som du får då väldigt ringa i förhållande till vad du betalar själv. Sen är ju en annan fråga om du har en försäkring. Den stora vinsten och där vi egentligen borde vi vara tacksamma. Det är ju att den privata hälso- och sjukvården avlastar den offentliga och minskar på trycket, vilket möjliggör att man klarar att sköta den offentliga sjukvården med mindre resurser och mindre personal än vad man annars skulle göra.

Finlands läkarförbund har uppmärksammat det här och det riskerar att bli på det sättet att de som har sin primärvård i företagshälsovården, de som är väldigt förmögna, de kommer att få snabbare vård än pensionärer, studerande, arbetslösa som är hänvisade till den offentliga sjukvården. Men som sagt, jag är ingen motståndare till privat sjukvård. Jag har själv jobbat som privat läkare under en period. Den behövs, den kan komplettera. Men nu har det skett en dramatisk 285 procentig ökning av FPA bidraget per läkarbesök, från 8 euro till 30 euro. Det är mycket mer än sjukkostnads avdraget effekt.

Talman! Jovisst är det så att det har höjts, men sen är det också, tycker jag i alla fall, viktigt för oss som sitter här i Ålands lagting att komma ihåg vad vi de facto kan besluta om och vad vi inte kan besluta om. Det är ju inte vår behörighet som nu ledamoten lyfter fram, alltså hur stor ersättningen ska vara utan det är ju riksbehörighet så det kan vi ju tycka vad vi vill om. Men det är ju viktigt att de verktyg som vi har i självstyrelseboxen. Det är viktigt att vi försöker använda dem så förnuftigt och så klokt som möjligt. Och jag hoppas verkligen inte att vi går mot ett samhälle där pensionärer och studerande ska ha någon slags längre väntekö utan vi ska ju göra ett samhälle som är så bra som möjligt och använda de verktyg som vi har. Och när det gäller sociala transfereringar så är det som en djungel som kräver ett otroligt väl förarbete innan man kan ta ställning. Och det är ju det förarbete som saknas. Och det är därför debatten är så lång och spretig som den är.

Jo, det är ju alldeles viktigt att vi beslutar ju inte över de här FPA bidragen. Det gäller ju också mediciner där det 628,32 eller vad det är per år för vissa läkemedel, ersättningsgilla läkemedel och det finns många läkemedel som inte ingår i det här. Det är klart att vi ska beakta dem så att säga riksbeslut, FPA beslut för de påverkar en var. Det påverkar en var patienter, så det ska nog spela en roll. Men jag tror nog att vi i stort sett är eniga. Jag vill inte, är inte ute för att slakta den privata sjukvården på något sätt.

Talman! Eftersom jag ännu inte hållit något anförande kring denna fråga som diskuterats i flera dagar så känner jag att jag borde försöka förklara den oro som jag har lyft redan tidigare i repliker.
Det vi har är ett lagförslag som vill förändra det som regeringen försöker säga är ett avdrag som slår fel och inte plockar upp de som verkligen har behov av dessa avdrag. Det är föråldrat och byråkratiskt har vi fått höra men är det verkligen det?

Okej jag förstår det ni försöker lyfta men häpnas ändå som tidigare social och hälsovårdsminister, att man för fram förslag som berör sitt ansvarsområde utan att först ha förankrat och gått igenom konsekvenserna kring det med de sakkunniga tjänstemännen på social och hälsobyrån, ja det förvånar mig verkligen.

Men precis som jag sa på den första dagen vi diskuterade detta i någon replik. Detta är en beställning av finansministern och detta förslag har sedan producerats på finansavdelningen och skickats på remiss till social- och hälsobyrån. Bara det är underligt tycker jag. Kan man inte sitta ner och ha möten tillsammans kring frågor som man vet att kommer att uppröra folk och påverka folk, som kommer att påverka olika avgifter och bidrag. Ser man inte nyttan i att göra detta före istället för att göra det efter man för fram någonting? Förlåt mig men det känns inte som en hållbar socialpolitik.

