Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att man ska kompensera kommunerna via lag efter att statens så kallade konkurrenskraftpaket har kommit, och dels kompensation för de skatteåtgärder som har vidtagits för skatteåret 2019.

Tidigare var det väldigt stora svårigheter att komma överens om hur fördelningen ska ske mellan kommunerna, att få fram ett rättvist underlag, för hur fördelningen ska ske för kompensationen har varit svårt och utskottet har därför inte heller tittat desto mera på det eftersom det här förslaget också följer det som var uppe senast, dvs. man hade en sådan här fördelning och därför väljer vi att följa samma fördelning som man då tagit fram tillsammans med kommunerna.

Vi konstaterar att fördelningen av kompensationen läggs fram betydligt tidigare än vad den gjordes för år 2018. Det här är bra, eftersom det innebär att kompensationsbeloppen kan betalas ut tidigare än vad de gjorde för budgetåret 2018. Trots det har vi hört ett visst missnöje bland kommunerna, eftersom beloppen enligt dem inte varit budgeter bara till sina exakta belopp. Det här har lett till att beloppet som de får är lägre än vad de budgeterat. Därför vill vi framhålla att det är viktigt att hålla en så god framförhållning som möjligt i framtiden. Kanske ännu bättre framförhållning än vad som gjordes den här gången. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte kommunerna har problem med att budgeten inte stämmer överens med det faktiska utfallet. Faktum är att det är en mängd olika faktorer som påverkar i kommunal budget, precis som Ålandsbudgeten påverkas av många omständigheter. Problemet, sett ur en kommunal synvinkel, är att man upplever att landskapsregeringen passar på att sko sig som jag har nämnt i tidigare replikskiften med finans- och näringsutskottets ordförande. Man skor sig på kommunernas bekostnad, man behåller pengar som kommer till Åland via det komplicerade systemet vi har och ger inte i sin tur vidare den kompensation som kommunerna borde få, med tanke på att det är kommunerna som skattetagare som drabbas av de reformer som genomförs både här och nu. Så det är intressant att höra om utskottet överhuvudtaget har diskuterat denna synpunkt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag antar att det som ltl Harry Jansson för fram hänger ihop med den reservation vi har. Vi hade en omröstning i ärendet där det i reservationen framgår att oppositionens representanter i utskottet ville att beloppet för kompensationen till kommunerna ska höjas från 495 000 € till 695 000 €, alltså att det ska höjas med 200 000 € till. Det vill säga till den nivå som landskapsregeringen hade beräknat som inkomst bortfall för kommunerna när man ser på bara skatteintäkterna rakt av på det sättet. Vi ska komma ihåg att en utav anledningarna till att man kompenserar det här är för att man har kommit med ett konkurrenskraft paket och skatteåtgärder. Skattepolitik påverkar också skattekakans storlek, det här glöms gärna bort i diskussionen. Här förväntar vi oss förstås att kommunerna ska ha en fördel av det. Kanske inte varenda kommun det här budgetåret (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Frågan om kompensation till kommunerna kommer alltid att vara en tvistefråga. Det skulle vara intressant att veta i vilket skede man har valt att kommunerna inte ska kompenseras fullt ut, när landskapsregeringen då har en direkt roll i systemet. Det är den problematiken som är av särskilt intresse i den här frågan. Här vet vi att kommunerna drabbas av ett inkomstbortfall, men nu väljer regeringspartierna att inte till fullo kompensera kommunerna. Då får vi återigen en verklighet där de som ansvarar för ålänningarnas basvälfärd i vardagen har svårare att täcka de behoven. Påföljderna av landskapsregeringens politik för budgetåret 2018 så gick kommunerna starkt på minus totalt sett, vilket är illa med tanke på basvälfärden för ålänningarna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Landskapsregeringen, och det också utskottets majoritet förordar, kompenserar i det här förslaget faktiskt kommunerna med nästan 500 000 € av de 695 000 € som man har beräknat skulle vara någon form av inkomstbortfall. Sedan finns det indirekta kompensationer i form av skatteåtgärder och konkurrenskraftpaketet som jag nämnde, som torde resultera i en större skattekaka för kommunerna och även kanske förbättrad inflyttning och konkurrenskraft både av företagande och personer. Hur det slår exakt på varje kommun för ett enskilt budgetår, men på sikt torde det leda till att det blir en positiv effekt för kommunerna också med de här skatteåtgärderna och konkurrenskraftpaketet. Att påstå att skatteåtgärder och annat inte skulle leda till förbättring, eller en försämring om man höjer eller annat, skulle betyda att man kan höja eller sänka skatterna hur mycket som helst. En sådan tanke tror jag inte heller att ltl Harry Jansson står bakom, utan det har betydelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan om att i ett så tidigt skede som möjligt kunna ge information åt kommunerna vad gäller de väsentliga intäktssiffrorna inför deras budgetering är berättigad. Vad gäller eventuella skattesänkningar i lagtinget i förhållande till kommunalskattelagen och eventuella kompensationer till kommunerna, så håller landskapsregeringen just nu tillsammans med skattemyndigheten på att systematisera de sätten att agera för att kunna säkerställa att vi också kan genomföra skatteåtgärderna och via uppbörden få dem hanterade på ett korrekt sätt. Sannolikt kommer det att i samband med budgetar om skatteåtgärder behöva tas ett beslut något tidigare i framtiden för att vi ska säkerställa att det här fungerar. Det i sin tur kommer att ge bilden av hur kompensationen ska se ut åt kommunerna i något tidigare skede.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det låter bra om det kommer i ett ännu tidigare skede. Vilket vi också i utskottet vill lyfta fram när vi fått de signalerna från det kommunala fältet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Fru talman! I egenskap av medlem i finans- och näringsutskottet vill jag presentera den reservation som ltl Lars Häggblom och jag tillsammans har författat och står bakom.

