Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Vi kan konstatera att det avdrag som infördes i kommunalskatten år 2018 utvidgas genom att inkomstgränsen höjs från 35 000 euro till 55 000 euro. För att kommunerna inte ska drabbas ekonomiskt av att arbets- och pensionsinkomstavdraget införs, kommer landskapet att kompensera kommunerna för förlusten av skatteintäkter. Kompensationen till kommunerna regleras i en särskild landskapslag och storleken bestäms med det verkliga skatteutfallet som grund.

Det är, med tanke på att det här riktar sig till dom med en något högre inkomstgräns än senast, rimligt att anta att alla skattskyldiga som nu berörs får göra avdraget till maximalt belopp. Eftersom avdraget görs från den så kallade direkta skatten betyder det i praktiken en sänkning av kommunalskatten med 100 euro för ungefär 6 000 skattskyldiga på Åland, och därmed en motsvarande ökning av den disponibla inkomsten för dessa 6 000 skattskyldiga.

Finans- och näringsutskottet konstaterar att den huvudsakliga avsikten med avdraget är att öka hushållens disponibla inkomster i avsikt att förstärka tillväxten i ekonomin. Avdraget i sig kommer inte att lösa hela den svaga tillväxten, men det bidrar till att öka efterfrågesidan i ekonomin och är således positivt. Dessa 600 000 euro, som den här skattesänkningen innebär, kan för många komma att användas för konsumtion av varor och tjänster, vilket till den delen förstås stöder tillväxten i ekonomin.

Utmaningen med den svaga tillväxten är trots denna åtgärd fortsatt stor och vi efterlyser därför fler åtgärder för att förbättra den svaga BNP-utvecklingen.

Fru talman!  I anslutning till det här lagförslaget finns en motion från Ltl Axel Jonsson m. fl. där det föreslås ett tillägg till paragraf 25a som skulle medge rätt för skattskyldiga som har pensionsinkomster att till fullo avdra dessa pensionsinkomster upp till en inkomstnivå om 15 000 euro.

Utskottet anser att syftet med motionen är gott, men att det tillvägagångssätt motionären föreslår inte är ett funktionellt alternativ för att uppfylla syftet.

Vi har erfarit att slutsumman av skatter och avgifter inte skiljer sig speciellt mycket jämfört med beskattningen av förvärvsinkomster eftersom pensionstagare inte betalar arbetslöshets- och pensionsförsäkringsavgifter. Dessutom kan ett ökat avdrag medföra att olika bidrag minskar, vilket ytterligare minskar den ekonomiska nettopåverkan av ett ökat avdrag för pensionstagare.

Vi i utskottet anser istället att arbetet med att åtgärda den ekonomiska utsattheten måste ske genom en helhetslösning som beaktar alla faktorer som påverkar hushållens disponibla medel.

Fru talman! Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad form och att anslutningsmotionen förkastas.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är beklagligt att utskottet inte vill göra något konkret för våra mest utsatta pensionärer i detta sammanhang. Man säger att det inte är en ändamålsenlig åtgärd men man berättar inte heller hur man borde göra för att alternativt komma till rätta med problemen. Man säger nej men har inga förslag på hur man vill gå vidare, det heter att man ska ha en s.k. helhetslösning liksom det brukar göra i de här sammanhangen.

En av motiveringarna tycker jag är direkt märklig, att man skulle jämföra arbetslöshetsersättningarna, eller kostnaderna för dem, som arbetstagare betalar men inte pensionärer gör – dvs. arbetslöshetsavgifter. Varför skulle man som pensionär betala arbetslöshetsavgift? På vilket sätt är det jämförbart med de skatter som diskuteras i det här sammanhanget? Var kommer dem in i ärendet?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att utskottet har tagit frågan på allvar. Vi har även fått en preliminär beräkning som visar på att denna motions förslag skulle innebära en kostnad för kommunerna på cirka 2,4 miljoner euro. Därmed måste vi också ta på allvar vilka konsekvenser förslaget får, vilket är lite av vad vi har beskrivit.

De disponibla inkomsterna är vad man måste jämföra när man tittar på helheten, som vi redogjorde för i mitt anförande, och dem skiljer sig inte så mycket från varandra som motionen förutsatte. Det är inte så stor skillnad på grund av dem sakerna och därför har arbetslöshetsavgifter som nämndes betydelse. Jag tycker det är relevant i sammanhanget.

Jag håller dock inte med ledamoten om att vi inte föreslår någon åtgärd för vi har just det, som ltl Jonsson nämnde, en helhetslösning när man tittar på den ekonomiska utsattheten vilket är det vi föreslår att man gör.

Ltl Axel Jonsson, replik

På vilket konkret sätt kommer en ekonomiskt utsatt pensionär att få hjälp av finans- och näringsutskottets betänkande? På vilket sätt kommer det att ge avtryck i plånboken för den enskilda pensionären om vi går in för finans- och näringsutskottets betänkande? Ingenting. Det blir ingen förändring för enskilda pensionären. Det är ur det perspektivet vi ställer oss frågan, vad är det alternativ som finans- och näringsutskottet faktiskt förespråkar, vad gömmer sig bakom den här saliggörande helhetslösningen?

Jag vill återigen poängtera, arbetslöshetsavgifter är faktiskt en avgift som man ska få en motprestation för, nämligen ersättning om man blir arbetslös - någon som pensionärer inte riskerar att bli. Att man jämför skatterna med den här typen av avgifter tycker jag är direkt felaktigt och vilseledande. Det är synd att utskottet gör den här jämförelsen i sitt betänkande för skatter och avgifter är olika saker.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att det kanske är mer anmärkningsvärt om man inte skulle beakta helheten och slutsumman efter skatter och avgifter eftersom det är den disponibla inkomsten som är den intressanta - om man faktiskt vill åstadkomma en åtgärd som har en påverkan för den enskilde. På den punkten håller jag helt enkelt inte med ltl Jonsson.

Vi ska också komma ihåg att det som utskottet föreslår, återigen, när man tittar på den ekonomiska utsattheten så måste det ske ändring genom en helhetslösning. Till grundfrågan, vad är det som föreslås? Förslaget från landskapsregeringen föreslår inte att vi ska åtgärda den ekonomiska utsattheten med det här förslaget. Det är för att se till att stimulerar tillväxten och få en förändring på skattesatserna, det är inte att åtgärda den ekonomiska utsattheten även om vi nämner det i betänkandet på grund av att motionen tog upp det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det gläder mig att utskottet har noterat just det här med att det viktiga är nettot när det ska betalas ut något. Man nämner att skatter är sin sak men vad det är för övriga avdrag som görs är vad som påverka det som verkligen kommer in i plånboken. Om det sedan är en skatt eller någon sorts premie så är egentligen inte det väsentligt för den enskilde - det är nettot som är det viktiga. Till den delen blir det här rättvist.

Som upplysning kan jag berätta att jag har fört fram detta på rikshåll, att det är en orättvisa när man är en deltidspensionär och går in och jobbar, då får man betala premien som man inte har möjlighet att få till godo. Jag har bett att de ska titta på det och göra något åt det men än så länge har jag inte sett några resultat från Helsingfors.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack för den replikväxlingen. Jag delar ltl Staffas insikter. Samtidigt vill jag säga att det är den disponibla inkomsten som är relevant i det här fallet och vi ser nu till att 6 000 ålänningar till får 100 disponibla euro till i plånboken, vilket är positivt. Den ekonomiska utsattheten ska man också jobba vidare med och då ska man beakta helheten. Det här förslaget var inte riktat för att lösa den ekonomiska utsattheten.

Ltl Mikael Staffas, replik

Det är precis som ledamoten säger, det är viktigt att vi ökar tillväxten i samhället och det här är något som är positivt. Om det sedan finns olika rubriker i det så är egentligen bara att slå olika grupper mot varandra. Jag anser att både regeringen och utskottet har kommit fram till ett bra resultat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Återigen samma mantra när man hör representanter för landskapsregeringen försvara sitt ställningstagande och förkastar motioner, ”man ska titta på en helhetslösning”. Nu är snart den här mandatperioden slut och den här helhetslösningen har inte presenterats från landskapsregeringen för de personer som berörs. Jag väntar men jag kanske får vänta förgäves.