Under presentationen av lagstiftningen så lyfte jag i repliker de som uppenbarligen helt glömts bort eller kanske man struntat i det för att man hoppats att ingen skulle tänka på det. Men hur skulle man inte tänka på det när även social och hälsobyrån påpekar i sitt remiss svar det problematiska i att personer på ett boende med heldygnsomsorg, ESB. De nämner i alla fall i sitt remiss svar hur detta kommer att påverka dem. När klientavgiftslagen togs fram var en av de saker som gjorde att man inte får göra exempelvis avdrag för glasögon just den att man får göra det avdraget i deklarationen.

Jag blir dessutom så trött på att man fortfarande tror att alla som bor på ett äldreboende, ESB eller institution är låginkomsttagare eller inte har mer än folkpension eller ålderspension. Om du får garantipension så får du 968,70/månad x 12= 11624 euro. För att få ett perspektiv .

Jag tänker försöka beskriva hur detta kan påverka en äldre person som jobbat deltid och är född i slutet på 1930-talet. Personen bor på ett ESB boende och har bott där i några år. Tidigare så betalade man för den omsorg man behövde och man betalade en hyra för rummet. Nu betalar du en totalsumma på 85% av din nettoinkomst. Du får behålla minst 250 euro för egna kostnader. Du betalar för dina mediciner, (kommunen drar dock av FPAs summa för högkostnadsskydd från din vårdavgift, resterande betalar man själv ), för din fysioterapi , för din fotvård , glasögon och för att gå till frissan.

Bland de sista besluten som förra regeringen tog efter arbetet med att ta fram en ny klientavgiftslag så valde vi att inkludera de som bor på ett ESB boende att de får gå till ÅHS tandvård, vilket man inte kunde tidigare. Det här var ett konkret exempel på en konsekvens vi såg att behöver åtgärdas då vi satt ner och pratade. Du får förstås inte göra ingreppen gratis , lite kostar det och behöver du proteser eller dylikt så hamnar du på att betala dem ur egen ficka. Allt detta, förutom frissan, har du tidigare kunnat dra av på dina sjukkostnader

Jag vill exemplifiera.
En person född i slutet på 1930 talet bor på ett ESB boende i Mariehamn. Under fjolåret 2023 innan den nya lagen trädde i kraft betalade personen en serviceavgift ,hyra, grundavgift samt en måltidsavgift. Personen betalade 1664,19 i månadskostnad. Summan som personen får ett intyg över från Mariehamns stad, för 2023 års avgifter är på 8373,74. Delar man det på 12 så är summan 697,81 per månad som personen har en avdragsgill kostnad för.

Mariehamns stad har tillhanda hållit intygen och dessa går att fås digitalt som sedan bifogas med deklarationen under punkten sjukkostnadsavdrag, långvårdskostnader. Så inte så mycket papperskrångel eller byråkrati utan enkelt och smidigt. När du bor på ett ESB så får du även alla mediciner på räkningar, även de digitala. Nu efter den nya klientavgiftslagen trätt i kraft ser upplägget för avgifter annorlunda ut. Betalningsgrunden är hyra 553 euro och klientavgiftsdelen hela 1564,31 och den totala summan personen betalar är alltså 2117,72.
Tar man då summan för klientavgifter 1564,31 x 12 månader som personen ska kunna dra av för 2024 så hamnar summan på hela 18771,72 mot 2023 års summa på 8373,74 euro. En skillnad på 10397,98 euro. Dessa summor som jag nu pratar om finns det ingen statistik på, det finns ingenting om det i de siffror som landskapsregeringen för fram. Eftersom lagstiftningen trädde i kraft 1.1.2024.
Denna grupp med personer kommer att drabbas om denna möjlighet tas bort, den här gruppen har man inte ens tänkt på eller bara struntat i. Berätta för mig, jag vill veta?

Jag fortsätter med exemplet baserat på 2023 års siffror.
Personen hade långvårdskostnader för 8373, 74 euro och sjukkostnader för ca 4000 euro. (medicin, fotvård, tandläkare och fysioterapi) Vi förenklar, långvårdsavgiften till 8000, den summan får du dra av till 25% för resten utgör levnadskostnader enligt beslut som tagits i förvaltningsdomstolen 81/2008) så då är det 2000 euro samt mediciner 4000 euro= 6000 euro, eftersom personen har en pension på ca 30.000 euro/ år så är det 50% på summan som får dras av och vi är nere på 3000 euro, det är en självrisk på 100 euro så vi tar bort den också; 2900 euro. Det är 17% kommunalskatt i Mariehamn – avdragen blir då 493 euro för den här personen.

