För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Andra behandling. 2

    1    Ändrade bestämmelser om ordningsbot

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017

    Remiss. 2

    2    Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2016-2017

    Remiss. 3

    3    Ändring av lagstiftning om utkomststöd

    Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2016-2017

    Remiss. 3

    4    Ändring av landskapslagen om posttjänster

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2016-2017

    Remiss. 13

    5    Ändring av kommunallagen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2016-2017

    Föredras. 17

    6    Den åländska drogsituationen

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 4/2016-2017

    För kännedom.. 23

    7    Genomförande av Inspire-direktivet

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2016-2017

    8    En gemensam kommunal räddningsmyndighet

    Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

    9    Barnskyddslagens uppdateringsautomatik

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2016-2017

    10  Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

    Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

    11  Turlista för Töftöfärjan

    Ltl Mikael Lindholms skriftliga fråga SF 6/2016-2017

    12  Olika linjer i kommunfrågan

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2016-2017

    Plenum slutar 23

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

    Vicetalman Veronica Thörnroos anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler likaså om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet på grund av möte i PAF.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Ändrade bestämmelser om ordningsbot

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 69 § körkortslagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 29 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 7 § landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    2        Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2016-2017

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Det här ärendet känns väldigt bra för landskapsregeringen att presentera för det här löste vi tillsammans. Hade vi inte lyckats lösa det här så hade det blivit en smärre katastrof framförallt för Högskolan på Åland. Jag avser givetvis de finländska studerandenas bostadstillägg.

    Lagförslaget går för åländsk del ut på bevarandet av status quo. Konsekvenserna beskrivs för åländsk såsom icke befintliga. Det är inte några ekonomiska konsekvenser för budgeten.

    Pusselbiten som fattades fick vi den 22 februari från social- och hälsovårdsministeriet i form av en proposition som gick till riksdagen där man slutligen gick på Ålands linje, dvs. detta lagförslag som vi har framför oss blev också rikets linje.

    Det här är stort för utmaningar har inte saknats för landskapsregeringen under det här och föregående år.

    Det är väldigt roligt när vi lyckas med gemensamma krafter. Det är på sin plats att stanna upp och fundera på vad som gjorde att vi lyckades. Det har ibland sagts i den här salen att Åland borde agera mera som Åland United, vi borde vara mera som ett lag som samlar hela Åland och bedriver offensiv politik. De gångarna som jag personligen ha varit med i något som har lyckats tycker jag ha sett just detta, vi har alla agerat som ett enda lag. Bollen har passats upp mot målet och sedan har vi fått in bollen i målet.

    I behandlingen av det här ärendet har två ministrar från landskapsregeringen varit involverade, undertecknad och utbildningsminister Asumaa och vi har båda träffat våra finländska kollegor. Lagberedningen har varit högst aktiv och rentav gjort mera än vad man kunde förutsätta av normal lagberedning, tjänstemännen har varit aktiva och vi har mötts av förståelse.

    Man får kort och gott konstatera att det här gick bra. Tack alla inblandade!

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    3        Ändring av lagstiftning om utkomststöd

    Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Tack, värderade talman! Lagförslaget som vi har framför oss kan möjligen vara den här mandatperiodens icke ärende. Det här innebär inga förändringar av stödnivåer för utkomsten, det förändrar inte rätten till utkomststöd och det är inte brådskande.

    Detta handlar om att förtydliga ansvarsfördelningen mellan PAF och kommunerna, vilken vi vet att som sådan så funkar den men den behöver förtydligas av det skäl som anges i lagförslaget. Det har kommit några paragrafer som handlar framförallt om FPA:s tillgång till information.

    Det var ungefär det som finns att säga om detta lagförslag.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Remiss

    Remiss

    4        Ändring av landskapslagen om posttjänster

    Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Nina Fellman

    Talman! Bästa kolleger, i detta lagförslag om ändring av landskapslagen om posttjänster kan man säga att vi som lagstiftare springer efter utvecklingen både i omvärlden och på Åland.

    Utvecklingen av postväsendet, digitaliseringen av samhället och människors förändrade levnads- och konsumtionsmönster har lett till en situation där postväsendets verksamhetsvillkor på olika sätt förändrats. Som exempel kan nämnas att brevvolymerna minskar med cirka 10 procent per år, samt att tidningarnas och tidskrifternas volymer minskar kontinuerligt.

    Trots detta har Åland Post med stor framgång hittills av orsaker som i känner till utvecklat sin affärsverksamhet för att utan samhällsstöd trygga de samhällsomfattande tjänsterna, men det finns redan postverk i vår omvärld som har svårt att klara det uppdraget.

    I detta lagförslag föreslås följande: En förändring av kvalitetsnormerna för postutdelningen så att den motsvarar utvecklingen i omvärlden. Det innebär på sätt och vis en försämring för ålänningarna, men inte till följd av att posten på Åland har problem med att klara sin utdelning, för det gör man med god marginal. Däremot blir det svårare att leva upp till kvalitetsnormernas leveranstider då man i omvärlden redan har försämrats utdelningen t.ex. genom att dra in utdelningsdagar eller göra andra förändringar som gör att man från åländsk sida inte kan garantera en utdelning inom ett visst antal dagar för vissa försändelser. Ett sådant lagförslag, där man funderar på att dra in en utdelningsdag, behandlas just nu i Finlands riksdag.

    I denna lag föreslås en förändring som möjliggör att man i vissa kommuner kan ha mobila verksamhetsställen snarare än det som står i gällande lag, att det i varje kommun ska finnas ”åtminstone ett verksamhetsställe där samhällsomfattande tjänster tillhandhålls.” Detta handlar inte om en önskan att lägga ner fungerade och befintliga postombud, utan om att förbereda lagstiftningen för den dag när det i en kommun inte finns ett ombud som kan uppfylla de krav på tillgänglighet och öppettider som en samhällsomfattande tjänst kräver. Ett mobil verksamhetsställe är att jämföra med en gammaldags lantbrevbärare som i enlighet med postens utdelningsrutt tar emot och levererar paket, man kan också begära att paket lämnas på trappan, och utföra posttjänster, köps frimärken osv. enligt önskemål.

    Landskapsregeringen menar att detta till och med kan medföra en förbättrad och en individuellt anpassad postservice för människor.

    Digitalisering av postväsendet medför samtidigt att kunden kan välja var och när man vill hämta ut eller lämna in sitt paket. Om man bor i en kommun och tycker att det postombud som finns i kommun har besvärliga öppettider, så kan man genom att kommunicera med posten säga att man vill ha sina paket levererade till ett annat verksamhetsställe som passar bättre.

    I lagen införs en uttrycklig begränsning att ett mobil verksamhetsställe endast får införas om de samhällsomfattande tjänsterna inte försämras. Åland Post har inte för avsikt att lägga ner postombud så länge det finns ett fungerande företag, med tillräckliga öppettider, som kan tillhandahålla tjänsten.

    Det är kanske värt att notera mängden postpaket som distribueras i kommunerna drastiskt har minskat. Det finns färsk statistik från posten, under fjolåret, under hela 2016, distribuerades t.ex. 90 paket i Eckerö.

    I en ny paragraf föreslås, i enlighet med tidigare diskussioner och önskemål från lag- och kulturutskottet, att synskadade avgiftsfritt ska ha rätt att skicka försändelser som innehåller punktskrift och väger mindre än 7 kg.

    En ändring i paragraf 10 möjliggör postutdelning till fastighetsboxar i flervåningshus med lägenheter vilket skulle medföra en kostnadseffektivare postutdelning. Tack så mycket.

