Remissdebatt

  • Gemensam diskussion.


  • Minister Roger Höglund (C) Anförande | 14:53

    Bästa fru talman! Ärade lagting, åhörare. Jag ska berätta lite om ändringar i kommunalbeskattningen 2023 samt kompensation till kommunerna, de här två lagförslagen som ligger här på bordet.

    ÅSUB skrev i sin höstrapport att hushållen känner oro inför framtiden. Oron grundar sig bland annat på att den disponibla inkomsten förväntas minska. Kostnaderna stiger mer än lönen, speciellt råder en stor osäkerhet gällande det framtida elpriset. Det finns en förväntan att det offentliga ska hjälpa till i någon mån. Det är ingen orimlig förväntan.

    Idag har vi debatt runt två lagförslag, lagförslagen hänger tätt ihop så det är bra att de diskuteras tillsammans. Det första lagförslaget gäller ändringar i kommunalbeskattningen och det andra lagförslaget gäller kompensationer till kommunerna för resekostnads- och grundavdrag. I samband med skrivningar och medel i budgetförslaget för 2023 har både hushållsavdraget och kompensationerna till stor del redan debatterats.

    Ändringarna i kommunalbeskattningen, alltså vår kommunalskattelag, består huvudsakligen av två punkter; grundavdrag och hushållsavdrag.

    Låt mig börja med ändringar i hushållsavdraget. Den första ändringen har sin grund i att man fogat en ny paragraf 127 f i inkomstskattelagen. Den nya paragrafen gäller avvikande grunder för åren 2022-2027. Avdragets maxbelopp höjs från nuvarande 2 250 euro till 3 500 samt att avdragsprocenten för kostnader för arbetsersättningar och löner höjs. Avdraget på dessa grunder begränsas till kostnader för avstående från oljeuppvärmning under dessa år och kostnader för sedvanligt hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete under åren 2022 och 2023. Det innebär att skattskyldiga som har kostnader av de nämnda slagen kan göra ett högre avdrag.

    Det kanske viktigare avdraget är införande av det så kallade elavdraget. Avdraget är temporärt och gäller för de med mycket höga elräkningar under perioden januari-april 2023. Med mycket höga elräkningar menas att elenergins belopp är minst 2 000 euro för perioden. Storleken på avdraget är 60 % av det belopp som överstiger 2 000 euro upp till 6 000 euro, och maxbeloppet för avdraget är 2 400.

    Hushållsavdraget görs i första hand från statsbeskattningen men om inte denna räcker till så föreslår landskapsregeringen att kommunalskattelagen ändras så att även här på Åland kan avdraget nyttjas mot kommunalskatten.

    Ytterligare finns ett elstöd som riktar sig till de med höga elräkningar men inte har någon beskattning eller inte tillräcklig beskattning att göra avdraget mot. För att våra åländska invånare ska ha möjlighet att erhålla elstöd så förutsätts att elavdraget i beskattningen införs i vår kommunalskattelag.

    Gällande hushållsavdraget så är det mycket svårt att ha en uppfattning om hur stor inverkar avdraget har på kommunernas skatteintäkter. Speciellt runt elavdraget finns ett antal frågeställningar; hur många som gör avdraget vilket förstås beror på prisnivån på el under de fyra första månaderna nästa år, hur stor del av avdraget görs från statsbeskattningen och hur stor del rinner ner till kommunalbeskattningen och påverkar den? Först när beskattningen för år 2023 är slutförd, alltså tidigast senhösten 2024, kan det bli aktuellt att överväga kompensation för den förlust av skatteintäkter som eventuellt uppstått hos kommunerna.

    Ändringen av grundavdraget har diskuterats ingående i samband med förslaget till Ålands budget 2023. Landskapsregeringen föreslår att avdragets nedtrappningsgrad sänks. Den så kallade regressiviteten.
    Grundavdragets maxbelopp är fortsättningsvis 3 500 euro årligen.

