För kännedom
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om direkt internationell järnvägstrafik
Lag- och kulturutskottets betänkande nr 4/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 6/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 6/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2015-2016
3 Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016
4 Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016
5 Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik
Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016
Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016
7 Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering
Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2015-2016
Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Ingrid Johansson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.
Första behandling
1 Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om direkt internationell järnvägstrafik
Lag- och kulturutskottets betänkande nr 4/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 6/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 6/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Utöver betänkande så har jag inget att säga om betänkandet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
2 Produktionsstöd för el
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Herr talman! Bästa lagting, landskapsregeringen föreslår att lagen som skulle ha igångsatt inmatningstariffsystemet tillsammans med riket nu ska upphävas. Detta görs förstås som en konsekvens av att uppgörelsen mellan Åland och riket i fråga om det kommande inmatningstariffsystemet har förfallit och därmed inte längre kommer att fortgå.
Detta vet vi sedan Ålandsministern meddelade lantrådet Katrin Sjögren i februari om att så är fallet och angav också skälen därtill. Fast det kanske inte riktigt är praxis i landskapets lagstiftning så har skrivelsen fogats till framställningen. Detta görs för historieskrivarnas del så att man ska veta hur frågan utvecklades, att en av parterna frånträdde sig sin roll och därmed föreföll uppgörelsen. Det finns hur mycket som helst att säga om den här saken. Samtidigt upplever jag att alla i den här salen känner väl till frågan och den är ganska genomblåst för det här laget.
Vi är på sätt och vis idag en bitter erfarenhet rikare men en fantastisk möjlighet fattigare. Uppgörelsen om inmatningstarifferna skulle verkligen ha gjort Åland till den gröna ön i det blå havet med 70 procent egen producerad vindenergi.
Nu måste vi resa oss efter detta, göra det bästa möjliga av situationen och med andra åtgärder upprätthålla vindkraften men också se framåt när det gäller andra förnyelsebara energikällor. Det kommer vi att göra dels i ett kortare perspektiv. I samband med tilläggsbudgeten kommer vi att presentera förslag på hur vi förhoppningsvis kan säkra och trygga åtminstone kärnan i den befintliga vindkraften på Åland så att man kan behålla kompetensen och kunnandet som under så många år har byggts ut när det gäller vindkraft och vindkraftsproduktion på Åland.
Den andra mer långsiktiga åtgärden kommer att presenteras i samband med vår klimat- och energistrategi som ska vara klar i mars nästa år. Till den ska också kopplas stödsystem där både möjligheter för vindenergi men också sol, biogas och andra möjligheter ska finnas med som en del som vi försöker få fram i vårt samhälle.
Det är inte en alldeles enkel tid. Trots alla viktiga bestämmelser som har tagits i världen; Parisuppgörelsen och hållbar utveckling som idag är helt nödvändig för om vi ska klara mänsklighetens överlevnad, så är oljepriset just nu inte ett incitament för övergång till förnyelsebar energi. Oljepriset bromsar också till viss del upp innovationskraften och utvecklande av ny teknik, men samtidigt är det precis det som vi måste göra. Olja är inte den hållbara lösningen. Vi måste tro på förnyelsebar energi och jobba starkt och övertygat i riktning att det är den hållbara lösningen.
Herr talman! Jag tror inte att det är så mycket mer att ordna om detta. Det är bara konstatera att så här är läget och nu går vi vidare.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det står så här; ”Energipolitikens huvudsyfte är att ge förutsättningar för en trygg, säker och hållbar energi till rimligt pris, grundat på den Europeiska unionens 20-20-20-mål för år 2020” Men av nuläget finns det ingen beskrivning. Jag är van att få lite mellantider och skulle gärna vilja få en mellanrapport.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ursäkta, nu förstod jag inte vad ltl Toivonen frågade efter?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Målet är ju att få 20 procent lägre växthusgasutsläpp, 20 procent förnybara energikällor och 20 procent bättre energieffektivitet fram till 2020. Men frågan är hur långt vi ha nått nu?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, jag har ställt den frågan också, klarar vi våra klimatåtaganden på Åland efter att vi förlorade den här uppgörelsen som vi så länge har ägnat vår kraft och energi åt? Våra klimatmål ska inte stå och falla med den här uppgörelsen och inte heller vindkraften som sådan. Energieffektivering ger oss en hel del vinster samt att man på många olika sätt försöker frångå oljeanvändningen och övergå till andra energikällor.
Vi kommer att titta närmare på var exakt vi befinner oss idag och vad vår klimat- och energistrategi måste bära med sig som resultat. Vi ska klara det!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Bästa ledamöter, har ni någon gång befunnit er i en situation där ni har en känsla, bara en känsla, av att någonting kanske är fel? Det kan vara något lite som inte stämmer. Man får en ryggmärgskänsla att här är det något som är konstigt men man kan inte sätta fingret på det.
Bästa ledamöter! Jag var ansvarig för vindkraftsfrågorna under fyra år i den förra landskapsregeringen. Vid ganska många tillfällen fick jag känslan att kunde det vara en tillfällighet att det var så krångligt med olika detaljfrågor? Jag resonerade ofta med min partikollega, dåvarande vicelantrådet Roger Nordlund, och med centergruppen om det faktiskt kunde vara så svårt när det finns en politisk överenskommelse i botten? Ja, precis så svårt var det.
Det var en stor besvikelse för ålänningarna och gemene man, men speciellt för alla de ålänningar som har satsat på vindkraften. Jag tänker på alla små, över 1 000, andelsägare. Besvikelsen var stor. Besvikelsen var minst lika stor hos oss i centern över det sätt som Finlands regering valde att hantera den här frågan på. Vi talar om en ”katt och råtta-lek” och den känslan som jag och flera andra hade i ett tidigt skede om detta var riktigt rätt. Den känslan slog tillbaka med sin fulla kraft.
Det är ingen större idé att här och nu ”grotta ner sig” i detaljer eller beklaga sig alltför mycket. Jag kan konstatera från centerns sida att vi hade velat se ett mera rakryggat handlingssätt från Finlands regering.
Fallet kan i princip avslutas. Jag kommer i beredningen i finans- och näringsutskottet att föreslå korta formuläret. Det är ingen idé och ingen vits med att ödsla tid på en historia som egentligen redan är stängd.
Det är också viktigt, eftersom det är ett projekt som har engagerat många politiker och tagit en stor del av tjänstemännens tid, att vi lär oss någonting av det.
Bästa ledamöter! Vad kan vi lära oss av det? Ja, vi kan lära oss att det uttryck som vi diskuterade här tidigare, och som många har fört fram; ”mera politik och mindre juridik”, det ska vi nog glömma. Det är snarare så att i samband med självstyrelselagsrevisionen behöver man kanske fundera ytterligare på hur regelverket ska se ut för att undvika sådana här situationer. Samtidigt är det också viktigt att landskapsregeringen har ett aktivt relationsbygge till Helsingfors. Vi kan tycka vad vi vill om det som har varit, men ska vi komma framåt så måste vi göra det gemensamt. När man är liten så är det bra att vara stöddig och tuff emellanåt, men det viktigaste är att man är smart annars går inte processen vidare. Det är viktigt.
Självstyrelselagsrevisionens arbetsgrupper ska inte sysselsätta sig med det operativa arbetet. Det arbetet ska göras av Ålands landskapsregering.
