Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Fru talman! Favorit i repris kanske man kunde säga. Ända sedan år 2010 har rikslagar gjorts tillämpliga på Åland via blankettlagar, då man i flera omgångar har gjort precis motsvarande lagstiftning som detta förslag, möjliga att tillämpas här på Åland.

Eftersom jag uppfattar att texten under den allmänna motiveringen är tydlig och klar till den här delen så läser jag det andra och tredje stycket för att på det sättet ge bilden av varför landskapsregeringen gör detta förslag.

Skälet till att blankettlagstiftning ursprungligen tillkom var att undanröja hinder för sjukpensionärer att återgå i arbete. Ett vällovligt syfte givetvis. Syftet är att den ska ge i synnerhet sjukpensionärer med små pensioner möjligheter att delta i arbetslivet med sin återstående arbetsförmåga och kapacitet.

Ett annat mål är att sjukpensionärer lättare ska kunna ta sporadiska och kortvariga jobb och att hjälpa framförallt personer med splittrad arbetskarriär och en låg stabiliserad genomsnittlig inkomst för tiden innan arbetsoförmågan inträdde och en låg stabiliserad genomsnittlig inkomst just innan den här tiden och för att få anställning framöver. Samtidigt så ger detta förslag dessa personer en möjlighet till extra inkomster genom arbete. Samtidigt så finns det intresse i detta hos samhället. Man gör tillgången till arbetskraft förbättrad genom detta.

Varför har inte syftet med lagstiftningsåtgärder blivit permanenta eftersom alla tycker att det är intressant och bra? Här finns någonting som kallas för den linjära modellen, alltså ett system som beaktar både partiell, invalid- och sjukpension. Det har man inte kunnat enas om mellan arbetsmarknadsparterna hur detta ska tillämpas fullt ut för att kunna komma till en permanent lösning. Det här är ju ett svaghetstecken att man måste ha temporära åtgärder gång på gång. Tyvärr så är man inte i mål ännu, men den slutliga målsättningen med detta är förstås god och vi hoppas att lagstiftaren ska kunna komma till skott med det.

Jag ska inte överdriva konsekvenserna av detta förslag sett ur helhetsperspektivet, och i det här fallet landskapets ekonomi. Statistiken i lagförslaget visar att det är inte särdeles många personer som berörs av detta. På helhetsnivån har inte detta någon betydande påverkan på landskapets pensionsutgifter. Däremot så kan lagförslaget ha en positiv inverkan för ett antal individer. Tack!

Tack, fru talman! Ärade lagting och åhörare. Denna är i mångt och mycket en favorit i repris. Den har dykt upp ett antal gånger här under de senaste åren. Anledningen, som finansministern sade, är att man i riket inte har uppnått den här enigheten om den så kallade linjära modellen. Till den här linjära modellen ingår också det som kallas automatisk beslutsfattande som vi har diskuterat här i salen från och till.

Man kan undra vad detta är och det här är lite utanför ämnet. Vad är ett automatiskt beslutsfattande? Ett vanligt och bra exempel på det är ett skattekort, man begär ett nytt skattekort och man kan hämta det digitalt inom några sekunder. Ingen människa är inblandad och gör att det tar tid, utan det är automatik i hela processen.

Jag återgår till lagstiftningen. Den är bra på alla sätt och det har vi konstaterat tidigare då den har varit upp. Den ger möjlighet till arbete. Den rör som sagt endast ett fåtal på Åland, men för dem som berörs så är den här lagen viktig. Den har inte heller några ekonomiska konsekvenser att tala om. Så det här är bra på alla tänkbara sätt.

Från Centern stöder vi det här lagförslaget. Tack ska ni ha!

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. När det gäller den här lagstiftningen så är det i praktiken kanske inte så hemskt mycket man behöver orda om. Vi från Obunden Samling har tittat lite närmare på den. Det är sist och slutligen ändå ett ganska intressant paket som ligger bakom. Det är en blankettlag som vi nu ska förlänga med ett år och det är lite bråttom. Den borde träda i kraft vid årsskiftet.

Den handlar om att vi ska fortsätta att ha vår lagstiftning när det gäller olika förmåner och rättigheter. Den ska så att säga sjunga i kör med de regler som gäller i övriga Finland. Och det är ju sin sak.

Om man tittar på det här lagförslaget så har de här reglerna i grunden tillämpats på ungefär 25 personer årligen när det gäller Åland. Men de här förändringarna som man gör så gäller nog betydligt färre. Man ändrar ju lite åldersgränser till exempel med anledning av att man i Finland har infört skolplikt upp till 18 års ålder och då förändrar man här nu vissa förmåner som sådana personer annars skulle ha och så vidare.

Den stora saken och det som jag ändå tycker att är en liten twist på det här, en liten vinkling, det är att i Finland så kommer man med det här förslaget och säger att man sparar 47 miljoner på att göra de ändringar som man gör och som vi nu accepterar genom blankettlag. Då måste man ju fundera, när det försvinner 47 miljoner från statsbudgeten så är det kostnader som någonstans drabbar någon annan. Det är nu vår uppfattning att till den delen man blir av med förmåner som kommer ur sjukförsäkringssystemet så på Åland blir det ofta att man går till KST och i övriga landet går man kanske till kommunerna. Det här är ju saker som sedan kan drabba kommunerna.

