Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Även det här är ett mindre lagförslag men ack så viktig.

Vi föreslår helt enkelt att man höjer avbytarstödet från 35€ till avbytarföretag respektive 18€ till privat anställd till 40€ samt 20€. Dessa belopp har inte höjts sedan 2019 och som vi alla vet har det hänt en hel del sen dess, inte minst inflationsmässigt så höjningen är nödvändig. Vi föreslår också att man inför en indexjustering från 2028 så att man slipper uppdatera lagen varje gång det behövs, vilket är en process i sig.

Avbytarstödet är ett viktigt stöd för att få livet som djurhållare att gå ihop. Det kan och bör jämföras som ett vanligt socialt stöd eftersom det även berör föräldraledighet och sjukdom och djuren måste tas hand om varje dag året om. För mindre gårdar är det här extra viktigt och nödvändigt.

Hela avbytarssystemet reformerades 2014-2015, det finns mycket synpunkter kring det och det börjar bli skäl att se över systemet igen snart 10 år senare. Det är inget vi kan lova att vi hinner med under mandatperioden då det redan finns mycket lagstiftning i röret, kanske även hönshirs. Vi ska börja titta på det på jordbruksbyrån och även troligtvis ta det i beaktande i den kommande livsmedelsstrategin som finns med i regeringsprogrammet. Tanken är att arbetet inleds i början av nästa år, så då lär vi belysa den här frågan.

Slutligen så innebär en höjning av ett stödbelopp förstås en utökad kostnad för landskapsbudgeten, cirka 40 000€ årligen, sett till budgetramarna så är höjningen redan beaktad när vi lade detta i våras, så det är ingen utmaning där.

Jag är lite nyfiken på är en definition av begreppet. Man har alltså ändrat från "stallade nötdjur" och ersatt det "med hela året stallade nötdjur". Skulle du kunna ge en definition vad som menas med "hela årets stallade nötdjur"?

Tack, talman! Tack för frågan. Det tillämpas redan. Jag låter den sakkunniga som gör denna bedömning och betalar ut stödet beskriva det mer i detalj i utskottsbehandlingen hellre än att jag ordagrant repeterar det som presenterades. Men det tillämpas redan i praktiken, så det är ingen skillnad mot vad som gäller i dag.

Min definition av orden stallade nötdjur betyder ju egentligen att de aldrig kommer ut på lösdrift och bete. Enligt djurskyddsförordningen har nötkreatur rätt till 60 dagars bete varje år. Så definitionen "hela året stallade nötdjur" har ju ändrats och det går ju lite stick i stäv med förordningen. Hur funderar ni där?

Tack för frågan, den är fullt relevant. Jag tar det gärna i utskott med den sakkunniga som jobbar med det här. Det finns specifika fall där djuren är helårsstallande så att säga, och som ändå mallar med annan lagstiftning. Det finns alltid unika fall, det är det som man har tillämpat och därför förtydligar man att all lagstiftning hänger ihop.

Tack, herr talman! Tack till minister Josefsson för något som behövde justeras. Det här är väldigt bra.

Jag har en fråga som är lite teoretisk och gäller den femte paragrafen. Det står att "beloppet för avbytarstöd fastställs till 40 euro per arbytartimme" och sedan längre ner i samma paragraf så står "utbetalningen sker på faktiska kostnader med 80 % av beloppet". Jag undrar om det kan vara så enkelt som att det borde vara max 40 euro där? Jag vet inte om ministern kan svara på det, annars får vi i utskottet kika lite på det.

Tack, talman! Tack för ytterligare en relevant fråga. Som sagt, i praktiken så tror jag inte att det är någon större skillnad eftersom stödet och beloppet grundas på de faktiska kostnaderna. Men det kan ju hända att den som erbjuder avbytartjänsten tar ett mindre belopp än beloppen 40 och 20. Eventuellt kan det förtydligas med ett max, absolut. I nuvarande lagstiftning har jag åtminstone inte fått höra att det har varit något problem kring den delen. Men man kan ju absolut alltid förtydliga om så krävs.

