Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, herr talman!

Obunden Samling genom mig föreslår ett ändringsförslag, dels i betänkandet, texten i utskottets betänkande, och dels i själva landskapslagen om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och området för främjande av förnybar energi.

Jag börjar med att läsa upp det som vi föreslår att ska strykas ur utskottets betänkande. "Utskottet har under höranden erfarit att skapandet av accelerationsområden för närvarande inte är aktuellt, men kan bli det i ett senare skede."

Följande stycke, som jag nu ska läsa upp, föreslår vi att infogas i dess ställe: "Utskottet anser att accelerationsområden inte behövs på Åland, då utbyggnaden av förnybar energi ska följa samma regler som övriga industrier som vill etablera sig på Åland. Därtill ska kommunernas planeringsmonopol inte inskränkas vad gäller etableringen av accelerationsområden."

I landskapslagen, alltså själva lagtexten, föreslår vi att femte paragrafen, femte momentet, ändras genom att följande mening stryks: "Under beredningen av beslutet ska kommunen eller kommunerna inom accelerationsområdet få information om beredningen av ärendet, samt ges möjlighet att lämna yttranden innan beslutet fattas."

Vi föreslår att följande stycke infogas i dess ställe: "Under beredningen av beslutet ska kommunen eller kommunerna ha rätt att utlåta sig, och först efter ett kommunalt godkännande av den kommun eller samtliga av de kommuner som berörs, kan ett beslut om inrättande av accelerationsområdet fattas av landskapsregeringen."

Ja, jag ska förklara lite närmare. Det här ärendet har ju pågått ett tag och vi hade en lite okonventionell behandling här i förra veckan. Men nu lämnar vi det här ändringsförslaget till följd av att vi har funderat på den här lagstiftningen och vad den egentligen har för innebörd för Åland.

Jag tänker inte prata om plan- och bygglagen idag, utan enbart om det här lagförslaget.

Om det ska inrättas subventionsområden på Åland, så finns det inte längre någon möjlighet för kommunerna att säga nej till detta, vilket de har idag. Det är därför det har tagit väldigt lång tid med planeringen av Norrhavet.

Det här ärendet kanske inte är 100 % aktuellt just för Norrhavet, för man har kommit långt i den processen redan nu, men man kan tänka sig en situation där kommunerna säger nej till det här förslaget, och landskapet i ett senare skede bestämmer sig för att inrätta ett accelerationsområde. Det vet vi inte.

Men kära ledamöter, om vi tänker oss en situation i framtiden, om tio år eller om tolv år, när kanske ingen av oss som sitter här idag är kvar här. Tänk er att det södra området på södra Åland blir aktuellt för exploatering av havsbaserad vindkraft. I ett sådant skede kan landskapsregeringen, med det här lagförslaget, tillämpa de principer om accelerationsområde och därigenom kringgå kommunerna. I det ursprungliga lagförslaget, innan ändringsförslaget, ges kommunerna rätt att yttra sig, men de ges ingen rätt att säga nej till detta.

Med vårt ändringsförslag krävs det ett godkännande från den kommunala sektorn innan landskapet kan fatta beslut om att inrätta ett accelerationsområde.

Jag ska ärligt säga att det här inte är en fråga som vi har fokuserat på under utskottsbehandlingen, men den är väldigt viktig när man tänker efter på de långsiktiga konsekvenserna. Den kommunala bestämmanderätten minskar med det här lagförslaget när det gäller just accelerationsområden. Det är som ett vapen riktat mot kommunens hjärta när det gäller planeringsfrågor.

Det var väl det hela egentligen. Det här är det som vi föreslår. Vi tycker att kommunerna också i fortsättningen ska ha rätt att påverka processen på ett betydande sätt. Vi vill inte minska kommunernas möjlighet att påverka planeringen av storskalig havsbaserad vindkraft, till exempel.

Men det rör också en potentiell vätgasanläggning. Accelerationsområden kan användas på många olika sätt, och vi vet inte exakt var gränserna går. Det blir väldigt tydligt med det här lagförslaget att kommunerna inte har något att säga till om, om vi genomför det enligt det ursprungliga förslaget. Tack, talman!

