Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Talman!

    Efter remissdebatten trodde vi i utskottet att vi hade en knepig och grannlaga uppgift tillmötes då vi inledde behandlingen i utskottet. Men den här gången tedde sig behandlingen på så sätt att pusselbitarna ganska snart föll på plats.

    När det gäller behandlingen av ersättning till landskapets anställda för kostnader för vissa rättegångar samt en ny sekretessgrund kan vi i stora drag kan vi säga att denna lag gör så att våra landskapsanställda får samma rättsstatus som Finska motsvarigheten. Det här blir kanske allra tydligast vad gäller våra poliser, som ju som bekant arbetar under lagstiftning som är både åländsk och finsk.

    Förutom lite ändringar av språklig natur förslår också utskottet att tillämpningen utvidgas till att omfatta landskapsanställdas utryckningar. Utskottet föreslår att bestämmelsen också ska gälla landskapsanställda som åtalas för brott i samband med att de kört ett motordrivet fordon under utryckning, eller som krävs på skadestånd på grund av en sådan händelse. Detta gäller i praktiken alltså polisen.

    Vidare om paragraf 3, där föreskrevs att om en landskapsanställd polis döms till straff eller blir skyldig att betala skadestånd enligt 2 §, kan personen bli tvungen att helt eller delvis betala tillbaka den ersättning som landskapet tidigare har stått för. Det gäller om agerandet bedöms vara grovt. Denna paragraf utvidgas till att omfatta alla landskapets anställda och inte bara polismän.

    Slutligen, talman, föreslår utskottet att man ska kunna få ett ärende prövat i två instanser och därför föreslår utskottet en ändring i bestämmelsen. Det innebär att beslut från landskapsregeringen efter ett rättelseyrkande först ska kunna överklagas till Ålands förvaltningsdomstol, i stället för direkt till högsta förvaltningsdomstolen.

    Betänkandet är enigt och utskottet föreslår att lagtinget omfattar det i sin helhet. Tack!


  • Herr talman!

    Tack för presentationen. Jag tror att vi var eniga i lag- och kulturutskottet och att vi först kände ett ganska stort bryderi inför denna lagstiftning, men att det klarnade väldigt hastigt.

    De ändringar som utskottet gjorde, det vill säga att den som har rätt att bruka maktmedel, såsom kopplat till tidigare lagstiftning som även gäller för lärare, är väldigt viktiga och att detta gäller hela vägen.

    Jag tycker att utskottet har gjort ett gott arbete. Tack!


  • Tack, talman!

    Jag skulle vilja spinna vidare på några erfarenheter från utskottet. Ibland tror man att man sätter sig vid ett bord där allt är klart och tydligt, och där den politiska viljan är enad, men när man kommer lite längre in i diskussionerna upptäcker man problem som behöver lösas.

    I det här fallet skulle jag säga att det nästan var tvärtom. Vi såg jättestora utmaningar från början, men ganska snabbt lyckades vi hitta lösningar på de knutar som vi hade identifierat.


  • Talman!

    Det är faktiskt trevligt att man, efter så många år i lagtinget, även kan bli positivt överraskad av utskottsbetänkandet.

    Det som är av största vikt, och som utskottet har lyft fram, är att en enskild tjänsteman inte får hamna i ekonomiskt obestånd. Vi har möjliggjort att man kan få ekonomisk ersättning även om beslutet ännu inte har prövats i domstol. Det är en mycket viktig markering, tycker jag och mitt parti.


  • Tack, talman!

    I paragraf två har utskottet lyft in en ny punkt, där punkt två handlar om brott som begås vid framförande av motordrivna fordon vid utryckning, särskilt polisens utryckningar. Men vi har även andra blåljus i trafiken, till exempel ambulanser. Hur resonerar utskottet kring detta? Det är inte landskapet, ÅHS som ansvarar för ambulanserna, utan det är en tjänst som upphandlas av Räddningsverket idag. Det är en kommunal angelägenhet, men har de samma skydd via något annat regelverk?