Ännu har landskapsregeringen inte presenterat någonting, som ltl Carlsson påpekar i sitt anförande, angående helhetslösningar. Det är dags nu.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Till en del har ltl Eklund rätt, det har flera gånger påpekats att lösningen på den ekonomiska utsattheten måste ske genom en helhetslösning. Till den andra delen har ltl Eklund fel, att det bara skulle vara regeringsrepresentanter som för ordet om att motionen ska förkastas. Det är faktiskt ett enhälligt utskott som föreslår att motionen ska förkastas. Det är samtliga ledamöter i utskottet har föreslagit det så det är inte bara regeringens representanter.

Ltl Brage Eklund, replik

Till det sista är det är bara att beklaga att övriga oppositionen inte har förstått idén med den här tilläggsmotionen. Återigen till det som jag nämnde i min förra replik, när tänker landskapsregeringen presentera en helhetslösning? Har ltl Carlsson något förslag på det eller har han någon idé om när det kommer? Kommer det under den här mandatperioden eller någon gång i framtiden?

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag tror att frågor till landskapsregeringen får ställas till ledamöter i landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag behöver inte upprepa att centern i sig är lite tveksamma till den här reformen och dess ekonomiska nytta, att åtta euro till i plånboken per månad ska vara det stora lyftet till näringspolitiken. Det är lite synd att det är knapphandel som det handlar om för den enskilde när vi har betydligt större problem för åländskt näringsliv.

När det gäller den här frågan, som vi fått reda på i tidigare replikskiften, så står det ”till fullo ska kommunerna kompenseras”. Kan utskottsordförande Carlsson lova att så är fallet i det här enskilda ärendet?

Vi märker när kommunalt ansvariga börjar titta på landskapets tidigare kompensationer att den inte alls motsvarar de faktiska kostnaderna för det kommunala fältet. Kan utskottsordförande garantera att det den här gången är hundraprocentig kompensation?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Till den första delen delar jag inte ltl Janssons uppfattning om att det skulle var någon knapphandel. Det här har vi debatterat redan tidigare, men vi skriver också i vårt betänkande att det här inte löser hela den svaga tillväxten utan att vi ser fram emot fler åtgärder, men den ena åtgärden utesluter inte den andra. Jag tycker att det här är en åtgärd och det finns många andra åtgärder för att komma till rätta med tillväxten. Jag delar inte uppfattningen att man inte ska lägga fram det här förslaget på basen av det.

När det gäller garantier för att det kompenseras är ett lagtingsbeslut i samband med budgeten för 2019, det står också i lagförslaget som landskapsregeringen har fört fram. Jag förutsätter att man kompenserar fullt ut, precis som man har tagit beslut om i budget och även skriver i det här lagförslaget.

Ltl Harry Jansson, replik

 Bra, då får vi utgå från att det faktiskt är så konkret i det här fallet. Som sagt var, jämför man landskapets kostnader av finska reformer och den kompensation som gått till kommunerna har varit långt ifrån heltäckande. Det finns ett mönster i att från landskapsregeringen sida undervärderar kostnaderna rent allmänt för kommunerna i samband med olika reformer där kommunerna får utökat ansvar. Samtidigt när det gäller den har typen av kompensationer, också kopplade till konkurrenskraftsavtalet, så matchar de inte alls de bortfall som kommunerna drabbas av.

Jag förstår att utskottsordförande fortsättningsvis håller fast vid sin linje om att det här är bra. Jag tycker fortfarande att det, som lagtingsledamot, är pinsamt att ledamöterna kommer att ingå i den grupp som kommer att få det här avdraget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag nämnde redan att det inte bara är 30 lagtingsledamöter, för det är det inte. Vi har sett att det finns ett antal lagtingsledamöter som är över gränsen som står i det här lagförslaget. Jag nämnde också att det var 6 000 ålänningar som får 100 euro mer i plånboken, i praktiken disponibel inkomst.

Vad gäller kompensationen, i det här fallet så regleras det en särskild landskapslag och den ska bestämmas med det verkliga skatteutfallet som grund. Det ser jag som en någorlunda bra garanti för att det faktiskt kommer att bli kompenserat fullt ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman och bästa lagting! Senast vid måndagens plenum, i samband med externpolitiken, lyftes utmaningen med Ålands konkurrenskraft och tillväxt. Konkurrenskraft och tillväxt är ord som nuförtiden ofta nämns här i salen i en allt raskare takt och i olika ärenden. Det är positivt och viktigt att dessa frågor får ett större fokus. Vi vet att lösningarna till att förbättra konkurrens- och tillväxt sällan är enkla, snabba eller enstaka till antalet. Vi vet också att just dessa frågor är grunden till en fungerande arbetsmarknad, attraktionskraft, nivån på vår välfärd och den guldkant och investeringsnivå vi önskar ha. Skapar vi ett gynnsamt klimat för våra företag, inte bara för de som är exportberoende, utan även för de som verkar inom vår lokala marknad, får vi en rad synergier som puffar tåget Åland i rätt riktning och med bättre fart. Allt företagande bidrar till våra samfundsskatter.

Höjningen av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget är en sådan åtgärd, synergi, där handlar om att stimulera till arbete. Det ska löna sig att arbeta, det ska varje månad ge mer pengar kvar i plånboken. Detta förslag ska inte blandas ihop med socialpolitik, där krävs andra åtgärder. Däremot bidrar detta lagförslag till att skapa en mer stabil grund för välfärden. Avdraget skickar sunda signaler om att arbete lönar sig. Nu har landskapsregeringen och minister Perämaa skapat strukturen och sjösätter en väldigt tydlig tillväxthöjande åtgärd. Systemets laddning får gärna vara stort, större än idag, men det här är en bra början.

Det här är ett gott exempel på hur vi själva kan använda våra egna instrument till att skapa tillväxtfrämjande och konkurrenshöjande åtgärder efter våra egna behov och förutsättningar. Klart man kan raljera kring nuvarande laddning, räkna ut hur många hårklippningar avdraget räcker till och vad avdraget ger i handen per månad. Tillväxtutmaningen och syftet med lagförslaget är värd större respekt än så. Jag tycker det är viktigare att konstatera att vi nu istället skapar ett system som långsiktigt bidrar till en bred och fungerande arbetsmarknad, vilket är den bästa socialbefrämjande åtgärden av alla - sysselsättning via riktiga jobb.

Självklart stärks konkurrenskraften om fler arbetar och självklart bidrar möjligheten att få mer pengar att röra sig med när man arbetar på Åland, till att även attraktionskraften stärks. Ser framför mig hur detta system på sikt kunde laddas med åtskilliga miljoner. Det skulle gynna den för oss så viktiga inflyttningen och underlätta kompetensförsörjningen för våra företag. Lagförslaget är och blir ett viktigt och vasst verktyg i arbetet med att stärka konkurrens-och tillväxten på Åland och bidrar till ett trendbrott när det gäller hur våra företag utvecklas i jämförelse med i närregionerna, samtidigt som ringeffekterna är många och enbart positiva. Våra företag behöver få mer bränsle och det kan vi bidra med redan här och nu. Tack fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och ltl Holmberg! Jag tycker att ni ska spara det här tills ni ska hålla ett vackert festtal för där passar det in. Att påstå att hundralappen ska ge alla dessa resultat som nämns verkar vara rätt så huvudlöst. Ni säger att det är lätt att raljera och det är det nog, men att denna hundralapp ska ge en tydlig signal om att det är värt att arbeta – spara det som sagt var till ett festtal. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och tack ltl Toivonen för feedback. Precis som jag sa i mitt anförande så får laddningen gärna vara större. Nu skapar vi en struktur, ett system, som är väldigt enkelt att ladda med så mycket som vi bara har möjlighet till från landskapsregeringen sida. Oberoende vem som sitter i landskapsregeringen i framtiden kan, efter sina mått mätt, ladda systemet. Ju mer man laddar det, desto större effekt får det givetvis – men det här är en mycket bra början.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag tänkte dela upp mitt anförande i tre olika delar. Inledningsvis tänkte jag prata om socialpolitik efter det lite om näringspolitik och sedan om de slutsatser som centern har dragit av förslaget.

