Föredras

Talmanskonferensen har enligt bestämmelserna i 38 § lagtingsordningen beslutat att lagtinget idag ska hålla en debatt om Östersjökonferensen BSPC.

Diskussionen inleds av ledamoten Alfons Röblom, som leder den åländska BSPC delegationen och dessutom är årets president för Baltic Sea Parliamentary Conference.

Varsågod ledamot Röblom.

Stort tack, herr talman och BSPC president emeritus Pettersson!

Kära kollegor. Det är en ära att stå här idag som ordförande eller, som det kallas, president för den Parlamentariska Östersjökonferensen. På engelska heter den Baltic Sea Parliamentary Conference och förkortas BSPC, vilket också har blivit det vanliga tilltalsnamnet på organisationen.

Det hör inte till vanligheterna att vi här i salen diskuterar BSPC:s resolution och BSPC:s arbete, och det känns väldigt bra att vi gör det idag. Det är viktigt, inte bara för att lagtinget på detta sätt visar att vi sätter vikt vid BSPC och dess arbete, utan också för att vi tillsammans kan diskutera de viktiga politiska frågor som finns i BSPC:s resolution. Det är frågor som i allra högsta grad berör Åland.

Talman! Den parlamentariska Östersjökonferensen BSPC grundades 1991 i Oslo och har sedan dess utvecklats från ett forum för dialog till en mer etablerad aktör inom internationell parlamentarism. BSPC är en samarbetsplattform för parlament i och kring Östersjön. Syftet är att stärka demokratin, skydda miljön, försvara internationell rätt och bygga upp samhällets motståndskraft mot moderna hot.

Det finns ett antal andra mellanparlamentariska samarbetsorgan som är mer eller mindre kända. Det mest kända här på Åland torde vara Nordiska rådet, men det finns också den baltiska församlingen, Benelux-parlamentet och motsvarigheter nere i Medelhavet, för att nämna några.

BSPC samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem parlamentariska organisationer runt Östersjön. Ryssland var tidigare medlem i BSPC, men i samband med anfallskriget mot Ukraina uteslöts de ur samarbetet.

För att börja där kan vi konstatera att sedan det oprovocerade anfallskriget mot Ukraina har det varit tydligt i sina ställningstaganden. BSPC har fördömt aggressionen i skarpa ordalag, krävt full rysk reträtt och uttryckt vårt fulla stöd till Ukraina. Jag kan, herr talman, passa på att nämna att jag i min egenskap av BSPC ordförande haft möjlighet att träffa Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk och passade då på att framföra det stora engagemang för Ukraina som finns bland ålänningarna.

Den årliga BSPC konferensen samlar cirka 150 parlamentariker från Östersjöområdet. Nästa gång det sker är här på Åland nu i augusti. Åland har tagit sin plats inom BSPC. Vi har varit värd för den årliga konferensen tre gånger tidigare: 1999, 2010 och 2018, och vi förbereder nu alltså 2025 års konferens.

Här på Åland är vi väldigt bra på gott värdskap. De flesta gäster minns sina besök hit med värme. Vi är bra på att blanda det avslappnade med det produktiva, det goda och glada med det seriösa. Upplevelsen av vår storslagna natur och vår fina matkultur är starka ess i vår rockärm. Som liten spelare måste man spela smart.

Men vårt engagemang stannar inte bara vid värdskap. Vi deltar också i högsta grad politiskt. Vi påverkar resolutionstexter, får in åländska perspektiv och vi bygger långsiktiga relationer med våra systerparlament. Vi tar aktiv del i den politiska verkstaden, även i olika arbetsgrupper som till exempel hav, hälsa, klimat, turism och shipping. Just nu deltar kollegan Benny Pettersson mycket aktivt och engagerat i BSPC:s arbetsgrupp för energisäkerhet, självförsörjning, resiliens och konnektivitet. Det här är brännheta frågor i Östersjöområdet och på Åland.

Flera ålänningar har haft ledande roller i BSPC, däribland talman Jörgen Pettersson, som tidigare BSPC president och som numera är en högst aktiv och respekterad rapportör för sjöfartsfrågor, samt tidigare också Roger Jansson. Det här visar att vi inte bara deltar; vi driver samarbetet framåt.

Talman! BSPC samarbetet har vuxit i betydelse. För ett antal år sedan uttrycktes oro för regeringarnas bristande engagemang gentemot BSPC. Idag är situationen helt annorlunda. Regeringsföreträdare, EU-kommissionärer och högt värderade experter deltar aktivt i BSPC:s arbete, både vid årskonferensen och i möten med BSPC:s styrande organ, den så kallade ständiga kommittén. BSPC:s årliga resolutioner tas på allvar. De är idag politiska verktyg.

Talman! Det är också därför vi har samlats i den här diskussionen idag, för att förankra den senaste resolutionen från augusti 2024, som vi antog vid BSPC konferensen i Helsingör, och samtidigt samla in tankar och inspel inför nästa resolution som ska antas här på Åland nu i augusti.

Resolutionen från 2024 tar upp flera frågor som är centrala för Åland. Man kräver bättre skydd av havsmiljön, vilket inkluderar bekämpning av övergödning, förbättrad vattenkvalitet och skydd av den biologiska mångfalden. För Åland, som lever mitt i havet, är detta förstås jätteviktigt och har också varit stående prioriteringar för Åland i BSPC i flera år.

Resolutionen lyfter behovet av bättre skydd för sjövägar, hamnar och infrastruktur. Här kan jag nämna igen att ledamoten Benny Pettersson var aktiv under förra året och fick in starkare skrivningar om det.