    Ltl John Holmberg

    Tack, herr talman! Ändring av landskapslagen om posttjänster är i stora drag en anpassning till utvecklingen i omvärlden. Digitaliseringen gör att postvolymerna minskar kontinuerligt, upp mot 10 procent per år. Detta kräver en uppdatering av lagstiftningen för att motsvara den förändrade verksamhetsmiljön. Enbart på detta sätt har Åland Post möjlighet att utveckla verksamheten och trygga de samhällsomfattande tjänsterna utan samhällsstöd.

    Uppdateringen handlar mobila verksamhetsställen. Här har vi är en by, Enklinge, har haft en lantbrevbärare som har fungerat som mobilt postkontor. Där har brevbäraren med sig bankkortsläsare, handdator, våg, frimärken och paketkort mm. Det är som ett kontor i miniatyr när han far iväg på sin utdelningsrunda. Många tycker att det har fungerat bra och att det är smidigt att få paketen hemkörda istället för att ta sig till postkontoret och hämta dem.

    Precis som ministern Fellman just sade så har inte Åland Post någon plan eller avsikt att övergå till mobila verksamhetsställen i någon kommun så länge det finns ett välfungerande företag med tillräckligt långa öppettider som kan fungera som fast verksamhetsställe.

    När det gäller kvalitetsnormer har landskapsregeringen ett förslag att namnet arbetslag byts ut till vardag, då arbetsdag kan inbegripa såväl söndagar som söckenhelger. Utdelning på dessa dagar behöver inte ske i riket varför det är motiverat med ett undantag för dessa dagar även på Åland. Utanför Åland är även ändringar på gång gällande kvalitetsnormerna gällande utdelningstiderna, dvs. inom vilken tid posten ska nå adressaten och det skulle bli mindre restriktivt. Detta medför att Åland Post inte kan uppfylla de målsättningar för kvalitetsnormer som regleras i landskapslagen om posttjänster eftersom vi idag har mer restriktiva utdelningstider än riket, det samma gäller inom hela EU.

    När det gäller fastighetsboxar så innebär att de som bor i lägenheter i våningshus ska få sin post till fastighetsboxar. Mycket talar för att utdelningen blir mer kostnadseffektiv. Dessutom har Posten planer på att pröva ett system med utlämningsboxar för skrymmande post. Det ger en bättre service för mottagaren som inte behöver ta sig till ett postkontor för att hämta ut sin försändelse.

    Slutligen om portofrihet för synskadade. Synskadade får rätt att avgiftsfritt skicka försändelser som innehåller punktskrift och väger mindre än 7 kg per paket. Detta är något som lag- och kulturutskottet tidigare har påpekat behovet av.

    Överlag ser jag ändringarna som förbättringar, speciellt ur ett servicehänseende och samhällsekonomiskt perspektiv.

    Mycket av ändringarna handlar om anpassning till finsk och europeisk nivå, något vi inte egentligen kan påverka utan det handlar om att få vår postlag att överensstämma med omvärldens för att i bästa mån behålla en konkurrensneutralitet.

    Åland Post är ett företag på framkant som måste följa med utvecklingen i omvärlden för att inte företaget skall bli på efterkälken. Det är en tuff bransch.

    Jag ser egentligen inget dramatiskt i ändringarna i postlagen utan mera en anpassning till rådande förhållanden och samhällsutveckling. Tack, talman.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack, talman! ”Posten ska fram” det är ett begrepp som tydligen inte riktigt gäller längre. Numera tycks det som om posten ska fram bara om den är lönsamt, annars inte.

    Lagförslaget som ska ändra sättet på vilket Posten Åland arbetar sägs vara ett led i att anpassa bolagets tjänster till utvecklingen i omvärlden. Det hade varit ärligare att direkt slå fast att detta inte handlar om utveckling utan om avveckling och att göra en ny SSIF, Samma Som I Finland.

    Ålands landskapsregering är med detta förslag redo att kapitulera kring samhällsansvaret och ge Posten Ålands styrelse fria händer att dra in service och försämra postgången för att maximera den vinst som i sista änden går till landskapskassan.

    Att bolagets ledning tycker detta är en bra idé är inte konstigt. I ett aktiebolags väsen ingår att effektivisera och rationalisera och göra det som är till fördel för bolaget. Så borde kanske inte landskapsregeringen arbeta. En lagstiftares och samhällsbyggares uppgift handlar, enligt centerns mening, i högre grad om att utveckla än att avveckla.

    Den här lagen, om den blir verklighet, gör att Posten inte längre behöver hålla fasta ombud i kommunerna. I ett försök till motivering hävdar man i lagförslaget att det i själva verket blir bättre med mobila verksamhetsställen, vilket är en omskrivning av brevbärarna, än med de fasta kontor och postombud som lagen idag kräver. Nu menar landskapsregeringen att detta inte behöver hända. ”Enligt uppgift från Åland Post” blir de mobila kontoren inte verklighet så länge det finns ett välfungerande företag med tillräckligt långa öppettider som kan fungera som fast verksamhetsställe. Man kan ju mot den bakgrunden ställa sig frågan varför man i sådana fall alls nämner detta i lagförslaget om man ändå inte avser tillämpa det? I sammanhanget kan man också undra vem som avgör om ett företag är välfungerande och hur mycket öppet som är tillräckligt? Svaret är att den som definierar det blir Posten Ålands ledning och styrelse som har till uppgift att se till sitt bolags bästa. I den uppgiften ingår inte att skapa förutsättningar för verksamhet och liv i glesbygd och skärgård. Med stöd av texterna i denna lag blir det tvärtom enklare att centralisera och därmed släcka lampor för såväl hushåll som företag, i första hand i glesbygd och skärgård.

    I förslaget vill man också lägga ner distributionen av tidningar och brev till lägenheter för att istället samla försändelserna i centrala distributionscentraler dit husets invånare måste gå för att hämta sin post. Detta får bland annat som följd att färre väljer att prenumerera på redan krisdrabbade papperstidningar vilket leder till ytterligare utarmning av det intellektuella kapital som tryckta bokstäver skapar. Ju mindre tillgängliga tryckta produkter blir desto mer minskar läsandet. Är det en utveckling som vi är nöjda med?

    Lagförslaget och dess förarbeten tycks dessutom ganska hastigt producerat. Ibland skriver man Åland Post vilket är korrekt men på sina ställen använder man också det gamla namnet Posten Åland vilket ger sken av att texterna passerat alla instanser utan att någon egentligen med ordning läst dem.

    Jag hoppas lag- och kulturutskottet nagelfar detta förslag och ställer sig den viktigaste frågan av dem alla; på vilket sätt gör detta Åland bättre?

    Talman! Mot den här bakgrunden föreslår jag dessutom att den här lagen bordläggs till inkommande onsdag. Det är nog nyttigt att fundera igenom en sådan här genomgripande lagstiftning någon dag till. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson. Jag ser inte riktigt lika svart som ltl Pettersson på den här lagändringen. Precis som jag sade i mitt anförande ser jag enbart positiv på den.

    De här boxarna finns ju till stor del i många hyreslägenheter redan idag. Jag ser inte heller på vilket sätt det skulle bli en försämring rent servicemässigt för mottagarna. Tvärtom, på sikt kommer man även att kunna ta emot paket och slippa gå till posten och hämta paketen. Det ser jag som en produktutveckling i rätt riktning.