När det häller socialpolitik så är det inget som återfinns i lagförslaget, inte heller i betänkandet. Landskapsregeringen har på intet sätt, i det här lagförslaget, försökt beakta de som är svagast i samhället, de som har lägst pensioner och de som är sjukast. Den helhetslösning som Ålands Framtids ltl Jonsson efterfrågar, efterfrågar vi också. När kommer vi på välmående Åland att verkligen få se ett lagförslag som tar fasta på de problem som de allra svagaste har? Det är ingen lätt uppgift, det vet jag. Jag har också suttit i landskapsregeringen och försökt pussla och fundera på hur vi kan skapa större ekonomiskt utrymme för de allra svagaste. Jag tycker ändå att det är lite klent att man har suttit tre och ett halvt år vid makten och ändå inte kunnat prestera någonting.

När det sedan gäller lagförslaget så har vi från centerns sida valt att stötta det. Vi vet att 6 000 ålänningar numera får 8,40 euro mer i fickan. Från landskapsregeringens sida så säger man att det här är en stimulansåtgärd. Därför är det lite tråkigt, kan jag tycka, när man i samband med hörande får reda på att det här kanske inte riktigt delas fullt ut från näringslivets sida.

 Man säger såhär i sitt svar, ”i nuvarande form ser vi mer detta som ett fördelningspolitiskt förslag, där man tar ca 1,8 miljoner euro från Landskapets kassa och ger dessa till kommunerna. I grunden omfördelar vi alltså den offentliga budgeten snarare än att öka stimulansen i den åländska ekonomin.” Man fortsätter sedan ”hur säkrar vi på att avdraget påverkar omsättningen i de åländska företagen? Konsumtionen är global i dagsläget och därför finns det en stor sannolikhet att ökningen i disponibel inkomst används externt.” Det här är reflektioner som kommer från det åländska näringslivet och man kan ta det till sig. Jag tycker att det är viktigt att fundera kring om det här är det bästa sättet att stimulera näringslivets verksamhet lokalt här på Åland.

Centern har initierat via talmanskonferensen att vi ska få en näringspolitisk diskussion här i lagtinget och det kommer vi också att få så småningom. Talmannen har informerat om att det kommer att ske i slutet på mars och detta är något som vi ser fram emot.

Med det här förslaget får alla som har en disponibel inkomst upp till 55 000 euro 8,40 euro mer per månad. Kanske är en försumbar summa för många av oss som sitter här men kanske det för någon kan vara viktigt. Det som är det intressanta i förslaget och som också var med i grundförslaget är att man överhuvudtaget inte beaktar kapitalinkomst. Det betyder att man kan ha en förvärvsinkomst på 20 000 euro, lyfta fullt stöd, samtidigt som man har en kapitalinkomst på 3 miljoner, 2 miljoner, 250 000 utan att det beaktas. Jag tycker att det här är en politisk fråga som vi borde resonera lite kring.

Vi brukar i lagtinget prata om PAF-pengar, vanliga pengar och andra pengar, vi brukar säga från centerns sida ”är det pengar så kommer de in annars går de ut, man kan inte skilja på inkomsterna”. Det är lite samma sak här när vi diskuterar fördelningspolitik, varför lyfts inte kapitalinkomsterna in? Varför beaktar man inte dem när man lägger detta lagförslag? Det skulle vara intressant att höra landskapsregeringens reflektioner kring det.

Avslutningsvis har vi från centerns sida sagt att vi stöder det här förslaget. Vi har vissa betänkligheter kring det, vilka jag tycker att jag har redogjort för. Vi efterfrågar, liksom Ålands Framtid gör, en mera human politik också vad gäller de som är svagast i samhället. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack för de delade ambitionerna att rikta åtgärden mot dem som behöver den lite mera. Jag tänkte fråga mot bakgrund av att centern inte har valt att stöda motionsförslaget när man ändå vill ha ett sådant avdrag eller satsning. Vad är orsaken bakom det? Om man inte är nöjd med satsningen, vilken typ av satsning är det som centern vill ha? Jag förstår att utskottet har diskuterat frågan och vi kanske inte sitter på all klokskap i vårt parti, men hur kunde man utforma en åtgärd som skulle göra centern nöjda i det här sammanhanget?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är möjligt att den aktuella åtgärden, som är föreslagen, är lämplig. Det vi fick erfara i finans- och näringsutskottet var att det inte är lagtekniskt möjligt att göra exakt såsom föreslogs i anslutningsmotionen. Själva grundidén om att bättre försöka stöda, speciellt våra pensionärer som har varit med och byggt upp vårt samhälle, är något vi stöder.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det vore bra om lagtinget kan få en förklaring till varför det inte är lagtekniskt möjligt. Det är svårt att ta det till sig utan någon närmare precision. Om ltl Thörnroos kunde utveckla resonemanget skulle det vara välkommet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kan inte göra det här och nu från talarstolen, främst för att mina anteckningar ligger kvar på bordet. Jag kanske även behöver samla tankarna lite för att kunna formulera det. Ett annat sätt är att finans- och näringsutskottets ordförande presenterar de lagtekniska svårigheter som fanns i samband med förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos efterlyser alltså en human politik gentemot dem som är svagast i samhället och i det är vi fullständigt eniga med centern. Däremot ska man inte blanda ihop de två diskussionerna vilket jag tycker att man har gjort gång på gång i den här debatten, också före den var till utskottet.

Det här är inte en fråga om en fattigdomsåtgärd, det här är en fråga om en näringspolitik där man helt enkelt vill få mera pengar in i samhället. När det sen igen gäller politiska förslag för verkliga fattigdomsåtgärder så ser vi fram emot en sådan kommande debatt i vår där minister Valve har lovat att ta fram sådana åtgärder inför den kommande budgeten. Jag tycker att det vore rimligt att diskutera det som det här verkligen handlar om och jag är intresserad av att höra vad centern har för näringspolitik.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Till det sistnämnda så tror jag inte att jag ska börja diskutera centerns näringspolitik här och nu eftersom det inte fanns något i det aktuella ärendet kring det.

Det är helt rätt och riktigt att det inte finns något i det här lagförslaget som stöder de mest utsatta i vårt samhälle. Det här är ett medvetet och aktivt stöd till medel- och höginkomsttagare speciellt eftersom man aktivt valt, från landskapsregeringens sida, att exkludera kapitalinkomster. Det är något som jag personligen gärna skulle höra varför man valt att göra, det kan hända att det finns något lagtekniskt kring det också men det känner jag inte till. Det hade då annars varit en signal och något som kanske möjliggjort för flera att ta del av avgiftsstöd.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vtm Thörnroos har möjlighet till att ställa sådana frågor i utskottet och verkligen få svar. Det förvånar mig att man inte har gjort det jobbet i utskottet och att man förväntar sig att vi lagtingsledamöter ska besitta all kunskap. Det är i utskottet som grundarbetet görs och där har vtm Thörnroos möjlighet att fråga. Frågan är fri och hon har makten att göra det, samt få inskrivningar i betänkandet, så jag förstår inte riktigt den här populistiska diskussionen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

För tydlighetens skull riktade jag i första hand min fråga till landskapsregeringen, det är ju ändå landskapsregeringen som kommer med lagförslagen till lagtinget. Jag tycker även att det skulle vara intressant för allmänheten att få höra de politiska dragningarna som gjorde att man valde att inte ta med kapitalinkomsten. Vi är flera stycken som är intresserade av det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag vill börja med att konstatera att jag finner vtm Thörnroos analys av näringslivets kommentarer som lösryckta. Visst finns det både fördelar och nackdelar med det här systemet men min uppfattning är nog att näringslivet som helhet ställer sig positivt i den här typen av åtgärder och under många år saknat en aktiv näringspolitik. En tidsperiod som sträcker sig långt över den här mandatperioden. Det enda vi hittills har hört från centern är en socialpolitisk debatt, som sannerligen inte hör till det här ärendet, och ekonomiska förslag som utökar de offentliga utgifterna utan att stimulera näringslivet. Jag tycker därför att ltl Kemetters fråga, som ställdes kring centerns näringslivspolitik och ifall man tycker att det här är ett dåligt förslag, är väl ställd och kräver ett svar. Jag skulle gärna vilja höra en utvikning kring den frågan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Javisst, i en replikväxling får man alltid önska vad man vill ha svar på och vad man inte vill ha svar på. Men det är faktiskt så att vi arbetar under rubriken ”höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget”. Den näringspolitiska del som jag la in var bara en input med tanke på de hörande som vi hade haft och som inte var fullt lika entusiastiska kring det här. Visst såg man det som en delmöjlighet men ändå inte fullt så entusiastiska.