    Hur ser det i så fall ut på den finska sidan, till exempel när det gäller ambulansutryckningar?


  • Tack, talman!

    Utskottet har berört dessa frågor, men eftersom de inte ingår i utskottets betänkande och jag här står som ordförande för utskottet, kommer jag inte att gå in på dem. Jag kommer däremot att ha ett eget anförande om just denna frågeställning. Jag hoppas att ledamoten Nordberg kan närvara när jag går igenom dem lite mer ingående.


  • Tack för det. Jag kan vänta på det anförandet. Men på något sätt skulle det ändå vara intressant att likställa dem som färdas med blåljus. I många fall reagerar allmänheten och övriga trafikanter likvärdigt, oavsett om det är en polisbil, en ambulans eller en brandbil som kommer med blåljus.

    Jag får ge mig till tåls och vänta på ledamot Listherbys anförande.


  • Tack, talman!

    Tack för presentationen, ledamoten Listherby. Det har varit ett nöje att arbeta i utskottet gällande dessa frågor, och jag ser fram emot diskussionen, särskilt eftersom ledamoten kommer att ha ett anförande sedan. Jag tror att många är intresserade av blåljusstödet och den hjälp som erbjuds. Det är jättebra att detta kommer att lyftas senare.

    I övrigt var det mycket enkelt att stöda det här lagförslaget.


  • Ledamot Anders Holmberg (M) Anförande | 13:17

    Talman!

    Det här är ett lagförslag som efter remissdebatten kanske upplevdes som både omfattande och på flera håll lite oklart. Åtminstone var det känslan jag hade när vi i utskottet tog oss an arbetet efter debatten. Det fanns frågor kring tillämpning, rättssäkerhet, kostnaderna och vilka konsekvenser lagförslaget faktiskt skulle få i praktiken. Men efter att vi tillsammans i utskottet gått igenom lagstiftningen, läst igenom lagen och haft flera bra och konstruktiva höranden, klarnade det mesta rätt snabbt.

    Jag vill därför direkt rikta ett tack till utskottet för ett mycket gott arbete. Det känns som att vi just nu har ett bra flyt i utskottets arbete, och även i behandlingen av det här lagförslaget kunde vi rätt omgående hitta samsyn kring de centrala frågorna.

    Utskottet föreslår vissa små ändringar i lagförslaget, bland annat har vi bedömt att lagens tillämpningsområde bör utvidgas till vissa situationer vid uttryckningskörning. Det innebär konkret att också polisens utryckningar omfattas av lagförslaget, vilket också motsvarar hur regleringen ser ut i riket. Det upplevde vi som både logiskt och ändamålsenligt.

    Just i det här förslaget var vi rätt eniga och vi hade även en del diskussioner om hur det fungerar för andra utryckningsfordon såsom ambulans och brandkåren, men det omfattade inte det här lagförslaget.

    Man kan ju problematisera det lite och ställa sig frågan om ÅHS till exempel, när en ambulans far ut. Räddningsverket sköter den transporten, men det kanske är ett arbete som sker under ÅHS så att säga.

    Jag tycker att det finns flera intressanta infallsvinklar att diskutera kring det här. Jag ser fram emot att höra ledamoten Listherbys anförande i den här frågan, för jag tycker att frågan om de andra blåljusfordonen är lite intressant. Det är precis som ledamoten Nordberg sa i ett replikskifte, att man uppfattar dem som ett blåljus, oavsett om det är polis, brandkår och ambulans.

    Talman! Vidare var vi i utskottet eniga om att stärka rättssäkerheten vid ändringssökande, detta genom att möjliggöra en tvåinstansprövning. Det innebär att beslut först ska kunna prövas av Ålands förvaltningsdomstol och därefter, efter besvärstillstånd, av Högsta förvaltningsdomstolen. Vi såg det som viktigt att det finns en tydlig möjlighet till rättslig prövning i fler än en instans när det gäller beslut enligt denna lag.