    När det gäller mobila postkontor så kan det vara bra att det finns i lagstiftningen för det finns en liten risk med att ha lokala postkontor via ett ombud. Det har hänt på Åland att huvudverksamheten för ett lokalt ombud har gått i konkurs och då står man där utan lokal postservice, så det kan vara bra att ha med.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Tack för de synpunkterna ltl Holmberg. Ja, det finns centrala distributionsboxar i vissa hyreshus idag. Men jag vågar nog påstå att merparten av hushållen fortfarande får sin morgontidning i postlådan. Jag är rätt säker på att om den servicen upphör så är det många som kommer att tänka om när det gäller hur man får sina nyheter till godo. Det är en utveckling som sker överallt. Det finns också rätt mycket forskning som visar att papperstidningar läses bättre och därmed generera mera tankar och det intellektuella gods som vi många så väl behöver i dessa Trumptider.

    När det gäller att företag kan gå i konkurs så är det faktiskt en ganska normal och naturlig del av företagandet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag tror inte på den teorin som ltl Pettersson framförde, att tidningsläsandet skulle minska om man inför fastighetsboxar. Tvärtom, tittar man på centralorten Mariehamn så har man sedan många år varit tvungen att promenera ut till sin brevlåda och hämta morgontidningen. Det här blir på motsvarande sätt. Jag tror inte att tidningsläsandet minskar för den skull bland egnahemshusen.

    När det gäller servicenivån med mobilt postkontor så är Enklinge ett bra provexempel. Jag hört att det fungerat alldeles utmärkt. Man tycker att servicenivån till och med är bättre än vad den har varit någonsin tidigare.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det finns säkert exempel där sådant fungerar väldigt bra. Men det finns också väldigt många exempel där det faktum att man kan vara postombud hjälper till att hålla affären öppen. Det blir en diskussion om hönan eller ägget där.

    Om Postens styrelse nu får mandat att på egen hand bestämma om öppettider, lönsamhet eller hur de företagen går så är det alldeles självklart -annars gör Postens styrelse tjänstefel- att de vinstmaximerar. Det kan mycket väl faktiskt slå just mot de glesbygdsbutiker som kanske behöver ha den lilla intäkt som det innebär att vara postombud.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Jag håller i princip med delar av ltl Petterssons invändningar. Jag undrar lite; när bytte centern åsikt i det här?

    När jag försökte övertala den förra regeringen om vikten av samhällsekonomisk verksamhet inom posten så fick jag bara ett blankt nej. Då talade jag visserligen om Postens extra många viss tids deltidsanställda och inte om utgivningsplatser. Då hette det att Posten var ett aktiebolag och skulle maximera sin vinst.

    Jag är glad att centern har ändrat åsikt. Men jag undrar lite varför?

    Talmannen

    Innan fortsatt replik så vill talmannen påminna om att ärendet handlar om ändring av landskapslagen om posttjänster. Talmannen tillåter svar från ltl Pettersson.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag får väl erkänna att jag inte riktigt förstod frågan. Enligt mitt minne så leddes den förra landskapsregeringen av en socialdemokrat. Jag förstår inte riktigt frågan. På vilket vis skulle vi ha kämpat emot? Vi sade däremot att Posten är ett aktiebolag som ska vinstmaximera. Det är ju precis detta som gör att man sätter beslutet i aktiebolagens händer istället för i samhällets och det tycker jag att är till viss del komplicerat. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag undrar om ltl Pettersson har missat den delen av lagförslaget där det står att det inte ska leda till samhällsekonomiska försämringar för postutdelningen?

    På frågan om hur mycket som är tillräckligt så är det idag svårt i flera kommuner för posten att hitta ombud med tillräckligt bra öppettider för att uppfylla de krav på samhällsekonomisk nytta som posten har på sig idag. De facto skulle postutdelningen komma närmare människorna och ge bättre service om man skulle övergå till mobila postombud. Men man har uttryckligen sagt att man gör det inte så länge det finns ett företag, en butik eller ett annat företag som har öppet tillräckligt mycket. Idag har man sopat rent i vissa kommuner för att hitta företag som klarar av det.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det är ju precis som det här som det handlar om. Vem avgör vad som är en samhällsnyttig tjänst? Det är ju det ansvaret som idag vilar på lagstiftaren och som man har lagstiftat om. Om man ger bort det här till ett aktiebolag så har man samtidigt avsagt sig rätten att ha invändningar mot det.

    Ministern hänvisade till att ”man” på posten har sagt och ”man” på posten har lovat. Vilka är källorna? Finns det skriftligt på att man har förbundit sig under tio år eller på vilket sätt kan de lova någonting idag? Nästa år kan det vara en helt ny styrelse som säger att nu gäller det en högre vinst och ingenting annat. Högre vinst och ingenting annat kommer att betyda att postombud läggs ner med 100 procents säkerhet.

    Minister Nina Fellman, replik

    Jag rekommenderar att ltl Pettersson fördjupar sig i vilka kraven är.

    Jag vill ytterligare fästa uppmärksamhet vid den faktiska mängden post som distribueras till och från våra postombud idag. I flera av våra kommuner är det så små mängder så även om posten skulle köra ut varenda paket till den människa det berör så skulle det inte vara en betydande kostnad. Det är heller inte en betydande kostnad för posten att upprätthålla ett postombud i de kommuner där det finns företag som klarar av att bära och sköta servicen. Här handlar det inte om pengar när det finns postombud som har fem paket om dagen att distribuera.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Frågorna kvarstår, talman. Vem ska avgöra vad som är tillräckliga öppettider? Vem ska avgöra om ett företag är tillräckligt bra för att fortsätta tjäna som postombud? Själva uppdraget som postombud, om det handlar om så där små kostnader, är kanske det som kan hålla dem flytande ett litet tag till och bidra till att skapa liv ute i glesbygden och i skärgården där postkontoren fortfarande är rätt viktiga.

    Jag är ganska säker på att förr eller senare kommer vi att stå inför den här utmaningen att göra detta på något sätt. Men jag tror att tiden inte är mogen för det ännu.

    Om det handlar om så här små pengar, som ministern antydde, så frågar man sig varför det alls är nödvändigt med en ny lagstiftning som skänker makten över samhällsutvecklingen till ett aktiebolag?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Igge Holmberg

    Talman! Bästa ledamöter, Posten är ett rätt välmående bolag vi har. Visst finns det utmaningar, men de är ändå små. Men jag är lite förvånad över att man inte kallar saker för sitt rätta namn i lagförslaget. Att tala om ”kvalitetsnormer ska bli mindre restriktiva” betyder i klarspråk att man avser att försämra servicen för medborgarna.

    Det finns exempel runt om oss på att man drar in utdelning av posten en dag i veckan. Här talar vi om att man inte ska ha kontor utan mobila enheter som ska köra runt. Man öppnar också upp för att sluta leverera post till lägenheter för att istället sätta alla försändelser i fack på allmän plats, också detta säger man att ska leda till förbättringar. På något sätt ska alla dessa sänkta normer i kvalitet resultera i förbättringar för medborgarna, vilka som ålänningar också äger bolaget.

     Följdfrågan blir då naturligtvis om posten tänker sänka priserna när servicen försämras? På något sätt tror jag inte att det ligger högt på agendan.

     Posten är ju numera ett bolag och ska som ett sådant generera vinst till sina ägare, vackert så. Men posten är ju ett helt landskapsägt företag. Det vill säga det ägs egentligen av alla ålänningar, alla skattebetalare. Så här skulle jag vilja komma med en synpunkt.