För övrigt så kommer vi i mars ha en näringspolitisk debatt och där kommer vi från centerns sida att presentera våra tankegångar.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Vi diskuterade just en näringspolitisk lagstiftning i det här sammanhanget. Centerns ordförande valde att lägga två tredjedelar, om inte mera, av sitt anförande kring andra frågor och nu vägrar man svara på frågan om hur man ser på sin egen näringslivspolitik. Det kan inte tolkas på annat sätt än att man saknar en sådan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är det som är fördelen i en demokrati, var och en tolkar utgående ifrån sig själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, talman! Vtm Thörnroos hävdar helt korrekt att socialpolitik inte nämns i det här förslaget. Det här är inte socialpolitik, det här är utpräglad näringspolitik som vtm Thörnroos också menar att inte existerar. Det här börjar bli en lite oroväckande centerlinje. Man brukar säga att grunden till all visdom är att erkänna sakers existens och jag börjar bli lite orolig för centerns tillstånd i den bemärkelsen – när inte heller kommunreformen verkar existera.

Utöver det sa vtm Thörnroos att inget har gjorts på socialpolitikens område. Jag vill ge ett axplock. I regeringsprogrammet talar vi om att skydda de mest utsatta, det har förverkligats genom att vi två gånger har reformerat ÅHS-avgifterna - en totalreform där vi fann belägg för att differentiera högkostnadsskyddet, vi införde avgiftsfrihet för barn och unga inom primärvården och i vår andra översyn förde vi in vårddygnsavgifter och basavgifter för tandvård i högkostnadsskyddet (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack! Jag ska be om ett litet förtydligande som sammanfattning av anförandet. Stämmer det att centern är för förslaget och kommer att rösta för det samtidigt som centerns ordförande nyss ägnade sig sju minuter åt att förklara varför förslaget är väldigt dåligt?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vi har från centerns sida aktivt försökt se på hela Åland och alla dess komponenter. Näringspolitik är en sak och socialpolitik en annan, men det finns bara en kassa som man kan ta medlen ur.

Vi har sagt att vi stöder det här förslaget och det har vi också gjort i utskottet. Vi är tveksamma till om det här är det förnuftigaste vägen att gå men vi har valt att stöda det här förslaget. Samtidigt så efterfrågar vi och saknar socialpolitiska åtgärder som skulle möjliggöra främst för pensionärerna, som varit med och byggt upp vårt samhälle, att de skulle få lite mera i plånboken. Åtgärder av det slaget har vi inte sett så mycket av under den senaste perioden.

Minister Mats Perämaa, replik

Centerns ordförande, vtm Thörnroos, sade just att socialpolitik är en sak och näringspolitik är en annan. Det här är ett tillväxtförslag, ett näringspolitiskt sådant, och socialpolitiken kommer skilt. Detta har flera uttalat sig om att har genomförts och ska genomföras. Varför kan vi inte någon gång ägna oss åt tillväxtpolitik och näringspolitik? Centern väljer igen att betona socialpolitik också i det här sammanhanget.

Vi får hoppas att vi kan känna igen lite utav det tidigare centern under den kommande näringslivsdebatten senare i mars, jag välkomnar att vi åtminstone vid det tillfället ska kunna fokusera på näringspolitik.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag kan garantera att vi i samband med den näringspolitiska debatten kommer att hålla flera sådana anföranden. Det som föranledde mig till att lyfta upp den här diskussionen är att det också finns en anslutningsmotion som har processats samtidigt i utskottet. Där har man tagit en mer socialpolitisk syn på det hela och därmed knöts det socialpolitiska och näringspolitiska ganska nära varandra.

Vad det gäller näringspolitiken så applåderas inte det här fullt ut från Ålands näringsliv, det går inte att komma ifrån när man läser remissutlåtandena. Har man läst tidningen de senaste dagarna så kan man också notera att det finns ett stort behov från näringslivets sida att få hjälp, speciellt från landskapsregeringen men också från lagtinget. Vi ska göra vad vi kan för att få en bättre och starkare tillväxt på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och vtm Thörnroos. Jag satt med i hela behandlingen av det här ärendet i utskottet, jag var även med och skrev betänkandet. Jag vet från vilket dokument vtm Thörnroos läste innantill i sitt anförande men jag vet också vad vi i direktsändning, under hörandet av Ålands näringslivs representanter, fick höra. Det var tveksamt något negativt kring det här, det var enbart positivt. De ville gärna ha en större laddning, gärna flera liknande åtgärder, och de sade också att det är ett problem att blanda in socialpolitik i näringslivspolitik.

Detta tar jag upp i mitt anförande idag och jag vet att remissdebatten i det här ärendet också gick ut på att man skulle försöka åtskilja socialpolitik från tillväxtpolitik, men ändå är vi i samma dike och gräver igen. Jag tycker att det är märkligt att vtm Thörnroos inte, på ett mer tydligt sätt, ger exempel på vad vice talmannen och hennes parti önskar göra om detta inte är gott nog.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vet inte om vi gräver i samma dike, jag visste inte ens att vi grävde några diken för tillfället. Vi har en anslutningsmotion som är kopplad till lagförslaget som tar upp en socialpolitisk del, vi diskuterade kring den delen i finans- och näringsutskottet och konstaterade att det var ett gott initiativ men att det svårligen lät sig göras på det sätt som motionären föreslog utan att det krävdes andra utredningar, det krävdes också ett djupare lagstiftningsarbete. Till den delen är vi helt överens.

När det sedan gäller diskussionerna i finans- och näringsutskottet så är det på det viset att jag, som medlem i finans- och näringsutskottet, relatera exakt till det som sägs i de efterlämnade dokumenten. Det är klart att man från näringslivet tycker att det här är en bra idé men det finns också dubier kring det, det går inte att komma ifrån.

Ltl John Holmberg, replik

Jag skulle aldrig vilja representera ett parti som går in och styr vad gemene ålänning lägger sina privata pengar på. För mig är det helt fritt fram att använda dem i USA, Europa, Asien eller på Åland. Jag skulle aldrig gå med på att styra upp den privata ålänningens ekonomi och var denne ska lägga sina pengar. Om ålänningen får mer pengar i plånboken så är det självklart att det finns möjligheter till att använda dem till resor, näthandel, till att köpa lokalproducerad mat eller till att klippa sig flera gånger per månad.

Det är synd att socialpolitiken dras upp i det här när det handlar om tillväxt. Vi vet att vårt näringsliv skriker efter tillväxtåtgärder, det står i tidningen varje dag, vi vet att våra företag ligger efter i trenderna när det gäller utveckling och ändå sak vi stå i det här diket och inte komma vidare. Vi måste gräva oss upp och se vad som är bra för hela Åland. Socialpolitik på ena sidan och tillväxtpolitik på den andra, vi ska inte blanda ihop dem. (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Ltl Holmberg och jag har en samsyn kring det att politikerna självklart inte ska lägga sig i var pengarna ska användas, det är naturligtvis upp till var och en.

Det finns dock undersökningar som visar att personer med lägre inkomst har en avsevärt större tendens att spendera pengarna i närsamhället, här och nu, än personer som har en medel- eller högre inkomst. Det är därför vi för ett resonemang kring socialpolitiken, kanske det skulle vara förnuftigare att öka på den summan för de som har en lägre disponibel inkomst än att ge det till oss som sitter i Ålands lagting. Frågan som jag ställde till landskapsregeringen har jag ännu inte fått något svar på, varför valde man att exkludera kapitalinkomsterna när man la det här lagförslaget?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack för ordet! Jag skulle vilja börja med att sätta saker och ting i perspektiv. Vi har redan ett befintligt avdrag som tillkom inför den förra budgetbehandlingen och som nu föreslås kompletteras med ytterligare ett avdrag. Det förra avdraget, om jag minns rätt, låg på en kostnad om 1,3 miljoner och det här avdraget ligger på 1,8 miljoner - totalt 3,1 miljoner. Okej, det står tydligen otydligt formulerat i pappren, total 1,8 miljoner menar man nu att kostnaden för det sammanlagda avdragen ska uppgå till. Det innebär att alla som tjänar upp till 55 000 euro får 8 euro mera i månaden, eller ungefär 100 euro mer i året.