    En annan viktig aspekt som utskottet särskilt tittade på var de ekonomiska konsekvenserna som lyftes friskt i remissdebatten. Det var mest fokus på detta, vill jag minnas. Där har vi erfarit att konsekvenserna för landskapet bedöms vara förhållandevis begränsade, och att lagförslaget inte väntas medföra några betydande kostnadsökningar för landskapets ekonomi. Det är naturligtvis en viktig del när vi bedömer det nya lagstiftningsinitiativet.

    Till sist vill jag beröra en fråga som är rätt viktigt i det fortsatta arbetet med tillämpningen av lagen. Utskottet utgår från att regeringskansliet ges en koordinerande roll för att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden enligt lagen. När ny lagstiftning införs är det avgörande att tillämpningen blir tydlig, konsekvent och rättssäker oberoende av vilket ärende det gäller. Det är viktigt att man följer upp.

    Vi i Moderaterna omfattar utskottets betänkande och stöder lagförslaget.


  • Talman!

    Det här anförandet har "påats" av både ledamoten Nordberg och utskottskollegan Holmberg.

    När det gäller kommunernas roll i det här lagförslaget så var det utanför ärendets ram, och därför har det diskuterats i utskottet. Vi ansåg tillsammans att detaljerna kring diskussionen inte skulle införas i betänkandet. Men eftersom jag själv anser att det här är en så pass viktig fråga, väljer jag att lyfta den på det här sättet.

    Som sagt, utskottet har berört frågan om blåljuspersonal som helhet. Precis som redan har beskrivits, tror jag att vi alla uppfattar blåljuspersonal som en helhet. Utryckningsfordon, vare sig det handlar om polis, brandkår eller ambulans, är i grunden desamma.

    I Finland har vi en lagstiftning som också omfattar de kommunala arbetstagarna och tjänstemännen. I det här fallet, när vi antar den här lagen, kommer de kommunala anställda inte att omfattas.

    Det gäller inte bara räddningstjänstpersonalen, utan även personal inom äldreomsorgen. Vi vet att det idag finns klienter som är utåtagerande, och det kan uppstå ganska hotfulla situationer som kan få mycket tråkiga konsekvenser. Likaså arbetar man personnära inom barnomsorgen, där det också finns en risk för att situationer kan få allvarliga konsekvenser. Jag anser att detta är en problematik, och jag önskar att rättssäkerheten för kommunens anställda ska vara motsvarande den som gäller för landskapets anställda, på bästa sätt. Därför tar jag upp detta i mitt anförande.

    Det kan bli en lite för tuff uppgift för den här regeringen att ta fasta på, men vi får hoppas att kommande regering kan inleda en diskussion tillsammans med kommunerna för att se hur man skulle kunna få en motsvarande lagstiftning för de kommunala anställda framöver. Tack!


  • Talman!

    Jag förstår vad ledamoten säger och jag sympatiserar fullt och fast med det. Men så här fungerar inte lagstiftning, och så bygger man inte lagar.

    Min bedömning är att ledamoten kanske tidigare hade haft möjlighet att framföra sina åsikter via regeringspartiet, Liberalerna. Om det inte var möjligt, vilket det uppenbarligen inte var, så väljer man att lyfta frågan nu.

    För mig och mitt parti är det viktigt att när man går in i det kommunala beslutsfattandet, så måste man också lyssna på kommunerna. Vad tycker kommunerna om detta? Hur ser de på situationen? Något sådant beredningsarbete har ju inte förekommit. Det var också anledningen till att lag- och kulturutskottet konstaterade att detta inte ryms inom den aktuella lagstiftningen.


  • Tack så mycket! Det är nästan så att ledamoten Thörnroos upprepar mitt anförande i sin replik. Jag säger precis det: regeringen bör tillsammans med kommunerna se över den här problematiken och hur man ska kunna komma framåt.