Lite om framtiden. Vad händer nu energipolitiskt? Vicelantrådet, som också är ansvarig för frågorna, sade att vi i mars 2017 kan förvänta oss en klimat- och energistrategi. Det är väldigt långt till mars 2017, ett år. Jag utgår i alla fall ifrån att man i tilläggsbudgeten som presenteras nästa vecka kommer att avisera inte i detalj men i vilken storleksgrad transaktionerna kommer att vara inför de kommande tre åren. Det behöver ju rimligen finnas med där. I annat fall önskar vi från centern att landskapsregeringen i form av ett meddelande kunde presentera hur man avser att gå vidare rent energipolitiskt eftersom den vindkraftsförsörjning som vi har räknat med, för att nå 70 procent, inte längre är aktuell. Tack.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Jag känner igen man maggropskänslan som många ålänningar kanske är lite kända för. Jag tror att frågan väcktes i samband med riksdagskampanjen då sannfinländaren Teuvo Hakkarainen sade i TV; ”det här ska vi sätta stopp för”. Det är väldigt tråkigt att det blev så också. Jag tror att många ålänningar fick känslan av; vart är på väg egentligen?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, min kollega Ingrid Johansson är sjuk idag och därför håller jag hennes anförande.
Förnyelsebar energi är framtiden, det är ostridbart. Sveket i vindkraftsfrågan gör att Åland nu hamnat många år efter i omställningsarbetet eftersom fokus de två senaste perioderna har legat på möllor. Det är förstås beklagligt att vi på Åland inte kommer att kunna använda all den vindkraft som finns på våra öar. Jag tycker inte heller att det är ett smart drag från Finlands håll, för att uppnå de inom EU överenskomna energimålen borde man använda den åländska vinden.
Så vad ska vi göra nu? Vi har två alternativ så som jag ser det; antingen grottar vi ned oss i historien eller så kavlar vi upp ärmarna och arbetar framåt. Utvecklingen inom förnyelsebar energi fullkomligt rasar fram och det är inte så att vi står utan alternativ för att klara av att nå ett hållbart Åland till 2051.
Låt mig ge några framåtsyftande förslag som vi kan ägna oss åt:
• Fyll taken med solfångare eller solceller på de landskapsägda byggnader där det vore lämpligt, PAF-bygget kan ses som en förebild.
• Arbeta strategiskt med uppgradering av de offentliga byggnader så att de blir så energisnåla som möjligt.
• Anlägg en biogasanläggning för kommunalt avfall och jordbuksavfall.
• Vi ska haka på de satsningar och strategier som man jobbar med inom EU för att kunna ta del av den kunskap och de medel som satsas på energifrågan.
• Arbeta strategiskt med generella energibesparingsåtgärder så som att optimering av inomhusklimat, släcka lampor som inte behövs och så vidare.
Så låt oss se framåt och med nya, framåtsyftande ögon se på framtiden. Jag är säker på att vi kommer att hitta kloka lösningar. Tack herr talman.
Ltl Sara Kemetter
Tack, herr talman! Jag tror att vi alla här i salen upplever precis samma besvikelse och känsla av att luften har gått ur när vi måste debattera ett så här tråkigt ärende.
Vi for tillsammans till riksdagen på besök. Min grupp, den socialdemokratiska gruppen, lyfte detta för den socialdemokratiska gruppen som satt med i regeringen och jobbade positivt för att vi skulle få vindkraftstöd. Den nya regeringen Sipilä, som genast efter att de kommit till makten, började helt enkelt motarbeta detta. Det är oerhört tråkigt.
Det är ett tydligt exempel på var sparåtgärder kan gå riktigt, riktigt fel. Man har inte hållbarhetstänket bakom. Inte långt efter att regeringen Sipilä och Anne Berner meddelade att vi inte får dessa 60 miljoner satte ruljangsen igång som sade att vi ska få en utökad klumpsumma som är 15 miljoner. Jag förstår inte hur den finländska regeringen tänker när det gäller att spara. Det är inte ett hållbart resonemang som förs.
Vi ska fortsättningsvis ha ett mål från åländsk sida att Åland ska vara fossilfritt. Vad ska vi göra nu då? Ja, vi har mycket, mycket sol på Åland. Jag tror att nästa satsning borde vara mera mot solenergi och solpaneler.
Vårt bolag, PAF, bygger en stor fastighet utanför Mariehamn i Jomala och hela den enorma väggen bekläds nu av solpaneler. Solenergin ska gå tillbaka in i systemet, kontoret ska vara helt energineutralt och om man ska producera den energi man behöver. Det är ett intressant projekt. Man har använt åländska byggare och åländsk kunskap samt även tagit en annan kunskap för att utbilda våra åländska byggare. Det här kanske är framtiden.
Vi behöver också andra metoder och nya metoder, kanske sådant som vi inte alls har tänkt på. Under den här diskussionen är det många ålänningar, men också fastlänningar som har tagit kontakt och haft funderingar på hur vi här på Åland ska göra. En stor orsak till att vi också satsade så mycket pengar på bl.a. Finlandskabeln så var åtminstone delvis tankar från vårt parti att man skulle kunna föra över grön el till Finland istället för att ta emot en massa el från kärnkraft.
När det gäller kärnkraften så har Japan åtminstone nu utvecklat nya kärnkraftverk och reaktorer som tar hand om kärnkraftsavfallet eftersom det fortfarande är så farligt. Idag använder vi en metod där vi kapslar in det och det betyder att det fortfarande finns mycket energi i avfallet. Nu har man hittat på en ny reaktor som använder avfallet.
Det gäller att fortsättningsvis satsa, lyssna på innovationer och föra den här diskussionen för att det ska gå mot en utveckling där hållbara och fossilfria bränslen används. Personligen är jag inte någon förespråkare av kärnkraft heller. Men som sagt, ju mera man analyserar och låter forskarna ta fram nya metoder så kanske vi om 20-30 år har någonting som vi inte alls hade tänkt oss från första början.
Det är en tråkig debatt och jag måste ytterligare från socialdemokraternas sida tacka den förra regeringen, regeringen före det och den nuvarande regeringen för ett otroligt gott arbete när man har kämpat tillsammans över partigränserna för att uppnå en hållbar lösning. Det är inte vårt fel att det gick som det gick. Jag vill ändå tacka er för det arbete ni alla har gjort under de här många, långa åren. Tack.
Ltl Brage Eklund
Tack, herr talman! Men risk för att det blir upprepningar av det som har sagts redan så måste jag väl åtminstone ändå ge mitt uttryck för besvikelsen över den här lagen. Det stöd som egentligen var klarlagt i riksdagen blev omkullkastat av den nuvarande regeringen. Här ser man hur försiktig man bör vara när man förlitar sig på en annan part. Man borde ha juridiskt styrkt så att det också håller i fortsättningen. Det är onödigt att gräva ner sig över det som har varit i historien som de tidigare talarna sade.
Jag tänker lite mera belysa vad man tänker göra nu. Vad har landskapsregeringen på gång?
Vi har ansökt om notifiering av produktionsstöd. Jag känner inte till men kanske någon från regeringen kan informera om hur statusen ligger till. Har vi blivit beviljade produktionsstödet så att vi kan betala ut? Det borde finnas en mall redan för vi har tidigare haft ett produktionsstöd. Det kan inte vara några stora konstigheter att ettdera godkänna eller förkasta, utan att man måste gräva ner sig i mera detaljer. Någon orsak till varför det dröjer borde regeringen kunna presentera. Nu har regeringen suttit ett halvt år och åtminstone har man väl tagit kontakt med EU så att man vet statusen.