    Våra landskapsägda företag borde kunna spela med rejäla kort, men de ska för den skull inte bortse från den samhällsekonomiska vinsten eller förlusten i det de gör.

    På posten jobbar det varje dag, och har gjort det i många år, människor från ett bemanningsföretag. Ibland har det varit tre-fyra, ibland så många som åtta-nio. Långa tider var det mellan fyra till sju människor som kom till visstidsjobb, varje dag.

    Talmannen

    Ltl Holmberg, ärendet gäller lagstiftning om posttjänster inte om bolagets interna organisation.

     Ltl Igge Holmberg

    Det handlar ju om ett landskapsägt bolag?

    Talmannen

    Ärendet gäller ändring av landskapslagen om posttjänster, ingenting annat!

    Ltl Igge Holmberg

    Då tackar jag för ordet och uppmanar folk att tänka lite längre än så samhällsekonomiskt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för välunderbyggda synpunkter på det här projektet, ltl Holmberg.

    Jag tror att man ibland glömmer bort att ett aktiebolag till sin natur faktiskt ska vinstmaximera. Det är alldeles tydligt att ju mer centralt allting sker desto mer kostnadseffektivt går det att utföra verksamhet. Den linjen går ibland stick i stäv med vad det handlar om när man ska utveckla ett samhälle.

    Jag är glad för de uppmuntrande orden från ltl Holmberg.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Det var lite dit som jag ville. Vinstmaximering kan man alltid prata om, men frågan är för vem? När ett bolag ägs av landskapet, dvs. av alla ålänningar, så borde man se mera Ålands vinst än bara bolagets vinst.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag uppskattar också att ltl Holmberg nämnde vad som ska hända med de pengar som man sparar. Om man t.ex. kunde tänka sig att distributionsavgiften till dagspressen skulle sjunka kraftigt så vore det möjligen ett bra sätt att hantera demokratiska frågor för hela Åland. Det är väl omöjligt att få något slags svar på det. Jag tycker att man i varje fall kunde ha fört resonemanget om vad man ska göra med pengar som man sparar. Bolaget torde åtminstone till stor del idag ha separera affärsområdena när det gäller distribution och när det gäller till exempel e-handel. Jag tror inte att e-handeln idag subventionerar distributionen, utan att låta alltför tvärsäker för så insatt är jag inte.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Hade jag fått avsluta mitt anförande så hade jag nämnt att istället för att ha alla dessa visstidsanställda så borde man ha anställt två eller tre av dem på heltid. Det skulle ha gett en större samhällsekonomisk vinst att människor kan starta sina liv och få en grundtrygghet så att de kanske kan köpa en bostad och starta familj och liknande. Detta får jag ta upp en annan gång.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Bästa ledamöter! Talmannen vill än en gång vädja att vi håller oss till de ämnen som vi har upp till diskussion. Jag har full förståelse för att det finns många andra saker som man också vill lyfta upp i de här sammanhangen. Om vi ska få ett effektivt arbete, som också fungerar på ett bra sätt i förhållande till det uppdrag vi har, så gäller det att vi håller oss till de ämnen som är uppe.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Förändringar behöver inte vara till någon nackdel.

    För ett antal år sedan fick vi till Lemland, där jag då bodde och var verksam, besked om att posten i Lemland skulle stänga. Det här protesterade vi vilt emot. Vi tänkte att det här var alldeles förskräckligt. Hur skulle vi klara oss utan ett postkontor?

    Vi fick ett postombud, ett minilivs, som hade öppet till klockan 22 och också både lördag och söndag. Plötsligt insåg vi vilka fördelar det var. Vi som inte alltid annars far förbi kommuncentrum kunde åka efter middagen och hämta ut ett paket eller någon försändelse eller skickade detsamma.

    Förändringar, bästa kollegor, kan faktiskt vara till en fördel för en och inget som man genast ska protestera emot har jag lärt mig.

    Jag tycker att det är intressant att ltl Jörgen Pettersson höll anförandet ur ett Mariehamns perspektiv. Jörgen Pettersson kunde inte se en mariehamnare i morgonrocken tassa ner i trappan från dörren i sin våning och hämta sin tidning.

    Då ska jag berätta att den som bor på landet får gå ut i ur och skur till sin postlåda. Posten kanske kommer klockan elva på förmiddagen i bästa fall och i skärgården kommer tidningen klockan fyra. Tidningen kan man också läsa i sin platta eller i sin dator, det sparar också en hel del och är miljömässigt mycket bättre. Jag tror inte att man blir så mycket mindre intellektuell om man läser tidningen digitalt än i pappersform, även om många människor tycker att det är bra att läsa tidningen i pappersform.

    Det här är också till stora delar en fördel för alla, som i likhet med mig, t.ex. har ett färjpass emellan och tio kilometers landsväg för att komma till ett postkontor.

    Tänk vad härligt om ett postombud eller en postiljon kommer och jag kan skicka paket och jag kan få mitt paket ända fram till dörren! Jag ser fram emot att åldras med den tanken, än att jag måste vara bilburen och ta mig lång väg för att komma efter mitt paket.

    Jag tycker att man ska lyfta blicken och se till hela Åland. Centerns devis har varit att hela Åland ska leva. Bästa ltl Jörgen Pettersson, se inte detta bara ur ett Mariehamns perspektiv!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag såg det faktiskt inte ur en stadsbos perspektiv, därtill är min bakgrund för komplex. Jag ser mig fortfarande som väldigt ”lantis” faktiskt.

    Jag såg det ur ett gammalt perspektiv som tidigare tidningssäljare och distributör och allt vad det heter.

    Ett väldigt stort dilemma för alla tryckta tidningar är hur man ska få folk att prenumerera på tidningar för att man ska få ekonomin i det hela. Jag såg det faktiskt lite ur tidningshusens synvinkel. Jag är rätt säker på att intresset för att prenumerera på tidningar kommer att minska ju sämre distributionen blir. Jag håller med om att man kan gå ut i morgonrocken, det gör jag faktiskt själv alla morgnar, och hämta tidningen. Men om man inte är van vid att göra det så uppfattas det som en ganska radikal försämring som kommer att bli svår att hantera.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Vi ser fortfarande på detta ur lite olika perspektiv. Jag har nämligen varit tidningsutdelare för att dryga ut min kassa när jag var 15-16 år. Jag delade ut Hufvudstadsbladet på lördagarna. Det var verkligen ett öde om man fick det kvarter där Scheffersgränd ingick. Det var upp och ner i varenda en trappuppgång, då var det bättre med Södragatan för där kunde man ”pluppa” ner tidningarna i postlådorna utanför.

    Så tänk lite vidare på den som ska dela ut. Det är mycket smidigare att dela ut i ett postfack, alla längst ner, så behöver man inte springa upp och ner.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det är ju precis därför, tack vare all denna vardagstrappträning, som ltl Lindholm är i en sådan fantastiskt fysisk kondition idag.

    Det var också skoj att ledamoten nämnde just Hufvudstadsbladet som då på den tiden säkert var besvärlig att dela ut på Scheffersgränd. Fråga hur besvärlig den är idag när antalet har sjunket radikalt. Jag tänkte säga att det handlar om hundra procent men så mycket är det väl inte ännu. Anledningen till att prenumeranter har minskat så radikalt är att distributionen har försämrats från en nivå som kanske är hög. Likväl känner jag för våra dagliga tidningsförsäljare och vill göra deras vardag som enkel som möjligt.