Det är helt rätt minister Josefsson. Jag tror heller inte att det kommer att inträffa, men det är alltid bra att täcka in alla eventualiteter.

Tack, talman! Inledningsvis måste jag säga att det är väldigt bra att man ser över avbytarlagstiftningen. Det är nödvändigt att man gör det.

Men jag reagerade på att i bedömningen så säger man att det här har inga jämställdhets- eller barnkonsekvenser och det vänder jag mig lite emot. För i paragrafen där man talar om vikariehjälp så kräver man fyra djurenheter. Det innebär till exempel att en lantbrukare som har 160 lamm eller 60 kvigor inte har möjlighet till vikariehjälpen vid en sjukskrivning eller en föräldraledighet. Hur har man resonerar när man säger att det inte har några konsekvenser?

Tack, talman! Det enkla svaret är att det enda man ändrar i lagförslaget är beloppen. Det medför inga konsekvenser, i så fall snarare positiva konsekvenser. Frågan är berättigad. Om man skulle ändra hela avbytarsystemet så har det naturligtvis större konsekvenser. Men när det bara gäller beloppet så är det en mindre ändring.

Tack, talman! Då vill jag påminna minister Josefsson att det redan sker ändringar i sjätte paragrafen i det här lagförslaget och det berör just den här vikariehjälpen.

Vidare vill jag tala om ersättningsnivån som uppgår till 80 %, medan det i fastlandet är 100 %. Hur har man resonerat där med konkurrenssituationen för våra åländska lantbrukare som redan har det tufft med transporter och mycket annat och även här har en sämre ersättning?

Tack, talman! I det här skedet har vi inte alls resonerat kring det eftersom det bara är en liten teknisk ändring. I det stora hela så höjer man beloppet och inget mer.

Men det är en bra fråga. Man bör man titta på den när man ser över hela lagpaketet och hela avbytarsystemet som jag hoppas att man kan göra inom snar framtid.

Men som sagt, jag tror att det blir en diskussion inledningsvis i livsmedelsstrategin när man tittar mer långsiktigt. Även på jordbruksbyrån har man börjat titta lite grann på lagstiftningen. Jag vågar inte lova att vi står här under mandatperioden med ett helt nytt avbytarsystem. Det är ganska omfattande arbete, men det finns skäl att se över det åtminstone.

Talman! Som lagförslaget beskriver har systemet med avbytarstöd en lång tradition, liksom hela den åländska livsmedelsproduktionen i stort. För tio år sedan minns jag att det var en intensiv debatt när man genom landskapslag 2014:53 valde att revidera avbytarsystemet på Åland och samtidigt sänktes budgeten för avbyteriet rejält. Vid revideringen genomfördes en sorts privatisering av systemet, där landskapsregeringen inte längre fungerade som arbetsgivare för avbytarna. Istället krävdes det att företagare fakturerade de bönder de assisterade, och landskapet erbjuder nu ett ersättningssystem där landskapsregeringen ersätter de kostnader som bonden har för att anlita en avbytare. Samtidigt togs möjligheten bort för icke-djurgårdar att ansöka om samhällsfinansierad avbytarservice. Idag är det endast produktionsgårdar med levande djur som har rätt till så kallad avbytarpeng, och flest antal dagar med avbytare per år beviljas till mjölkgårdar med över 18 djur.

Lagen som vi idag har på bordet är på intet sätt kontroversiell och innebär ingen större reform av dagens avbytarsystem. Den föreslagna lagändringen handlar om att justera avbytarstödets belopp för att reflektera löneutvecklingen inom området. Landskapsregeringen föreslår en höjning av det aktuella beloppet från 35 euro respektive 18 euro per timme till 40 euro respektive 20 euro per timme. Efter denna ändring kommer avbytarstödets belopp att knytas till en årlig indexjustering, vilket är helt rimligt att göra.