När det gäller fortsättningen med vindkraften på Åland så vet vi hur det är med de nuvarande vindkraftverken, alla bolag går på minus och det är röda tecken. Någon har lite mera kapital i sitt bolag så att man kanske kan köra ett eller två år till, sedan är det nedrustning på gång. En del bolag borde redan kanske nu fundera på nedrustning.
Vad tänker landskapsregeringen göra? Vi har en buffert i budgeten, ett anslag för att finansiera landskapets del om lagen om inmatningstarifferna hade blivit av som den var tänkt. Vad tänker man göra med de pengarna? Avskriver man framtida projekt i vindkraftbolagen eller blir det ingenting? Hur kommer man då att uppnå hållbarhetsmålen 2051? Vilken miljövänlig energi ska vi inrikta oss på? Några solceller på något tak på något egnahemshus eller stora solcellsparker? Men om vindkraften är känslig eftersom det inte blåser alla dagar så tror jag det är ännu mer känsligt med solen. När solen skiner då går det åt minst med energi, åtminstone till uppvärmning. En annan sak är att man kan omvandla energin till el för det behovet finns ju alltid.
Vicelantrådet nämnde det billiga bränslet som finns på världsmarknaden och det priset stimulerar inte till att fortsätta att utveckla. Det går andra vägen istället, det stannar upp.
Introduktionen för all ny energi kostar pengar när det gäller att marknadsföra och sätta igång. Ingen orkar hålla i fortsättningen av utvecklingen av nya idéer.
Om vi ska uppnå hållbarhetsmålen så måste vi ha en klar linje på vad vi vill. Vi kan inte hela tiden bara skylla på andra. Vill vi nå de här målen så måste vi vara beredda att satsa en del för att uppnå de här målsättningarna.
Ltl Thörnroos frågade vad vi ska lära oss av detta. Kanske vi på Åland borde lära oss att hantera våra egna pengar, då kanske vi kunde lägga upp finansieringen på ett annat vis och inte hela tiden förlita oss på andra. Skulle man ha det som ett långsiktigt mål så har vi nått långt på väg redan.
Vi har andra produkter. Här nämndes bioavfall och utvinnande av biogas men där ska man också ha någon mottagare.
Sedan har vi skogsavfallen, grot, som Mariehamns Energi förbrukar idag och det är ytterligare en panna på gång när besvär och sådant är avverkade. Här har vi en naturlig tillgång, den enda naturliga tillgång som Åland har. Vi har egen växande skog som man kunde utnyttja så mycket man kan. Man måste börja inrikta sig på sådana verksamheter så att man vet att man klarar av det själv.
Finansieringen av vindkraftverken måste klarläggas om det är den vägen vi ska gå. Tack, herr talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Ltl Eklund räknade själv upp många åtgärder som man måste titta på. Allt det som ltl Eklund nämnde; alltifrån solceller, bioenergi, skogen och ökad fjärrvärme, kan alla uppgöra komponenter i ett kommande fossilfritt energisystem för Åland. Idag menar man att en blandkompott är det mest hållbara. De dagar som det inte blåser så kanske solen lyser. Man måste variera och ha ett integrerat elsystem så att det kan växla om till de energiformer som för dagen ger bäst med energi. Det är det som vi strävar till och det ska vi presentera i klimat- och energistrategin. Jag tror inte ett år är allt för länge att vänta. Det är ett viktigt arbete och det är viktigt att det görs gediget.
Vi försöker göra allt vad vi kan för att inte vara i händerna på EU, men det är mycket litet som vi kan göra.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Det är inte så mycket som jag vill komplettera det svar jag fick av vicelantrådet. Jag tror att vi är ganska eniga. Jag bara hoppas att de kommer med presentationen av målen för framtiden. Det borde man få till stånd så fort som möjligt.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tyvärr är vi väldigt bakbundna av EU:s olika stöd och krav på notifieringar. Vi försöker göra allt vi kan inom ramen för det som Åland själv får bestämma om. Det är otroligt frustrerande inte bara för ltl Eklund utan också för mig och för alla andra som måste sitta och vänta på notifieringsbesluten in i all evinnerlighet. Vi väntar fortsättningsvis på produktionsstödsnotifieringen, för det retroaktiva som gäller för 2013, 2014 och 2015. Vi frågar, vi pushar och vi får inte något besked. Vi har haft parlamentariker att ställa frågor till kommissionen. Vi använder de redskap vi har, men det tar sådan evinnerlig tid.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag betvivlar inte att landskapsregeringen inte gör det som de kan. Frågan är hur länge ett ärende får ligga? Det måste ju också finnas någon tidsaspekt på hur man behandlar ärenden inom EU samt att ge svar till dem som har sökt notifiering. Man kan väl inte skjuta och förhala en notifiering i all oändlighet? Det borde väl nog finnas en tidsaspekt när det gäller svar. Inom landskapsregeringen är det så, inte för att alltid följs här heller. Inom tre månader ska man få ett svar på ett ärende hos oss. Vi vet att det även finns ärenden på hög här, men det finns alltid en orsak till det också. När det börjar gå två-tre år så har det gått lite väl långt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Gällande budgetmedel, om vi ska vara noga vilket man bör vara, så finns det ännu inte budgeterade medel för vindkraftstöd. Däremot fanns det en avsikt som uttalades av både lagtinget, finansutskottet och regeringar att man från år 2017 skulle budgetera 1,5 miljoner euro. Det finns i varje fall en summa som vi har att utgå ifrån. Nu står vi inför den situationen att vi bör kunna bevara det befintliga på ett eller annat sätt och det påverkar helhetsbilden. Jag återkommer i nästa replik.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag kanske uttryckte mig otydligt. Jag menade inte heller att det fanns budgetmedel. Andemeningen var att man skulle följa upp lagen, när den skulle träda i kraft, med budgetmedel.
Frågan är hur fortsättningen ska bli. Tänker man använda medel för att upprätthålla nuvarande vindkraftverk eller är det dags att vissa vindkraftverk ska monteras ner för att de inte tillräckligt effektiva och ska man satsa på nya?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Det blev så att jag hade möjlighet till replik samtidigt som jag såg att jag var följande på talarlistan. Jag använder min taltur istället.
Någon har ställt frågan; vad gör vi nu? Vilken lärdom kan vi dra av att vi här på Åland, över partigränserna när det gäller speciellt viktiga frågor, har en förmåga att ena oss och driva en gemensam linje?
Hela den här processen har drivits av de fyra partier som är störst här i lagtinget för närvarande; liberalerna, socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet under tre mandatperioder och hela tiden med ett starkt stöd för den samlade oppositionen. Jag antar att vi har samma läge nu också under den här mandatperioden. Det är ett i princip enigt lagting, ett i princip enigt politiskt fält har drivit samma fråga. Det är klart att man kan tycka att det är lätt när det gäller något som är positivt för Åland. Jag menar att det gäller att vi tar lärdom av detta och får en styrka av att vi kan enas runt viktiga frågor. Ibland lyckas vi, ibland lyckas vi inte och den här gången misslyckades vi.