Det ska vi väga mot förslaget som vi lagt från Ålands Framtids sida, som enligt utskottet innebär en kostnad om 2,4 miljoner och också innebär att ingen pensionär med förvärvsinkomster upp till 15 000 euro betalar förvärvsinkomstskatt. Man talar om prioriteringar! Sedan kan man säga att det handlar om tillväxtpolitik eller man kan säga att det handlar om socialpolitik men att det ska tas i ett annat sammanhang. Men det här är de faktiska förslag som vi diskuterar i dagsläget. Att om man sammanlagt inte har förvärvsinkomster över 15 000 euro så betalar man ingen förvärvsinkomstskatt.

Kom då inte och säg att det här inte skulle vara en åtgärd som kommer vara till nytta för dem som behöver det mest, det är ett direkt felaktigt påstående. Det kommer inte alla till nytta, inte de som har lägst inkomst och lever enbart på bidrag, men inte heller dem som har inkomster som överstiger det får någon större nytta av det. Vad som är helt klart är att de som har pensionsinkomster och lever på pensionsinkomster och betalar skatt på dem idag skulle få en betydlig skattelättnad. Jag tycker verkligen att man måste ha det klart för sig i den här debatten när man säger att man prioriterar tillväxtpolitik och näringspolitik.

Det är självklart så att syftet med det här förslaget i första hand är att stimulera konsumtionen, vilket man sagt från regeringen sida. I debatten har man utvecklat det till att det också kan handla om att på lång sikt stimulera det privata sparandet som eventuellt kan ha positiva effekter på tillväxten. Konsumtionen och köpkraften är dock det som har varit det primära målet med de här förslagen.

Nog är det väl ändå så, vilket också näringslivet uppenbarligen ha påpekat till finans- och näringsutskottet, att det är större sannolikhet att de med lägre inkomst också kommer att konsumera det extra tillskottet än de som har inkomster upp emot 55 000 euro - för dem kan det förmodligen gå till ett ökat privat sparande som ett alternativ till konsumtionen.

Om vi vill stimulera köpkraften och konsumtionen så är det förmodligen bättre att rikta in sig på de låga inkomsterna. Vill man stimulera det privata sparandet kanske det är annat som gäller. Här har regeringen inte varit tydlig med vad man faktiskt eftersträvar utan man pratar om tillväxt i bred bemärkelse. Mot den bakgrunden tycker vi att vårt förslag är betydligt mer prioriterat i det här sammanhanget och når förmodligen syftet, i varje fall att öka köpkraften och konsumtionen, i betydligt större omfattning. Därför aviserar vi också nu att vi kommer att driva förslaget till omröstning.

Jag tycker även att man ska fundera, när man pratar om tillväxtpolitik och näringspolitik, om det verkligen är det här avdraget som näringslivet efterfrågar i tillväxtpolitiken. När man läser tidningarna och tar del av de diskussioner som har pågått under senare tid, även i samband med interna träffar och samtal med näringslivsrepresentanter, så är det inte det entydiga budskapet att ett skatteavdrag på 100 euro skulle vara det som är näringslivets räddning i de utmaningar man står inför. Tvärtom är det infrastrukturen som man tycker att är misskött på Åland i dagsläget och det är där vi borde satsa pengar för att få en konkurrenskraftig infrastruktur. Samtidigt är det här vad landskapsregeringen lägger fram som sitt paradförslag för att stärka tillväxten på Åland.

Jag ställer mig frågan, är det faktiskt det här som är det mest prioriterade området om vi vill vända den negativa BNP-utvecklingen som vi har haft och ser ut att få de kommande åren? Är det verkligen det här som ska vara högst på den politiska prioriteringslistan? Jag ställer mig väldigt skeptisk till det.

Samtidigt ser vi att landskapsregeringen använder våra infrastrukturbolag som någon slags reträttpost för avpolletterade politiker, som att man nu har satt en socialdemokrat i Kraftnät Ålands styrelse till exempel. Stick i stäv med policydokumenten och ägarstyrningsdirektiven som man tagit fram för några år sedan, man väljer istället att göra såhär samtidigt som att man skulle behöva kompetens i dessa styrelser mer än någonsin för att komma till bukt med de problem vi har med kostnadsläget i infrastrukturen. Det tycker jag att är en besynnerlig prioritering i det här sammanhanget, varför gör man på detta sätt?

Jag hoppas att vi kan återkomma till det i den näringslivspolitiska debatten som vi ska ha den 25 mars. Är det verkligen ett avdrag på 100 euro som vi ska prioritera i dessa tider till en kostnad om 1,8 miljoner euro? Eller kunde pengarna göra en större nytta genom att vi satsar på att skapa en mer konkurrenskraftig kostnadsbild för industrin och näringslivet i övrigt? Jag lutar mycket åt att det är det senare vi ska prioritera.

Samtidigt har vi ställt oss bakom förslaget och vi håller linjen i alla lägen och vi stöder regeringens förslag. Liksom vi tidigare har sagt, handlar det om ekonomi i de här sammanhangen och kan vi prioritera mellan att rikta in avdraget på dem som behöver det mera och där vi kan stimulera konsumtionen i högre utsträckning så väljer vi det framom det upplägg som regeringen har lagt. Vi stöder förslaget som det ligger för vi håller linjen och vi har en rak och ärlig politik. Tack, fru talman!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vill inte jämföra förslaget som motionen innebär med förslaget från landskapsregeringen eftersom syftet, som jag har förstått det, är mycket mer för att åtgärda ekonomisk utsatthet än motionen - och som jag har nämnt så är det inte det som förslaget från landskapsregeringen går ut på.

Om man vill påverka konsumtionen så är det så att vi skriver i betänkandet, när det gäller anslutningsmotionen, att det är så att den ekonomiska nettopåverkan av ett ökat avdrag antagligen är relativt låg eftersom ökade nettoinkomster kan medföra att olika bidrag minskar. Att konsumtionen skulle öka om man gör det som ltl Jonsson förespråkar är inte helt säkert eftersom vi inte vet hur bidragen minskar, dvs. nettoeffekten kan bli relativt låg. Vi vet inte detta och det är därför vi inte kan säga det med den säkerhet som ltl Jonsson gör.

Ltl Axel Jonsson, replik

Samtidigt ska vi komma ihåg att vårt avdrag träder in på en nivå på lite över 10 000 euro totala inkomster. Om man ligger på den nivån börjar man nå den gräns där man inte är berättigad till utkomststöd och en hel del andra sociala bidrag. Det är en korrekt invändning som ltl Carlsson gör i sammanhanget.

Jag är ändå övertygad om att merparten av de här pengarna faktiskt skulle gå till dem som behöver konsumera och behöver sätta pengarna i bruk - jämfört om man har en inkomst på 55 000 euro. Min samlade bild är ändå att det här avdraget skulle göra mer nytta för de som faktiskt har låga inkomster i det här sammanhanget även om det är korrekt att vi inte kan veta den fullständiga bilden.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Med all respekt för vad ltl Jonssons uppfattning är så har finans- och näringsutskottet erfarit att den här ekonomiska nettopåverkan skulle vara relativt låg med det förslag som anslutningsmotionen innebär, dvs. att bidrag kan minska.

Vi har skrivit i vårt betänkande från finans- och näringsutskottet att vi ser att motionen har ett gott syfte och att vi vill att man tittar vidare på den här frågan när det gäller den ekonomiska utsattheten. Till den delen är det kanske inte fel att göra vad motionen föreslår, men då måste man utreda vilka bidrag som påverkar på vilket sätt och ta det i en kontext där man tittar på hela den disponibla inkomsten och ser över hela den ekonomiska utsattheten. Då kan man komma med ett helt paket med åtgärder där detta kan vara ett förslag som man genomför. Jag tycker att ltl Jonsson ska se utskottets betänkande som positiv till motionen men det är dock så att vi inte kan genomföra det på det här sättet (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att det försiktigt positiva stöd till motionen som man kan utläsa mellan raderna såklart är välkommet. Samtidigt blir kritiken tafatt när man avfärdar det med att säga att man behöver en helhetslösning utan att ge några indikationer eller tankar om hur man kan utforma ett eventuellt förslag så att det skulle bli mera effektivt än det förslag vi lagt. Det innebär att Ålands lagting och Ålands folk står utan konkreta åtgärder och utan någon insikt i vilken typ av åtgärder som kan komma och vänta, förutom denna saliggörande helhetslösningen som finans- och näringsutskottet efterfrågar.