    Talmannen

    Innan den sista repliken påminner talmannen även här om ärendet handlar om landskapslag om posttjänster.

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag värderar att ltl Jörgen Pettersson värnar om tidningshusen aktieägarnas väl och ve. Det är kanske inte riktigt det som det här handlar om. Det handlar om medborgarnas rätt att likställa invånarna oavsett var man bor i det här fallet på Åland, att man också få möjlighet och tillgång till den här servicen som är väldigt olika idag beroende på var man bor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag vill understöda förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Jörgen Pettersson, understödd ltl Runar Karlsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 15 mars. Önskar någon talas om bordläggningstiden?

    Ärendet bordläggs till onsdagen den 15 mars.

    Remiss

    5        Ändring av kommunallagen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Nina Fellman

    Talman! Bästa kolleger, i denna ändring av kommunallagen som nu läggs fram görs några länge efterfrågade ändringar som förhoppningsvis både ska underlätta arbetet i kommunerna och driva på samt möjliggöra övergången till en mer digital förvaltning.

    Redan år 2009 aktualiserades frågan om möten på distans av Skärgårdsnämnden, den har diskuterats vid många möten med kommunerna och kommunförbundet, och senast i ltl Harry Janssons lagmotion nummer 3 2015-2016.

    Också i det gemensamma arbete som landskapsregeringen och kommunerna gjort under föregående år har man att listat lagstiftningsbehovet inom den kommunala sektorn och där finns de här förändringarna med som ett önskemål.

    Det är därför en riktig glädje att få lägga fram ett lagförslag som kanske kan göra alla lite glada.

    I korthet går förslaget ut på att möjliggöra deltagande i de kommunala organens möten på distans, möjliggöra ett elektroniskt beslutsförfarande och smärre kompletteringar som möjliggör elektroniska kallelser till sammanträden.

    Utgångspunkten är att det i kommunallagen ska finnas de grundläggande villkoren som ska uppfyllas för att ta i bruk möten på distans samt elektroniskt beslutsfattande så att kraven på sekretess, skyddande av personuppgifter och valhemlighet inte äventyras.

    Sedan är det upp till kommunen att i sin förvaltningsstadga föra in bestämmelser om hur och vilken utsträckning de kommunala organen kan utnyttja möjligheten, det vill säga i vilka lokaler sådana möten kan hållas, vilken teknisk utrustning som behövs och så vidare.

    Det blir möjligt för kommunerna att förrätta val med slutna valsedlar när ett sådant elektroniskt röstningssystem finns tillhanda som tryggar valhemligheten. Man kan därmed säga att detta är en möjliggörande lag, både inför kommande teknisk utveckling och för kommunerna att ta i bruk i den mån man har vilja, förutsättningar och behov.

    Det elektroniska beslutsfattande som möjliggörs genom denna lagändring gäller främst rutinmässiga ärenden och regleras återigen i förvaltningsstadgan. Tack, talman.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag en fråga till minister Fellman. I den här lagen möjliggörs inte idag elektronisk signering. Har landskapsregeringen tittat på de möjligheter som bl.a. Estland använder sig av när det gäller signering av dokument? Jag vet att det är på gång att även införas på andra håll.

    Minister Nina Fellman, replik

    Både en sådan förändring och möjligheter att ha elektroniska anslagstavlor osv. bereds just nu på lagberedningen. Den innefattar flera lagar, inte bara kommunallagen utan det kommer också i förvaltningslagen. Det är på gång, men inte i den här förändringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun-Mari Lindholm

    Talman! Det här är en bra lag, en riktigt bra lag! Den välkomnar vi med varmt hjärta, den ökar demokratin och den möjliggör för många flera att delta. Ur demokratiskt perspektiv är lagen avgörande för möjligheten att vara med permanent eller tillfälligt.

    Det är också välkommet att det här inte bara rör fullmäktige utan också både styrelser och andra organ inom den kommunala sektorn.

    Vi har ett bra exempel inom min hemkommun, Kumlinge, där t.ex. Björkö har varit utanför den demokratiska processen under flera perioder med anledning av att det inte är möjligt att åka mellan Björkö och fasta Kumlinge. Björkö är en utskärsby som inte har kunnat vara med i fullmäktige, styrelser eller nämnder för att färjorna inte går så att man kommer hem samma kväll, utan det har krävt en övernattning.

    Det kan också gå så att man under vissa tider är sjuk, har ett sjukt barn eller en förälder eller att man inte kan delta på det fysiska stället och då möjliggörs det ändå att delta på mötet.

    Det här har man redan under flera års tid gjort t.ex. inom styrelser som lyder under aktiebolagslagen. Den ramen har redan funnits och används väldigt mycket.

    De kommunala organen, protokollen och dessa möten är till stora delar offentliga och rör många flera än vad aktiebolagslagen och dess bestämmelser gör och där det finns ett begränsat antal ägare.

    Sedan är det upp till var och en kommun att inom den här ramen reglera i sin förvaltningsstadga på vilket sätt man ska göra det och vilka olika organ som ska inlemmas under den här lagstiftningen.

    Den här lagstiftningen är riktigt, riktigt bra och det är fint att den kommer nu. Vi har väntat på den, det har tagits olika initiativ och nu är den här. Tack för det!

    Ltl Stephan Toivonen

    Herr talman! Ärade ledamöter, detta ärende gäller en ändring av kommunallagen som skulle medföra att man kunde delta exempelvis i fullmäktigemöten per distans.

    Det är ju en fråga som berör mig personligen så jag tänkte säga några ord. Det kan ju hända att någon ledamot anser att jag är jävig, men om jag förstått saken rätt så är det talmannen som avgör om jag är jävig eller inte.

    Herr talman! Jag har i andra sammanhang diskuterat möjligheten att närvara i våra egna utskott på distans. Där har det funnits olika åsikter. Jag har däremot aldrig någonsin frågat eller ens funderat på att försöka få delta i lagtinget per distans.

    I detta förslag till ändring av kommunallagen finns som sagt bl.a. möjligheten att delta i fullmäktige per distans. Ja, som ni förstår skulle detta passa mig perfekt för då skulle jag kunna delta i alla fullmäktigemöten i Mariehamn.

    Trots detta anser jag personligen och även Åländsk Demokrati att det inte känns rätt att delta i ett fullmäktigemöte eller i plenum på distans.

    Herr talman! Däremot anser jag fortfarande att man som huvudregel gott kunde delta i utskottsmöten, i nämndmöten och de skärgårdsmöten som talades om här, men, som sagt var, inte fullmäktigemöten.

    Talmannen

    Ltl Toivonen, talmannen vill även här påminna om att ärendet handlar om kommunallagen, inte om lagtingets organisation. Ärendet handlade uttryckligen om kommunallagen.

    Ltl Stephan Toivonen

    Ja, herr talman, jag ville göra vissa jämförelser, men jag förstår.

    I texten står ”närvarande stå i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor.” Detta är mycket viktigt. 

    Det är ju rimligen så att om man inte är med på plats så kanske man är någonstans där internet inte fungerar till 100 procent. Jag vet själv hur det är i Portugal. I princip ska man ha kontakt hela tiden, men det kan bli störningar under en halvtimme och det skulle i så fall fungerar synnerligen dåligt. Jag har försökt diskutera om de kunde sända enbart ljudet, men den möjligheten finns inte.

    Det är samma sak här, om jag den här gången tar det ur ett Mariehamns perspektiv. Men om man inte råkar vara i Mariehamn utan kanske längre ut i skärgården så är det troligt att internetanslutningarna är ännu mer besvärliga. Jag tror att det finns en stor teknisk risk med det hela.