Vi har många stora utmaningar gällande självstyrelselagsrevisionen, social- och hälsovårdsreformen och avräkningsgrunden osv. Vi har en förmåga att hitta varandra och det är den lärdomen vi ska ta ur detta. Tre regeringar har jobbat med den här frågan. Min kollega, Roger Eriksson, hade ansvar för frågan, dåvarande infrastrukturminister, vicetalman Veronica Thörnroos hade ansvaret för frågan och nu också vicelantrådet. Alla har drivit frågan hårt, biträdd av två finansministrar som normalt skulle vara noga med att bevaka att se till att vi inte har utgifter i den viktiga frågan. Vi har jobbat över partigränserna mot samma mål.
Den kommande tilläggsbudgeten hoppas vi kunna leverera nästa vecka. Jag vet att energiansvariga vicelantrådet har för avsikt, biträdd av en landskapsregering som är oerhört intresserad av frågan, att föra frågan i hamn hur vi kan behålla åtminstone kärnan i den nuvarande vindkraftsproduktionen. Detta kommer att kosta oss pengar i så fall.
I en replikväxling med ltl Eklund nämndes en siffra på 1,5 miljoner euro. Den siffran bör vi hitta i budgetanslag för att upprätthålla och helst utveckla produktion av miljövänlig energi. Nu är förstås situationen lite annorlunda när det gäller att bevara det gamla. Blir vi av med det som vi producerar nu så blir uppförsbacken att hitta nytt ännu större. Mycket mera än det kan man inte säga om frågan. Vi för förhandlingar med dem som producerar vindenergi för tillfället. Vi har som mål att vi ska återkomma om en vecka ungefär för att klargöra det här. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag får tacka finansministern för ett bra inlägg. Här sitter vi sannerligen i samma båt när det gäller att ta ansvar för det åländska öriket och det kräver finanser. Jag skulle gärna höra hur finansministern ser på det som i andra sammanhang har lyfts, dvs. kunde landskapsregeringen och finansministern tänka sig att närmare undersöka frågan om de energiskatter som idag uppbärs, till följd av den finska lagstiftningen, skulle bli en åländsk inkomst i form av näringsskatt? Vi vet ju alla hur grundlagsutskottet genom sina skrivningar har försökt sätta stopp för den här typen av åländska aktiviteter. Men i motsats till Finland i övrigt så är ju inte vi bundna av grundlagsutskottets tolkningar. Jag tycker inte att landskapsregeringen ska behöva vara rädd för det. Det är trots allt högsta domstolen som står för den rättsliga prövningen inom lagen för lagstiftningskontrollen. Hur ser finansminister på det här som en möjlig inkomstkälla?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag ska akta mig att vara alltför tydlig i en sådan fråga eftersom man noga bör fundera på konsekvenser, fördelar och nackdelar. Detta, såväl som andra frågor, är en intressant aspekt. Jag lovar i varje fall att jag tar med mig frågan och ska ägna den en rimlig tanke för att lite börja undersöka om det finns en möjlig väg framåt i den här frågan. Jag vill inte ge löften om det ena och det andra. En sådan här sak kräver ju lite eftertanke.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag förstår mycket väl att ministern vill fundera på det. Samtidigt har vi idag från talarstolen hört allt det som vi ska finansiera, inte minst den hållbara utvecklingen här på Åland och då behöver vi pengar. Det går bra att ha visioner men de måste finansieras med tanke på de totala åtaganden vi har redan via Ålandsbudgeten. Vi pratar om ungefär 5 miljoner euro enligt de senaste siffrorna.
Tittar man på näringsskattestrukturen dit lotteriskatten kan räknas och passageraravgiften, biografskatten och apoteksavgifter så har vi också via energiskatten idag direkt beröring med producenterna dvs. näringen. Att det här kunde falla på att det skulle vara någon sorts omsättningsskatt köper inte jag som en förklaring på att vi inte skulle kunna aktivera den här sidan. Däremot håller jag helt med finansministern att det naturligtvis finns konsekvenser i förhandlingar med finansministeriet. I ett läge där jag upplever att vi har blivit svikna så tycker jag att det här skulle vara en lämplig proaktiv åtgärd.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Man får utgå ifrån att ltl Jansson har lyft den här frågan under arbetet med i självstyrelselagsrevisionen. Det kan vara så att de personer som har haft tillgång till den diskussionen har mera information och vet fördelar och nackdelar än vad jag har just nu. Det oaktat är det en viktig sak.
När det gäller finansiering av verksamheten överhuvudtaget så torde det vara bekant för alla att landskapsregeringen gällande avräkningsgrunden har gjort en formell framställan om att den ska justeras. I förlängningen skulle det på ett bättre sätt möjliggöra att vi också kan bygga upp energiproduktionen i en mer hållbar riktning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det är glädjande att finansministern är väldigt tydlig med att landskapsregeringen fortsättningsvis avser att aktivt stöda vindkraftbolagen, om än på andra grunder. Jag skulle kunna tänka mig att det gäller De minimis. Orsaken till att jag verkligen vill ge mitt stöd för det är att vi tidigare i pressen har läst att andra representanter från landskapsregeringen föreslagit att vindkraftverken ska monteras ner och säljas till Estland. Därför utgår jag nu då ifrån att det som finansministern säger är det som gäller. Landskapsregeringen arbetar aktivt för att kunna stöda. Vi från oppositionen förväntar oss att de stödpengarna finns med i tilläggsbudgeten som presenteras nästa vecka.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag ska inte ge några andra löften än det som jag framförde här tidigare att vi har för avsikt att klarera frågan i samband med tilläggsbudgeten som vi presenterar inom lite drygt en vecka. Då får vi se hur det ligger till. Eftersom både jag och vicelantrådet har nämnt att vi i förhandlingar försöka uppnå att åtminstone kärnan i den nuvarande produktionen ska behållas så kan ju var och en räkna ut att det i förlängningen, med nuvarande energipriser, kräver ett stöd.
Jag uppfattar som att målsättningen är densamma. Egentligen är det inte särdeles mycket att orda om någonting som ni försöker göra till ett litet ”gnabb”.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag är mycket nöjd med de utfästelser som finansministern nu gav, att vi i tilläggsbudgeten nästa vecka kommer att få besked om ungefär vilka summor det rör sig om.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! I den mån det blir summor så kommer vi givetvis att redogöra dem för lagtinget ner till den nivå som man normalt redovisar budgetförslag på. Det är klart att det är lagtinget som kommer att fatta beslutet i sista ändan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag har förstått att det var huvudsakligen två skäl till varför man misslyckades med det här projektet. Det ena var att det inte fanns medel budgeterade i Finlands regerings budget och det andra är att det här området de facto hör till landskapets behörighet.
Landskapsregeringen förslog då i efterspelet för Ålandsministern att vi istället skulle få en höjning av klumpsumman från 0,45 till 0,48 för att på det sättet skapa ett eget utrymme för att gå vidare med energibefrämjande åtgärder här på Åland.
Ålandsministern besökte Åland och framförde sin positiva hållning, även statsministern och statsministerns parti hade positiv hållning till förändring av klumpsumman. Detta skulle då avgöras på något sätt i budgetrian som var på kommande. Denna budgetria avslöjades igår enligt media. Har man fattat något beslut kring en förändring av klumpsumman från 0,45 till 0,48 i denna budgetria?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Svaret torde vara nej. De preliminära signaler vi har fått, med anledning av vår formella begäran, är att ärendet kommer att hanteras och gå mot ett avgörande under riksregeringens budgetdiskussioner i höst, i september.