    Vad innebär det då att nedtrappningsgraden ändrar. Idag fasas avdraget ut vid en nettoförvärvsinkomst på 23 000 euro. Nettoförvärsinkomst är inkomsten minskad med i princip alla andra avdrag, resekostnadsavdrag, sjukostnadsavdrag etc. Så ju närmare din nettoförvärvsinkomst kommer 23 000 euro, desto lägre blir avdraget och sen är det totalt utfasat idag vid ungefär 23 000 euro. Nästa år föreslås att avdraget fasas ut först vid en nettoförvärvsinkomst på cirka 45 000 euro, ett betydligt högre belopp. Detta görs genom att nedtrappningsgraden som idag är 18 % sänks till 8,4 %. Det gör att utfasningen tar längre tid, man kan ha en högre inkomst innan avdraget är utfasat. Med andra ord, den som idag har en nettoförvärvsinkomst på säg 25 000 euro har ingen nytta av grundavdraget, men nästa år med den nya regressiviteten är nyttan vid samma nettoförvärsinkomst på 25 000 ungefär 300 euro mera per år, kanske lite mindre. Detta gör skillnad.

    Nyttan med dessa avdrag är uppenbar, de träffar rätt. Grundavdraget har störst betydelse för de med lägre eller medelinkomster. Hushållsavdragen hjälper dem med höga elräkningar samt hjälper till med finansieringen av utfasning av oljepannor.

    Grundavdraget och reseavdraget påverkar kommunernas skatteinkomster. Därför föreslår landskapsregeringen i ett separat lagförslag en kompensation till kommunerna. Kompensationen ska baseras på det verkliga skatteutfallet och uppgå till 70 % av de förlorade skatteintäkterna. Enligt förslaget ska ett kalkylerat förskott betalas ut under det aktuella skatteåret. Förskottet avräknas sedan i förhållande till det verkliga utfallet när beskattningen har slutförts, året därpå på senhösten. För de mer perifera kommunerna är reseavdraget å ena sidan positivt för att det gör dem mer attraktiva som bostadsorter, samtidigt som det har en förhållandevis stor negativ inverkan på skatteintäkterna. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv är det därför befogat att dämpa den ekonomiska effekten av resekostnadsavdraget. Tack, fru talman! Tack till lagtinget.


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Vi har ju som sagt debatterat det här några gånger tidigare så att vi vet var vi står. Det jag funderade på är att det grundavdraget och kompenseringen gäller ju tillsvidare. Där kan jag väl kanske tycka att det skulle ha varit ganska positivt om finansministern skulle ha haft någon form av samråd innan med tanke på att nu binder man ju upp åtminstone nästa lagting det första året och kommande landskapsregering. Jag trodde initialt att det här gällde bara ett år åt gången, men det är alltså tillsvidare. Förstår finansministern min tanke? Man binder upp kommande lagting och landskapsregering och att ta bort förmåner är aldrig roligt men det kanske är tvunget när det blir riktigt skarpa ekonomiska tider. Men hur resonerar landskapsregeringen här?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:02

    Tack, fru talman! Tack för frågan ledamot Holmberg. Tillsvidare betyder att det ändrar när någon kommande regering och kommande lagting tycker annorlunda.

    Det som åtminstone för mig är det viktiga är att det inte blir ett hoppande mellan åren, för det tror jag inte att någon av oss tycker om.

    Om vi tar landskapsandelssystemet så har vi haft temporära lösningar från år till år. Det är inte bra. Det är inte bra för mottagaren som i det här fallet är den kommunala sektorn. Det här kommer helt enkelt att medföra mera pengar för den kommunala sektorn och för att de också ska kunna ha en viss långsiktighet så behöver det här vara tillsvidare.


  • Tack, talman! Jag förstår det, men kommunikationen kunde ändå ha funnits där.