Om vi pratar konkret politik så tycker jag att det förslag som vi lagt åtminstone bidrar, i konkret mening, i rätt riktning jämfört med att vi ska invänta en helhetslösning. Det är väl bättre att vi gör någonting och går vidare med ett förslag. Ser vi att det inte får de effekter som vi förväntar oss så kan man omformulera förslaget och förändra det istället för att man ska vänta på en helhetslösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson har nu suttit två mandatperioder i det här parlamentet och som ordförande för Ålands Framtid har han alltid fört en väldigt stram ekonomisk politik. Nu lägger han ett förslag som är 600 000 euro över det som landskapsregeringen föreslår. Var finns nu den ekonomiska politiken? Var ska vi hitta dessa medel?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi menar att det här är ett prioriterat område. Vi vill göra något konkret för de utsatta ålänningarna som lever på låga pensioner. Socialdemokraterna vill hellre ge 100 euro i plånboken åt de som tjänar 55 000 euro i året. Det kanske är en politisk prioritering i det här sammanhanget som får stå för var och en.

Vi menar att det här förslaget är befogat och att vi prioriterar medlen. Vi har redan ett underskott i vår budget idag och det är klart att vårt förslag, som vi är öppna och ärliga med, ökar på underskottet men vi är beredda att ta den kostnaden för att få till praktiska åtgärder för de som faktiskt har det allra sämst ställt i vårt samhälle. Det kanske skiljer oss från socialdemokraterna, det vet jag inte – det kanske ltl Kemetter kan utveckla.

Ltl Sara Kemetter, replik

 Tack, fru talman! Ltl Jonsson säger att han för en rak och ärlig politik. Om man ser tillbaka på vad Ålands Framtid har lagt fram för förslag och vad de har stöttat så hänger det inte överhuvudtaget ihop med det som ledamoten nu säger.

Det enda parti som verkligen brinner för solidaritet och som arbetar hårt för de svaga i samhället är socialdemokraterna. Det är bara att gå tillbaka och titta på omröstningar, vilken politik vi har fört och se hur vi röstar i de kommunala frågorna där de verkligen tas beslut nära människorna. Att slå dunster i ögonen på väljarna på det här sättet tycker jag är mycket märkligt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har gång på gång under två mandatperioder lagt konkreta förslag från Ålands Framtids sida om att hjälpa ensamförsörjarna genom att höja barnbidraget för dem. Socialdemokraterna efterfrågade en helhetslösning och sa att de var det enda partiet som tar verkligt socialt ansvar.

Nu lägger vi ett förslag som kommer att göra pensionärer under inkomst under 15 000 euro skattebefriade vad gäller förvärvsinkomst, ett förslag som kommer ge direkt effekt i deras plånbok. Då ska man fortfarande rösta ner förslaget och säga att vi ska ha en helhetslösning för att socialdemokraterna är det enda partiet som tar socialt ansvar.

Om det verkligen är så som ltl Kemetter framställer, att socialdemokraterna i omröstningar och i konkreta förslag gör något för att hjälpa dem som är allra mest ekonomiskt utsatta, så borde det också ge resultat nu när vi ska gå till omröstning inom kort om detta konkreta förslag. Nog är det väl märkligt att man aldrig förverkligar den politik som man säger sig stå för när det finns konkreta förslag i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Jonsson! Jag tycker att Ålands Framtids åtgärdsmotion är intressant och bör läggas in i socialpolitiken men den hör inte hemma i denna debatt. Nu pratar vi om tillväxt och som jag avläser lagförslaget så ser jag det lite som det svenska jobbskatteavdraget. Det ska löna sig att arbeta och det ska vara något som är positivt för arbetsmarknaden och som i sin tur skapar grunden till en välfärd.

Jag tycker att det är på ett lite tjurigt sätt som ltl Jonsson för fram sin politik just nu, den är inte riktigt rak. Vi diskuterade för ett antal veckor sedan om ett jordbruksstöd, då var det inte ett pip om att blanda in socialpolitik – att man skulle avväga ett jordbruksstöd i förhållande till socialpolitik. Nu när det gäller tillväxt för övriga åländska företag så är det helt plötsligt socialpolitik som ska komma in i bilden. Det tycker jag är lite märkligt.

Ltl Jonsson tog även upp i sitt anförande (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vet inte hur jag ska svara på det där, det var inte riktigt en fråga – det var ett påstående som hade något med jordbrukspolitik att göra. Jag fick inte riktigt klart för mig på vilket sätt det kopplar till det här ärendet och den här frågan.

Tvärtom efterlyste vi i mitt anförande att vi skulle återkomma i den näringslivspolitiska debatten till att förbättra de infrastrukturella förutsättningarna för vår industri. Förmodligen är det en sektor som kommer att behöva ytterligare bidrag som kommer hela det åländska näringslivet till gagn om vi lyckas omvandla det i lägre elkostnader och annat. Jag tror att vi är rätt överens om att det behövs både bidrag och skattelättnader för att bedriva en effektiv näringspolitik. Problemet med att rösta emot Ålands Framtids förslag är att vi skickar de ekonomiskt utsatta till bidrag istället för att man ska kunna klara sig på sina egna inkomster. Det tycker jag är en märklig politik, om det är så att man är emot bidrag vilket ltl Holmberg tycks vara i sammanhanget.

Ltl John Holmberg, replik

Nej, ltl Jonsson. I rätt former och i rätt lägen så är jag inte emot bidrag. Däremot har socialpolitik ingenting med det här ärendet att göra. Jag tog in jordbruksstödet för att det är lite samma sak.

Vi har jordbruksföretag som går på knäna men vi har också övriga företag som går på knäna – vi behöver göra olika åtgärder. Det här är en åtgärd. För någon månad sen gjordes en annan åtgärd som riktade sig mot jordbruksföretag.

Ltl Jonsson tog upp i sitt anförande att landskapsregeringen inte gör något vad gäller konkurrenskraften. T.ex. driftkostnader i form av el, vatten och avlopp, tittar vi då på kommunreformen som mångt och mycket skulle underlätta de fasta kostnader som företag har idag men även där är ltl Jonsson tvärt emot. Jag förstår inte riktigt linjen. Vad vill ltl Jonsson, rent konkret, faktiskt göra annat än att i talarstolen vara emot och tycka tvärtom när man talar om tillväxt?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ett märkligt resonemang överhuvudtaget, att vi ska jämföra det här med jordbruksstödet på något sätt och betrakta det här som ett stöd till övriga näringslivet. Är det så vi ska förstå det?

Samtidigt som ltl Holmberg nyss, i ett replikskifte, sade att han inte bryr sig om hur man konsumerar de pengar det handlar om - om man åker till Thailand eller klipper sig på salong. Vi bryr oss alltså inte om här pengarna går till det åländska näringslivet men samtidigt ska vi betrakta det som ett bidrag till det åländska näringslivet. Var finns logiken i ett sådant resonemang? Den jämförelsen tycker jag att haltar betydligt.

För att repetera vad jag sade i mitt första replikskifte, jag tror att vi är relativt överens om att det behövs både bidrag och skatteavdrag om vi ska kunna bedriva en effektiv näringspolitik. Jag hoppas att vi kunde fokusera på det framöver och utforma och utveckla de här avdragen så att de faktiskt uppnår de syften vi är ute efter. Det borde vara vårt gemensamma fokus i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blir en ganska ideologisk diskussion det här men det tycker jag att är bra. För det första vill jag inledningsvis säga att vi just fick en bild ur anförandet att pensionärer inte skulle gynnas av det här avdraget, men det stämmer inte. De allra flesta pensionärer, åtminstone de som ligger i de inkomstkassar som det här berör kommer att få ta del av det här avdraget dem också. Detta vill jag klargöra från början.

Landskapsregeringens förslag, som sänker skatterna på det här sättet ska också kombineras med det faktum att vi nu, när vi nu tar ett helhetsgrepp över hela politiken här på Åland så sänker kommunerna skatterna för 2019 samtidigt. Vi ser att vi vandrar en väg som går åt rätt håll som jag ideologiskt ser det hela. Jag har en fråga till Ålands Framtid, anser partiet att det ska löna sig att arbeta?