Lagtingsledamot Wikström har lämnat ut ett ändringsförslag som ni alla fått utdelat på bänkarna. Jag vill att ni ska betrakta den nedre delen som heter landskapslag. Det är del ett och den kommer att behandlas idag.

Den andra delen är betänkandets motivering, som vi kallar för del två, den övre delen. Betänkandets motivering ska behandlas i enda behandling i den andra behandlingen, som är tänkt att ske på onsdag.

Del ett, den nedre landskapslagen, behandlas idag. Del två, den övre, betänkandets motivering, behandlas på onsdag.

Tack, talman!

Jag ber att få understöda ledamot Wikströms ändringsförslag.

Ledamoten Wikström är också utskottets ordförande. Om man verkligen vill göra ett seriöst arbete så borde nog Wikström själv föreslå att ärendet återgår till social- och miljöutskottet för ny behandling. Att börja rösta om paragrafer utan någon konsekvensanalys är mycket problematiskt.

Dels handlar det om att det som ledamoten Wikström vill införa är någon slags vetorätt. I så fall skulle jag vilja veta vilken typ av analys som har gjorts. Går det överhuvudtaget att genomföra det här direktivet? Eftersom det handlar om att accelerera processen i syfte att främja utvecklingen av förnybar energi. Har man gjort den hemläxan?

Tack, herr talman!

Stora delar av lagförslaget berörs inte överhuvudtaget av det här ändringsförslaget. Precis som ledamoten säger, vill vi ha kvar det nuvarande förfarandet när det gäller planeringen av förnybar energi.

Accelerationsområden i sig innehåller förslaget mängder av andra olika behandlingstider och så vidare.

Om detta förslag går igenom och klarar lagkontrollen, vet vi inte förrän vi prövar. Under tiden som detta pågår kommer det inte att orsaka något lidande på Åland. Så varför inte pröva?

Syftet med lagen är ju att implementera EU:s direktiv och då måste vi rimligen göra det. Om man däremot föreslår åtgärder som går helt i motsatt riktning, som att införa kommunala vetorätter för att stoppa acceleration av områden i syfte att främja förnybar energi, då tar direktivet en helt ny riktning. Jag är osäker på om detta ens är förenligt med direktivets syfte.

Dessutom handlar denna lag mer om miljöperspektivet, och det kommunala förfarandet förändras inte.

Tack, herr talman!

Det finns mängder av andra delar av det här lagförslaget som vi inte har några synpunkter på. Det handlar om tillståndsprocesser, tider och så vidare. Men för oss är närdemokratin på Åland väldigt viktig, och vi är absolut villiga att pröva det här.

Som det ser ut är vi beredda att ge kommunerna möjligheten att säga nej till ett sådant accelerationsområde som landskapet kan föreslå i framtiden. Vi anser inte att detta skadar Åland på något sätt. Det är ett helt legitimt sätt att föra politik.

Som sagt, om ingen skadas av ett sådant förfarande och vi prövar det, varför skulle vi inte göra det? Vi kan inte alltid låta EU diktera villkoren för hur vi själva ska hantera våra åländska angelägenheter här.

Tack, talman!

Jag tycker att det näst intill häpnadsväckande att Obunden Samling i sittande plenum dels kommer med ett förslag om att skriva om utskottets betänkande. Att utskottet ska tycka någonting annat än vad ett enigt utskottet har sagt, på basen av någonting som ledamoten Wikström suttit på kammaren och skrivit ihop. Och att vi dessutom ska sitta här på sittande plenum och skriva om lagparagrafer utan att ha någon förankring, konsekvensbedömning eller fördjupning i ämnet. Vi ska ändra på behandlingen av ett helt ärende, med motiveringen att det är ett vapen riktat mot kommunens hjärta. Alltså det är verkligen populism på hög nivå, eller låg.

Tack, herr talman!

För mig så är det demokrati. Om man inte anser att kommunernas planeringsmonopol är viktigt, vilket en majoritet inte gör, då röstar man för det liggande förslaget.

Om man tycker att kommunerna ska ha möjlighet att påverka processen kring potentiella framtida accelerationsområden, då röstar man för ändringsförslaget. Det är ett stycke som ändrar och det handlar om att kommunerna ska ha rätt att säga nej eller ja till dessa framtida accelerationsområden. Det är en väldigt grundläggande och viktig princip som vi behöver beakta.