Det är viktigt att notera att denna ändring inte kommer att påverka budgetramen, precis som ministern också sade, eftersom beloppet för ökningen redan ryms inom ramen.

Sedan kan man alltid fråga sig om samhället ska vara med och subventionera avbytarservicen på Åland. Från Centerns sida vill vi vara tydliga med att vi anser att dagens avbytarsystem är mycket viktigt för den åländska livsmedelsproduktionen. För djurbönder är lönsamheten inom branschen ständigt under press. Djuren måste skötas dygnet runt, alla dagar i veckan. Att ge bonden möjlighet till avlastning vid sjukdom eller andra intensiva perioder under året är en förutsättning för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

En fungerande avbytarservice är viktig. Lagtingsgruppen ser inga konstigheter med motiveringen att beloppet för avbytarservice efter flera år nu genom lagförslaget justeras. Tidigare gjordes justeringar av beloppet i förordning men nu görs det i lag vilket betyder att hela processen med liten och given justering måste genomgå en lagtingsbehandling. Därför är skrivningen om en årlig indexjustering i lagförslaget vettig så att man inte varje gång en motiverande justering ska göras måste genomgå hela lagtingsprocessen.

Idag främjar stödet främst mjölkgårdar, då de har möjlighet till flest ersättningsdagar. Med tanke på den strukturomvandling som har skett inom mjölkproduktionen de senaste tio åren så kan man behöva se över avbytarsystemet i stort och se hur man kan gynna andra djurproducenter som får- och dikobesättningar mera, och också med tanke på hållbarhetsagendans mål om en ökad biologisk osv. Jag tror att det skulle vara gynnsamt. Men vi hörde av ministern att man nog på sikt också tänker göra det. Jag tror att det är bra efter en tioårsperiod att titta på systemet. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamoten Mattsson för ett väldigt bra och uttömmande anförande.

För att spara tid så går jag inte upp och tar ett gruppanförande, utan jag instämmer i det mesta som ledamoten Mattsson sade och uttalar mig på det viset från Socialdemokraternas sida.

Tack, talman! Det var ett effektivt sätt att lösa saken idag från Socialdemokraterna. Jag tackar för det.

Tackar! Jag håller med i merparten av det som ledamot Mattsson sade.

Man pratar om biologisk mångfald, öppna landskap och allting som vi alla strävar efter, men varför exkluderas lösdriften? Det är ju där som den biologiska mångfalden och öppna landskap kommer in.

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att man inte har inkluderat fårägarna här. De står ju verkligen för öppna landskap och biologisk mångfald. Hur ser ledamot Mattsson på det?

Tack, talman! Jag tror att jag måste be ledamoten förtydliga på vilket sätt som lösdriften exkluderas i lagförslaget. Därav begär jag också en långsiktig revidering, för jag tror att det skulle vara gynnsamt att titta över de här avbytardagarna som i dag främst går till mjölkgårdar. Man har ju en viss rätt också som fårproducent, men jag tror att man skulle behöva se över systemet. Det var så här som man då för tio år sedan beskrev avbytarsystemet. Men det har hänt en del också inom jordbruket och därav behöver man ju ha ett system som håller dagens mått.

Om jag var otydlig så igen, hela årets stallade nötdjur, det är ju absolut inte lösdriftsdjur, om vi tänker på köttproducenter som har tjurar som går på lösdrift bland annat. Har inte de rätt till samma avbytarstöd och rätt till avlastning som mjölkbönder? Varför är mjölkbönderna så prioriterade i det här? Samma är det med fårägarna som har mycket lösdrift.

Tack, talman! Man får komma ihåg att den här lagstiftningen gäller en mindre justering av beloppen. De belopp som de som idag arbetar som avbytare kan fakturera bonden, eller den ersättning som bonden egentligen får.

Ska man ta den här diskussionen så då måste man göra en större revidering och det är inte det lagförslaget som i har på bordet idag. Men det finns en önskan om att göra det framledes.