Fru talman, jag ska inledningsvis säga att mina tankar går osökt till Astrid Lindgren och den saga som hon 1976 presenterade i Expressen om pomperipossa. Ni vet, när hon fick betala 102 % i skatt på det som hon förtjänade. Jag tar det som en åsnebrygga till vår reservation. Landskapsregeringen hade ett avtal med kommunerna om att kommunerna skulle kompenseras fullt ut, i det här fallet rör det sig om 695 000 €. Under resans gång väljer landskapsregeringen ett helt annat förfaringssätt. Vi pratar inte bara om att man tagit bort pengar härifrån, vi pratar också om ett dubbelfel. Därför att landskapsregeringen genom sitt agerande går in och inskränker på kommunernas självbestämmande rätt. Har man en överenskommelse om att det ska kompenseras fullt ut, ska den också hålla. Enligt landskapsregeringens beräkningar innebär skatteåtgärder 2019 ett inkomstbortfall om 695 000 € för kommunerna. Det står i vår reservation och det står också i det lagförslag som landskapsregeringen har lämnat. Av detta fördelas endast 200 000 € direkt till kommunerna och 300 000 € reserveras som IT- stöd. Därför att landskapsregeringen nu i sin visdom tycker att det ska reserveras 300 000 € i IT- stöd. Det hade kunnat vara 400 000 € som reserverats, kanske till och med 500 000 €, det finns inget belägg för det här. Dels är det principiellt felaktigt att kompensationen fördelas som stöd enligt ansökan, och dels är det principiellt felaktigt att landskapsregeringen inte kompenserar kommunerna fullt ut.

Fru talman! Därför vill jag redan här och nu avisera att jag i samband med detaljbehandlingen kommer att föra reservationen till omröstning. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag förstår inte alls vtm Thörnroos jämförelse med Astrid Lindgren och pomperipossa effekten. Tvärtom skulle Astrid Lindgren få sänkt skatt om hon var här på Åland och fick ta del av de konkurrenskraftpaket och de skatteåtgärder som har vidtagits. Det hade resulterat i sänkt skatt för Astrid Lindgren eller vem som helst som har en inkomst på Åland. Jag förstår inte alls det resonemanget.