Stort fokus har legat på hotet från den så kallade ryska skuggflottan, fartyg som opererar i princip utan insyn. En olycka med något av dessa fartyg, där vissa är riktiga rostholkar, skulle leda till en miljökatastrof utan dess like i Östersjön. För Åland är detta naturligtvis en mycket angelägen fråga.

Resolutionen stöder också utvecklingen av förnybar energi och understryker vikten av att vi samarbetar i Östersjöregionen när det gäller att koppla samman våra länder, men också när det gäller att skydda vår gemensamma infrastruktur.

Naturligtvis lyfts klimatfrågan fram som en avgörande utmaning. Resolutionen betonar att Östersjöregionen måste ställa om till förnybar energi, och där krävs det ambitiösa mål, tydliga åtgärder men också ökat skydd av kust- och havsmiljöer, inte minst gällande kolsänkor och skydd mot havsnivåhöjning.

Det här är punkter som högst troligt kommer att återfinnas i någon form också i den kommande resolutionen. Om det finns fler idéer här i salen tar den åländska delegationen gärna med dem, även om vi inte kan lova att allt kommer in i resolutionen, för det ska vara taget av alla deltagare.

Talman! Parlamentarisk diplomati handlar om att folkvalda, inte bara regeringar, möts över nationsgränser för att bygga förtroende, utbyta erfarenheter och samarbeta i gemensamma frågor. I en tid av komplexa utmaningar är detta viktigare än någonsin. Där traditionell diplomati mellan regeringar ofta styrs av nationella intressen och formella begränsningar kan parlamentariker tala friare, närmare medborgarnas perspektiv och med större öppenhet för samarbete.

Det skapar unika möjligheter till förståelse och gemensam problemlösning, och det är bra att Åland deltar aktivt i det arbetet. Tack, talman!

Talman!

Jag vill tacka ledamoten Röblom för ett bra och statsmannamässigt anförande. Det bådar gott, och man kan väl konstatera att det går bra nu. Vi har delat ordförandeskapet i Nordiska rådet mellan Åland och Helsingfors, vilket är ett nytt sätt att arbeta inom Nordiska rådet.

Den 25 augusti kommer vi att få se BSPC konferensen på Åland, och under en dag kommer vi att ha ungefär 200 till 250 deltagare. Under övriga dagar förväntar vi oss 150 till 200 deltagare. Det här är människor som får uppleva Åland och som kan berätta om Åland på sociala medier. De är fantastiska ambassadörer med flera följare, och de utgör viktiga kontakter för Åland. Jag välkomnar detta.

Ledamoten uttryckte vikten av ett gott värdskap och de höga ambitionerna inför vårt kommande presidentskap.

Talman!

Tack ledamoten Valve, som brinner för BSPC och har engagerat sig i organisationen tidigare

När det gäller Nordiska rådet så har vi ett väldigt intressant och bra år för Åland i våra externa relationer.

Nu när vi leder BSPC, så blir samarbetet med de andra mellanparlamentariska organisationerna mycket gott, eller åtminstone finns det en möjlighet till ett gott samarbete. Jag har träffar Nordiska rådets president flera gånger under det senaste halvåret, och vi har kunnat diskutera olika frågor mellan oss. Det är också ett exempel på hur de kontakter som ledamoten nämner skapas.

Det är ofta de personer som sitter i dessa samarbetsorgan som är framåt och gärna återkommer i sådana här organ, och som också förstås finns kvar i politiken under lång tid framöver.

Ledamoten Röblom efterfrågar också inspel inför det politiska arbetet, vilket är ett mycket sympatiskt grepp. Det ger samtliga ledamöter här i salen möjlighet att kommentera resolutionen och uttrycka sina önskemål inför kommande resolutioner som ska antas i augusti.

För egen del vill jag understryka vikten av att det fortsättningsvis finns en ambition att minska näringsutsläppen i Östersjön, eftersom denna ambition har varit en hävstång för andra åtgärder. Det handlar om allt från dikning till förbud mot utsläpp av toalettavfall, IMO, HELCOM och så vidare. Den här meningen är otroligt viktig och min förhoppning att den ska finnas kvar även i den resolution som antas i augusti 2025.

Tack, talman!

Ja, absolut, det är en prioriterad fråga för den åländska delegationen vågar jag säga. Det ligger så nära hjärtat för Åland, med och de åtgärder vi vill se där. Dessa åtgärder kräver också ett gemensamt samarbete mellan länderna i Östersjöregionen. Det är helt rätt fråga på rätt nivå.

Tack, herr talman!

Tack för ett bra anförande. Det var väldigt informativt och visade verkligen på den viktiga roll som BSPC har i samarbetet i Östersjöregionen, samt vilken roll Åland har möjlighet att ta. Detta är en av de få samarbeten där vi träffar de övriga baltiska ledamöterna från Estland, Lettland och Litauen.

BSPC är otroligt viktigt för kontaktskapande. Det är absolut en viktig aspekt för Åland. När man är med i dessa sammanhang märker man, liksom i många andra internationella situationer, att när det verkligen gäller, så är man mitt i hettan. Det kan vara hårda bud emellanåt. Jag var själv med på ett möte 2022 när Ryssland uteslöts, och det var ingen smile middag direkt, utan det var ganska allvarliga tongångar. Det slutade med det beslutet och jag var med när de stängde av kamerorna och sade tack och hej.

Tack, talman!

Tack för kommentaren, ledamoten Påvals. Jag har ingenting att jämföra med, eftersom det här är mitt första år inom BSPC. Men min upplevelse, och det jag har hört berättas, är att de senaste åren har BSPC samarbetet blivit av större intresse med tanke på det geopolitiska läget. Alla de frågor som jag nämnde i mitt anförande, inklusive skyddet av gemensam infrastruktur och den ryska skuggflottan, är sådana frågor som verkligen har stått på den politiska agendan i alla länder enskilt under den senaste tiden.