    Fullmäktige är fullmäktige lika som jag anser att lagtinget är lagtinget. Ursäkta min jämförelse, herr talman.

    Jag tycker att man ska vara närvarande fysiskt. I fullmäktige har vi faktiskt suppleanter och suppleanters suppleanter så det vore inte heller vara något problem där. Det här är min personliga och vår åsikt till den delen, men i alla de andra mötesformerna så tycker jag att det är ett utomordentligt förslag. Tack, herr talman.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Jag håller också med ltl Toivonen om att det är ett utmärkt förslag.

    Det här lagförslaget ger en ram och sedan är förvaltningsstadgarna i kommunerna som ska ta hand om detaljerna. Ett stort och vanligt missförstånd är att det inte är frågan om en hemdator eller en smarttelefon i Portugal eller var man kan finna sig. Det måste vara ett säkert ställe, gärna ett kommunkansli, där man kan säkerställa sekretessen och förstås en säker uppkoppling. Just sekretessen är oerhört viktig. Det är bara att titta på hur våra närregioner hanterar detta, där har man verkligen tänkt på det.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, herr talman! Men om man ska gå till kommunkansliet för att delta i fullmäktige så kan man väl på samma gång gå till fullmäktigemötet. Jag förstår ändå inte idén med det?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Det finns kommunkanslier runtom på Åland och i de flesta skärgårdskommuner. Om man t.ex. bor på Kumlinge och deltar därifrån så kan man ändå delta i ett kommunalt möte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

     Ltl Tony Wikström

    Tack, herr talman! Att kunna delta i kommunala möten per distans är något som efterfrågats länge. Både väster och öster om oss har man gjort försök och även infört detta i lag. Det skiljer en del i synsätt mellan Sverige och Finland men frågeställningarna och grundinställningen är väldigt snarlika.

    Vi i lag- och kulturutskottet har redan bekantat oss med den här frågan, tack vare en motion från Harry Jansson. Jag vill gärna lyfta upp några saker som är av stor vikt, kanske större vikt än man kan tro. Jag vill påpeka att man redan med detta lagförslag kan tolka in de här faktorerna.

    Dels sekretessen. Det är alltså inte okej att sitta hemma vid sin hemdator och ett enkelt program såsom Skype eller Facebook. Uppkopplingen bör vara snabb, säker och framförallt krypterad. Kommunens kansli är förstås den naturliga platsen för detta.

    Här vill jag också slå ett slag för Ålands musikinstituts musikundervisande på distans, DÅMI. Denna undervisning kunde med fördel ske med samma utrustning och man kan slå minst två flugor i en smäll.

    Herr talman! Denna lag ger ju främst en ram och ger möjligheter till beslutsfattande på distans. Sedan är det upp till kommunerna att i sina förvaltningsstadgar precisera hur detta ska gå till i detalj.

    Jag hoppas och tror att man kommer att fundera grundligt på detta och samarbetar över kommungränserna.

    Det finns områden man bör se över lite extra. Man kan fråga sig om en ersättare bör stiga in om en uppkoppling förlorats i säg mer än 10 minuter. Man kan fråga sig om det överhuvudtaget går att delta i en sluten omröstning på distans? Så är icke fallet i vår omgivning. Man kan fråga sig om normen alltid bör vara att delta på plats och endast i undantag, med goda skäl, göra detsamma per distans?

    Med det sagt välkomnar jag detta lagförslag.

    Ltl Roger Eriksson

    Herr talman! Jag vill på den liberala lagtingsgruppens vägnar välkomna det här lagförslaget. Vi ser att det är nödvändigt. Landskapsregeringen har varit lyhörd och fullföljer även här sitt handlingsprogram. Det här är en teknisk ändring som länge har frågats efter ute på fältet.

    Landskapsregeringen har visat sin goda politik genom att ha lyft ut den här frågan med de här ändringarna som föreslås här i hela paketet. Som det står i handlingsprogrammet så ska man se över kommunallagen i sin helhet. Här har regeringen varit smidig och plockat ut just den här tekniska frågan för att få en lösning så snabbt som möjligt som tillfredsställer alla parter. Sedan kan man alltid diskutera hur det går i förvaltningsstadgan i kommunerna. Det kanske kommer att finnas lite olika modeller.

    Jag kan av erfarenhet berätta lite om sekretess och integritet. I statsförvaltningen där jag jobbade tidigare så har vi många gånger till och med haft rättegångar via videokonferenser runt om med de nordiska länderna och de baltiska staterna. Det funkar utmärkt. Det finns system för att också få integritet och sekretessen garanterat.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Föredras

    6        Den åländska drogsituationen

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 4/2016-2017

    En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Svaret kommer att ges av minister Valve. Ordet ges först till lagtingsledamoten Toivonen.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Enligt uppgifter från polismyndigheten på Åland har fem narkotikarelaterade dödsfall inträffat på Åland under år 2016.

    Detta skulle då innebära att Åland placerar sig i toppen i Europa, med en mortalitet om 272/miljon, vilket är dubbelt högre än den officiella ettan Estland hade 2015.

    I september 2016 sade ansvarig minister Valve inför lagtinget: ”Detta är ett trendkänsligt område, som landskapsregeringen följer mycket noga och kommer att föreslå fler åtgärder till. ”

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit sedan september 2016 och kommer landskapsregeringen att vidta skyndsamma åtgärder med anledning av denna oerhört alarmerande situation?

    Minister Wille Valve

    Tack till ltl Toivonen för att ledamoten lyfte ett angeläget ämne. Den skriftliga frågan kan egentligen grupperas så att den handlar om fyra olika saker vilka landskapsregeringen avser att besvara.

    Först gäller det statistik. Vilken statistik är det som landskapsregeringen agerar på. Sektion B handlar det om: Vad gör vi just nu? Sektion C handlar landskapsregeringens generella arbetssätt, vilket även kommenteras i ledamotens fråga. Slutligen kan det vara av visst allmänt intresse att kort beskriva hur landskapsregeringen ser på framtiden.

    Först och främst är det viktigt att notera att de siffror som ltl Toivonen hänvisar till inte är officiell statistik. Dessa siffror är enbart av indikativ karaktär och innebär rent konkret att en polisutredare i bästa fall har gjort en kvalificerad gissning om att dessa fall kan ha haft något med droger att göra. Det är alltså inte ansvarsfullt att dra några politiska slutsatser på basis av dessa siffror.

    Landskapsregeringen anser vidare att det är vanskligt att ta icke-officiella siffror från ett sammanhang och extrapolera den för att jämföra med förmodat officiell statistik från Portugal eller Estland. Det är verkligen att jämföra äppel och päron, dels med tanke på att vad som anses drogrelaterat nationellt varierar exempelvis mellan Portugal och Estland. Dels med tanke på att Ålands population är så liten att några fall på ett år kan se väldigt groteskt ut under just det året utan att det egentligen säger något om samhällets tillstånd. Samma utmaning finns för övrigt inom smittskyddsstatistiken.

    Däremot finns det statistik, faktaunderlag uppgifter som landskapsregeringen finner oroande. Det handlar om polisens uppgifter om att flera rattfulla idag är knarkpåverkade än tidigare, vilket är allvarligt med tanke på hur t.ex. cannabis försämrar reaktionsförmågan.