Sedan vill jag fråga vtm Thörnroos om det är så att hon och centern har uppfattningen att skattesänkningar inte leder till tillväxt eller till en breddad skattebas? Nu diskuterar vtm Thörnroos bara om inkomstskattebeloppen i sin reservation, men hela skattekakan? Kan inte den öka genom att man sänker skatterna?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Man kan säkert vidga begreppet och föra det resonemang som ltl Petri Carlsson gör. Man kan i princip göra det hur brett som helst. Tittar vi på andemeningen i det här lagförslaget, fördelning av kompensation till kommunerna 2019, har även landskapsregeringen klart och tydligt skrivit att den faktiska kompensationen i pengar är 695 000 €, men att man nu väljer att inte kompensera det fullt ut. Det är den delen jag vänder mig emot. Om man först gör ett avtal och sedan förändrar det under resans gång, egenmäktigt. Det är ungefär som det är i diskussionerna mot Helsingfors. Åland tycker en sak och Helsingfors tycker en annan, det blir alltid som Helsingfors vill.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Läser man lagförslagets huvudsakliga innehåll eller sammanfattningen från betänkandet till finans- och näringsutskottet, så framgår det tydligt att kompensationerna det är frågan om dels är kompensation för statens så kallade konkurrenskraftpaket och dels kompensation för skatteåtgärder som vidtagits i skatteåret 2019. Det är inte alls att vidga begreppen, det handlar om precis vad det är. Det här kan resultera i att kommunerna får mera i skatteintäkter totalt sett eftersom skattebasen vidgas. Kan det inte vara så? Annars har centern och vtm Thörnroos en konstig syn på skattepolitik kontra tillväxt. Den är i alla fall ny för mig, det har jag aldrig hört från centerns sida förut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Varken i lagförslaget, i reservationen eller i mitt anförande för jag ett resonemang om tillväxtpolitik. Jag för inte heller ett utvidgat resonemang om vilken politik centern står för. I det här fallet så för jag ett resonemang utgående ifrån landskapsregeringens lagförslag. Där det klart och tydligt står att sammantaget beräknas ändringarna i statsbeskattningen sänka kommunernas skatteinkomster med totalt 695 000 €. Bästa ltl Petri Carlsson, hur kan då landskapsregeringen få för sig att 200 000 € i kompensation för IT-investeringar på något vis skulle kunna kopplas till detta lagförslag. Det är ett hugskott som landskapsregeringen har tagit, som också direkt inverkar på kommunens självbestämmande och det vänder jag mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ålänningarna ska här med veta att vtm Thörnroos, i och med det här agerandet, reserverar sig mot sitt tidigare egna beteende. Vtm Thörnroos satt i regeringen år 2011, lade förslag och verkställde skatteåtgärder 2012, om vtm Thörnroos var ordförande kommer jag inte ihåg. Då kompenserades inte kommunerna fullt ut för skatteåtgärderna, kommunerna var kritiska till det som centern gjorde. Skatteåret 2016 lade centern i regeringsposition, där vtm Thörnroos medverkade, ett skatteförslag som inte kompenserades till kommunerna inför år 2016. Det är bara att konstatera att vtm Thörnroos har ändrat uppfattningen i de här frågorna helt och hållet, i och med den reservation som har lagts.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Ska vi ägna oss åt en historiebeskrivning så har jag flera exempel som jag kan komma med. Det jag skulle vilja säga som är direkt avgörande nu för det agerandet som vi har från centerns sida är 32 miljoner. Så mycket har inkomsterna ökat till landskapet tack vare avräkningen och skattegottgörelsen sedan år 2015. 32 miljoner, det finns således ett ekonomiskt utrymme att i dialog tillsammans med kommunerna fördela och kompensera på ett annat vis än vad så många gånger tidigare har varit fallet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Då kan man också nämna att efter år 2017 hade kommunerna kassatillgångar på nästan 50 miljoner euro, det måste också läggas in i den här bilden. Vad gäller historiebeskrivningen så var vtm Thörnroos själv inne på historia genom att påstå att landskapsregeringen haft ett avtal med kommunerna att kompensera summan på 695 000 € fullt ut. Det här stämmer helt enkelt inte. Antingen så har vtm Thörnroos inte läst de offentliga protokoll som finns efter samråden mellan kommunerna eller så vilseleder vtm Thörnroos ålänningarna med det som här sägs, vilket jag inte hoppas är fallet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman. Jag uppfattade inte riktigt frågan i finansministerns sista inlägg. Jag förstod att han riktade en våldsam kritik mot mig personligen och också mot partiet. Från centerns sida står vi upp för kommunerna och vi står upp för deras självbestämmande. Helt enkelt för att det är oerhört viktigt att det finns möjlighet för kommunerna att producera den närservice som alla behöver i sin vardag. Vi pratar om dagis, skola och äldreomsorg, det står jag upp för. Jag säger också det jag har sagt tidigare, 32 miljoner euro extra har kommit in under den här tiden. Det finns anledning för landskapsregeringen, och speciellt för liberalerna att inte vara så njugga i sin inställning till kommunerna. Istället för att stjälpa, varför kan inte liberalerna också försöka hjälpa kommunerna när de behöver hjälp?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är en moloken syn på samhället som vtm Thörnroos för fram. Jag hoppas att anekdoten om Astrid Lindgren och pomperipossa bara var ett litet misstag i arbetet. Eftersom det är precis tvärt om. Det är via ett konkurrenskraftpaket som vi ger möjligheter till att skapa den välfärd som vtm Thörnroos just stod och sade att hon står för, skola, vård och omsorg. Förutsättningar för att kunna ha en god välfärd måste skapas någonstans, det gör man mångt och mycket via t.ex. ett konkurrenskraftpaket. Det jag som liberal står för är en marknadsekonomi och i den är det ett naturligt steg att vi först ska skapa välfärden och sedan kan vi fördela den, då är konkurrenskraftpaketet ett sätt. Ska vi då också se hur kommunerna kan hantera den här fördelningen så är det via konkurrenskraftpaketet, arbetsplatser, ökade skatteintäkter och förhoppningsvis flera nya arbetsplatser.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Det finns inget större halleluja moment över konkurrenskraftpaketet. Dessutom vill jag säga att det slutar gälla under år 2019, så från år 2020 är det något nytt som Finlands regering ska förhandla fram och vi i stort sätt kopierar det därifrån. Visst skapar det ett visst merutrymme, men inte är det ju det allena som är avgörande för hur Åland går. Vi har jättestora problem framför oss här på Åland. Vi har posten med stort antal hotade arbetsplatser, sjöfarten där det alltid är något som ligger på lur och många andra industriverksamheter där vi har svårigheter. Vi har problem på många olika områden och konkurrenskraftpaketet kanske kan vara positivt på ett sätt, men de som ska jobba mera för lägre lön uppfattar det kanske inte riktigt lika positivt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag håller inte alls med vicetalmannen. Jag tycker att vicetalmannen faktiskt förminskar konkurrenskraftpaketets betydelse. Det är bara att titta på de skattelättnader som uppstår via konkurrenskraftpaketet och de effekter som det redan har uppnått. Det är synd om man väljer att inte fortsätta med för en långsiktighet i ett sådant här paket är av godo.