Ltl Roger Nordlund, replik
Beträffande de 1,5 miljonerna som vi från åländsk sida skulle ställa upp med om det stora projektet hade blivit av, är den nuvarande landskapsregeringen beredd att satsa samma summa i storleksordningen även framöver?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Om jag väljer att tolka landskapsregeringen, någon får rätta mig om jag tolkar fel, så tror jag inte att det finns beredskap att använda 1,5 miljoner euro för att bevara den nuvarande produktionen. Det bli för mycket, de pengarna var tänkta för utveckling.
Det förhandsbesked som har funnits för att stimulera energiområdet, speciellt på miljöområdet, så vad exakt det ska användas till som helhet får vi återkomma till så småningom när vi har färdigställt vår energistrategi. Det kan också finnas projekt på energiområdet som egentligen kan initieras när som helst och som vi idag inte har kännedom om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! På något sätt tycker jag att det är omöjligt att bara hantera det tillbakadragna lagförslaget utan att beröra förhållandet mellan Finland och Åland. Mycket handlar sist och slutligen om det förhållandet.
I fjol satt vi under väldigt intensiva perioder och behandlade detta i finans- och näringsutskottet, nog med lite fjärilar i magen, får man säga. Vi var ändå beredda att gå in för ett system där man köpte energi för 85 euro som kunde kosta 30 euro på marknaden. Det är inte en alldeles enkel fråga. Men eftersom miljön är viktigare än pengar, för utan miljö har man ingen nytta av sina pengar, så gick man in för det här förslaget. Vi hade ett stort antal höranden. Vi fick oss tillräckliga garantier för att Finlands riksdag med siffrorna 49-35 hade bestämt sig för att säga ja till en lag som skulle medge tariffstöd på Åland och det var tillräcklig starkt. Finland håller sitt ord, erfor vi i utskottet. Därför var man också beredd att satsa sammanlagt 18 miljoner från åländsk sida. Mycket riktigt har detta aldrig varit budgeterat, men sådan var avsikten.
Efter det visade det sig att tjänstemännens ord vägde tyngre än politikernas vilja i Helsingfors. Det politiska beslutet blev till ett rundningsmärke för beslutsamma tjänstemän som med hänvisning till bl.a. näringsbehörigheten valde att säga nej till detta, vilket självklart var ett svek.
Detta får en att fundera på hur förhållandet mellan Finland och Åland egentligen är idag, och inte bara idag utan faktiskt också över tid. Man kan under en tid på 10-20 år tillbaka faktiskt se ett lite tilltagande ointresse för åländska frågor i Finland. Det här illustreras faktiskt rätt väl av vindkraftsbeslutet från Helsingfors. Om man efter ett avtal bestämmer sig för att avtalet inte var så viktigt och man behöver inte bry sig om det, så säger det en del om synen på motparten i det avtalet.
Detta kan man tillställa ytterligare att vi faktiskt har en situation där vår regeringschef ännu inte har mött Finlands regeringschef, av olika skäl visserligen, men mötet har inte ägt rum. När det så kallade officiella mötet ägde rum som kom Ålandsministern hit helt utan tjänstemän, alltså utan de tjänstemän som från början bestämde sig för att Åland inte ska få vindkraftstödet. Det där är en signal som faktiskt inte är helt trygg.
Man kan lägga till social- och hälsovårdsreformen som har kommit rätt från det blå utan att man egentligen haft djupa diskussioner med självstyrelsens företrädare. Eftersom reformen kommer att slå mot självstyrelsen på olika sätt så kan det te sig konstigt.
Man kan också lägga till kortet som kommer ur skjortärmen; att höja klumpsumman från 0,45 till 0,48 procent, egentligen helt utan förhandlingar och egentligen helt utan beredning.
Man ska också väga in att den förra självstyrelselagsrevisionen genomfördes när tiderna var fullständigt annorlunda. Då fanns Sovjetunionen, då fanns inte EU och då fanns fortfarande en del av de politiker kvar som på riktigt hade varit med och skapat självstyrelsesystemet och som kände till det hyggligt och till och med bra.
Idag har Finlands regering 14 ministrar istället för tidigare 20. Man har färre som är med och bestämmer och problemen är större än någonsin, i varje fall finansiellt. Idag uppgår Finlands statsskuld till 60 procent av BNP, taget ur minne. Det är enorma mängder pengar! Man får gå till Grekland för att hitta någonting motsvarande.
Jag skulle inte säga att det handlar om illvilja från finländsk sida. Det handlar snarare om brist på intresse och brist på resurser. Finland har en allt plattare regeringsorganisation. Deras vardag är sådan att jag tror att vi har svårt att synas där.
Jag har inget självklart svar på vad man ska göra för detta. I vårt intresse, i Ålands intressen ligger att vi aldrig får förvandlas till en icke-fråga i Helsingfors för då kommer vi på riktigt att få problem med självstyrelselagsrevisionen och då kommer vi på riktigt att få problem även med framtida finansiering.
Jag hoppas att hela ”bucklet” kring vindkraftstödet skulle leda till kanske en intensiv informationskampanj gentemot Helsingfors, kanske ett sätt där vi skulle hitta gemensam linje.
Jag uppskattar mycket det som finansminister Perämaa sade; det här har varit ett tvärpolitiskt projekt av det skälet att hela Åland drar nytta av det. Sådant är också vårt förhållande gentemot Finland. Det handlar faktiskt inte om partipolitik, utan det handlar om självstyrelsens överlevnad på sikt och det skulle jag vilja att man tar med sig från hela den här behandlingen.
Det som har varit, det har varit och det kan vi inte göra någonting åt. Framtiden är faktiskt nog i våra händer och där behöver vi lyfta fram varför Åland är unikt och varför Åland behövs för Finland. För om vi inte gör det så finns det en stor risk för att de vardagliga utmaningarna i Helsingfors helt tar fokus ifrån allt vad Åland står för. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande. Det här är slutsatser som många av oss har gjort efter den här frågan och hur den utföll. Jag tror att Ålandsfrågorna i Helsingfors måste fokuseras till en och samma punkt. När frågorna trillar ner i ministerierna så är det lätt att de trillar bort från den politiska agendan.