BSPC har länge varit ett viktigt forum för Åland. Men den geopolitiska situationen, som vi nu befinner oss i, visar att denna typ av dialog plötsligt kan bli ännu viktigare.

Tack, herr talman!

Ja, man kan väl säga att de baltiska länderna fick vatten på sin kvarn, så att säga, för allt eftersom spänningen ökar i Östersjön har många av dem som tidigare har lyft flaggorna sagt att detta är ett stort bekymmer.

Nu är vi där vi är, och vi behöver se till att Östersjön håller ihop.

Det märktes tydligt under generalkonferensen 2023 i Berlin, när vi av talmannen bjöds in till Bundestags plenisal, vilket inte är något som många får göra om de inte är invalda. Konferensen hölls där under två dagar, och med det ville de visa vikten av BSPC samarbete och viktigt det är för Tyskland. Man ville även skicka en signal till omvärlden att detta är ett viktigt sammanhang. Det handlar i slutändan om just detta. Det var många ledamöter som får för första gången fick höra talas om Åland eller som inte ens tänkt på att Åland finns. Det är viktigt i de större sammanhangen, särskilt när vi kommer till EU-nivå.

Tack, herr talman!

Först vill jag säga att gällande Baltikum så är det är fascinerande att följa de historiska förändringar som skedde här i vintras. De kopplade äntligen loss sig från det gamla sovjetsystemet när det kommer till elförsörjning. De har valt att gå off-grid gentemot Ryssland och istället vända sig mot EU. Detta är också en oerhört viktig säkerhetspolitisk åtgärd, naturligtvis.

Det händer mycket och man märker att de tre baltiska staterna är mycket engagerade i detta samarbete. Det tycker jag att vi ska välkomna dem att vara och gärna understöda. Jag jobbar gärna vidare tillsammans med dem om det. Det är en väldigt spännande och intressant tid.

Som ledamoten nämner, och som jag själv var inne på, är vikten av kontaktskapande och att sätta Åland på folks mentala karta avgörande. Det var inte så länge sedan jag träffade vicetalmannen i Belgien, som sade att han minns sitt senaste besök på Åland när de var till Föglö, för annars skulle hon kanske aldrig ha kommit dit.

Talman!

Jag vill också tacka för ett bra anförande. Jag tänker koppla lite grann till det som ledamot Valve lyfte, nämligen vikten av det goda värdskapet och kontaktskapande. De personer man träffar i BSPC är många framtida ministrar och även framtida ambassadörer. Ett exempel är vår gode vän Hans Wallmark, som nu är ambassadör för Sverige i Danmark. Det är många värdefulla kontakter man skapar, och dessa kan visa sig vara viktiga vid senare tillfällen.

Det är också värt att nämna att det är samma delegater som sitter i Nordiska rådet och i BSPC, vilket gör att man lär känna varandra på olika sätt.

Min egen personliga erfarenhet från mitt första uppdrag i vårt lagting var att jag deltog i en arbetsgrupp inom Innovation, Social and Health. Det var år 2013 (… taltiden slut).

Tack, talman!

Det är alltid, i alla sammanhang, lättare att ta upp telefonen och ringa eller mejla till någon man har träffat, särskilt om man har träffat personen innan den blev minister. På något sätt känns det som att man då är lite mer bekant från förr. Jag menar att alla sådana möjligheter som vi kan haka som åländska politiker är bara hemåt.

Sedan kom ledamoten in på ämnet arbetsgrupperna. Dessa är en oerhörd tillgång för att få den senaste informationen inom området. Arbetsgrupperna samlar framstående experter som diskuterar aktuella frågor och kommer fram till olika rekommendationer som sedan går vidare till BSPC och parlamentarikerna för ställningstagande. På så sätt utgör de en riktig guldgruva.

Talman!

Vi diskuterade X-road i Estland som sedan Finland implementerade när det gäller allt inom hälso- och sjukvård och Kanta. Vi diskuterade e-hälsa på nivåer som vi knappt ens diskuterar idag.

Det som var spännande var att när jag var i Tromsö 2014 så hände något nere i Krim, och den ryska representanten var med på mötet just de dagarna. Det kändes som att man var delaktig i den utrikespolitiska sfären på ett helt annat sätt. Det är ju en möjlighet vi har i BSPC.

Men jag har en fråga: Det är en väldigt heltäckande resolution när man går igenom den, och man slås av att den egentligen täcker in allt. Är det något man medvetet har valt att göra, eller skulle det kunna vinna på att vara mer specifikt för att undvika att det blir för allmänt?

Tack, talman!

Den senaste frågan från ledamoten tycker jag är väldigt intressant och något jag också funderar på. Jag tror att eftersom BSPC ska fatta sina beslut i konsensus, på gott och ont, så betyder det att ju bredare perspektiv man sätter, desto lättare är det att komma överens. Ju mer man går ner i detaljerna, desto svårare blir det att enas. Det är där den här dynamiken ligger. Jag tycker att det är en intressant fråga.

BSPC kommer att genomgå vissa förändringar och anledningen till detta är att vår trotjänare till generalsekreterare snart kommer att lämna över till en ny person. Det kommer säkerligen att leda till diskussioner om hur vi kan förbättra vårt samarbete. Ska vi se över beslutsfattandet?

Tack, talman!

Tack ledamot Röblom. Det märks att ledamoten tar sitt presidentskap på fullaste allvar. Anförandet genomsyrar engagemang.