Det är märkligt att alla åtgärder som förs fram för att öka attraktionskraften, tillväxten och sysselsättningen motas alltid i grind och utmålas som negativ av centern och vtm Thörnroos. Varför är detta så negativt? Kommunerna har aldrig haft ett lägre skatteöre än idag. Vi måste veta att vi jobbar för ålänningarna och inte kommunala strukturer. Vi ska se till att vi kan lägga pengarna där de behövs bäst och det är regionalt (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Centern har alltid jobbat med individen i centrum, och vi tror faktiskt att det kommunala fält som vi har idag är det smartaste och bästa sättet att producera service. Vi tror inte på diktat ovanifrån med tvångssammanslagningar, vi tror att det är kommunerna själva och därmed också individerna och de förtroendevalda som bäst vet hur servicen ska produceras. Det har vi trott på så länge som vi har funnits och den devisen kommer vi att fortsätta efter. Vi tror på frivillighet, delaktighet och vi tror alldeles på riktigt att hela Åland ska leva.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting och åhörare. Det är kanske är så enkelt att man alltid vill äta kakan och ändå ha den kvar. Vi ska minnas vad fördelningen av kompensation till kommunerna mångt och mycket handlar om och vad som ligger till grund för kompensationen, nämligen konkurrenskraftpaketet. Ett paket som uteslutande är tänkt att förbättra konkurrenskraft och därmed injicera tillväxt, arbetsplatser och skatteintäkter.