Tack, talman! I det här förslag så korrigerar man ju från avbytardagar till avbytartimmar när man genomför det. Har ledamot Mattsson några tankar kring hur det slår för lantbruket och de olika möjligheterna beroende på vilket produktionsslag man har?

Tack, talman! Jag tror egentligen att det inte har så stor betydelse från dagar till timmar, utan det är bara så som det står beskrivet. Jag uppfattar att den här lagen bara egentligen justerar beloppen, annars får ledamoten förtydliga vad han menar.

Tack, talman! Jag nöjer mig med att notera ledamotens svar.

Vidare skulle jag också vilja höra tankegången eftersom man öppnar den femte paragrafen som berör det här stödet och där man fortfarande skriver 80 % som ersättning kontra fastlandets 100 %. Har Centern resonerat något kring att man har öppnat den här paragrafen och även haft möjligheter att göra den här justeringen och gett de åländska lantbrukarna samma förmåner som de fastländska?

Tack, talman! Vi har ju också ramverket att förhålla oss till. Den här summan fanns redan budgeterad. Vi tycker att det här lagförslaget är tillfredsställande som det är just nu. Vi ser att det är viktigt att den här justeringen görs och sen blir det en indexjustering på sikt. Centern är helt tillfreds med det här lagförslaget som det ser ut.

Talman! Ärade lagting. Avbytarstödet till lantbruket. Bönderna står inför stora utmaningar när det gäller att få avbytarhjälp för att kunna hantera sina dagliga arbetsuppgifter och samtidigt ta hand om sina djur. Det är avgörande att det finns fungerande avbytartjänst för att säkerställa att lantbrukaren kan få det stöd som behövs, särskilt vid akuta situationer som sjukdom, olyckor eller dödsfall.

Tidigare fanns det landskapsanställda avbytare, men den möjligheten verkar försvunnit av oklar anledning. Nu finns privata företag som lantbrukare kan anlita. Dessa företag fakturerar bonden som sedan kan söka ersättning från landskapet. För bönder som har egna anställda finns det också möjlighet att få ersättning för semestern under förutsättning att de anställdas arbetstimmar redovisas och att alla avgifter är betalda.

Ersättningen har höjts både för att anlita avbytarföretag och för dem som har anställda som söker ersättning för semester. Det finns Dock finns en gräns på 300 timmar per år för ersättning, vilket kanske inte alltid är tillräckligt när jag tänker på långtidssjuka.

Ett stort problem uppstår vid akuta sjukdomsfall. Om en lantbrukare plötsligt blir sjuk eller råkar ut för en olycka, kan det vara svårt att snabbt få tag i någon som kan ta hand om djuren. I värsta fall kan bonden till och med vara oförmögen att kommunicera behovet av hjälp, vilket gör att situationen blir ännu mer kritisk. Här är det nödvändigt att varje gård har en färdig plan för hur man ska agera vid sådana nödfall. En lösning skulle kunna vara att ha ett journummer som lantbrukare kan ringa vid akuta behov. Denna funktion skulle kunna skötas av en veterinär eller annan ansvarig person som är tillgänglig dygnet runt och kan koordinera nödvändig hjälp enligt gårdens plan.

Nu finns det en möjlighet att lokalt stöda sina djurbönder och säkerställa en levande landsbygd. För att lantbrukare ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete behövs det både möjlighet till vila och att kunna delta i familjehändelser utan att djurens välbefinnande äventyras. Det är också en viktig del av att förhindra att fler djurgårdar läggs ner, då det tunga ansvaret och bristen på avbytarhjälp är en stor anledning till att många bönder väljer att sluta.

Jag har gjort en liten egen analys av situationen som jag i sin helhet tycker att är bra, trots att det finns brister.