Jag vill ställa en fråga till ltl Pettersson och centergruppen. Hur ser centergruppen på vad Åland ska satsa på? Ska man satsa 1,5 miljoner per år i både nytt och gammalt, på vindkraft enbart eller på hela paletten av olika energiformer? Vad är centerns bud?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det är faktiskt för tidigt att säga. Man behöver ha någon slags beredning att stå på. Vi har sagt att det är okej att satsa 18 miljoner euro på vindkraft såvitt någon annan satsar 60 miljoner. Det där var inte självklart under behandlingen i finans- och näringsutskottet av de skäl jag nämnde. Man var redo att köpa kraft för 85 euro som man kunde köpa för 30. Det är inte alldeles enkelt att förklara när tiderna i övrigt är väldigt utmanande finansiellt och när man kanske måste ställa det mot skolan, sjukvård eller omsorg så blir det inte alldeles enkelt att göra det. Men vi har varit beredda att sätta de pengarna på vindkraft. Vindkraft är antagligen något som vi på Åland är duktiga på och vi är också duktiga på solkraft. Framförallt så måste vi se till att ledningen som vi har byggt i Finland också kan utnyttjas på absolut bästa möjliga sätt. Jag överlämnar det med varm hand till näringsministern att komma med förslaget.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ltl Petterssons svar var mycket klokt. Därför ska vi ha en beredning i frågan. Därför ska vi också ta helheten i beaktande och tänka oss noga för både hur vi satsar på det befintliga idag men också vad vi har för beredskap och ekonomisk kapacitet att också satsa på det nya, vilket vi måste göra. Därför behöver vi klimat- och energistrategin och därför tänker vi oss noga för. När vi är redo med beredningen så kommer vi till lagtinget med besked.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Man ska väl minnas att en stor del av den tvehågsenhet som finns gentemot nya energikällor idag alldeles riktigt går att söka i plånboken. Oljepriset som för 1 1/2 år sedan kanske låg på 130 dollar fatet ligger idag på 30 dollar fatet, utan att minnas exakt. Det här skapar globala oroshärdar. Det här startar krig. Det här kan inte Finland göra någonting åt och Åland kan göra ännu mindre, men det är den verklighet som vi befinner oss i. Inte minst därför så gäller det nog att hålla tungan rätt i mun när det gäller satsningen på nya energikällor. De är absolut nödvändiga men de ska också betalas, precis som jag inledde med, och det är vi beredda att vara med och delta i.
För övrigt understöder jag förslaget att vi kanske borde fixa ett Ålandsministerium i Helsingfors så snabbt som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom
Tack, herr talman! Det är intressant att höra den här debatten. Det förekommer både solförmörkelse och stiltje i plenum idag och det finns inte några uppmuntrande tillrop.
Man har satsat 120 miljoner på en Finlandskabel, 40 miljoner i reservkraft och Finlandskabeln står outnyttjad. Är det en försvarbar investering? Många borde titta sig i spegeln, vad har hänt här? Nu blir det ett dubbelsvek. Man skulle ha satsat 18 miljoner, men eftersom inte Finland står för sina 60 miljoner så står inte vi heller för 18 miljoner. Det är dubbelsvek mot näringen.
Det som har gått snett här, och vad som krävs gentemot Finland, är att inte lantrådet och talmannen flyger till Helsingfors och ber att få träffa statsministern och finansministern. Sittande finansminister var statsminister tidigare när beslutet fattades. Det här måste redas upp inför fortsättningen. Hur ska förhållandet mellan Åland och Finland vara? Men om inte ni tar tag i det härifrån så tro inte att de gör det. Ålandsministern var hit utan tjänstemän. Idag fick vi reda på att ärendet ska tas upp i budgeten sedan.
Tidigare när det har varit problem mellan Åland och Finland så var det talmannen och lantrådet som reste till Helsingfors och även träffade presidenten som har en mycket viktig roll i det här systemet.
Att vissa ledamöter i regeringen sitter och skrattar visar hur lite allvar man tar på frågan. Det är mycket allvarligare än så. Jag uppskattar lantrådet som har kommit in och tar del i debatten nu. Jag uppfattar att lantrådet tar den här situationen på allvar. Jag hoppas att lantrådet tar talmannen med sig och far till i Finland och diskuterar. Sådana här frågor kommer att uppkomma igen om man inte tar tag i detta nu. Kan vi lita på lagstiftningen som man gör i Finlands riksdag eller kan vi inte göra det i fortsättningen?
Vi står inför självstyrelselagsrevisionen. Var ska vi stå, hur hårt ska vi gå ifrån Åland och var finns alternativen? Är det alternativet som Ålands Framtid har förespråkat tidigare? Sådant bör man titta på.
Vi bör också titta på våra egna investeringar. Gjorde man rätt när man satsade 160 miljoner som idag står outnyttjat, åtminstone Finlandskabeln? Vi hade ändå reservkraft. Skulle vi ha satsat detta på vindkraft då i det skedet? Det bör de ansvariga som har fattat besluten redogöra för.
Utskottet bör kanske diskutera den här framställningen. Jag tycker att man kan ha en diskussion i finansutskottet om hur relationerna med Finland ska skötas i fortsättningen. Tala med lantrådet och tala med talmannen i den frågan. Det är viktigt.
Ltl Mikael Staffas
Herr talman! Ltl Häggblom frågade efter framtidstro. Jag sökte lite snabbt på nätet och hittade en energiexpert Joakim Ottander, som bl.a. samarbetar med Ikea. Han fick frågan om hur vår energisituation kommer se ut om 50 år och han svarade: ”Om 50 år kommer energisystemet vara radikalt annorlunda från idag. Ny teknik kommer möjliggöra en decentralisering av produktion och lagring av energi vilket kommer slå ut stora delar av elmarknaden som den ser ut idag. De initiativ kring el-produktion som vi ser idag kommer växa till en folkrörelse och förändra energisystemet i grunden. Det finns en enorm kraft i tanken att kapa kabeln till sitt elbolag och bli helt självförsörjande på energi. Idag krävs fortfarande stora investeringar för att kunna driva ett helt hus medsols-energi, men utvecklingen på tekniksidan går i rasande takt med solceller, bränsleceller, energilagringslösningar och elfordon som exempel. Han nämner alltså inte ordet vindkraft längre. Om 50 år kommer vi titta tillbaka på utvecklingen inom energimarknaden och häpna över den utveckling som skett.
Jag dristar mig till att säga att Micro produktion som kommer att vara en framkomlig väg för Åland på sikt. Ny teknik kommer att ligga närmare investerarna. Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Det var ett intressant inlägg. Ledamoten pratade om 50 år framåt, ny teknik och så har det alltid varit. Om man tittar 50 år tillbaka på tekniken så har ju mycket under den tiden förändrats. Idag står vi här och ska anpassa oss till ett hållbart samhälle. Idag finns inte den tekniken som ledamoten talade om. Nu måste vi planera och tänka på hur vi ska ha hållbar energi under 50 år framåt. Den här tekniken som ltl Staffas talar om kanske kommer, med det är då det.
Ltl Mikael Staffas, replik
Talman! År 2050, om jag kommer ihåg rätt, så ska vi ha 70 procent grön energi. Det är några år till, till 50 år, men vi ligger säkert väldigt nära 70 procent år 2050.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Vi har idag pratat om vindkraftstödet, vilket den här lagen gäller. Det kan säkert vara så att vindkraften inte längre är aktuell om 50 år, men den tjänar sitt syfte i 50 år framåt kanske. Det kanske kommer nyare teknik under tiden. Vi borde fundera på vilka alternativ vi har på Åland idag. Nu ska vi uppfylla ett hållbarhetsmål. På vilket sätt ska vi göra det om vindkraften skrotas? Jag tror till vissa delar på solceller men solkraften övertar inte heller vindkraften.
Som vicelantrådet sade, framtiden är en mix av olika komponenter, men då måste vi hålla oss till nuvarande förhållanden och inte 50 år framåt. Det är bra om det kommer ny teknik och jag tror, som ltl Staffas, att det kommer att vara helt annorlunda.
Ltl Mikael Staffas, replik
Idag finns inte alternativen till vindkraften, men jag såg längre fram och jag ville skapa framtidstro härifrån.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, herr talman! Det är en intressant och viktig debatt och ett ganska avgörande exempel får man ändå konstatera när diskussionen om relationerna mellan Åland och Finland ger sig tillkänna på ett alldeles tråkigt sätt.