I en perfekt ekonomisk värld finns det obegränsat med budgetmedel, en bottenlös skattekista att bara fortsätta ösa ur. Det handlar om prioriteringar och det handlar om en tydlig målsättning att skapa en budget i balans. I det arbetet ingår även att våra kommuner har en tillräcklig styrka för att självständigt hantera fluktuationer under vikande konjunkturer. Annars bliva framtiden svår och ekonomiskt tung. Exakt de orden använde jag vid remissen av detta ärende och min ståndpunkt har under utskottsbehandlingen inte förändrats, tvärtom, den har förstärkts.

Jag säger det igen; konkurrenskraftpaketets fördelar skapar fler jobb och högre skatteintäkter vilket gynnar kommunerna, det är där huvudfokuset måste ligga.

Den genomsnittliga åländska kommunalskatten har de senaste åren sjunkit avsevärt. Vad tyder det på? De kommunala skatteintäkterna har ökat, vad tyder det på? Arbetslösheten har en positiv trend neråt, vad tyder det på?

Jag har full förståelse för att en liten kommun har det mycket kärvt i arbetet med att få budgetmedlen att räcka till. Det är en för mig omöjlig ekvation att parallellt med att tillhandahålla en god servicenivå på en hög miniminivå, bibehålla en skälig kommunalskatt och främja näringsutveckling och inflyttning och samtidigt bedriva det i små enheter.

Någonstans kommer gränsen emot där man tvingas ge avkall på något av det som medborgarna har rätt till och förväntar sig. Ska vi blunda för det? Att det enda vettiga är att fortsätta med att släcka bränder, oblygt hantera den omöjliga ekvationen via ökade kommunala stöd på bekostnad av den åländska samhällsutvecklingen i stort?

Själv förespråkar jag hellre en politik som lyfter Åland, där hela Åland kan utvecklas och må bra, istället för att lägga krutet på en ekonomisk doping av små kommunala enheter. Det vinner ingen på, allra minst det aktuella kommunområdet och dess invånare.

Åtgärderna i sig som ligger till grund för de tänkta kompensationerna, skapar goda förutsättningar och incitament till större intäkter via skatteverktyg och dels för att avsevärt minska driftskostnader, t.ex. IT-strukturer som vi snart också ska hantera.

Den kritik som inkommit gällande framförhållningen av kompensationsbeloppens storlek kan säkert mångt och mycket förklaras via den extrema belastning som inte minst finansavdelningen befunnit sig i vid arbetet med självstyrelselagen. Tack, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det här rör egentligen åländska frågor och behörigheter, hur det har slagit här på Åland. Eftersom ltl Holmberg lyfte upp förträffligheten med konkurrenskraftavtalet så vill vi från socialdemokraterna hävda att det här var totalt kontraproduktivt. Det finns många dåliga saker som Sipilä ledda regeringen gjorde på de här fyra åren. Det kanske är det här som toppar listan av kontraproduktiva åtgärder. Eftersom det slog just mot lågavlönande, speciellt kvinnodominerade branscher. Vilket syntes i plånboken på de här grupperna, vars köpkraft såklart minskade. Jag tror inte alls att det här var en samhällssyftande och positiv satsning utan tvärtom.

Ltl John Holmberg, replik

Det är ingen idé att vi går i polemik för det är såpass stor skillnad i våra ideologier att jag inte tror att vi kommer någonstans här i denna sal kring denna fråga. Ltl Wikström har sin åsikt, jag har min åsikt.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag håller helt med och jag respekterar ltl Holmbergs ståndpunkt i den här frågan och vi kan låta det stanna vid det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

För att spinna vidare på den föregående replikväxlingen kan jag säga att liberalerna, som ltl Holmberg representerar, och centern tidigare låg mycket nära varandra när det gällde en sak, regional politik. Omtanken om att hela Åland ska leva och att alla ålänningar ska ha förmånen att blomstra oavsett var på Åland de bor. Med liberalerna i spetsen har politiken den här mandatperioden varit tvärt om, sett till att de glesbefolkade bygderna av Åland får det så dåligt som möjligt. Förhoppningsvis knäcks de så de går med på, av liberalerna dyrkade, kommunsammanslagning. Den politik vi diskuterar här och nu utgående från kompensationsfrågan utmynnar i det. Se till att man inte kompenserar kommunerna det man har rätt till, för då kommer de sannerligen att mjukna så småningom. Det är en förkastlig politik och väljarna kommer i oktober att fälla sitt avgörande.