Det är också intressant med tanke på tidigare när det till exempel var försämringar i bostadsbidragen så hade regeringen en teori om att de ska kompensera. När de försämrar i Finland så håller vi minsann flaggan högt och ser till att det inte blir försämringar för ålänningarna.

Nå, det här gäller nog ett väldigt få antal ålänningar. Jag kan kanske förstå att man inte har satt pannan i så hemskt djupa veck. Men det är väldigt svaga personer, alltså personer som har det väldigt tufft, som antagligen drabbas av de här förändringarna.

Det hade kanske varit lite intressant om man hade haft ett litet resonemang om hur man eventuellt kompenserar det här, eftersom vi på Åland - åtminstone nuvarande regering - haft lite av den strategin. De har åtminstone sagt att de vill kompensera.

Det är väl kanske den här vinklingen som Obunden Samling har på att vi nu ska godkänna den här blankettlagen och förlänga den med ytterligare ett år. Det hade varit intressant att se en fundering kring de här sparåtgärderna. Är det självklart att vi också sparar på det här sättet eller har vi någon form av åländsk vinkling på det? Tack, talman!

Tack, talman! Idag behandlar vi en lagstiftning som syftar till att främja deltagande och skapa fler möjligheter för sjukpensionärer på Åland att återgå till arbetslivet.

Landskapsregeringen föreslår en ny lag som förlänger möjligheten att tillämpa rikets lagstiftning, vilken underlättar för sjukpensionärer att stegvis och på egna villkor återvända till arbetet.

Vi vet alla att det finns många sjukpensionärer som kanske inte kan återgå till sitt tidigare yrke, men som ändå har flera fina förmågor att bidra med arbete i någon form – kanske en dag i veckan, kanske mer eller mindre.

Det finns många ålänningar med en fluktuerande eller varierande funktionsförmåga. Det betyder att personens förmågor och begränsningar inte är konstanta utan kan påverkas av faktorer som dagsform, mående, fysisk hälsa, psykisk hälsa eller andra omständigheter. Lagens syfte är att ge sjukpensionärer större möjligheter att återgå i arbete, särskilt de med små pensioner eller splittrade arbetskarriärer. Man ökar arbetskraftstillgången genom att underlätta för sjukpensionärer att delta i arbetslivet med sin återstående arbetsförmåga.

Att få bidra, känna sig behövd och vara en del av arbetslivet är verkligen värdefullt för varje individ.

Den föreslagna lagstiftningen vilar på två grundläggande principer; flexibilitet och trygghet. Genom att möjliggöra för sjukpensionärer att arbeta utan att riskera sin pension, skapar vi en modell som är både hållbar och inkluderande. Förlängningen som landskapsregeringen föreslår säkerställer att denna möjlighet förblir tillgänglig från januari 2025.

Jag ska tillägga att det är viktigt att Åland följer upp förändringar i rikets lagstiftning och integrerar dessa i Ålands lagstiftning när det är relevant.

Socialdemokraterna stöder denna lagframställning. Tack!

Tack, talman! Lagtingsledamot Eckerman, det är fint att Socialdemokraterna stöder det här. Det gjorde inte era kamrater eller medsystrar och -bröder i riksdagen i utskottet. I det relevanta utskottet i riksdagen så gjordes en reservering från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och de Gröna och man tyckte inte att det som vi nu tar som blankettlagstiftning på Åland var en särskilt bra idé.

Men Socialdemokraterna på Åland och Socialdemokraterna i Finland, tänker ni olika på något vis? Den är inbesparingen på 47,5 miljoner kommer också indirekt att drabba ålänningarna. Men har ni nåt resonemang kring detta?

Tack för den frågan. Nu har jag inte satt mig in i exakt vilka diskussioner som fördes i utskottet i Finland. På Åland så sitter vi i en sådan situation att vi behöver på riktigt se över vad det är för saker som kommer därifrån. För det här är ju också, liksom ledamoten Måtar sade i sitt gruppanförande, en del av ett större lagstiftningspaket.

Ja, ledamot Eckerman. Jag kan väl upplysa att jag skulle tippa att det inte är så hemskt många ålänningar, vilket jag redan tidigare sade i gruppanförandet för Obunden Samling, som kommer att drabbas av det här. Men de som drabbas har det nog jätte, jätte tufft. Har ni inte funderat något närmare på det på regeringssidan?

Nu förstod jag inte riktigt vad vicetalman Måtar menade med vilka personer som skulle drabbas negativt av det här. Det står i förslaget att det är ungefär 1-2 personer per år per år på Åland som har sin pension vilande för att återgå i arbete till exempel. Min uppfattning är att det är ju jättebra om alla människor som kan och vill och har en förmåga att kunna göra någonting annat än att sitta hemma, att de kan vara ute i samhället, är behövda och bidrar med det de kan.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.