Jag har två frågor, eller egentligen en fråga och ett önskemål. Resolutionens punkt fyra fokuserar på social hållbarhet. Jag reagerade på sista stycket Jag inte har sett något liknande i politiska manifest. Det står: "Uppmuntra arbetstagare att gå med i fackföreningar genom att främja medvetenhet och engagemang." Jag har inte sett detta förut i liknande skrifter. Varför just fackföreningar? Det finns en mängd olika organisationer och sammankomster som man kan bli medlem i eller engagera sig i, men man har valt att pinpointa just detta. Hur har man tänkt?

Tack, talman!

Det är inte förvånande att det kommer en fråga kring just den skrivningen. Frågan har dykt upp under resans gång sedan vi senast klubbade det här i Helsingör. Det har funnits röster som har ställt den här lite försiktiga frågan: Hur kom den där texten med? Jag kan inte riktigt svara på det. Men det var något som parlamentarikerna klubbade, att det skulle stå så.

Är det så att vi har önskemål härifrån att vi vill nyansera eller förändra texten på något vis så är det ett gyllene tillfälle nu till nästa resolution.

Tack, talman!

Jag är absolut ingen motståndare till fackföreningar, men jag blev lite perplex när jag såg att just det var så specifikt. Idag finns det en mängd olika former som man kan engagera sig i. Det är bra att det finns andra ögon som har reagerat på motsvarande sätt.

Den andra frågan handlar om stycke fem, där det står "Stärka social motståndskraft". Jag har bestämt mig för att under hela mitt politiska liv arbeta för och främja idrotten. Om det är något som binder samman Östersjöländerna och Östersjön, så är det just idrott. Jag ser också att här slår man ett slag för kulturen, men det finns ingenting bättre än idrott när det kommer till att stärka och knyta ihop människor.

Jag hoppas att president Röblom tar med sig detta budskap och att vi i framtiden kan inkludera idrotten på ett bra sätt. Där finns det goda saker.

Talman!

Det här är ett bra exempel på att BSPC samarbete och dess resolutioner är ett levande samarbete och att det är ett levande dokument. Jag håller helt med ledamoten Holmberg om att idrotten har en plats här. Jag har inga problem med att arbeta för att försöka få in en eller två skrivningar om det i vår kommande resolution.

Men kopplat till den tidigare frågan från ledamoten, så är det ett exempel på den detaljnivå som sades i ett tidigare replikskifte. En generell skrivning skulle kunna se ut på ett sätt som innefattar både fackföreningar och andra organisationer. Men här plötsligt gick skrivningen ner på en mycket detaljerad nivå. Det är ett bra exempel på att det kan skilja sig ibland, och att det alltid finns möjligheter att förbättra skrivningarna.

Ledamot Röblom nämnde värdskap, och det är något som är väldigt viktigt för Åland, särskilt när vi har sådana konferenser som den här BSPC konferensen i augusti. Det handlar inte bara om en viktig politisk konferens; det är också betydelsefullt för det åländska samhället.

Alla förstår att de 150-200 människor som kommer hit behöver någonstans att bo. De reser till och från Åland och deltar i det åländska samhället. Därför är den här konferensen viktig för näringslivet.

I vårt arbete inför konferensen har vi valt att lyfta fram ungdomsforumet lite mer. Skulle Röblom kunna berätta för oss, nu när vi har chansen här i parlamentet, hur vi planerar att arbeta med detta?

Tack, talman!

Stort tack för påminnelsen från kollegan Holmberg i BSPC.

I BSPC finns ett ungdomsforum som är kopplat till konferensen varje år. Här på Åland har vi valt att ungdomsforumet ska genomföras i samarbete med Regeneration 2030, som har sin konferens dagarna innan vår.

Vi från den åländska delegationen har också fastställt att vi vill ge ungdomarna en tydlig position i vår konferens. Redan dag ett, som programpunkt två, ordnar vi en dialog mellan parlamentariker och ungdomar där de får framföra sina budskap till parlamentarikerna. Det kan uppstå diskussioner mellan de olika grupperna, och det är vi stolta över från åländsk sida.

Personligen tycker jag att detta är väldigt viktigt, inte bara symboliskt utan också för att överbrygga engagemanget i politiken. (… taltiden slut).

Talman!

Precis som ledamoten Röblom nämner handlar det om ungdomarna, och det är också ungdomarna som är framtiden. Det känns bra att vi lyfter fram framtidens politiker, tycker jag i alla fall.

Flera av dessa ungdomar kanske aldrig ens har varit på Åland och känner inte till vår självstyrelse. De har inte insikt i vårt samhälle. Därför kommer jag tillbaka till värdskapet, och här har vi alla verkligen en viktig roll att spela under den här konferensen.

Alla parlamentariker i den här salen har en betydelsefull uppgift att hjälpa till att förmedla kunskapen om den åländska självstyrelsen till dessa unga politiker som kommer hit. Det handlar om att sprida kunskap och stå för ett bra värdskap. Vi brukar ofta göra detta, men det är ett viktigt arbete, särskilt när vi har så stora konferenser. Det är avgörande att vi inte lägger allt arbete på vårt kansli, utan att vi även backar upp och hjälper till så mycket vi kan.

Talman!

Det kommer oroväckande rapporter och siffror som visar på ungdomarnas bristande tilltro till det demokratiska systemet samt en känsla av att de inte kan delta eller känna sig inkluderade. Det är därför helt rätt av oss att prioritera ungdomarna på vår konferens i augusti.