Vi måste behandla detta med respekt. Jag tycker inte att vi gör det när vi så lättvindigt för igenom det här.

Det lättvindiga i den här processen är ledamoten Wikströms förslag. Det grundläggande politiska arbetet har gjorts i det utskott som ledamoten Wikström är ordförande för, och som behandlar det lagförslag i den ordning som lagtinget hanterar lagförslag.

Sedan kommer ledamoten Wikström med ett förslag som ingen annan har sett, som inte är förankrat någonstans, som det inte finns någon beredning på och som det inte finns några konsekvensutredningar på. Sedan påstår ledamoten Wikström att detta handlar om kommunernas planeringsmonopol, men det gör det de facto inte, eftersom det regleras på många andra ställen.

Det här handlar om implementeringen av ett EU-direktiv, där möjligheten till accelerationsområden finns med. Så även om ledamoten Wikström försöker skriva om verkligheten, så är det inte sant.

Tack, herr talman!

Vi har behandlat det här ärendet i utskottet, och jag tror att utskottet också håller med mig. Protestera om ni inte gör det. Just frågan om kommunernas planeringsmonopol var dock något vi inte diskuterade i närmare detalj. Därför är det bra att den kommer upp här innan vi har tagit beslut om lagförslaget.

Om det är så att ledamoten behöver mer tid att fundera på förslaget och tycker kanske i grunden att det är ett bra förslag, men då har hon all möjlighet att föreslå en återremiss eller en bordläggning. Faktiskt har alla här inne den möjligheten. Men om man vill rösta igenom sitt nuvarande förslag, så gör man det och då har man tagit ställning att den här frågan inte är viktig.

Talman!

Som det ofta är, finns det implicit i en del frågeställningar. Det handlar kort sagt om huruvida kommunerna ska ha vetorätt när det gäller till exempel utbyggnad av vindkraft. Eller kan landskapsregeringen köra över kommunerna i denna fråga? Jag har inte riktigt klart för mig hur det ligger till. Kvarstår kommunernas planeringsmonopol när det gäller byggtillstånd? Det är ju, såvitt jag förstår, den väsentliga frågan.

Tack, herr talman!

Det står i ändringsförslaget och i den här lagtexten väldigt tydligt att kommunerna enbart ges rätt att yttra sig. Man kan jämföra med den pågående processen, där kommunerna är involverade, som landskapet arbetat med i stor utsträckning.

Jag skulle säga att de politiker som gärna vill driva igenom exploateringen av Norrhavet skulle önska att de hade ett verktyg som gjorde att de inte behövde lyssna på kommunerna. Om de inte behövde förhålla sig till att kommunerna kanske säger nej, då skulle det vara lättare att politiskt genomföra sina planer.

Det är just detta som är andemeningen med detta. Vi vill inte göra det lättare för en framtida landskapsregering, eller den sittande regeringen, att driva igenom en exploatering utan att kommunerna har rätt att påverka det.

Talman!

Jag kan återkomma i mitt anförande. Jag ställer faktiskt frågor till ChatGPT i dessa frågor, och det är ganska informativt.

Det rimliga skulle vara att Åland betraktas som en kommun. Det blir på något sätt absurt att en liten kommun med 92 invånare kan ha vetorätt i en så viktig fråga. För mig handlar det om konsekvenserna av det här förslaget som bör tydliggöras. Vi förstår alla att det egentligen handlar om vindkraftsparken i Norrhavet, och inget annat.

Tack, herr talman!

Processen med Norrhavet börjar nå sitt slut när det gäller kommunfrågan. Om jag inte missminner mig, så skulle det vara klart med något slags utkast här i maj, och man har gjort väldigt mycket arbete.

Det skulle potentiellt kunna handla om Norrhavet, men jag tror att det här mera skapar ett verktyg inför framtiden, när kanske ingen av oss sitter här. Det handlar om att kunna använda detta för att driva igenom något som kommunerna inte vill ha. Så ser jag på det här.

Värderade herr talman!