    Den här problematiken var ingenting som jag själv kunde se när jag läste utkastet till lagen, eller ens i remissdebatten. Det var inte en del av remissdebatten.

    Jag tycker att lite ödmjukhet kanske ändå skulle vara på sin plats. Det är en viktig fråga. Nu lyfts den, vi kan diskutera den och på något sätt måste man ändå kunna lyfta saker som inte får plats i ett utskottsbetänkande.

    Jag uppskattar att ledamoten Thörnroos också delar ambitionen om att kommunalt anställda ska ha samma rättssäkerhet som övriga.


  • Talman!

    Det är absolut så att det för en utomstående kan vara svårt att bedöma om en person som arbetar inom blåljusverksamheten är en kommunal tjänsteman eller en tjänsteman från landskapet. En vanlig ålänning ska inte behöva göra den bedömningen.

    Det som förvånar mig, om jag ska vara helt uppriktig, är att detta inte fanns med i lagförslaget, med tanke på att mycket annat har kopierats direkt från den finska sidan.


  • Tack, talman!

    Jag vill påpeka att det inte bara slutar med blåljuspersonalen. Som jag nämnde i mitt anförande omfattar det även vårdpersonal. Här finns en gränsdragningsproblematik mellan ÅHS, institutioner och äldreboenden, där det är mycket svårt att särskilja ansvar, arbetssätt och roller.

    Jag anser att det är rimligt att se över dessa frågor. Jag hoppas att vi kan ta steg framåt i denna viktiga fråga framöver.


  • Tack, talman!

    Jag tycker att det var bra att ledamoten Listherby lyfte upp det här i sitt anförande. Det är ju så att det finns många saker som vi tar för givet, som vi tror är reglerade. På grund av vår självstyrelse kan det ibland hända att vi har saker som alla anser vara självklara, men som de facto inte är reglerade.

    Ett exempel på detta är att utskottet behövde lyfta in polisens utryckningar, vilket visar att sådana situationer kan uppstå. När det gäller blåljusverksamhet är inte alla kommunalt anställda som kör blåljusfordon. Vi har också FBK-stationer runt om på Åland, där föreningar är huvudmän för verksamheten.

    Därför tror jag att om man ser på hela blåljusutryckningsverksamheten, så behöver man bredda perspektivet till att omfatta fler än bara kommunalt anställda framöver.


  • Tack, talman!

    Det där är en jätteviktig aspekt att ha i åtanke. De frivilliga brandkårerna ligger ju under kommunerna, vilket innebär att kommunen har ett arbetsgivaransvar. Jag gissar att det går att paketera in detta på ett tydligt sätt.

    För att ytterligare göra den här frågan lite mer komplex så kan vi titta på hur ÅHS anordnar sin ambulansverksamhet. De gör det genom ett samarbetsavtal med Mariehamns stad. Här finns det en tydlig diskrepans mellan hur en patient färdas i en ambulans, där man tas om hand av ambulanspersonal, och när man kommer in genom dörrarna till ÅHS blir situationen en annan.

    Jag tror dock att gemene man inte har koll på detta, och det ska man inte heller behöva ha, eftersom det inte ska påverka serviceutbudet på det sättet. Men för oss som ska ta ansvar så är det viktigt.


  • Talman!

    Jag tror att det skulle vara bra om landskapsregeringen tar initiativet och ser över det fortsatta arbetet med lagstiftningen för blåljuspersonal som framför fordon. Det är viktigt att det finns en form av rättssäkerhet även för dem. Många lägger ner sin fritid för att bidra till ett tryggt samhälle på Åland, och därför är det avgörande att det finns goda verksamhetsförutsättningar för deras arbete.


  • Talman!

    Jag kan bara tacka för stödet och vi har tydlig samsyn kring den här frågan.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ersättning av landskapsmedel till landskapets anställda för kostnader för vissa rättegångar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 21 § offentlighetslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.