Positiva konsekvenser
1. Förbättrad ekonomisk stabilitet för lantbrukare: Höjningen av avbytarstödet från 35 euro till 40 euro per timme för avbytarföretag, och från 18 euro till 20 euro för privat anställda avbytare, stärker lantbrukarnas ekonomi. Detta bidrar till att lantbrukare bättre kan hantera kostnadsökningar, vilket i sin tur kan leda till ökad lönsamhet och långsiktig hållbarhet för lantbruksverksamheten.

2. Kostnadsanpassning och förutsägbarhet: Genom att knyta avbytarstödet till konsumentprisindex från och med 2028 skapas en mekanism för automatisk justering av stödet i linje med inflationen. Detta säkerställer att stödet behåller sitt värde över tid, vilket minskar behovet av frekventa lagändringar och ger lantbrukarna förutsägbarhet i planeringen av sina verksamheter.

3. Miljömässiga fördelar: Förslaget stärker djurhållningen, vilken är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och det öppna landskapet på Åland. Genom att göra det mer ekonomiskt hållbart att fortsätta med djurhållning bidrar förslaget indirekt till miljömässiga fördelar.

Negativa konsekvenser som kan uppstå
1. Ökad administrativ byråkrati: Införandet av årliga indexjusteringar innebär ökad administrativ börda för förvaltningen. Att årligen omräkna och fastställa de nya stödbeloppen kräver ytterligare resurser och kan skapa extra arbetsbelastning för både myndigheter och lantbrukare.

2. Budgetpåverkan: Även om höjningen av avbytarstödet beräknas kunna genomföras inom den nuvarande budgetramen, finns det risk för ökade kostnader på lång sikt, särskilt om inflationen ökar kraftigt. Detta kan leda till att budgeten för avbytarstöd måste omförhandlas, vilket kan påverka andra delar av den offentliga ekonomin.

Några tankar om förslag till förbättringar som färdkost:
1. Stegvis införande av indexjustering: För att minska den initiala administrativa bördan kan en successiv införing av indexjusteringen övervägas. Till exempel kan indexjusteringar införas med två- eller treåriga intervall i början, för att sedan bli årliga efter en viss period. Detta skulle ge både myndigheter och lantbrukare tid att anpassa sig till det nya systemet.

2. Utökad information och rådgivning: För att underlätta övergången till det nya systemet bör informationskampanjer och rådgivning erbjudas till lantbrukarna. Detta inkluderar utbildning om hur indexjusteringarna kommer att fungera och hur lantbrukarna bäst kan planera sina verksamheter utifrån de nya ekonomiska förutsättningarna.

Det är hög tid att säkerställa att alla lantbrukare har tillgång till nödvändig avbytarhjälp, både i vardagen och vid kriser, för att de ska kunna fortsätta med sitt oumbärliga arbete på landsbygden. Tack!

Tack, talman! Tack för anförandet. Gällande index, visst, det medför lite merarbete, men det är så pass vanligt och standard att räkna och vi har ju andra belopp som också är indexjusterade. Man har ju system för det här och jämfört med att behöva ändra en lagstiftning så är det minimalt. Om vi tänker att bara här sitter vi 30 personer plus några till som jobbar med ökningen plus utskottsbehandling och liknande, så just att ändra lag jämfört med att införa index så är lagen väldigt mycket mer tidskrävande. Visst medför det lite, lite mer administration men väldigt marginellt.

Tack minister Josefsson. Det ska ses som en liten vägkost och det är ingen tung kritik. Det här är i sin helhet ett jättebra sätt och från Obunden Samling välkomnar vi det. Vi vill bara att ni ska tänka på det här förslaget ur alla synvinklar. Fortfarande så trycker jag på lite att vi inte ska exkludera lösdriftsdjur och fårägare, för det kan ju ses som en viss diskriminering av jordbrukare, lantbrukare.