Ledamoten Wikström, när det gäller det enhälligt antagna betänkandet från social- och miljöutskottet kan ingen annan ändra på det till dess innehållet än utskottet självt. En förutsättning för att utskottet ska kunna göra detta är att lagtinget, genom ett majoritetsbeslut, beslutar att återsända ärendet till utskottet. På så sätt kan utskottet sedan komma med ett eventuellt B-betänkande. Det finns ingen annan väg att gå för att ändra på utskottets betänkande.

Jag tänker inte ägna mer tid i detta replikskifte åt del 2.

Tack, herr talman!

Vi var nog eniga om att vi inte är eniga.

Lagtinget antar ett betänkande som också är vägledande för landskapsregeringen. Den färdkost som ingår i betänkandet är vägledande för landskapsregeringen och lagtinget bestämmer vad man vill att ska vara vägledande för landskapsregeringen.

Om det är så att ledamoten tycker att det här ärendet skulle förtjäna en återremiss och att man därigenom ska behandla ärendet på nytt, så är jag den första att rösta för det.

Värderade herr talman!

Jag anser mig nog vara ganska säker på det jag sade, nämligen att ingen annan kan ändra på utskottets antagna betänkande än utskottet självt, och då i form av ett B-betänkande.

En förutsättning för att detta ska kunna ske är att lagtinget återsänder ärendet till social- och miljöutskottet med en begäran om eventuella ändringar.

Detta kan säkert talmannen, med hjälp av sina tjänstemän, analysera rent juridiskt, så kommer vi nog att få ett svar på detta lite längre fram.

Tack, herr talman!

Det här är inte första gången som det föreslås ändringar i utskottets betänkande här i lagtinget. Så till den delen torde frågan vara utagerad.

Tack, talman!

Jag tänkte yttra mig lite om kommunernas planeringsmonopol och den planerade, får man förmoda, ändringen av paragraf elva.

Om man läser landskapsregeringens synpunkter på BSPC:s resolution från 2024, står det att demokratin ska vara levande och kännetecknas av delaktighet från landskapsregeringen. I själva resolutionen anges att man ska stärka medborgarnas engagemang och underlätta medborgarnas deltagande i politiskt beslutsfattande.

Om man inskränker kommunens planeringsmonopol för att även omfatta accelerationsområden, så gör man precis det motsatta. Man minskar närdemokratin och begränsar kommuninvånarnas, eller ålänningarnas, möjlighet att delta i den politiska processen.

Därför ber jag, talman, om att få understöda ledamot Wikströms ändringsförslag.

Tack, herr talman!

Jag undrar ändå varför inte de obundna föreslår en återremiss till social- och miljöutskottet, så att den egna ordförande Wikström, där kan klargöra dessa frågor? Om man är seriös i detta och verkligen vill nå något slags resultat, så är det väl den vägen man bör gå. Det är inte rimligt att komma hit med dåligt underbyggda förslag på omröstningar som handlar om lagparagrafer. Det är inte ett seriöst grepp.

Kan ledamoten Egeland överväga att tillsammans med Wikström återta upp det här förslaget och istället föreslå en återremiss till det egna utskottet, där man själv sitter som ordförande?

Tack, talman!

Jag måste faktiskt erkänna att jag har sympati för det som minister Gunell säger här.

I den bästa av världar skulle jag också anse att en återremiss hade varit det bästa alternativet. Hade vi varit säkra på att vi skulle få en återremiss, hade jag velat se en sådan. Men jag är inte säker på att vi får det, och då missar vi möjligheten till en omröstning.

Talman! Jag föreslår därför en återremiss av ärendet.

Talman, ledamöter!

Jag ställde en fråga till ChatGPT om huruvida man kör över kommunernas planeringsmonopol när det gäller byggtillstånd. Det är nog en del av idén att det ska gå smidigare. Vi vet att många kommuner i Sverige har satt stopp för detta, vilket ligger implicit bakom diskussionen.

Som det är nu kan en kommun fördröja det väldigt kraftigt. Enligt ChatGPT är tanken att dessa tillståndsprocesser ska gå mycket snabbare, ofta inom tolv månader. Det är den grundläggande frågan. Om man kör över kommunernas planeringsmonopol så säger ChatGPT: "I teorin nej; man upphäver inte direkt kommunens rätt att bestämma över markanvändningen, planmonopol, men i praktiken ja, det kan det förändra kommunens beslutsrätt."