Ltl Axel Jonsson, replik

I generella termer så anser vi givetvis att det ska löna sig att arbeta. Men är det verkligen det budskapet vi ska skicka till de pensionärer som har inkomster under 15 000 euro att ”skyll er själva, ni ska ut och arbeta för det lönar sig att arbeta! Då kan ni öka på era inkomster, men någon hjälp från samhällets sida ska ni inte få i det här sammanhanget.” Det är det som blir konsekvensen av att tillämpa ett sådant resonemang på det förslag som vi från Ålands Framtid har lagt.

Vi vill sända signalen till dem som har slitit och arbetat hela sitt liv att de minsann är värda en dräglig tillvaro även om man lever på låga inkomster. Det vill vi se till att förverkliga genom att lindra beskattningen för dessa låginkomsttagarna. Det vore beklagligt att sända budskapet ”det ska löna sig att arbeta” till dessa människor, den sortens politik vill vi inte ställa oss bakom.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Självklart inte. Den signal som landskapsregeringen sänder är att det ska löna sig att arbeta men vi jämställer pensionsavgifter med arbetsinkomster eftersom pensionärer har jobbat sig till sin pension. Däremot, vad gäller socialpolitiken så har det konstaterats att man via skatteåtgärder inte når dem med de lägsta inkomsterna. Vi måste komma med andra åtgärder där, vilket vi gör och avser att göra framöver. Man bör skilja tillväxtpolitik och arbetspolitik med socialpolitiken.

Jag har ännu en fråga som jag vill ställa Ålands Framtid, anser ni att det är bättre för en positiv BNP-utveckling att man har ett lägre skattetryck eller ett högre skattetryck?

Ltl Axel Jonsson, replik

Självfallet är det så att ett lägre skattetryck överlag gör det lättare och skapar större incitament för satsningar, investeringar, etableringar, anställningar osv. Det tror jag att vi är ganska överens om i det här sammanhanget.

Om vi ser på de förslag som vi har på bordet idag så har vi ett förslag som lindrar skattetrycket ytterligare. Egentligen har det ingen nettoeffekt eftersom vi finansierar det med skattemedel, alltså det ytterligare förslag till skattesänkning som vi lägger. Samtidigt finansierar vi också finansministerns förslag med ett underskott i budgeten totalt sätt. Skattetrycket påverkas inte allt som allt av de förslag som vi har på bordet i dagsläget, om vi ska vara riktigt ärliga med oss själva. Någonstans måste vi finansiera (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman och bästa lagting! I remissdebatten i det här ärendet så sade jag ”vissa saker debatterar man en gång och andra saker debatterar man många gånger. Avdraget för arbets- och pensionsinkomster är ett ärende som jag har debatterat flera gånger och som jag kommer att debattera ännu efter denna gång”, nu görs det en gång till.

I ert förslag så vill ni höja gränsen för avdraget från en beskattningsbar inkomst om 35 000 euro till 55 000 euro. I praktiken kommer det här att innebära att även personer som har en inkomst mellan 44 000 och 64 500 kommer att få den här hundralappen till, det berör alltså de flesta här i lagtinget.

Fru talman! I samband med den här remissdebatten så kunde vi också läsa ÅSUB rapporten om den s.k. relativa fattigdomen på Åland där 17 % av hushållen ligger under den relativa fattigdomsgränsen, dvs. har en inkomst på under cirka 14 000 euro. Regeringens guldkorn, eller den s.k. hundralappen, gavs tidigare åt personer som tjänade upp till 44 000 euro men nu upp till 64 000 euro. De 6 000 som ligger under den relativa fattigdomsgränsen får ingen hundralapp, de får inget guldkorn.

I årets budgetförslag så skrev regeringen, det arbets- och pensionsinkomstavdrag som infördes 2018 och höjs 2019, avdraget lindrar beskattningen av låg- och medelinkomsttagare. Som jag sade ifjol så ligger gränsen för den relativa fattigdomen kring 14 000 euro, dvs. de som ligger under kommer inte att ha någon nytta av avdraget. De kommer, kanske inte helt överraskande, inte heller ha någon nytta av höjningen.

När avdraget infördes så sades det att alla som tjänar under 35 000 skulle få en hundralapp till, det kan lätt missuppfattas. Ni kallade det guldkorn och jag tillade ”åt den som har guld”. Om den här höjningen går igenom i lagtinget så kommer det alltså finnas 1 000 personer på Åland som inte får avdraget för att de har för stora inkomster. Det kommer dock vara 6 500 personer som blir utan avdrag för att de har för låga inkomster. De verkliga låginkomsttagarna har alltså ingen som helst nytta av avdraget och inte heller av höjningen - de är de 6 500 personer som ÅSUB visar att ligger under den relativa fattigdomsgränsen.

Mot bakgrund av effekterna av det här lagförslaget så kommer jag att föreslå att lagförslaget ska förkastas.

Fru talman! Det brukar ibland, men med rätta, påpekas att jag är ensam om mina åsikter i lagtinget - men jag är inte ensam om mina åsikter i samhället. Jag framförde i en finansmotion ett förslag om det här s.k. stipendiet, dvs. en summa som fås utan ansökan, ska vara skattefri och inte påverka sociala transfereringar. Jag valde senare att under Åland Gallup ställa frågan om ålänningarna föredrog de s.k. stipendiet eller er hundralapp. Till min glädje så föredrog de stipendiet. Då måste jag påpeka att den undersökningen hade en inneboende bias, de visste att det var Åländsk Demokrati som ställde frågan och ändå så föredrog de vårt alternativ. Utan den kännedomen så gissar jag att fler skulle ha röstat för förslaget.

Med respekt för tiden och för att talmanskonferensen inte ska införa skarpa tidsgränser så tar jag en paus och fortsätter med mitt anförande lite senare. Tack för ordet, fru talman!

Ltl Bert Häggblom

Jag ska uppehålla mig vid anslutningsmotionen. Finansutskottet har sagt att man är positivt inställd till anslutningsmotionen. Frågan är om lagtinget i stort är positivt inställd till det eller inte.

Som det framkommer i motionen så lever varannan ensamstående kvinna på Åland över 85 år under fattigdomsgränsen. Det framkommer även i den färska utredningen från ÅSUB, ekonomisk utsatthet och social trygghet 2018. Som motionärerna skriver så är det en ovärdig situation för ett nordiskt välfärdssamhälle som Åland. Även som situationen är värst bland de allra äldsta så är problematiken påtaglig för all över 65 år. Fler än var femte person i pensionsåldern lever under fattigdomsgränsen, de har en total årsinkomst som understiger 15 257 euro. Så ser situationen ut i vårt samhälle idag.

Här står partier ur regeringsblocket och säger att de är de enda som bedriver den här politiken, men varför görs ingenting? Det finns ett förslag från Ålands Framtid som man säger att man är positiv till i utskottet. För att testa lagtinget, om man är så positiv till dessa målsättningarna fast man säger att det finns hinder i lagstiftningen, så vill jag testa lagtingets vilja i det här. Därför kommer jag att göra ett klämförslag till lagförslaget. Klämförslaget är att landskapsregeringen beaktar de målsättningar som framförs i ltl Jonssons m.fl. anslutningsmotion 1/2018–2019.  I kommande ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland. Det är en uppmaning till landskapsregeringen att beakta det här i kommande framställning. Jag hoppas att lagtinget ska kunna omfatta det. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman och ltl Häggblom! Nu är det så att man ska se efter målsättningarna för kommunalskattelagen. Man har sagt från finans- och näringsutskottet att man vill ha en helhetssyn. Det vi också behöver titta på, som jag nämnde i ett anförande, är utgifterna dvs. kostnaderna för det här. Man behöver se på det och inte bara att man ska lätta på skatterna eller likande – man måste se på utgifterna. Jag har full förståelse för motionen och jag har mycket sympatier som jag nämnde i remissdebatten. Men vi måste se på helheten och vi måste börja se på kostnaderna också. Vi kan inte bara ta det som ser bra ut i media. Det har pratats om att det ska komma ett så kallat paket för dem med svag ekonomi i en tilläggsbudget. Vi bör vänta på den och se vad som kommer (… taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Om jag får understöd för klämmen och den går till omröstning så får ltl Winé möjlighet att rösta ja eller nej. Jag tvingar er inte att rösta. Ni har säkert en stark till landskapsregeringen men jag hoppas att ltl Winé skulle vara positiv. Ni pratar om utgifter, vilka utgifter pratar ni om? Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag vet att jag röstar precis hur jag vill. När jag pratar om utgifter så pratar jag mycket om vad vi har för kommunala kostnader inom äldreomsorgen. Jag har lyft upp en hel del som vi diskuterat här, t.ex. när vi pratade om effektiviserade serviceboenden och avgifterna gentemot institutionskostnader. Vad kan vi göra där? Hur kan vi se på våra kommunala kostnader till t.ex. ensamförsörjare och liknande. Det finns en hel del.