Vi ska också komma ihåg att flera av dessa ungdomar är framtida beslutsfattare. Det är en investering från Ålands sida att genom ett gott värdskap få dem att känna sig välkomna till Åland och skapa minnen för livet som de bär med sig in i sina framtida yrken.

Jag vill också understryka det som ledamoten nämnde här. Vi hoppas och tror att alla lagtingsledamöter kommer att engagera sig i detta besök på ett eller annat sätt. Det är viktigt att träffas, berätta om Åland och möta våra gäster. Vi bör också ta chansen att föra diskussioner med våra politiska kollegor.

Tack så mycket, herr talman!

Jag står här i stället för ledamoten Benny Pettersson som tyvärr är konvalescent idag. Från Liberalerna är han vår ordinarie ledamot i Östersjökonferensen. Jag deltog själv i arbetet under förra mandatperioden och är väl insatt i de frågor som har diskuterats.

Den liberala lagtingsgruppen vill idag i denna ovanliga debatt lyfta fram fördelarna och möjligheterna med Ålands medlemskap i BSPC, och vad det ger oss och Åland. Jag brukar tänka på vad något ger för fördelar. Jag funderar ofta på vad Åland skulle vara utan dessa sammanhang, som till exempel Nordiska rådet och BSPC. Utan dessa forum skulle vi vara ganska isolerade, ensamma och utanför det internationella sammanhanget, vilket är otroligt viktigt för det som händer innanför de här väggarna.

BSPC är ett forum där parlamentariker möts, och det är viktigt på många sätt. Vi har många sammanhang och forum där personer inom näringslivet och tjänstemän möts. För parlamentariker är det oerhört viktigt att vi träffas och påminner varandra om agendor som finns runt om i Östersjön. Här samlas representanter från både nationella och regionala parlament, vilket inkluderar både stora parlament och regioner runt Östersjön som liknar mera Åland.

Genom detta samarbete skapas ett nätverk där vi tillsammans kan lyfta frågor som berör oss som ö-samhälle i Östersjön. Även om det inte finns så många öar i Östersjön som Åland, finns det många likheter med de små regionerna som kanske har ett annat språk än nationen. Man har en typ av kultur och kulturella uttryck, och det finns saker som skiljer sig.

Åland får en röst i större sammanhang, vilket är det viktigaste. Åland ges möjlighet att på likvärdig nivå direkt påverka frågor som diskuteras på regional nivå. Det är frågor som har konsekvenser för oss, exempelvis inom miljö, sjöfart, klimat, ungdomspolitik och demokrati. Vi stärker vår internationella synlighet, som har nämnts tidigare här. Ålands självstyrelse blir mer känd och respekterad när vi aktivt deltar och delar med oss av våra egna lösningar och erfarenheter. Det stärker också vår ställning i andra sammanhang, inte minst i arbetet med att utveckla och bevara självstyrelsen. Åland är väldigt aktivt i dessa sammanhang och är ett bra exempel som flera andra har lärt sig av, något vi är mycket stolta över.

För det tredje ger medlemskapet också möjligheter till nätverkande och kunskapsutbyte. Vi får tillgång till breda kontaktnät utöver BSPC, vilket kan vara värdefullt i framtiden när vi ska driva våra intressen framåt och bygga långsiktiga relationer.

Talman! BSPC:s arbetsgrupp och årlig konferens ger oss möjlighet att fördjupa oss i särskilda teman och påverka rekommendationer som kan styra riktlinjer både på nationell och europeisk nivå. Det är ett konkret exempel på hur även mindre aktörer som Åland kan göra sin röst hörd. Ett exempel som ledamoten Pettersson lyfte fram är punkt 16 i årets resolution som rör sjöfart, och som i hög grad är en produkt av vårt åländska kunnande. Skrivningen om fartygstrafiktjänster (VTS) är helt och hållet ett åländskt initiativ som den liberala ledamoten Benny Pettersson återkommande har lyft inom arbetsgruppen.

Jag vill också avsluta med en hälsning från ledamoten Pettersson som är medlem i BSPC:s Working Group on Energy Security, Self-Sustainability, Resilience and Connectivity. Han hälsar att utskottet har på djupet arbetat med konkreta frågor som är avgörande för Östersjöregionens framtid. Det arbetet har varit väldigt lärorikt och utvecklande på många sätt. Man har fördjupat sig i hur Europa kan producera mer energi på egen hand och hur man skyddar kritisk infrastruktur. De har besökt beredskapscentraler och centret för hybridhot i Finland, där landet verkligen visar vägen. De har sett produktion av både fossil och förnybar energi och studerat skyddet av våra marina miljöer, både ur ett miljöperspektiv och ur ett säkerhetsperspektiv. Att få diskutera aktuella utmaningar och lösningar tillsammans med parlamentariker från hela regionen, att utbyta idéer och perspektiv och se hur olika erfarenheter kan mötas och skapa något gemensamt, är både inspirerande och nyttigt. Det ger inte bara nya kunskaper och insikter, utan stärker också vår övertygelse om att det är viktigt att Åland deltar i dessa sammanhang och att vi är aktiva, delaktiga och formar den framtid som vi själva vill vara en del av.

Jag tycker även att landskapsregeringens svar på resolutionen är väldigt uttömmande och bra. På bara några få sidor och punkter är det är väldigt enkelt för gemene man och kvinna att få en bild av hur landskapsregeringen vill leva upp till resolutionens punkter.

När vi investerar tid och engagemang i BSPC så investerar vi också tid i vår egen utveckling, både som individer och som självstyrt samhälle. Tack, talman!

Tack, talman!