    Vi noterar också i ÅSUB:s omfattande drogundersökning att de åländska attityderna mot lätta droger har blivit mera tillåtande. I ÅSUBs ANDTS-undersökning såg vi framförallt en ökning av personer som minst en gång använt cannabis. Dessa siffror betraktar landskapsregeringen som till stora delar tillförlitliga och statistiskt säkerställda och på dem baserar landskapsregeringen också i viss mån sitt beslutsfattande på. Jag säger ”till stora delar”, eftersom en del av ÅSUBs undersökning t.ex. undersökningen ”Hälsa i skolan” hade ett nationellt datafel som gör att just de siffrorna till den delen tyvärr är otillförlitliga. 

    Vad gör landskapsregeringen? Vilka insatser gör landskapsregeringen?

    Låt oss börja med polisen. Polisen har, sedan september 2016 som ltl Toivonen anger som tidsgräns, blivit mycket bättre på att upptäcka knarkbrott och har jobbat metodiskt i samarbete med Sydvästra Finlands polisdistrikt.

    Polisen har efter offentliggjort ett nytt samarbete mellan myndigheterna för att effektivare bekämpa knarket. Det här är viktigt, för en del av kampen mot drogerna handlar om att hindra att det alls kommer in i landskapet. Därför är det värdefullt att framförallt polisen blir ännu bättre, ännu skickligare på att upptäcka droger, langning och drogberoende vilket jag vågar påstå att polisen också har blivit. 

    Polisen i Finland och på Åland ska få ökade befogenheter, specifikt att använda knarkhund vid vissa offentliga tillställningar.

    Det finns också – hos polisen - planer på att arrangera utbildning bl.a. om droger och drogtecken som riktar sig mera åt myndigheter men också för specifika arbetsgrupper som kan komma i kontakt med droger; skolor, krogar, ordningsvakter.

    Polisen, och framför allt ungdomspolisen har en viktig roll i det allmänna attitydförändrande arbetet. Här finns väldigt mycket att jobba med.

    I detta samband vill jag också nämna att infrastrukturavdelningen just nu, denna vecka, tittar på lämpliga lösningar för strategiskt användning alkobommar och alkolås, vilka är ägnade åt att minska risk- och missbruket i trafiken på Åland.

    Vad sker på utbildningssidan?

    Ungdomens hus förverkligas vilket är en drogfri samlingsplats. Ungdomens Hus, vilket har nämnts tidigare i den här salen, är ett av den här regeringens huvudprojekt och det öppnade dörrarna efter september 2016, i oktober 2016. Och när vi visionerar, skisserar och funderar om hur Ålands framtida arbete mot risk- och missbruk ska se ut, så är det värt att stanna upp lite kring just Ungdomens Hus. Ungdomen känner inga förvaltningsgränser, sade Norges statsminister Erna Solberg på toppmötet om psykisk ohälsa bland unga för två veckor sedan. Ungdomens hus är uttryckligen ett ställe där du som är ung kan komma med praktiska problem. Det är inte en fritidsgård i traditionell bemärkelse, utan en plats där du som vill få problem lösta kan komma.

    Förutom arbetet med ungdomens hus arbetar utbildnings- och kulturavdelningen också med framtagandet av ett idrotts-, motions- och hälsopolitiskt program där tonvikten kommer att ligga på fysisk rörelse som hälsofrämjande åtgärd och den viktigaste målgruppen blir barn och unga. Friskfaktorernas betydelse ska inte underskattas, vilket jag kommer att återkomma till längre fram i anförande.

    Vad mer har gjorts mer efter september 2016?

    Utbildningsavdelningen har inlett en effektiverad uppföljning av SANT-planer på grundskolorna, dvs. att det finns en SANT-plan i varje grundskola som berättar hur man bör agera, på lång sikt och kort sikt, då en elev kommer full eller narkotikapåverkad till skolan. Här är det skäl att nämna grundskolornas arbetsplaner. Varje grundskola har en arbetsplan som ska innehålla en detaljerad beskrivning för hur deras verksamhet är organiserad och hur man uppfyller grundskolelagens och framförallt läroplanens intentioner. Lemland är t.ex. ett utmärkt exempel på hur uppföljningen skärptes inför detta läsår.              Till detta kan nämnas att alla åländska grundskolor och gymnasier kommer att delta i den nationella utvärderingen Hälsa i skolan 2017, där även användandet av narkotika finns med i delen hälsovanor. Det här är jätteviktigt för att både vi och kommande landskapsregeringar ska få en möjligast tillförlitlig och verklighetsnära bild av våra ungas förhållande till rusmedel och missbruk.

    Angående Ålands gymnasium kan jag berätta att vid informationsmöten för vårdnadshavare till ungdomar i årskurs 1 och 2 informeras regelbundet om den drogpolicy som finns i skolan och betonar allas ansvar att hjälpa till. Om misstanke finns gällande droger i skolan kontaktas polisen omedelbart. Samarbetet med polisen fungerar för tillfället mycket bra men kunde utvidgas. Värt att nämna är att lärarna också fortbildas kontinuerligt i ämnet.

     Föreningar som arbetar med och för barn och ungdomar ska ha en fastställd drog- och alkoholpolicy för att beviljas verksamhetsbidrag ur PAF-medel. Detta gäller alla barn- och ungdomsverksamheter oberoende sektorer: ungdomsföreningarna förstås men också idrott, kultur och hela den sociala sektorn.

    Nå, vad gör vi på social- och hälsovårdssidan?

    Nyligen fördelade vi PAF-medlen. Här är det viktigt att drogförebyggande arbete prioriteras: Tobaksfri Duo är oerhört viktigt, liksom vision Nolltolerans som faktiskt håller i den berömda operativa gruppen mot risk- och missbruk.

    Om PAF-medlens användning kan man väl allmänt säga att de ger ålänningarna möjlighet till en aktiv och frisk livsstil och goda sociala kontakter för alla generationer vilket i sig är främjande och problemförebyggande. Och viktigt här är tidiga insatser för familjer med problem, god barnomsorg och en erkänt bra skola – i världsklass, faktiskt.

    Jag vill här särskilt betona betydelsen av den förebyggande verksamheten och den betydelsen som en robust socialpolitik har: Starka skyddsnät, högre barnbidrag än i riket, högre hemvårdsstöd, högre utkomststödsnivåer i kombination med sjunkande arbetslöshet. Ett tryggt samhälle ger trygga unga. 

    Socialvårdsbyrån har gett Högskolan på Åland i uppdrag att ordna kurs i ansvarsfull alkoholservering i vår, och ser ut att bli en del med konflikthantering också i samma paket). Detta är en viktig åtgärd inte minst med tanke på den nya finländska alkohollagen, vilken jag ska återkomma till längre fram i detta anförande.

    Nästa åtgärd: En parlamentarisk ANDTS-kommitté utnämndes i torsdags, där samtliga lagtingspartier ingår. Det här är en symboliskt viktig handling från landskapsregeringen: I kampen mot knarket står vi alla enade. Det är inte regering mot opposition, vi ska samla den åländska politikens alla bästa krafter för att ta oss an denna utmaning. Både ltl Toivonen och minister Valve sitter i ANDTS-kommittén, tillsammans sida vid sida ska vi jobba för att stoppa knarket. Kommittén sammanträder första gången nästa tisdag och kommer att ta sig an revideringen av risk- och missbrukspolitiska programmet. Sekreterare för gruppen kommer att vara Anna Hannus från vision nolltolerans. Det här arbetet är en viktig del av revideringen av landskapets ANDTS-program och det är här som nya, konkreta åtgärder kan födas och läggas upp på bordet i denna sal.  