För mig handlar detta om de 16 kommunerna. Om man istället diskuterar frågan om accelerationsområden, så handlar det om att skapa områden för förnyelsebar energi. Det är i sin tur sekundärkopplat till att man innan man beslutar om ett accelerationsområde måste ha genomfört en ordentlig miljökonsekvensbedömning. Denna bedömning beror förstås på vilken typ av förnyelsebar energi det handlar om. Är det vindkraft eller handlar det om att bygga ut solkraften på alla åkrar på Sottunga? Det är relaterat till vilken typ av förnyelsebar energi man avser att förverkliga.

Detta är den grundläggande frågan. För mig handlar hela denna diskussion om vindkraft om ett spel om hur man ska kunna fördröja processen. Men för mig är frågan hur jag förhåller mig till detta. Det handlar helt enkelt om dess miljökonsekvenser, och såvitt jag vet är dessa konsekvenser ännu inte slutförda. Det är den avgörande frågan.

Jag tycker att detta klargör diskussionen. Egentligen diskuterar vi vindkraftsparken i Norrhavet, och det är mycket tydligare att det sägs. Jag kommer inte att förorda någon förändring i ett utskottsutlåtande. Utlåtandet ligger självklart, utan det handlar i så fall om lagtinget skulle fatta ett beslut.

Jag måste först rätta ledamoten Lindén. Det här ärendet handlar inte om vindkraftsparken i Norrhavet. Det har även ledamoten Wikström klargjort. Den processen har redan kommit mycket längre än vad de här påstådda katastroferna med acceleration skulle kunna påverka. Det handlar inte om det.

Sedan tycker jag att det blir lite fånigt när ledamoten Lindén, som har suttit med i det utskott som har behandlat den här frågan och haft möjlighet att ta del av all information och alla höranden i ämnet, väljer att citera ChatGPT. För i det här skedet borde man ha haft möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad det handlar om.

Tack ledamot Fellman. Jo, det är klart. Men när jag bildar mig min uppfattning i olika frågor så är det ständigt en fortlöpande process.

De obundna, med ledamot Wikström, tog upp en aspekt som jag inte hade tänkt på. Jag tror att den kopplingen handlar egentligen om någonting annat. Och det är olyckligt.

Så i det här skedet så kommer jag inte att förorda några förändringar, utan sedan när det blir beslut om de här accelerationsområdena så får man återkomma till dess detaljer och MKB som har utförts.

Med all respekt för den fortlöpande processen vill jag ändå hävda att vårt arbete handlar om att i utskotten läsa lagförslagen och höranden. Vi ska skaffa oss den kunskap som behövs för att fatta beslut i olika frågor och sedan faktiskt göra det, och inte fråga ChatGPT under plenum: "Vad tycker du om den här frågan? Hur ska jag rösta?"

Tack, ledamot Fellman.

I det bästa av världar så skulle diskussionen i plenum och utskottet påverka utfallet. Min erfarenhet är att de som hör till regeringsblocket alltid är lojala med regeringsblockets initiativet. Det är väldigt sällan det blir några större ändringar. Ibland sker det, men jag tycker att Google har varit till stor nytta för mig. Jag har börjat använda ChatGPT, och många gånger får man riktigt bra sammanfattningar. Ledamot Fellman verkar vara lite nedlåtande till att använda sig av den typen av källa. Jag anser att det är ett komplement. Det är ingen sanning naturligtvis, och det ger mig många nya insikter. Det är inget konstigt med det.

Tack, talman!

Ursäkta om jag kanske låter lite nedlåtande nu, men det är faktiskt oerhört oseriöst att gå upp i talarstolen och referera i ett så komplext ärende som kommunstruktur, och sedan hänvisa till vad ChatGPT svarade. Det är säkert ett fantastiskt verktyg för de som är bekanta med det och vet hur man använder det på ett korrekt sätt. Men det går ju inte bara att ställa en fråga och tro att svaret som kommer ut är direkt från ett sanningsministerium.