Bra att ledamoten nämnde lösdrift. Jag tror att det är ett missförstånd. Det är inte så att man bara ger stöd till "hela årets stallade nötdjur" som det står, utan det är ett kommatecken framför där. Det står: "Det ges till mjölkproduktion, kommatecken hela årets stallade nötdjur". Tidigare var det skrivningen "stallade tjurar i köttproduktion". Som sagt, det har redan tillämpats, det är bara att man förtydligar lite. Sedan är det ett kommatecken ytterligare; "äggproduktion eller smågrisproduktion." Det är inte bara för hela årets stallade nötdjur som det här arbetarstödet ges till.

Stallade nötdjur hette det tidigare och hela årets stallade nötdjur har ju en helt annan innebörd. Tittar man på definitionen så betyder det att de står stallade hela året och då exkluderar man ju faktiskt de som har lösdriftsdjur som kan gå in när de vill. Och det är ju kanske den viktigaste formen av både ekologiskt, öppna landskap och biologisk mångfald. Det är ju kanske den viktigaste produktionen när det kommer till köttproduktion i alla fall. Såsom jag tolkar det, som andra kollegor och även bönder har tolkat så i lagtexten är det ju faktiskt en exkludering av lösdriftsdjur. Då får ni förtydliga det.

Tack, talman! Det är ju lite märkligt det här och lite konstigt. Från regeringshåll säger man att det här handlar ju bara om beloppen och indexjustering och inget annat. Man har inte gjort några andra ändringar. Men det här med "hela året stallade nötdjur" är ju en jättestor förändring. I den förra lagen stod det "stallade tjurar i köttproduktion" och det har man bytt ut till "hela årets stallade nötdjur". Det är häpnadsväckande att ingen från regeringsbänken kan förklara varför man har gjort den här ändringen. Varför har man då gjort den om det nu inte skulle påverka?

Tack ledamot Egeland. Ja, det är det som jag inte riktig blir klok på. Jag har försökt få svar här. Jag blir fortfarande inte riktigt klok på vad man menar med definitionerna. Det vill jag att de skulle bringa klarhet i så att vi inte behöver stå och vara förvirrade här i plenisalen.

Tack, talman! Som sagt, det är ett missförstånd. Som jag tidigare sade, i utskottet kan vi noggrant förklara med hjälp av en sakkunnig. Så som de här tillämpningarna görs idag med nuvarande lagstiftning så tillämpas det nu när det gäller hela årets stallande. Det blir ingen ändring, det är bara ett förtydligande. Som sagt, det är en mening för vad som man får avbytarstöd för. Det är en del som man får stöd för, innan så står det mjölkproduktion och det innefattar förstås också lösgående djur.

Nu har jag inte skrivningen med mig oturligt nog. Men som sagt, det är exakt så här som det tillämpas. Det är bara ett förtydligande. Det är ingen ändring i sak i det här stödet. Det är inte mera exkluderande än tidigare och inte heller mera inkluderande, utan bara ett förtydligande. Vi kan ta det här i utskottet och låta tjänstemännen som arbetar med det här dagligen förklara ändringen. Det är bara en teknisk ändring, ingenting i sak.

Tack, talman! Tack ministern för förklaringen. Jag vet inte om jag riktigt blev klokare av det. Ministern påstod att idag så gäller det, med nuvarande lagstiftning så gäller hela året stallade nötdjur. Ja, men det är ju inte så som det står i den förra lagen. Där stod det "mjölkproduktion, stallade tjurar i köttproduktion, äggproduktion eller smågrisproduktion". På vilket sätt skulle lagen tolkas så idag att det bara gäller hela året stallade nötdjur?

Vidare så säger ministern att det handlar om nötdjur i den i dag gällande lagen. Så står det inte heller, utan det står "stallade tjurar i köttproduktion". Det faktum att mjölkproduktion är med i det nya förslaget förändrar ju ingenting för den som har köttdjur.

Tack, talman! Jag kan bara säga att såsom man tillämpar det så redan i dagens läge så gör man bara ett förtydligande. Det är ingen skillnad i sak, utan bara en teknisk justering. Den sakkunniga tjänstemannen som jobbar med det här dagligen kan gå igenom och förklara det här i utskottet.