Hur har landskapsregeringen tänkt kompensera våra äldre på boenden och även de som bor hemma som vi inte ens nämnt i denna diskussion? Kan vi räkna med att ÅHS kommer att stå för rehabiliteringen av våra äldre på ESB boendena och institutionerna som de borde göra? Är det rätt att en person på ett ESB själv ska stå för kostnaden på 45-50€/ veckan för fysioterapi som personen behöver? Kommer vi att se att tandvården på ÅHS öppnar upp för alla, låt säga över 70 år, så de får gå dit och inte är förvisade att gå till den privata tandvården nu när de inte längre får dra av den summan?

Är det så att den nya klientavgiftslagen som vi gissar att är på kommande snart kommer att ta hänsyn till att de äldre på boenden ska få glasögon och fotvård utan kostnad för individen?

Till sist, kan vi kvinnor nu räkna med att få gå till ÅHS gynekologer framöver? Om ni nu tar bort möjligheten att dra av för kostnaderna så kommer det att innebära att man kommer att leta efter billigare alternativ. Då är det de offentligas ansvar att se till att den vården finns .

Talman, vi kunde höra att socialdemokraterna nu för fram ett förslag om sänkt högkostnadstak. Hur hjälper det personen på ESB boende om högkostnadstaket sänks? De har ju redan 100 euro i högkostnadstak. Och de kostnader de har kring fysio, fotvård och glasögon täcker ju inte högkostnadstaket. Dessutom så har man ett högkostnadstak i Finland som täcker in både socialvård och hälso- och sjukvård. Jag hoppas och förväntar mig att den här förändringen kommer i klientavgiftslagen steg 3, även här på Åland.

Hur hjälper en sänkning av högkostnadstaket en person som är tvungen att gå till privat tandläkare eller privat fysio eller privat gynekolog? Det argumenten håller verkligen inte. Så det intressanta blir talman hur har landskapsregeringen tänkt kompensera de äldre på boenden för dessa ökade kostnader? Kan vi verkligen rättfärdiga att de mest sårbara ska bära en ännu större ekonomisk börda?

Jag ser tre huvudsakliga problem med detta förslag: bristen på förankring med social- och hälsobyrån, de negativa effekterna för äldre på boenden och den ökade ekonomiska bördan för sårbara grupper

Jag skulle verkligen vilja veta till sist- varför denna brådska? Jag vet att frågan kring slopande av detta avdrag varit uppe många gånger och utredningar har gjorts men de har visat att det inte bara är så där att göra det på grund av det jag nämnde i början. Annan lagstiftning och en större helhet.

Kan inte ni från regeringssidan ändå medge att det blev lite bråttom men om ni nu envisas med att ta bort sjukkostnadsavdraget, överväg då i alla fall att ha långvårdsavdraget kvar och fundera verkligen på vad de får för konsekvenser framöver.

Korrigera klientavgiftslagen, inkludera mera vård från ÅHS på våra äldreboenden som medicinsk fotvård och fysioterapi, erbjud gratis ja helt gratis tandvård, gratis glasögon och annat som kostar för de på ESB. På institutioner är allt all inklusive och de flesta på institution bor inte där så länge och är mycket sjuka men på ESB kan du bo många, många år. Och framför allt, se till att äldre på boenden får den vård och det stöd de behöver utan att behöva oroa sig för stigande kostnader. Låt oss visa att vi prioriterar deras välfärd.

Tack, herr talman! Det var ett bra anförande och ledamoten talar om att ansvarig minister för de kompensatoriska åtgärderna inte bekanta sig med de här underlagen. Den är mycket intressant den här debatten, det kommer hela tiden fram nya saker. Jag var inne på det förut, men nu har vi igen en situation där det framkommer nya förslag på kompensatoriska åtgärder. Den här gången har det inte framkommit i salen utan via sociala medier som har framfört förslag som är gamla förslag som kommer från februari. Det verkar onekligen som att minister som inte är på plats här idag, men som greppar efter halmstrån när man pratar om kompensatoriska åtgärder. Mycket tråkigt att se.