Centerns ordförande, ltl Pettersson, resonerande kring detta. Jag tyckte att han höll ett bra anförande. Han funderade över hur relationerna i dagsläget ser ut mellan Åland och Finland och vart vi riktigt är på väg. Han pratade om bristande intresse för Ålandsfrågor som en naturlig utveckling eftersom det finns stora utmaningar för regeringen i Helsingfors samtidigt som man är allt färre som ska hantera frågorna i en bantad regering.
Det är inte första gången vi har märkt av ett bristande intresse i den här frågan. Som ltl Pettersson sade så har man känslan av att det är en pågående trend och det är förstås väldigt oroväckande.
I Ålandskommittén har vi tidvis noterat samma sak när vi försöker utveckla vår självstyrelse och skapa ett nytt självstyrelsesystem för Åland. Jag påpekade vid ett tillfälle att det var ganska tomt i bänkarna när Ålandskommittén samlades och fick mycket kritik för det då. Men det är tidvis ett problem som fortsättningsvis finns kvar och som vi känner av hela tiden. Jag sade då, som jag också säger idag; jag tror heller inte att det beror på att man inte bryr sig överhuvudtaget om Ålandsfrågorna eller att det är någon slags illvilja som riktar sig mot Åland. Det har att göra med att som politiker i Helsingfors så har man inget intresse av Åland och man får inte några extra väljare genom att göra ansträngningar gentemot Åland. Man gör det för att man eventuellt känner ett ansvar och har ett samvete som definitivt har varit högre och större tidigare och som vi ser att sakta håller på att försvinner. Det här är oroväckande med tanke på att vi sitter så tätt sammanlänkade med den lagstiftning och de beslut som tas i Helsingfors, inte minst på ett område som vindkraften som vi diskuterar här idag.
Man kan ställa sig frågan; hur ska vi hantera detta? En informationskampanj gentemot Helsingfors föreslog någon. Ett förslag på lösning kunde vara att ha en större koncentration av Ålandsfrågorna i Helsingfors. Det skulle vara enklare med någon som har ett tydligt ansvar för Ålandsfrågorna. Kommer vi att lösa framtida frågor som t.ex. vindkraftstöd när det är givet att vi har en sådan utveckling där intresset, ansvaret och samvetet för Ålandsfrågorna är sjunkande? Jag tycker inte vi ska bygga våra framtida strategier och förhoppningar på en sådan modell. Vi måste se till att vi i större utsträckning kan stå på våra egna ben även vad gäller vår egen ekonomi. Det är en trygghet att kunna ta ansvar för sin egen ekonomi, att själva kunna utforma ett vindkraftstöd som är optimalt för Åland.
När det gäller det här stödsystemet som förhandlades fram så minns jag så väl den debatt vi hade här i lagtinget. Flera konstaterade att det kanske inte var det mest optimala systemet man kan bygga för att stöda den åländska vindkraften, ”men nu får vi 60 miljoner och vi är beredda att skjuta till en del så då måste vi gå vidare med det projektet”.
Vi resonerade på ett lite liknande sätt när det gällde Finlandskabeln. ”Vi vet inte om det här är det bästa alternativet, vi har inte utrett de andra alternativen, men nu får vi en stor del av finansieringen från Helsingfors och då är det bättre att gå vidare med ett sådant projekt nu när det ligger på bordet”. Jag menar att den här typen av frågor skapar en slags bidragsmentalitet här på Åland som kanske inte är optimal för ett ekonomiskt ansvarstagande, om vi ser till de faktiska åländska behoven och vilka lösningar som skulle kunna vara optimala för Åland. Finlandskabeln och vindkraftsfrågan är två exempel på det.
I fallet med Finlandskabeln så konstaterade man redan i debatten i lagtinget när man tog det här beslutet att chipsfabriken i Haraldsby hade 20 procent högre energikostnader än fabriken i Filipstad. Man visste att energipriserna skulle gå upp med ungefär 15-20 procent för att kunna finansiera Finlandskabeln och ändå valde man att gå vidare med kabeln i det läget. Idag kan man förstås ställa sig frågan om det var ett klokt beslut, vilket ltl Häggblom gjorde här i debatten.
Vi måste komma bort från den här typen av bidragsmentalitet om vi ska kunna skapa en ansvarsfull ekonomisk politik och en ansvarsfull ekonomisk självstyrelse framöver. Det visar det här exemplet som vi har på bordet med allra största tydlighet idag.
Jag ställer mig tveksam till att vi ska lägga vårt fokus på att skapa informationskampanjer eller ett lite stuva om ministerportföljerna i Helsingfors. Det kan man säkert göra, men det absolut viktigaste för oss framöver är att se till att vi får sköta vår ekonomi i så stor utsträckning vi kan på egen hand och att man avtalar med Helsingfors om gemensamma projekt. Vi ska inte vara beroende av löften från Helsingfors om gemensamma projekt i form av vindkraftstöd och annat. Vi ska helt enkelt ta ansvar för vår egen ekonomi för att skapa goda förutsättningar för vårt näringsliv och för ålänningarna som är så beroende av de här besluten. Tack herr talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! För flera år sedan debatterade jag frågan om Finlandskabeln. Jag ifrågasatte om man skulle göra den här stora satsningen. Ett av de starkaste argumenten var att man skulle kunna sälja el. Jag ansåg att man kunde titta på andra alternativ. Nu har vi det beslutet och det går inte att göra mycket åt det. Vi kan inte gräva upp kabeln och skicka tillbaka den. Nu är det så här. Jag ville bara bekräfta att jag också till viss del hade sådana tankar då.
Ledamoten lyfte fram uppfattningen om Åland i riket. Jag undrar om ltl Jonsson har rätt i sin analys om vad det beror på. Jag uppfattade inte riktigt vad analysen var? Jag vet inte, men kanske en av de starkaste orsakerna är att svenska folkpartiet inte längre är med i regeringen. Det är en skillnad. Den svenska riksdagsgruppen har alltid haft en starkare koppling till språket.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Axel Jonsson, replik
Det kan säkert vara en förklaring. Språkfrågan är väl helt klart en förklaring. Tidigare har vi haft ledande politiker som har behärskat svenska och Ålandsfrågorna, som tidigare nämndes i debatten. Nuvarande utveckling bidrar till att förståelsen för Åland och för Ålands situation försvagas.
Vad gäller Finlandskabeln så är jag mycket medveten om att det fanns skeptiska tankar för ett sådant projekt. Vi var det enda partiet som faktiskt röstade emot Finlandskabel när det väl begav sig. Övriga partier tyckte att det var en satsning som man skulle gå vidare med, om man ska se historieskrivningen som den var.
I mitt framförande ville jag lyfta fram att den här typen av projekt som vi måste satsa på, eftersom vi har den ekonomiska självstyrelsen vi har, leder lätt till ett bidragstänk i den här salen. Det tror jag att vi måste försöka komma bort ifrån och det här exemplet är väl kanske ett av de tydligaste exemplen på just det.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag satt inte i lagtinget då så jag vet inte hur de röstade i den frågan.