Det är oseriöst att referera till ChatGPT, för kommunstruktur är ett så stort ärende så att det kräver jättemycket arbete.

Tack ledamot Egeland. Jag kan nog sammanfatta det mycket enklare utan ChatGPT. Det handlar om att landskapsregeringen, med hänvisning till accelerationsområden, kunna köra över kommunerna. Eller ska kommunerna har möjlighet att fördröja eller ha vetorätt? Det är kärnfrågan, och det är vad det handlar om, kort och gott.

Talman!

Att stifta lagar som normerar ett samhälle och har direkt påverkan på både juridiska och fysiska personer är ingen liten sak. Det är en process som i grunden är behäftad med alla de regelverk som gäller för offentlig förvaltning, och vars beredningsprocesser är både omfattande och djup, som det bör vara. Man gör analyser, omvärldsanalyser och ett seriöst lagstiftningsarbete. Denna stafettpinne överlämnas sedan till utskottet för att genomföra noggranna höranden.

Jag måste också vända mig, som demokratiministern, mot det sätt som ledamoten Lindén arbetar på. Att i ett så här sent skede lite höfta till förslag om normerande lagstiftning som påverkar hela samhället, det är inte i enlighet med god förvaltningssed.

Tack minister Zetterman. Jag tycker inte alls att det är konstigt att man under resans gång försöker hämta information både härifrån och därifrån. Men det är ju så enkelt, uppfattar jag.

Vilken är landskapsregeringens roll i förhållande till de här accelerationsområdena? Vilken är kommunernas roll? Det är den konsekvensanalysen som klarnar nu under denna debatt för mig. Den var inte riktigt klar, och det är det som är sammanfattningen av vad jag försöker bilda mig en uppfattning om.

Det egentliga arbetet sker i utskotten. Ledamoten Lindén är medlem av det nämnda utskottet. Jag rekommenderar framöver att man gör sina ChatGPT sökningar under beredningsprocessen och inte i sluttampen i plenisalen.

Tack minister Zetterman, digitaliseringsministern som nu med tydlighet säger: Ledamot Lindén, använd aldrig Google och ChatGPT som en hänvisning när du står i talarstolen i lagtinget! Jag tycker att man kan hämta information därifrån, och det här har klarnat för mig vad det handlar om. Det handlar om landskapsregeringens roll och kommunens roll, kort och gott. Så enkelt är det.

Tack, talman!

Vi som deltog i utskottsbehandlingen av det här lagförslaget var ju också där, både fysiskt och mentalt. Jag själv är ersättare för ledamoten Lindén om han är borta, men han har också varit på plats, precis som jag.

Vi har suttit på samma hörande och varit med och skrivit samma betänkande. Jag ställer mig också lite förvånad över hur man i efterhand inte har tagit till sig den information vi har fått under betänkandeskrivningen och lagläsningen.

Jag ville bara ge den kommentaren, för det känns faktiskt lite märkligt för mig.

Jo, tack, ledamot Eckerman. Som sagt, jag tar inte ställning mot utskottets liggande utlåtande, utan jag fokuserar på den här diskussionen som de obundna lyfter fram. Jag ser vad som ligger bakom ytan, och det var inte riktigt tydligt i utskottet. Annars skulle vi inte ha den här debatten.

Nu är bilden klarare för mig. Det handlar om kommunens roll och landskapsregeringens roll. Det är inget konstigt med det. Jag tycker inte att det är fel att försöka inhämta information från olika källor under vägens gång. Det är inget konstigt överhuvudtaget. Det tänker jag fortsätta göra.

Vi diskuterar ärendet som är utskottets betänkande. Det är det vi tar ställning till idag i den här diskussionen.

Vi som också lyssnade på den förra debatten, innan ärendet bordlades, kan konstatera att minister Gunell förtydligade frågan klart och tydligt. Det handlar om plan- och bygglagen och hur svårt det är att inhämta information från kommunerna.

Jag förstår också att om man verkligen vill stoppa hela den gröna utvecklingen så är det här ett väldigt enkelt sätt att göra det på. Jag undrar om kanske Grön vänstern vet vilken sida av planen man tänker spela på i den här frågan?

Det är så att i många frågor finns det inte bara ettor och nollor. Det finns inte bara alternativ ett och två, det är ganska komplext.