Ltl John Holmberg, replik

Kan jag få be ltl Jansson att blunda en stund, reflektera och inse att trots att det är ett valår i år så jobbar vi för Ålands bästa. Förhoppningsvis alla här i denna sal, även liberalerna och jag. Jag nämnde tidigare i en replik mot vtm Thörnroos att man jobbar för Åland, inte för kommunala strukturer. Det är en stor skillnad. Jag är jätteivrig på att lägga mera pengar på de åländska regionerna, men inte på kommunala, små strukturer. Jag är övertygad om att ju bättre, starkare och större enheter vi har, desto mer pengar kan vi också satsa på regionerna. Desto bättre regionalpolitik får vi. Det finns ingenting som tyder på att det är kommunens storlek eller litenhet som gör att det blomstrar, tvärtom.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi vet att dagens kommunala struktur är förhatlig, iallafall för delar av nuvarande regeringsblock. Man vill förändra och det respekterar vi naturligtvis. Det är en vision ni har, även om den har havererat på grund av dåligt förberedda lagförslag, men det är en annan sak. Ni kan inte blunda för dagens kommunala struktur, vi är ansvariga för att kommunerna har de ekonomiska resurser som behövs för att dagens ålänningar ska få den välfärd och trygghet man behöver i vardagen. I form av barnomsorg, skola och vård, det är det som landskapsregeringspartierna ser till att inte finns. Som jag redan sade i föregående replikskifte, har kommunerna nu stora underskott från 2018. Det sätter alltså en press på att försämra servicen, därför att regeringspartierna inte tar det ansvar man behöver för att se till att dagens kommunala struktur fungerar. Sedan är det en annan sak att ni har en vision (… taltiden slut).

Ltl John Holmberg, replik

Jag tycker ltl Jansson använder väl hårt ord när ledamoten använder förhatlig kommunstruktur. Det stämmer inte alls, det är precis tvärt om. Det är en omtanke, det är ett intresse och en genuin vilja för att se till att Åland och ålänningarna även i framtiden har en bra välfärd som varenda en är värd. Det blir nästan patetiskt att gång på gång få höra att centern värnar om den enskilda individen, människan i fokus, det är rent och skärt struntprat. Det är de kommunala enheterna som är viktiga för centern, ingenting annat. Sedan må servicenivå, omsorg och skola vara precis hur som helst, det är den kommunala strukturen som är A och O för centern. Det är det som bygger dagens center, det tycker jag är förkastligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen förslaget till landskapslag om vissa kompensationer till kommunerna finansåret 2019 paragraf för paragraf.

Föreläggs 1 §. Godkänt.

Föreläggs 2 §. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Vi föreslår att 2 §, texten i den får följande lydelse: ”Att beloppet för kompensation till kommunerna i 2 § höjs med 495 000 euro till 695 000 euro.”

Ltl Lars Häggblom

Fru talman! Jag stöder vtm Veronica Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Thörnroos, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att 2 § godkänns i enlighet med reservationen i betänkandet, det vill säga att ingressen till 2 § får följande lydelse: ”För att kompensera kommunerna för den förlust av skatteintäkter som orsakas av skatteåtgärder som vidtogs för skatteåret 2019 betalar landskapsregeringen 695 000 istället för 200 000 euro i lagförslaget i kompensation till kommunerna finansåret 2019. Beloppet fördelas mellan kommunerna enligt följande”.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning verkställs.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag önskar en öppen omröstning i den här delikata frågan.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag stöder vtm Veronica Thörnroos förslag.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd, understödd och öppen omröstning kommer därför att verkställas.

Jag ber ledamöterna Annette Holmberg-Jansson och Stephan Toivonen att assistera vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 15 ja-röster, 11 nej-röster och 4 var frånvarande.

Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs 3 §. Godkänt.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.

Ärendets första behandling är avslutad.