    Landskapsregeringen har, som jag nämnde tidigare, utlåtit sig kritiskt om den nya finländska alkohollagen. Vi är bekymrade över att starkare öl flyttar in i butikerna och framförallt över alkoläsken vars marknadsföring uttryckligen riktar sig till unga. Det vore bra med egen behörighet så att vi åtminstone kunde förbjuda alkoläsken.

    Vi drar igång sprututbytesprogram för att förebygga smittsamma sjukdomar, för att erbjuda bättre vård till drogberoende och för att vara så väl rustade som möjligt inför framtiden. Denna nya verksamhet beräknas inledas under sommaren 2017.

    Talman! Jag vill också lyfta fram den nationellt uppmärksammade Tobakskampen, där ÅHS erbjuder professionell hjälp till tobaksanvändare att sluta med cigaretter, snus, cigariller, cigarrer samt långvarigt bruk av nikotinmedel vilket det än må vara.

    Landskapsregeringen är rökfri sedan årsskiftet. Vi har utmanat samtliga myndigheter på Åland och frågan diskuteras nu i åländska kommuner. Rökfrihet ska inte underskattas. Tillgänglig forskning talar för att tröskeln generellt är lägre för rökare att prova på t.ex. alkohol eller narkotika och även erfarenheterna från ”Tobaksfri Duo” talar i samma riktning.

    Bästa åhörare, talman! Vi är framme vid punkt C: Generellt arbetssätt.

    Landskapsregeringen åtgärder är av långsiktig natur. Skyndsamma åtgärder utförs i första hand av aktörer på fältet vilka landskapsregeringen stöder genom insatser i lagstiftning, styrning och utveckling, inte enbart rusmedelspecifika insatser utan också allmänt förebyggande insatser.

    Det är viktigt att hela samhället är med: Vi politiker, föräldrar, tredje sektor, lärare och poliser. Då Tobaksfri Duo drog igång var politiker och föreningar närvarande och tillsammans stod vi upp mot missbruk, regering och opposition, sida vid sida mot knarket.

    Hur ser landskapsregeringen på framtiden?

    Allt beslutsfattande måste basera sig på fakta. Och all statistik, såväl dyster som munter statistik måste sättas in i sitt korrekta sammanhang.

    På det tidigare nämnda toppmötet i Oslo hade jag förmånen att diskutera trender inom risk- och missbruk med framförallt de svenska kollegerna som något förvånande kunde visa på glädjande siffror från centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. I korthet gick siffrorna ut på att intresset för droger generellt minskar och att fler unga framförallt är nyktra. Det senare är en utveckling som vi har fått statistiskt belagd på Åland. Det gäller alltså för landskapsregeringen, denna och kommande, att hitta kloka sätt att bygga vidare på de positiva trenderna: Att en ökande del av våra unga är nyktra och intresserar sig för att vårda sin hälsa. 

    Men, varje ansvarsfull landskapsregering måste alltid utgå från att skräckscenariot kan förverkligas och vara beredd på det. Det är vårt ansvar att förbereda oss för det värsta. Det är framförallt i det ljuset man ska se polisens intensifierade, gemensamma insatser och sjösättandet av sprututbytesprogram. För denna regerings vision – som vi också hört att en stor del av oppositionen står upp för – är att det ska vara så svårt, oattraktivt, osexigt och motbjudande som möjligt att börja med droger. Och det ska vara så lätt som möjligt att sluta. Tack för ordet.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Tack minister Valve för ett utomordentligt svar. Det är kanske svårt att inom tre minuter kommentera.

    Det som ni bl.a. sade att ett tryggt samhälle ger trygga ungdomar är ju nyckeln till hela.

    När jag för någon månad sedan anmälde mitt intresse att vara med i ANDTS-kommittén och ville lite ta reda på hur situationen ser ut så märkte jag att det inte fanns någon statistik över det som jag hade hört, att ett antal personer faktiskt hade dött av missbruk. Jag kontaktade polisen och fick den informationen som visserligen är informell eftersom den inte finns. Men den visade att Åland var nummer ett, tyvärr, när det gäller dödlighet åren 2016, 2015 och under de åtta åren före. Vi är visserligen en liten population men vi har haft 1-2 dödsfall vilket betyder att vi vartannat år har varit etta i Europa och vartannat år kanske topp tre. I helgen fick jag ny statistik som var ännu lite äldre och som visade att Åland tyvärr har legat i topp kanske 15-16 år. Sedan finns det också annan statistik som man kan ta upp.

    Ministern talade om undersökningen av ÅSUB och den bekantade jag mig också med. När det gäller övriga droger, inte cannabis eller läkemedel, så år 2011 visade det sig när man frågade 18-24 åringar så var det inte någon som hade använt övriga droger, det var noll procent, medan det år 2016 var 8 procent som hade använt övriga droger. Det var till och med dubbelt fler än de som hade använt cannabis. Vad jag har förstått så är det kanske där som vissa risker är större.

    Minister Valve gick igenom många saker som har gjorts. Många av dem är saker som har upprepats, upprepats och upprepats år efter år efter år. Våra siffror blir bara sämre, sämre och sämre.

    Jag kan ta ett konkret exempel som jag blev väldigt förvånad över. Som ni vet så vistas jag också i Portugal och bor i Lissabon med 2,8 miljoner invånare. År 2013 var deras bästa år hittills, de införde en ny narkotikapolitik 2001. Med 2,8 miljoner invånare så hade de år 2003 6 dödsfall! När man jämför att vi på Åland har fem dödsfall på 29 000 invånare så blir åtminstone jag chockad.

    En annan liten kuriosa, jag tycker om siffror som ni vet, är att i Portugal dör ungefär 25 gånger flera av trafikolyckor än av narkotika. På Åland ligger den siffran de senaste fem åren ungefär 3-4 per medan det kanske är ett eller noll dödsfall per år på grund av trafikolycka.

    Minister Wille Valve

    Tack, ltl Toivonen. Landskapsregeringen tar gärna del av den statistik som ltl Toivonen hänvisade till enligt vilken Åland skulle ha toppat drogstatistiken i Europa under 15 år. Det är i sådana fall ytterst anmärkningsvärt. Vi har inte funnit något sådant belägg från statistikcentralens statistik, THL eller från ÅSUB. Det finns ett allmänt intresse av att ta del av dessa siffror i sådana fall.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Situationen är oerhört allvarlig som jag ser den. Ministern talade om att till stora delar använda sådana åtgärder som vi har använt under föregående period, perioden före osv. Borde vi inte fundera mera radikalt, fundera om och se vad vi kan göra när läget är så som det är?

    Minister Wille Valve

    Tack ltl Toivonen. Det är precis därför som ltl Toivonen har utnämnts till landskapsregeringens ANDTS-kommitté, vars uttryckliga syfte är att tänka i nya banor, få nya förslag på bordet och leverera ett reviderat ANDTS-program under detta år. Tack för ordet.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    7        Genomförande av Inspire-direktivet

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2016-2017

    Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 15 mars.

    8        En gemensam kommunal räddningsmyndighet

    Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

    Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 15 mars.

    9        Barnskyddslagens uppdateringsautomatik

    Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2016-2017

    Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 15 mars.

    10      Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

    Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

    Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 20 mars.

    11      Turlista för Töftöfärjan

    Ltl Mikael Lindholms skriftliga fråga SF 6/2016-2017

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    12      Olika linjer i kommunfrågan

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2016-2017

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 15 mars 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.