Vi har pratat en hel del, från vårt parti, om träningsavgifter – t.ex. avgifter inom kommunala idrottsföreningar som kan bli dubbelavgifter. Det finns en hel del som vi tycker man borde se över och som har kommit upp i seminarier som varit tidigare. Det var ett seminarium som landskapet ordnade, som tyvärr kallades ”fattigdomsutredning”, där man såg vilka åtgärder och förändringar man kan göra (… taltiden slut)

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! De utgifter som ltl Winé framför betyder att man är beroende av kommunal service. Många av de som är över 65 år utnyttjar ingen kommunal service överhuvudtaget men ligger ändå under fattigdomsgränsen. Frågan är hur vi ska komma runt det, hur får vi bort den? Det göra man inte med de utgifter som ltl Winé nämnde. Där måste man titta på helheten och på de målsättningar som framgår i motionen. Ltl Winé har möjlighet att stöda klämmen och emotser att han gör det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! I mitt förra anförande föreslog jag att det här lagförslaget skulle förkastas. I debatterna krävs det ofta, om man är emot ett dåligt förslag, att man har ett alternativ. Ibland är det kanske elak debatteknik, med tanke på resursbrist så har man kanske inte möjligheten, speciellt inte från ett litet parti, att skaffa ett alternativ. Ett alternativ kan faktiskt vara att något förblir som det är.

I det här ärendet har Ålands Framtid lagt fram ett intressant alternativ till lagförslaget, nämligen att pensionärerna skulle få en lägre skatt – eller skatteåterbäring. Jag tycker att det är ett mycket intressant förslag men inte heller det skulle kunna ge något åt personer som ligger under den gräns när man betalar kommunalskatt, vilket är grundproblemet.

Fru talman! Jag ska nämna några siffror för jämförelsens skull. Det här avdraget som regeringen föreslår kommer att kosta ungefär en 2,5 miljoner euro per år. Förslaget från Ålands Framtid skulle kosta ungefär lika mycket. På ett kvällsseminarium, där ÅSUB presenterade just den studie som nämndes, så kunde vi höra att det årligen skulle kosta ungefär sju miljoner att höja inkomsterna så att ingen skulle ligga under den relativa fattigdomsgränsen. Det är ungefär dem pengarna vi talar om. Kanske jag igen ska påminna er om att regeringen vill skänka 17 miljoner till vindkraftsindustri på förslag av Ålands egen ”Klimat-Greta”. Förslaget är på remiss, som vi har sett och ni har väl alla bekantat er med det. Det är alltså prioriteringar det är frågan om. Ingenting är omöjligt men allt kanske inte kan göras på en gång.

Fru talman! Det finns ett alternativ som regeringen kunde använda sig av, istället för denna hundralapp, som skulle ge exakt samma tillväxt för det åländska samhället. Det alternativet heter negativ inkomstskatt. Det fungerar så att en person under en viss brytpunkt erhåller exempelvis hälften av mellanskillnaden i s.k. negativ inkomstskatt – dvs. rena pengar. Alla har nytta av det, oberoende hur låga inkomster man har. Låt mig ta ett exempel. Brytpunkten kan vara t.ex. då man börjar betala skatt, som ligger ungefär i trakten av den relativa fattigdomsgränsen. Om inkomsten är 100 euro lägre så erhålls 50 euro i s.k. skatteåterbäring - eller man kan i alla fall jämföra det med det även om man inte har erlagt någon skatt. Har man noll i inkomster så erhåller man halva beloppet av brytpunkten i skatteåterbäring, dvs. ungefär 600 euro i det här fallet.

Systemet med negativ inkomstskatt har vissa likheter med basinkomst som man talar mera om, men hela systemet med negativ inkomstskatt innehåller också en morot – det lönar sig hela tiden att få högre inkomster. Systemet med basinkomsten har testats i Finland, som vi vet, och frågan är också aktuell inför riksdagsvalet. Igår kväll arrangerades ett seminarium här på Åland, en våning ner. Intresset var inte stort men jag noterade att majoriteten av de åländska kandidaterna var på plats även om ingen från listan För Åland var närvarande, vilket de förövrigt inte är för tillfället heller.

Fru talman! Om jag återgår till alternativet till regeringens förslag, dvs. negativ inkomstskatt, så skulle det kosta hälften av 7 miljoner – dvs. ungefär 3,5 miljon per år. Halva inkomstgapet för de som ligger under den relativa fattigdomen skulle elimineras och tillväxten skulle stimuleras med exakt samma summa, det blir exakt samma tillväxt som om man ger hundralappen – det är bara en fråga om vart man stöder pengarna. Varför ska man ha två projekt för samma sak?

Fru talman! Jag kommer att föreslå att detta lagförslag ska förkastas och föreslår samtidigt att regeringen istället utreder möjligheten att införa negativ inkomstskatt på Åland, alternativt kan jag också lämna in en åtgärdsmotion senare.

”Vi ska undersöka helheten”, som ni säger i betänkandet. Det intressanta i det här fallet är att vi faktiskt inte behöver invänta reformer i Finland då det här faktiskt kunde reformeras med hjälp av förändringar i kommunalbeskattningen som ligger i vår behörighet. Systemet är absolut inte enkelt och det finns många olika alternativ i det här, men det är ett alternativ till hundralappen som enbart gynnar de som ligger över den relativa fattigdomsgränsen och det är också ett alternativ till det stipendium som var populärare bland allmänheten än eran hundralapp. Vad ålänningarna tycker om negativ inkomstskatt eller basinkomst vet vi inte för det har ingen fråga dem ännu i alla fall. Tack för ordet, fru talman!

Talmannen

Diskussionen är lite utvidgad redan men vi bör försöka att inte utvidga den ytterligare med att handla om basinkomster.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tackar talman för repliken då vårt parti har mycket att säga och diskutera om just basinkomst, medborgarlön och negativ inkomstskatt.

Vi var tillsammans med ltl Toivonen på samma föreläsning igår. Det här är en fråga som har debatterats i flera val så det är inte som att man inte har fråga ålänningarna, den har dock inte visat så stort resultat i val. Däremot tycker jag att det är väldigt svårt att kunna ta ställning till om vi ska kunna införa basinkomst eller inte när rubriken är arbets- och pensionsinkomstavdrag. Med den motiveringen kommer min grupp inte kunna understöda ett sådant förslag, däremot betyder det inte att vi är emot det.  

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag förstår att det är väldigt svårt att komma med kommentarer direkt. Jag tyckte att jag för en gång skull, eftersom jag ibland får kritik för att jag inte kommer med ett förslag då det inte är så lätt att ha ett förslag. I det här fallet råkar jag komma på att det finns ett förslag till regeringens förslag.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är kanske något som ledamoten kanske kan diskutera vidare när vi har den näringslivspolitiska diskussionen eller i samband med budgeten. Nu handlar det om arbets- och pensionsinkomstavdrag, som rubriken lyder. Att införa något som negativ inkomstskatt eller basinkomstskatt talar om en stor förändring i ett väldigt komplext system. Jag har svårt att ta ställning i ärendet under den här rubriken.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 25a och 29 §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland paragraf för paragraf.

Föreläggs 25a §. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Jag förslår att paragrafen ges den lydelse som framgår av anslutningsmotionen.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson understödd av ltl Brage Eklund har föreslagit att 25a § godkänns i den lydelse den har i anslutningsmotionen i ärendet.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja.

Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs 29§. Godkänd.

Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.

Ärendets första behandling är avslutad.