    Sedan kan också Liberalerna tycka att ett jobbskatteavdrag i sig är någonting som vi strävar efter. Men det kan bli ganska ekonomiskt svårt att ha både ett ganska fryntligt grundavdrag och ett jobbskatteavdrag som gör skillnad. Det som jag lite kan läsa mellan raderna här är att här gör man ett litet hopkok, man gör ett light jobbskatteavdrag. Man för mer pengar ute till kommunerna och man gör saker och ting på ett sätt som blir ganska bra kanske sist och slutligen. Det landar hos rätt personer just nu. Men det handlar också om ganska mycket pengar och det var dit jag ville komma med min replik, att man binder ihop kommande landskapsregering och lagting. Jag tänkte bara att man kan tänka på det nästa gång.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:04

    Jo, till delen är vi överens. Har man både ett utökat grundavdrag och ett jobbskatteavdrag så tror jag att det blir övermäktigt för en redan ansträngd budget. Den saken är helt klar. Här måste man välja spår. Vi vet att ett jobbskatteavdrag, som är en annan typ av avdrag, helt enkelt behöver en annan kommunikation med skattemyndigheten i riket till exempel för att bygga upp det här systemet, vilket kostar ganska mycket pengar.

    Från vårt håll tyckte vi att det här var bra. Det är ett hopkok på sätt och vis, men det är ett hopkok som blev väldigt lyckat, vilket jag tyckte att ledamot Holmberg också var lite inne på, eller innerst inne tycker tror jag. Det här träffar så ju rätt. De träffar de behövande och det hjälper kommunerna att finansiera det hela och ger till och med kommunerna ett litet överskott här. Jag tycker att det här är (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ministern. Socialdemokraterna har väl ingenting emot kostnadsavdraget och avdraget i sin helhet. Men jag vill ändå belysa att för att man ska kunna göra ett avdrag så behöver man ju också ha ekonomisk förutsättning månad för månad, mellan pension till pension eller lön till lön för att på så vis spara dessa pengar och sedan få tillbaka dem ett år senare. Och det gör man ju kanske inte, för bilen ska ju till exempel tankas idag, hyran ska betalas nästa vecka och elräkningen kommer som ett brev på posten. Jag tycker inte att avdragen i sig är tillräckligt nog för att kunna hjälpa ålänningarna i den utsatta situation som vi befinner oss i idag.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:06

    Tack, fru talman! Tack till ledamot Eckerman. Jag tycker att vi på sätt och vis redan har haft en del av den här diskussionen idag. Just detta med ett år senare så det stämmer ju inte eftersom man kan ändra sitt skattekort när det dyker upp avdrag som har inverkan på beskattningen, så man kan få en ganska snabb effekt.

    Har man en riktigt, riktigt låg inkomst så har man kanske inte så stor nytta av avdrag i beskattningen. Men då är jag säker på att samhället ställer upp på annat sätt.


  • Tack, talman! Bästa minister Höglund, som en kommunalman i sina bästa år så tänkte jag bara höra om era kommentarer kring nettoeffekten för de här avdragen och för det sätt som vi nu kompenserar kommunerna. Det är väl ett par miljoner som vi ger till kommunerna den här vägen. Jag ser gärna era kommentarer kring det här. Vi från Obunden Samling tycker att det är bra.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:07

    Tack för en bra fråga. Nettoeffekten för den kommunala sektorn blir ungefär runt två miljoner. Det är omöjligt att säga exakt vad det blir eftersom man vet det först när beskattningen är slutförd för 2023. Men de beräkningar som vi har gjort visar på ungefär två miljoner i nettoförbättring för den kommunala sektorn. Tillsammans med de andra ändringar som görs gentemot den kommunala sektorn med indexhöjningar och höjningen av basbeloppet så gör att kommunerna får en välbehövlig peng till härifrån.


  • Tack, talman! Man kan väl kanske nästan jämföra det med som ökade landskapsandelar. Eller vad skulle ni säga som finansminister?


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:08

    Jo, jag skulle säga att det här är ett bättre sätt än utökade landskapsandelar eftersom det här träffar så rätt. Speciellt för randkommunerna, som är de som är mest utsatta för resekostnadsavdraget och där resekostnadsavdraget slår hårdast på den kommunala inkomstskatten, så blir det här otroligt bra. Det finns en rättvisa i det här. Som jag sade så för mig är det här ett bättre sätt än om man skulle ha laddat landskapsandelssystemet med motsvarande pengar. Det är en betydligt större regional rättvisa.