Till det sistnämnda, landskapsregeringens svar, så är det ett bra exempel på hur BSPC, som parlamentariskt samarbete, responderar tillsammans med de olika regeringarna. Landskapsregeringen ger sitt svar, på samma sätt som de andra regeringarna ger sina svar och på det sättet står vi i kontakt med regeringssidan.

Jag vill också nämna den här gruppen som ledamoten hänvisade till, arbetsgruppen där ledamoten Pettersson är åländsk medlem i. Han gör ett mycket gott arbete där och är djupt engagerad också med sin bakgrund som sjökapten. En av sessionerna under vår konferens kommer helt och hållet att fokusera på energifrågor och de resultat som har kommit fram i denna arbetsgrupp. Precis som ledamoten nämnde, och som ledamoten Benny Pettersson har påpekat, handlar det om väldigt högaktuella och intressanta frågor som vi får möjlighet att fördjupa oss i här i augusti.

Talman!

Inte för att skryta men landskapsregeringens regeringsprogram mallar ganska bra med resolutionens punkter. Vad är hönan och vad är ägget? Jag hoppas att det är lite av varje. Det handlar om en rad frågor som är viktiga just nu i Östersjön i allmänhet. Vi diskuterar hur vi kan framtidssäkra Östersjön och bygga upp beredskapen mot både miljö- och klimathot. Vi pratar också om säkerhetsmässiga hot och vikten av att ha en gemensam linje. När det verkligen gäller så måste vi veta vad som gäller och kunna trycka på rätt knapp för att hålla ihop samarbetet även i kris.

Talman!

Det är första gången vi diskuterar lagtingets arbete inom BSPC, alltså Östersjöparlamentariska konferensen, och det är på tiden att vi sätter strålkastarna på det engagemang som Åland faktiskt har i det övergripande samarbetet som BSPC innebär.

Åland ligger i hjärtat av Östersjön, mellan Finland och Sverige. Vi är en del av ett större sammanhang, en globaliserad värld, och därför är det bra att lyfta blicken från det lokala och se vad vi kan lära av andra och vad vi kan lära ut till andra. Uppdraget inom BSPC är mycket trevligt och ger våra åländska parlamentariker en god möjlighet att knyta värdefulla kontakter och hitta goda samarbetspartners i Östersjöregionens länder.

Under förra mandatperioden hade jag själv äran att ingå i BSPC-delegationen och agerade vice ordförande i arbetsgruppen för biodiversitet och klimatförändring. Det var ett mycket spännande uppdrag där jag vid flera tillfällen hade möjlighet att dela med mig av goda, praktiska exempel på hur man på Åland arbetar med frågor rörande biodiversitet. Jag hade också chansen att ta in lokala föreläsare i ämnet och delade med sig av erfarenheter som sedermera beaktades i den rapport som arbetsgruppen tog fram.

I augusti står vi värdar för den 34:e Östersjöparlamentariska konferensen här i Mariehamn. Det är ett unikt tillfälle att sätta Åland på kartan. Vår historia gör oss till en naturlig mötesplats för lösningar, samtal och samarbete över gränser. Vi är ett internationellt exempel på hur långvariga konflikter kan lösas med ord, inte med vapen, med diplomati, inte med dominans, utan med respekt för identitet, kultur och självbestämmande. Vår självstyrelse är född ur ett säkerhetspolitiskt dilemma, men har blivit en modell för fredlig konfliktlösning. Att vi nu står värd för en konferens där fred, säkerhet och hållbarhet står i fokus är ingen slump; det är en bekräftelse.

Talman! Låt mig nu gå in på några av de frågor som lyfts i resolutionen inför konferensen. BSPC resolutionen rymmer många frågor som är högaktuella för Åland och som rimmar väl med klassiska centerpolitiska värden som landsbygdens livskraft, decentralisering, förnybar energi och ansvar för miljön. Resolutionen lyfter bland annat vikten av hållbara jordbruksmetoder och att minska övergödningen i Östersjön utan att äventyra livsmedelsproduktionen. För oss på Åland är detta en daglig verklighet som våra jordbrukare ständigt utmanas av och fokuserar på. Här arbetar vi kontinuerligt med vattenförbättrande åtgärder och andra odlingstekniker för att minska avrinning i våra vattendrag. Ett livskraftigt och resilient samhälle är beroende av god tillgång på rent vatten, och det är bra att resolutionen lyfter dessa frågor.

Åland har både möjligheter och vilja att ta plats i omställningen till förnybar energi. Genom gränsöverskridande samarbete i regionen kan vi bidra till energisäkerhet, självförsörjning och utveckling av ny teknik, exempelvis sol- och vindkraft samt innovativa elnät. Det är också en väg bort från beroendet av osäkra leverantörer och fossil energi.

Med sin starka koppling till sjöfarten har Åland ett särskilt ansvar och möjlighet att vara en del av framtidens lösningar. Det handlar om hamninvesteringar, digitalisering och minskade utsläpp, men också om att skydda den marina infrastrukturen och sjövägarna som är livsnerven för vår ekonomi.

I en tid av ökad osäkerhet betonar resolutionen vikten av öppen dialog, demokratiska värden och folkligt deltagande, särskilt från unga. Här kan Åland visa vägen. Vi vet vad det lokala engagemanget betyder, och vi vet att fred måste vårdas varje dag, inte bara i undantagstillstånd.

Talman! Att Åland deltar i och nu står värd för BSPC:s arbete är betydande. Vi får tillgång till kunskap, kontakter och inflytande. Men lika viktigt är det att vi delar med oss av vår erfarenhet. Våra utmaningar och våra lösningar har en plats i det internationella samtalet, och överallt finns det nya vänner som ger nya möjligheter att tala med och inte om varandra och att samverka och samtala istället för att splittras. Det är en princip som bör gälla i regionen och som Åland gärna är med och bär. Låt oss fortsätta vara en röst för samarbete, hållbarhet och fred, från hjärtat av Östersjön.

