Föredras

Samma regler tillämpas på denna fråga. Svaret kommer att ges av minister Annette Holmberg-Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.

Tack, herr talman! Bästa minister Holmberg-Jansson. Hur ser Ålands beredskap ut när det gäller att hantera Long Covid sjukdom och vilka bedömningar gör landskapsregeringen för i vilken skala det kan drabba befolkningen och arbetsmarknaden?

Talman! Tack för från ledamot Gunell. Jag tänker först bara förtydliga lite kring terminologin i frågan. Numera används främst termen postcovid, inte Long covid. Enligt WHO:s definition för postcovid krävs för diagnos att symtom som begränsar det dagliga livet och stör funktionsförmågan har kvarstått i minst 2 månader.

Talman! Beredskapen för att hantera postcovid på Åland har varit god sedan 2021. Redan våren 2020 skapades ett postcovid team inom ÅHS, men under hela 2020 var det ju väldigt få covid-smittade på Åland. Under 2021 inhämtade teamet kunskap från de först etablerade postcovid teamen i Sverige, Karolinska och Linköpings universitetssjukhus). Postcovidteamet är multiprofessionellt och består av specialister inom specialsjukvården t.ex. lungmedicin, infektion, kardiologen, reumatologen samt ergoterapeuter, fysioterapeuter och psykologer inom rehabiliteringen. Vid behov kan man remittera till Helsingfors universitetssjukhus postcovid enhet för vidare handläggning, vilket skett för några få. Ett möte arrangerades våren 2022 med representanter från Medimars företagshälsovård och ÅHS postcovid team för att utarbeta gemensamma riktlinjer.

Hittills har endast ett 20-tal patienter haft kontakt med postcovid teamet på ÅHS. Lindrigare fall har hanterats via hälsocentralen och företagshälsovården, varifrån vi inte har fått fram någon statistik. ÅHS har inte sett någon ökning av antalet remisser under 2022, då de totala antalet covidfallen ökade dramatiskt. Detta kan sannolikt förklaras av den höga vaccinationstäckningen samt att omikron varianten orsakar lindrigare sjukdom än tidigare varianter. Det är svårt att uppskatta det totala antalet som fått postcovid på Åland och därmed andelen av alla smittade.

Fram till slutet av 2021 behövde 8 % av alla covidfallen förlängd sjukskrivning efter isoleringstiden, vanligen 14 dagar, varav 1 % behövde sjukskrivning längre än 3 månader. Denna statistik har inte följts upp under omikronperioden, men sannolikt är andelen som behövt förlängd sjukskrivning betydligt lägre under 2022 än tidigare. En detaljerad kartläggning skulle behövas för att uppskatta antalet med såväl lindrig som svår postcovid på Åland. Tillgängliga data talar emellertid för att andelen av fallen som har postcovid som förorsakar längre tids sjukskrivning inte överstiger 1 %. Det ska noteras att det är vanligt med återhämtning en längre tid också efter andra infektionssjukdomar.

Sammanfattningsvis bedömer landskapsregeringen att postcovid orsakar mycket begränsad sjuklighet och funktionsnedsättning för Ålands befolkning, och att ÅHS och företagshälsovården har en god beredskap att hjälpa de individer som drabbas.

Talman! Det finns i dagsläget inget som tyder på att detta är ett stort folkhälsoproblem. Vi behöver i dagsläget lita på att om det framöver framkommer att detta är ett stigande problem att ÅHS och andra eventuella aktörer lyfter behovet av eventuella mera resurser.

I vårt grannland Sverige skalas nu postcovid enheterna ner eller avslutas.

Så slutligen, vi kanske kommer att ha anledning att återkomma kring denna fråga, men i dagsläget är frågan lite för tidigt ställd då det inte finns indikationer kring att de som behöver hjälp inte får den hjälpen. Tack!

Tack för svaret minister Holmberg-Jansson. Det låter som att landskapsregeringen och ÅHS har ett väldigt bra grepp om den här frågan och att oron för att postcovid - eller Long covid som jag har använt som terminologi, det avser samma sak - i det här skedet ändå är en behärskad population som är drabbad av de här symptomen. Orsaken till att jag ville fråga den här frågan är att andra postvirala sjukdomstillstånd har varit väldigt svåra att hantera inom sjukvården, till exempel ME sjukdom eller kroniskt trötthetssyndrom som kan orsaka långvarig extrem trötthet. De sjukdomarna har varit svåra att ens få betecknade som giltig sjukdom, någonting som man får sjukskrivning för och något som man får sjukdagpenning för och så vidare. Och också det faktum att forskningen kring olika postinfektiösa tillstånd är ganska eftersatt och underfinansierad.

Jag har lyft upp den här frågan också i det nordiska samarbetet, eftersom om du skalar upp antalet så är den potentiella risken att det drabbar en större del av den nordiska befolkningen och det är till stor hjälp om vi kan samarbeta i de här frågorna.

Det låter också väldigt bra om postcovid teamet är i kontakt med svenska aktörer och att man följer den här frågan väl. Jag förstår också ministerns svar att man kan bli sjukskriven för postcovid och man kan då också få sjukdagpenning för den tiden. Är det rätt uppfattat?

Tack, talman! Ledamot Gunell, på den sista frågan som ställdes så kan jag inte svara exakt. Jag kan inte svara hundra procent att det är så. Men när vi har haft diskussioner kring den här frågan så har man ändå diskuterat på det sättet som att du kan bli sjukskriven för postcovid. Jag kan gärna återkomma till ledamoten vid ett senare tillfälle och kolla upp att det verkligen är så. Men min bild av det är att det är så.

Jag har också haft diskussioner med KST där man har sett en viss ökning av personer som säger sig då ha postcovid symptom och som behöver mera hjälp i vardagen. Det kan hända att vi inte vet vad som komma ska och hur mycket det har drabbat oss. Men precis så som vi sade så även andra infektionssjukdomar kräver också en längre rehabilitering i vissa fall och för vissa personer.

Jag känner att vi kommer säkert att få göra uppföljningar framöver. Postcovid teamet kommer säkert att flagga om de ser en ökning i antalet remisser. Det finns en god kommunikation mellan landskapsregeringen och postcovid teamet, så jag ser faktiskt ingen oro i det här läget.

Jag tackar för den informationen. Jag tycker att det låter bra och betryggande att det är på det här sättet. Jag försökte googla på FPA:s sidor kring postcovid. Men kanske jag då använde fel terminologi så att jag får prova en gång till. Jag var lite intresserad av om postcovid idag betraktas som en sjukdom de facto som man kan bli sjukskriven för, att symptomen är erkända av den medicinska forskningen och att man för det här tillståndet erhåller sjukdagpenning för frånvaro. Om ministern har mer information i frågan så kan jag motta den vid ett senare tillfälle. Det går också bra.

Talman! Jag tror att framöver så kommer vi säkert att behöva göra en kartläggning och uppskatta och se hur många som har haft en lindrig eller svår postcovid. Men vi är inte där just nu. Som jag sade tidigare, man har en god beredskap att hjälpa de individer som drabbas. Man uppskattar att det kanske inte ens överstiger 1 %, av dem som har varit sjukskrivna eller haft en längre sjukskrivning efter sjukdomen, som har behövt längre sjukskrivning. Vi kanske får återkomma i frågan. Men i dagsläget så känner jag att man har läget under kontroll.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.