Talman! Jag hoppas att vi verkligen får se kompensatoriska åtgärder och att inte de förslag som nu har lyfts upp i sociala medier är de. Det tror jag verkligen inte, eller jag hoppas verkligen inte, jag förväntar mig att vi äntligen tar klientavgiftslag steg tre. För den var redan i röret, som man ska börja med, när jag avslutade för snart ett år sedan. Så jag gissar att det är en parlamentarisk grupp som påbörjat det här arbetet. Om inte annat nu påbörjat det på grund av att man för fram den här lagstiftningen. För om det är någon lagstiftning som påverkas av precis just det här så är det just den.

Tack, herr talman! Ledamoten är inne på det här. Men vad blir totalkostnaden för det här paketet? Även om det inte står uttryckligen och man säger det inte uttryckligen, att det här är för att spara pengar. Ibland säger man det, ibland så undviker man frågan så är det ju uppenbart att det är därför man gör det här. Men som ledamoten är inne på så kommer det ju andra kostnader när man tar bort ett avdrag, som gör att man går till den privata vården för till exempel fotvård, som ledamoten var inne på. Så det är också något som vi saknar här. Varför total ekonomisk bild av vad blir de ekonomiska konsekvenserna av att slopa det här? Det är inte som att det bara kommer pengar till kommunerna som sedan landskapet enligt utsago ska ta från kommunerna via grundavdraget. Det är inte så enkelt utan de här kostnaderna dyker upp på andra platser som det i princip alltid blir när man skär ned på sjukvården.

Om man då tänker på det här förslaget som jag ändå läste upp, så för den här enskilda personen är det ett avdrag på 500 euro. Det täcker ju en månad, kanske två månaders fysioterapi. Dessutom så fick den här personen 550 euro i skatteåterbäring så man ser en konsekvens. av just det här att. Om man vågar titta på det här, så vågar man också titta nu på rehabiliteringen. Den har lyfts upp gång på gång, om det är någonting man diskuterar mellan ÅHS och kommunerna så är det, vem ska ta ansvar för det? Jo, om man gör det här nu ska nog ÅHS definitivt ta ansvar för rehabiliteringen på våra äldreboenden. Basta!

Talman! Jag vill bara tacka för ett faktabaserat anförande och engagemang. Kombinationen engagemang och fakta i ett anförande är ganska sällsynt förekommande i den här salen så kanske ledamoten kunde bistå med lite tänkarhjälp till landskapsregerings sidan. Det känns som det inte vore helt fel.

Tack, talman! Tack ledamoten. Jag tycker att det är ganska enkelt om man nu tittar på det som social- och hälsovårdsbyrån för fram. Börja med det. Börja prata med sina egna tjänstemän och se, vad tycker ni? De har en enorm kunskap på det här området. Det är ju de som till många delar har lärt mig under den tid jag var social- och hälsovårdsminister. Men det är klart att man också har lärt sig när man var styrelseordförande för ÅHS och såg och man fick höra vilka schismer som finns, vem som ska betala vad och då speciellt rehabilitering. Och nu sitter jag som ordförande på Oasen i ett kommunalförbund inom äldreomsorgen och där jag också hör det, från ett tredje perspektiv. Det finns hur mycket som helst man kunde göra och jag hoppas verkligen att man tänker en gång till på att slopa den här andra bocken i deklarationen som är avdrag för långvårdkostnader. Och om man gör det, verkligen tänker till.

Talman! Jag delar också den analys som ledamoten gör att det här är tillverkat och framtaget enbart på finans avdelningen, och att social- och miljöavdelningen som de facto sitter med en bred och djup kompetens kring sociala frågor, regelverk och transfereringar helt enkelt har blivit
sidsteppade. Vilket ju också indikerar att socialdemokraterna i det här fallet har blivit det.