Jag önskar, med dessa ord på centergruppens vägnar, vår åländska BSPC delegation med ordförande eller, som det heter, president Alfons Röblom i spetsen, lycka till med planeringen inför höstens betydelsefulla och stora Östersjöparlamentariska konferens i Mariehamn. Tack, talman!

Talman!

Tack till det senaste. Vi gör så gott vi kan och vi ska leverera en bra konferens.

Jag tänkte bara kommentera det som ledamoten Mattsson nämnde angående freden och Åland som exempel. Det är något som vi lyfter fram så fort vi får möjlighet i alla forum, särskilt under vårt ordförandeskap. Som representant deltar jag i olika konferenser och jag nämner alltid Åland, vår självstyrelse och vårt exempel. Vi kommer också att se till att detta genomsyrar olika delar av konferensen.

Jag vill också nämna det som ledamoten inledde med, nämligen att mycket av det som BSPC diskuterar och som ingår i resolutionen faller under åländsk behörighet. Det är verkligen viktigt för oss, som ledamoten nämner, särskilt när det gäller hållbar matproduktion, miljöfrågor och förnybar energi. Det är ett viktigt forum för oss att delta i.

Tack, talman!

Det är det som är så fantastiskt att vi detta år, i ett oroligt geopolitiskt läge, kan använda vår självstyrelse. Det här beskrivande exemplet visar hur man genom dialog kan skapa fred istället för att välja andra, mindre önskvärda alternativ.

Den här parlamentariska konferensen på Åland i år passar väldigt bra. Jag är oerhört tacksam över att vi i det här sammanhanget också kan lyfta fram vår självstyrelse. Som ledamoten nämnde innehåller resolutionen många olika ämnesområden som berör Åland, och där vi kan vara med och påverka själva, vilket jag ser positivt på.

Jag kan också hålla med ledamoten Holmberg-Jansson om att resolutionen i sig är ganska bred, vilket innebär att man får välja ut sina guldkorn och fokusera på dem.

Tack, talman!

Ämnet för dagens debatt är BSPC:s resolution, samt landskapsregeringens synpunkter kring densamma.

Resolutionen är tvivelsutan ett barn av sin tid, och börjar inte helt oväntat med punkten om att stärka demokratisk motståndskraft.

Man uppmanar regeringarna att ytterligare stärka demokratin genom att bygga vidare på framgångsrika lagstiftnings- och administrativa åtgärder och uppmuntra arbetstagare att gå med i fackföreningar. Vi är lika förvånade som ledamot Holmberg över att skrivningen om fackföreningar kom med här. I nästa resolution lär det väl stå att man ska uppmuntra barnen att läsa Bamse.

Landskapsregeringen svarar med att man har ett integrationsråd, en arbetsgrupp och en demokratistrategi. Sedan kommer man till punkten om att stärka medborgarnas engagemang, och att underlätta medborgarnas deltagande i politiskt beslutsfattande. Landskapsregeringen svarar där med några huvudmål varav det ena är att "demokratin ska vara levande och kännetecknas av delaktighet." Detta samtidigt som demokratiministern uttryckte en önskan om att slopa enskilda kommunmedborgares möjlighet till att nyttja ”initiativrätten”. Så mycket för ”delaktighet” där. Man tycker helt enkelt att det är för jobbigt för de folkvalda att behandla folkets initiativ. Men man fortsätter att upprepa frasen ”stärka medborgarnas delaktighet”.

Vidare så står det i punkt 4, om social hållbarhet, en del om utmaningar kopplade till en åldrande befolkning, integrering av migranter och jämställdhet att dessa initiativ ska vara välfinansierade. Här kontrar landskapsregeringen med att man för sjunde året ger ut den mångkulturella almanackan, och ett utbildningsprogram för funktionsnedsatta, förbättrat egenföretagande för landsbygdsinvånare över 50, och ungdomar via projektet ERA.

I sjätte punkten finner vi något intressant, där ska man skydda utsatta grupper och säkerställa rättigheter och tryggheten för flyktingar, etniska minoriteter, HBTQ-personer, kvinnor, barn, äldre och andra utsatta grupper som är särskilt utsatta i krigstider och hotas av intoleranta attityder. De enda som inte faller in i någon av kategorierna för ”utsatta grupper” förefaller vara inom respektive land födda heterosexuella män i arbetsför ålder. Alla andra är utsatta grupper som vi måste skydda på något vis.

Detta bemöts av landskapsregeringen med att man har Kompassen som underlättar för nyinflyttade att orientera sig på sin hemort, man har ett integrationsfrämjande program samt att man har för avsikt att ersätta kommunerna för deras utlägg i samband med massflyktingdirektivet.

Nionde punkten är även den följd i färg som påminner om vilken tid vi lever i. Den handlar om att bekämpa desinformation med hjälp av lagstiftning. Landskapsregeringen svarar där till vår glädje lite mindre integritetsinskränkande än förslaget om lagstiftning, att man avser ”stärka resiliensen mot desinformation”. Det är ju inte så att vi inom Obunden Samling är positiva till desinformation, men vi är ytterst negativa till censur. Det är ju knappast förenligt med yttrandefriheten att ha en myndighet eller någon annan att avgöra vad som är sanningen i alla frågor. Då är man farligt nära Orwells sanningsministerium.