Jag fungerar så att jag under resans gång, många gånger i de här debatterna i plenum, kan ändra min åsikt. Och det ska väl vara så. Men det är ju väldigt sällan så utan allt verkar fastslaget och man ska ha en linje som är ganska fast från början, men så är det inte för mig. Under vägens gång kanske jag ändrar min åsikt.

I det här fallet kommer jag inte att stöda en förändring av utskottets utlåtande.

Det kan finnas skäl att påminna om lagtingsledamöternas roll. Vi är ju här med 5 000 euro i månaden och då är det meningen att man ska utföra ett arbete. Det betyder att man är tvungen att sätta sig in i lagförslag och göra sitt jobb i utskotten.

Jag märker att det finns fruktansvärda missförstånd om hur åländsk lagstiftning fungerar. Därför vore det kanske bra, av utbildningsskäl, för utskottet att ta tillbaka lagen och gå igenom den en gång till. Det är viktigt att lära sig hur det här är tänkt att fungera, samt vad landskapsregeringen är tvungen att göra när vi implementerar EU-direktiv och så vidare.

Tack minister Gunell.

Jag håller med om att den här frågan kanske borde belysas ytterligare. Det är ofta så, har jag märkt, att många ledamöter har sin åsikt ganska klar från början. Så är det inte för mig; jag lyssnar och tar del av diskussionen. Det beror inte på att jag inte försöker sätta mig in i frågan, utan jag försöker se den i all sin komplexitet.

Vi vet att det kommunala vetot i Sverige har varit väldigt problematiskt, särskilt när det gäller utbyggnaden av vindkraften. Jag tror att det har en koppling till den här frågan, självklart. Det är intressant att notera att miljökonsekvenserna är det viktiga, liksom vilket område vi talar om och vilka miljökonsekvenserna är i det aktuella området. Dessutom är det viktigt att tänka på vilken typ av förnybar energi vi diskuterar. Så det är nästa steg helt enkelt.

Syftet med direktiven som kommer från Europeiska unionen är att EU vill stå på egna ben när det gäller förnybar energi och göra sig fri från det ryska olje- och gasberoendet. Man vill skapa en egen energisektor. Det här handlar också om klimatarbete.

Jag tror nog att Grön Vänster behöver bestämma sig för om man verkligen vill vara grön eller inte. I min bild av "grön" stöder man en utveckling mot förnybar energi snarare än det gamla oljeberoendet. Kanske signalerar "grön" i den bemärkelsen snarare en ovana och omognad i att hantera dessa frågor.

Minister Gunell brukar säga att det offentliga möjliggör och marknaden genomför.

Det problematiska för mig när det gäller förnybar energi är om vi ska vara i händerna på ett multinationellt storkapital eller inte, eller om vi ska ha en ökad samhällelig kontroll.

Självklart är jag för att vi så snabbt som möjligt måste komma ifrån vårt fossila energiberoende. Men jag tror att det är väldigt viktigt, precis som med all samhällelig infrastruktur, att det finns en stark samhällelig kontroll över energiproduktionen. Detta har också en koppling till energikonsumtionen och tillväxtsamhället som sådant.

Det är inga enkla frågor. Att vara grön handlar inte bara om produktionen, utan också om vem som tillhandahåller den. Ska vi överlåta åt marknaden (… taltiden slut).

Talman!

Jag undrar om jag befinner mig i en plenidebatt, eller om det är någons hallucination som vi är i. Behandlingen av det här utskottsbetänkandet kanske inte är det mest surrealistiska jag har varit med om, men det börjar närma sig topp tre.

Med hänsyn till det som ledamoten Lindén anförde, så det finns ett problem med att använda ChatGPT i realtid, och det kan illustreras av att ChatGPT ibland hallucinerar och fabricerar information. Om du frågar ChatGPT om en sammanfattning av studiestödslagen, som är vårt kommande ärende så kan det hända att du får en briljant sammanfattning, men den handlar istället om landskapslagen om studie- och examensregister istället för studiestödslagen.

Det finns också flera andra invändningar mot varför det kanske inte är att rekommendera att använda ChatGPT i realtid i en plenidebatt.