  • Tack, talman! Den här diskussionen har vi som sagt haft till viss del åtminstone, då när budgeten diskuterades. Det här är ju bara en konsekvens av det som där har föreslagits. Vi har varit med i den processen minsann, vi tycker att det är ett mycket, mycket bra förslag. Vi tycker också att den förklaring som finansministern har gjort här är mycket, mycket bra. Det här är ju ett sätt för landskapet att faktiskt kunna justera skatterna för befolkningen på ett sätt som man hoppas att kommunerna inte tar vara på och kompenserar.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:09

    Jo, det var kanske inte så mycket fråga i ledamot Silanders replik här.

    Jag håller med i resonemanget. Det här är ett bra sätt. Det här slår rätt. Det här är kanske det som jag är mest stolt över i budgetförslaget. Nu när lagstiftning kommer så tycker jag att vi har en bra helhet.


  • Det man kan fråga sig i nästa skede då, det här gjordes för att ett ordinärt jobbskatteavdrag skulle ha försvårat hela processen, det var nästan omöjligt att kunna genomföra det den här gången. Men skulle man vilja komma dithän någon gång så gäller det ju att börja planera för det, hur det skulle utformas och vilken laddning man där skulle göra. Jag har en känsla av att det kommer att bli långt mycket dyrare. De här fem miljonerna är ganska passliga. Det har vi råd med.


  • Minister Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:10

    Så är det. Ska man göra en ny typ av avdrag så måste jobba efter skattemyndighetens klocka, skatteklocka som de kallar den. Det betyder att man i väldigt god tid måste börja förbereda ett nytt avdrag. Jag skulle nästan säga utan att veta, men jag tror inte att jag har mycket fel här, att när man går in för större förändringar, typ ett jobbskatteavdrag, så behöver man nog börja jobba med det i början av en mandatperiod. För det ska göras mycket beräkningar, man ska lösa finansieringen, man ska ha diskussioner med skattemyndigheten, helt enkelt sy ihop ett program och göra alla bedömningar.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:11

    Talman! Jag är lite bekymrad över att kollegan Holmberg inte håller ett anförande, så jag måste ju hålla finans- och näringsutskottet fana högt i alla fall.

    Vi socialdemokrater stöder förändringarna i de kommunala avdragen, både de som införs från rikssidan och de egna åländska, för att vi ser att alla åtgärder som är ägnade att underlätta för vanliga människor att klara det utmanande kostnadsläget är av godo. Det kommer att bli tufft ändå, och vi tycker ju att det bör finnas mera landskapsregeringen kan göra, inte bara av omtanke och snällhet, utan för att all erfarenhet av tidigare kriser visar att familjer och individer som i tuffa tider tappar fotfästet blir en förlust och en kostnad för samhället i form av marginalisering, utslagning från arbetsmarknaden och psykisk ohälsa. Det handlar också om barn och unga i utsatta familjer far illa och det handlar i förlängningen om att upprätthålla köpkraften hos ålänningarna så att också företagen överlever, även företagen har utmaningar. Vi förväntar oss mera åtgärder i kommande tilläggsbudgetar när det gäller att stöda ålänningarna i de här tuffa tiderna som kommer.

    Det vi däremot kan vara fundersamma till är om kompensationerna till kommunerna är tillräckliga. Ni kanske hickar till här, men analysen är att inga kompensationer i världen räcker för de kommuner som har ett så stort hål i fickan att pengarna rinner ut i snabbare än de kommer in.

    Landskapsregeringen lappar och lagar och finansministern berömmer sig för nettoeffekterna för kommunerna, men inte heller dessa kompensationer kommer att räcka för att reparera en struktur som är otillräcklig för att upprätthålla en god kommunal service över hela Åland. Någon dag tar pengarna slut i landskapet, och vad gör vi då? Tack, talman!


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.