Angående att svenska riksdagsgruppen inte längre är en del av regeringsblocket som tidigare under många, många år, under decennier, så är det en stor skillnad. Det kan faktiskt ha en avgörande betydelse. Nu blir det ännu viktigare för Ålands riksdagsledamot att jobba på ett lite annorlunda sätt. Här är det viktigt att vi alla jobbar på ett annat sätt att funderar kring den frågan. Vi måste erkänna att det är en ny situation eftersom inte svenska folkpartiet sitter med vid regeringsbordet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Lagstiftningen som ligger på lagtingets bord är något av ett fullbordat faktum. Meningen var att Åland skulle ta ett jättesprång mot en mer hållbar energilösning, en kraftig satsning på vindkraft. Nu är det som det är, men vi behöver fortfarande ta språnget, vilket flera talare har varit inne på idag.
En av landskapsregeringens kraftsamlingar är en klimat- och energistrategi och den beräknas vara klar våren 2017. Oberoende av när klimat- och energistrategin är färdig så pågår i allra högsta grad i det åländska samhället en satsning på hållbara energilösningar. Man energieffektiverar, man installerar jordvärme, luftvärme, man bygger egna vindmöllor och man sätter upp solpaneler. Det gäller också för det övriga Åland, kommunerna och landskapsregeringen, att vara med på tåget.
Ska vi ta det där språnget så vet vi att nu har det blivit ett hack i systemet. Vindenergin kan inte utgöra 70 procent utan nu måste vi lite skifta om och fundera kring just solpaneler, biogas, flis och energieffektivering. Tanken med 70 procent vindenergi gällde i allra högsta grad nyinvesteringar. Vi skulle ta ett språng från 20 procent till 70 procent. Det här kräver sin analys om var vi ska sätta de medel vi har för bästa resultat för hållbara energilösningar.
Det är också otroligt intressant att diskutera att vi har varit en del av Finlands system, en del av Finlands energipolitik och en del av Finlands uppfyllande av klimatavtalet.
Nu handlar det om självstyrelsepolitik. Hur vill vi själva ha vår energi- och klimatpolitik? Hur ska våra åtaganden se ut? Vi vet att EU har stipulerat att år 2050 är det meningen att nationerna ska ha 40 procent i hållbar och förnyelsebar energi. I dagsläget har vi 20 procent och just detta behöver ingå i energi- och klimatstrategin.
Några ord om Finlandskabeln. Man ska komma ihåg att Finlandskabeln var väldigt viktig för att Åland skulle ha reservkraft. Alla kommer ihåg de långa elavbrott vi hade och vilka problem det ställde till med. Som en bra och god bieffekt var att man också skulle kunna mata in vindenergi i hela elsystemet.
Finlandskabeln innebär också att Åland blir ihop knutet till Nordens elmarknad. Det finns bara möjligheter, t.ex. för mikroproducenter, för vindenergi, för flis och, som vicelantrådet påpekade till mig, det blir en helt annan stabilitet i elnätet för Ålands del. Finlandskabeln byggdes inte enbart för vindkraften. Det var för att vi skulle kunna satsa i infrastrukturen och ge bra förhållanden för energiintensiva industrier på Åland. Jordbruket är otroligt beroende av stabilitet i energiförsörjningen, så det måste man komma ihåg när man diskuterar Finlandskabeln.
Till slut några ord om kontakterna. Jag vet att talmannen ska träffa presidenten den 26 april. Jag kan från talmannens och min sida intyga att en av våra uttalade målsättningar är att ha bra och goda kontakter och trycka på när det gäller åländska frågor. Så sent som igår var talmannen och lagtinget värd för Marinens besök här och då tog vi upp väldigt mycket hur vi ser vår säkerhetspolitik och hur vi vill lyfta upp neutraliseringen och demilitariseringen, så det är en gemensam ambition för talmannen och mig.
Att ha system på plats men fotarbetet är helt ovärderligt, att få personliga kontakter och redogöra för de utmaningar och problem som landskapet har.
Jag kan konstatera att den här landskapsregeringen har varit på plats lite drygt i fyra månader och jag har redan varit fem gånger till Helsingfors. Det löper på. Vi ska se till att statsminister kommer hit, vi ska ha kontakt med finansministern och vi har systematiserat det. Fastän det kritiseras och man tycker att rikssidan sköter det på ett någorlunda oortodoxt sätt så fortsätter självstyrelsen att sköta det på samma sätt som vi alltid har gjort; med underlag, med tjänstemän och med politiker. Vi kan liksom inte stå till svars för att det på rikssidan sköts på ett någorlunda okonventionellt sätt.
Vi har många utmaningar och vi behöver slå våra kloka huvuden ihop. Vi har SOTE-reformen, vi vill avancera med arbetet i Ålandskommittén och en ny självstyrelselag och så har vi avräkningsgrunden. Jag vill påstå att det ingalunda var något hugskott när det gäller avräkningsgrunden. Jag tror att arbetet med att få en höjning av avräkningsgrunden är inne på sitt 23:e eller sitt 24:e år. Det var inte alls något hugskott.
Lagtinget var till riksdagen för några veckor sedan, vilket ltl Kemetter tog upp, och det besöket tror jag också att var ovärderligt. Man får namn, ansikten och förståelse för andra.
Vi jobbar på efter bästa förmåga. Det är precis såsom lagtinget säger, man behöver ha goda kontakter och man måste försöka ligga på. Tack.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Satsningen på Finlandskabeln gjordes framförallt för att vi skulle trygga reservkraften här på Åland, men också med tanke på det som har sagts här flera gånger att vi skulle kunna utnyttja den för att eventuellt exportera vindkraft och energi från Åland.
Nu har detta förändrats på ett dramatiskt sätt. Det här leder i praktiken till att vi vanliga kunder på Åland som utnyttjar el, alla hushåll, antagligen kommer att få betala en större del av Finlandskabeln än vad som var tänkt från början.
Mitt önskemål till landskapsregeringen är att göra allt man kan för att se hur man på annat sätt kan hitta ersättande verksamhet som medför att Finlandskabelns kapacitet utnyttjas så mycket som möjligt. För om Finlandskabeln bara huvudsakligen blir liggande som en reservkraftskabel då blir det en väldigt dyr affär för de åländska hushållen.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Så är det så klart. Vi ska fortsätta att titta på det och se på idéer kring biogas och andra möjligheter. Det finns absolut möjligheter och de ska vi ta tillvara på absolut bästa sätt.
Ltl Roger Nordlund, replik
Talman! Jag tror, fru lantråd, att man också måste sätta in det här i ett större perspektiv och se om vi kan fungera som en länk mellan Sverige och Finland beroende på hur priserna fluktuerar. På det sättet kunde man av Finlandskabeln få en utnyttjandegrad som är högre. Det kommer att ta tid förrän vi här på Åland har upparbetat en sådan energiproduktion att vi på något sätt kan fylla Finlandskabeln själva. Vi måste lyfta blicken lite och se hur vi kan samverka i det nordiska perspektivet.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det görs också, man försöker titta på hela elmarknaden ur ett brett perspektiv. Jag vet att det jobbas på inom förvaltningen också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Talmannen
Replikskiftet är avlutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
För kännedom
3 Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016
4 Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016
5 Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik
Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016
Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen har beslutat att sända de tre ärendena till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendena upptas därför för remiss vid senare plenum.
6 Ny hälsoskyddslagstiftning
Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016
7 Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering
Ltl Runar Karlssons m.fl. lagmotion LM 2/2015-2016
8 Dånöbron
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2015-2016
Ärendena upptas till behandling vid plenum måndagen den 11 april 2016.
9 Anläggande av rondell
Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016
Ärendet upptas till behandling vid plenum onsdagen den 13 april 2016.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 11 april klockan 13.00. Plenum är avslutat.