Talman! Ja, så kan det säkert vara. Men om man försöker att inte tänka så, utan man försöker tänka på dem som verkligen drabbas och som inte lyfts i det här lagförslaget över huvud taget. Så är det just den här gruppen äldre. Strunt samma om jag kan dra av mina glasögon, linser och vad jag nu gör. Jag klarar mig. Men jag trodde att vi och jag trodde verkligen att vi värnade om de som är sjuka och gamla. Och att säga att det här inte får en påverkan på dem visar att man inte har förstått helhetsbilden. Tyvärr, för det påverkar dem. Och har man 25-30 000 euro där du får behålla det som du betalar 85 % på din netto inkomst så betalar du avgift. Det betyder att du har inte mycket pengar kvar att röra dig på. Och nu tar vi bort lite till.

Talman! Jag tänkte i mitt anförande vända mig till ansvarig minister för den här lagen. Fråga, när det gäller själva ikraftträdelsebestämmande i den här lagen så läser jag innantill att det ikraftträdelsebestämmande ska vara 1 januari 2025. Men under debattens lopp också från ministerns kollega i landskapsregeringen, i tidigare debatt och remiss växlingar, har det framförts att det här är någonting som börjar gälla från och med 1 januari 2026. Och då undrar jag att det är väl ändå så att det som står i lag framställningen är det som är den korrekta informationen. Och då undrar jag bara att i och med att inte de här kompensatoriska åtgärderna är på plats, varför är det så bråttom att det här behöver träda i kraft 1.1 2025, i stället för 1.1.2026 i så fall? För då finns ju den här tiden att få fram det här paketet med alla åtgärder för de kompensatoriska åtgärderna.

Herr talman! En direkt fråga kräver ett direkt svar, givetvis här i lagtinget. Jo, 1.1 2025 är den planerade eller förslaget till att det ska vara lagens ikraftträdande datum. Det fungerar så att om lagen träder i kraft då inför eller i början av år 2025, så kommer det skattskyldiga ändå att kunna söka avdrag för år 2024, det vill säga efter sommaren 2025, någon gång efter att beskattningen som har slutförts, så kan man få sin återbäring då på eventuellt godkända avdrag. Då kommer man ju att ha en positiv effekt under 2025. Men med tanke på beskattningsåret 2024 så därför bedömer landskapsregeringen att vi har god tid att sätta de kompensatoriska åtgärderna på plats så att det inte ska bli tidsmässigt ett avbräck i olika stödformer med avsikten att hjälpa dem som har det sämre ställt.

Talman! Men det bör ju ändå vara på det viset att de kompensatoriska åtgärderna behöver ju också träda i kraft 1.1 2025 för att man inte ska få en lucka, i så fall i själva systemet. I och med att rätten att dra av sjuk kostnader upphör 1.1 2005. Så att de kompensatoriska åtgärderna bör ju i min kalendervärld även vara så att säga i kraft samma datum. När det ena systemet upphör så behöver det andra hakar i, annars får du ett glapp.

Herr talman! En kalender består av tolv månader, säkerligen också ledamoten Nordbergs kalender. Vad gäller skatte åtgärder och speciellt sådana som är till den skattskyldiges nackdel, vilket detta är förstås. Då kan man inte stifta retroaktiv lagstiftning givetvis, men man måste lagstifta så att det berör hela skatteåret för att det ska vara funktionellt så att säga. Helt hypotetisk, en social förmån kan träda i kraft vilken tid på året som helst. Därefter kommer förmånerna eller fördelarna att gälla. Jag ser inte den här problematiken med att inte de olika stödformerna via skatt eller via andra former skall kunna haka i varandra på ett logiskt och bra sätt.

Tack talman! Jo, det är precis så som minister Perämaa här beskrev att när det gäller positiv diskriminering så får man göra det i efterhand. Men jag tycker fortfarande det, att i och med att vi inte vet vilket paket som ska kompensera det som nu tas bort så vore det på sin plats att kanske ändå fundera på det. Att dessa två system skulle haka i varandra helt kalendermässigt och inte få det här glappet i systemet.