Tack ledamot Valve.

Om ledamoten lyssnade på vad jag sade så handlade det egentligen inte om ChatGPT. Jag refererade bara kort till det. Där får jag illustrationen av det som har varit problematiskt i Sverige, nämligen det kommunala vetot och det finns i bakgrunden.

Själva sakfrågan handlar väldigt mycket om dessa accelerationsområden och den kommunala beslutsrätten i förhållande till landskapet. Det är ingen helt enkel fråga. Men att vi ska ha en så snabb övergång till förnybar energi, det är inget som jag har frågat ChatGPT; det är nog min grundinställning från början.

Vad gäller det sistnämnda så får man gratulera kollegorna i Obunden Samling till en fantastisk propaganda seger. För det handlar överhuvudtaget inte om det.

Det vi gör idag är att verkställa ett EU-direktiv som ger möjlighet att ha accelerationsområden, om man så önskar, inom unionen. Det handlar inte om att vi har ett förslag framför oss som inskränker det kommunala detaljplaneringsmonopolet.

Tack ledamot Valve.

Det intressanta när det gäller accelerationsområden är ju konsekvensanalysen. Vilka konsekvenser får det? Det kanske är tydligt för er övriga 29 i den här salen, men för mig har det inte varit helt klart vilka konsekvenserna är när det gäller miljökonsekvensbedömning och när de ska vara klara när man beslutar om ett accelerationsområde. Det är den viktiga frågan.

Jag tycker inte alls att det är konstigt att man under en debatt försöker fördjupa sig lite ytterligare. Uppenbarligen är jag dock ensam om att låta mig påverkas av nya aspekter som jag inte har tänkt på tidigare.

Jag ska sätta mig in ytterligare i dessa accelerationsområden. Jag uppfattade att förslaget ska gå tillbaka till utskottet, som någon nämnde.

Tack, herr talman!

Ärade lagting. Ni vet hur det är om någonting blir riktigt rörigt, då kan det ibland vara lika bra att ta ett steg tillbaka och börja om från början. Om det formellt ska föreslås en återremiss, så gör jag det härmed.

I andra stycket av lagen där man i det här ändringsförslaget föreslår en ny text, så tycker jag personligen att det är helt intressant. Det är jättebra om man tar tillbaka det och analyserar de förändringar som man avser att göra. Man behöver också motivera hela processen. Så tycker jag och jag har hört viskningar här i salen också att en återremiss kommer att låta sig göras. Tack ska ni ha!

Talman!

Det är glädjande att höra ledamot Höglund här igen, som jag förstår det, understöda kommunernas rätt att bestämma själva. Det är väldigt glädjande.

Denna fråga har dykt upp i samband med debatten som vi hade förra veckan, och vi har inte fördjupat oss i den i utskottet. Det är jättebra att vi nu förhoppningsvis får möjlighet att utforska denna fråga i större detalj.

Det ger en möjlighet och sedan vet man inte hur det nya betänkandet blir, om det blir en kopia av det som kom nu, eller om man helt enkelt gör någon förändring där. Det som är viktigt är att man gör den här analysen och en motivering om man går in för en förändring.

Tack, herr talman!

Det är det förstås och vi får se vad utskottsarbetet leder till, under förutsättning att det blir återremitterat.

Men redan nu borde man kunna ha en principiell ställning i sitt huvud. Vill ledamoten Höglund att kommunerna ska ha rätt att säga nej till den här typen av områden, om det låter sig göras eller inte?

Det är lika bra att utskottet gör den första analysen här. I stora drag av är jag en vän av kommuner.

Tack, talman!

Jag understöder ledamot Höglunds förslag om återremiss till utskottet. En vidare analys i utskottet förfaller nog behövas. Det är ett utskottsarbete som vi just bedriver i lagtingets plenum, vilket vi inte ska hålla på med. Det blir bra att vi gör en närmare analys ånyo i utskottet.

Under behandlingen har ett förslag väckts och understötts om att återremittera ärendet till utskottet och den sakliga behandlingen avbryts därför.

Kan lagtinget omfatta förslaget om återremiss?

Lagtinget har beslutat att återremittera ärendet till social- och miljöutskottet. Behandlingen avbryts. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.