Jag hade inte förberett mig på att det här skulle bli någon debatt eftersom det i sak inte är någon skillnad utan det är mer teknikaliteter. Därför ids jag inte ens försöka repetera och försöka minnas ordagrant vad tjänstemannen gick igenom när det här lagförslaget presenterades i våras.

Tack, talman! Jag förstår den delen att det är ett förtydligande. Men det här förtydligandet i det här fallet, som det är skrivet här i lagförslaget, betyder ju att man exkluderar vissa djur. De som har hela året stallade nötdjur är ju väldigt få på Åland. Som jag har förstått det så är det enbart några som har fått dispens för att ha djur stallade hela året, så det är en väldigt liten grupp. Den gruppen som till exempel har köttdjur som inte är stallade hela året, de är exkluderade i det här förslaget.

Som sagt, dagens skrivning är ordagrant det som man har tillämpat, det som har tillämpats vid utbetalning av stöd. Man förtydligar hur man tillämpar dagens regelverk. Ingen kommer idag att bli exkluderad när det nya lagförslaget är klubbat. Det är ingen skillnad där.

När vi en gång håller på så tänker jag ta det här till sin spets.

Det är ju fortfarande lagtext vi pratar om. Lagtext ska inte på det här sättet innehålla rum för tolkningar där man säger en sak, men där t.ex. en tjänsteman tolkar det på ett annat sätt. En lagtext måste ju kunna vara så klar att man förstår vad man läser. Definitionen ska vara klar.

Hela årets stallade nötdjur, ifall man letar upp den definitionen så syftar den på "nötdjur som kor, tjurar och kvigor som hålls inomhus i sitt stall under hela året utan att släppas ut på bete eller grönområden. Detta innebär att djuren spenderar hela sitt liv i en kontrollerad miljö, vanligtvis i ett stall eller annan byggnad som är anpassad för att hålla dem. Det här kan bero på olika faktorer som klimatförhållanden, jordbruksmetoder eller produktionssystem." Det här är definitionen av hela årets stallade nötdjur och det har ju nästan ingen. Enligt djurskyddsförordningen så är det olagligt att ha det så om du inte har dispens.

Tillika vill jag även lyfta fram fårägare. Det framgår ju ingenstans i lagförslaget varför inte fårägare skulle kunna få avbytarstöd precis som alla andra.

Tack, talman! Som sagt, för femte gången så är det så här som man har tillämpat det. Man tydliggör i lagförslaget hur man tillämpar och betalar ut stöd. På sätt och vis så är förtydligandet ett förbättrande som man nu inför. I praktiken blir ingen exkluderad av detta utan det är ett förtydligande i så fall.

Gällande får så hör det till en större revidering av avbytarsystemet och därav så finns det inga resonemang i den här lilla lagändringen som enbart berör beloppen och sen lite tekniska ändringar för hur man då tillämpar det.

Jag förstå inte hur det skulle kunna vara svårt att sätta in fårägare i det här lagförslaget. Det skulle var exakt samma förhållningsregler och de jobbar under samma premisser som vilken annan mjölkbonde eller köttbonde som helst. Så det är väl väldigt enkelt att sätta in fårägare och bestämma antal djurenheter som man ska ha etc. Jag förstår inte varför det skulle vara en svårighet. Egentligen så diskriminerar man ju fårägare i den här lagen på det här sättet. Varför är de exkluderade fortsättningsvis?

Tack, talman! Absolut, det är inte så svårt att peta in får i lagtexten. Men vad det sen innebär i praktiken, konsekvenserna därefter och kostnaderna osv. som sagt, så hela avbytarsystemet behöver ses över. Men det är ett omfattande arbete, även om det låter enkelt att bara stoppa in något i en mening i en lagtext så måste man se över helheten. Det arbetet hoppas jag att vi kan inleda under den här mandatperioden.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.