Talman! Jag hade inte tänkt säga något mer i det här ämnet, men det framkom i ett replikskifte mellan ledamot Mogens Lindén och ledamot Harry Jansson att på en rak fråga från Lindén om man trodde att de här debatterna kunde förändra någonting. Då svarade ledamot Jansson att han tror att utsikterna för det är små på grund av, jag ska se så att jag citerar korrekt, på grund av oppositionens starka reaktioner och oppositionens tuffa attityd.

För det första vill jag säga att oppositionens starka reaktioner har varit fullkomligt berättigad. Det har ju till och med de flesta från regerings blocket också är erkänt att det är faktiskt ganska bristfälligt det här lagförslaget.

Det som ledamot Harry Jansson belyser där, det är ju möjligheten av att man tänker driva detta vidare på grund av prestige. Bara det tankesättet skvallrar om att man inte sätter ålänningarna i första rummet. Vi pratar ju om sjuka ålänningar här och vad som är bäst för dem. Vi kan ju inte se till prestige.

Det har ju framkommit massor av uppgifter här under debatten som inte framkommer i lagförslaget och som inte jag heller hade noterat naturligtvis om inte jag hade suttit med i den här debatten. Och det har konsekvenser för många ålänningar som vi kanske inte hade tänkt på och som man kanske hade missat. Eller det verkar uppenbart att man har missat det när man tog fram lagförslaget. Det är egentligen inget konstigt med det. Det är ett komplext ämne. Missar kan ske, det är det absolut inget märkvärdigt. Men man kan inte fortsätta att driva på det på grund av prestige.

Jag kan säga att vi från Obunden Samling kommer inte att försöka förödmjuka någon. Vi kommer enbart se det som en klok och mogen handling om man faktiskt på basen av de nya fakta som har lyfts upp på bordet drar tillbaka det här. Det vore en handling som sker på basen av all information som har framkommit under debatten. Vi kommer absolut inte dra några växlar på det utan vi kommer vara nöjda över att det blir ett klokt och moget beslut.

Ska avsluta med att citera min salig far "man är inte sämre karl än att man kan ändra sig".

Talman! Jag understöder det som, som ledamoten säger. Är det så att man drar tillbaka lagförslaget, titta på det ett varv till och kommer tillbaka med konsekvens analyser och åtgärder till vad man kan göra på ett bra sätt så kommer inte vi i Moderat Samling heller försöka plocka politiska poäng eller dra det här i långbänk. Om man tar det tillbaka så är ingen gladare och tacksammare än vi.

Tack, talman! Det var glädjande att höra. Jag tror till och med faktiskt att det är så att det går inte att plocka några politiska poäng på att försöka förödmjuka eller på något sätt säga att vi hade rätt hela tiden. Det går inte att plocka de poängen på grund av att det är inget konstigt att det blir fel ibland, det blir fel i alla branscher, så varför skulle det inte bli det inom politiken? Det är helt normalt.

Talman! Ofta så blir det fel när man har bråttom och det här har gjorts i brådskande ordning. I alla fall är det detta som har framförts och då kan det bli fel. Eller så har man glömt att titta på alla detaljer och det finns detaljer som har kommit fram i debatten som man inte har tänkt på, som får konsekvenser. Som jag lyfte upp i mitt anförande, för de äldre. För det är många som bor på våra äldreboenden i dag som har en arbetspension, så de ligger runt mellan 25-30 000 och det blir konsekvenser. Man har dyra utgifter hela tiden. Så jag understöder verkligen.

Jo, vi vet alla att det finns ett så kallat politikerförakt i samhället och jag tror faktiskt att det är precis tvärtom. Om ett tveksamt lagförslag som inte är tillräckligt utrett dras tillbaks, då väcker det respekt. Det minskar politikerföraktet. Det tror jag absolut. Ibland så styr prestige och jag tycker att den har varit klargörande om än onödigt långdragen den här debatten. Jag tror att det skulle klokt att tänka ett varv till.

Tack talman! Jag tror att ledamot Mogens Lindén har helt rätt. Jag tror faktiskt att det skulle minska politikerföraktet och det skulle också faktiskt öka ålänningarnas känsla av delaktighet och tillhörighet. Som för övrigt är ett mål som lagtinget har att öka under den här mandatperioden. Jag tror absolut att det vore klokt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.