Landskapsregeringen lyfter i sitt utlåtande upp projektet Sunnanvind, ett projekt som vid det här laget redan har kostat Ålands skattebetalare mycket pengar, och som vid en analys av vad som nu sker i våra nordiska grannländer, torde göra sina sista dödsryckningar. Det kommer inte att bli den guldgruva som vissa initialt trodde. Det kommer heller inte att bli en ”exportprodukt som betjänar den nordiska och europeiska energimarknaden”, som man skriver här, om man inte finansierar det hela med massiva stöd.

Avslutningsvis så står det i tjugonde punkten att man bör prioritera och stöda projekt som syftar till att förbättra energisäkerheten i Östersjöområdet. Jag nämner bara som hastigast här G1:an, sen är jag klar. Tack för ordet!

Talman, ledamöter och åhörare!

Jag är med i BSPC-delegationen och håller därför Socialdemokraternas gruppanförande om vårt engagemang i Östersjöarbetet. Det är särskilt hedrande att ledamot Röblom innehar BSPC presidentskapet, vilket tydligt placerar vår ö i centrum för det parlamentariska arbetet för Östersjön.

När vi blickar tillbaka på den 33:e Östersjöparlamentariska konferensen i Helsingör, kommer jag att koncentrera mig på de frågor som vi också kommer att lyfta när vi håller konferensen i höst.

Resolutionen prioriterar bland annat skyddet av havets ekosystem genom full implementering av HELCOM handlingsplanen. Vi arbetar på Åland för att minska övergödning genom restaurering av våra vikar och förstärkt strandskydd, för att trygga biologisk mångfald och fiskevatten. Arbetet med våra våtmarker bör också lyftas fram.

Resolutionen lyfter även fram övergången till sulfatbaserade och alternativa bränslen inom sjöfarten, samt investeringar i digitalisering och automatisering för en klimatsmart logistik. Vi har drivit frågan om gröna hamnar och landströmanläggningar som förenar handelns behov med klimatmålen. För både Åland och Finland är frakt över vatten helt avgörande.

Vidare uppmanades parlamentet att stärka energisäkerheten genom satsningar på havsbaserad vindkraft och interkonnektivitet mellan elnät. Här har vi förordat havsbaserad vindkraft och diskuterat gränsöverskridande elkabelprojekt.

Ett annat fokus var att motverka desinformation. Helsingörresolutionen underströk vikten av skärpt lagstiftning, förstärkt administrativt skydd och satsningar på digital mediekompetens. I lagtinget har vi främjat både IT-säkerhet och medieutbildning för att skilja fakta från falska nyheter.

Ungdomars delaktighet pekades ut som nyckeln till demokratins förnyelse. Vi har skapat fler plattformar för unga på Åland, eftersom framtidens hållbarhetsarbete kräver deras engagemang redan idag. Det är också därför vi vill ge ungdomarna en större roll när vi håller konferensen.

Talman! Nu ser vi fram emot att stå värd för den 34:e Östersjöparlamentariska konferensen i Mariehamn i augusti 2025 under temat "The Baltic Sea our Liftline". Temana är internationell dialog, fiskeri och havsmiljö, gröna korridorer i sjöfarten, energisäkerhet samt balans mellan yttrande frihet och desinformationsbekämpning.

När det gäller fiskeri och havsmiljö måste vi intensifiera HELCOM-planens implementering och utvidga marina skyddade områden. Samtidigt kräver vi ett slut på skadligt trålfiske i Östersjön för att bevara ekosystemets motståndskraft mot övergödning och plastföroreningar.

I Mariehamn vill vi etablera gröna korridorer där fastlandsnära hamnar erbjuder landström och stöder övergången till låg sulfur och alternativa bränslen. Handelns livsviktiga transportnät måste minska sitt klimatavtryck utan att kompromissa med effektiva fraktflöden.

Energisäkerheten kvarstår som en av våra största utmaningar. Därför måste projekt för havsbaserad vindkraft, interkonnektivitet och grön vätgas ges prioritet för en stabil och hållbar energiförsörjning i hela regionen.

På grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina är säkerhetsfrågan central. För att hantera gemensamma utmaningar är fredligt samarbete och öppen dialog mellan Östersjöstaterna är avgörande. Vi måste agera i enlighet med internationell rätt och respektera varje stats territoriella integritet.

För Ålands del betonar vi vår unika demilitariserade status som en garant för regional stabilitet och förtroende. Det är en modell för hur säkerhet kan främjas utan militär upprustning. Denna princip stärker vår förmåga att tillsammans skydda Östersjön och främja hållbara lösningar över gränserna.

Som socialdemokrater utgår vi från solidaritet, rättvisa och hållbarhet. Med Ålands presidentskap i BSPC har vi en unik chans att förankra dessa värderingar i den kommande resolutionen. Jag yrkar därför att Ålands lagting stöder ambitionerna för Mariehamnskonferensen och aktivt bidrar till att Östersjön förblir vår gemensamma livslinje för generationer framåt. Tack!

Tack, talman!

Jag tycker det är bra att ledamoten Löthman gav lagtinget en djupare insikt i vad som kommer att tas upp på konferensen. De teman som ledamoten Löthman nämner kommer att finnas på agendan, och som framgår i ledamotens anförande finns det väldigt många viktiga frågor för Åland att diskutera och föra fram där.

Med tanke på den diskussion vi har haft här idag, hoppas jag också på konkret input från de olika partigrupperna om vad vi ska försöka få in i resolutionen.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Röblom! Jag håller helt med. Det är väldigt viktigt att vi får en input om vad som ska tas upp. Jag tycker att vi har en bra idé om vad som kommer att diskuteras i EU på den här konferensen, och jag ser mycket fram emot att träffa de övriga deltagarna.

Diskussionen är avslutad.