Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Landskapsregeringen föreslår här att lagtinget antar en landskapslag om Ålands Unesco-kommission. Syftet med lagförslaget är att ge en tydlig och långsiktig rättslig grund för det arbete som redan i dag bedrivs inom ramen för Ålands deltagande i Unesco.

Åland blev associerad medlem i Unesco år 2021 efter en ansökan som Finland lämnade in för Ålands räkning. Det var en betydande framgång för Åland internationellt då medlemskapet innebär att Åland har en egen röst och en egen plats i ett av Förenta nationernas, FN:s, viktigaste organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. För Åland med självstyrelse och enspråkigt svenskt har det en särskild betydelse, då det ger oss möjlighet att synliggöra samt lyfta våra erfarenheter och vårt kulturarv i internationella sammanhang och samtidigt bidra till det globala arbetet inom Unescos verksamhetsområde.

Sedan vi blev associerad medlem har en åländsk Unesco-kommitté fungerat som vårt nationella samarbetsorgan. Enligt artikel 7 i Unescos stadga så ska varje medlemsstat ha en nationell kommission eller ett liknande samarbetsorgan.

Då vi nu är associerad medlem i Unesco innebär det att varje medlemsstat ska ha en nationell Unesco organ som ska fungerar som en länk mellan Unesco och medlemsstatens myndigheter, institutioner och civilsamhälles organisation. En kommitté, talman, är en tillfällig lösning och en kommitté ska arbeta under en begränsad tid.

Mot den bakgrunden bedömer landskapsregeringen att det nu är dags att ge verksamheten en mer permanent och stabil grund och en kommission är avsedd att fungera långsiktigt och därför är det motiverat att dess uppdrag och sammansättning regleras i lag, i likhet med som vi har idag gällande Ålands representation i Nordiska rådet.

Talman! Lagförslaget har enbart fyra paragrafer och handlar enbart om Unesco kommissionens arbete. Förslaget handlar om hur kommissionen ska tillsättas, vilka som kan ingå i den och vilka uppgifter den ska ha. Kommissionen ska fungera som ett rådgivande sakkunnig- och samarbetsorgan i frågor som rör Ålands associerade medlemskap i Unesco samt bistå landskapsregeringen i frågor som gäller internationellt samarbete inom Unescos verksamhetsområde. Kommissionen ska även lyfta Unescos syften och verksamhet kända på Åland.

Kommissionens sammansättning av medlemmar ska spegla flera kompetenser och förena kunskap och erfarenhet från just utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och ungdomsfrågor.

Landskapsregeringen bedömer att lagförslaget inte medför några betydande nya kostnader utan ska fortsättningsvis ligga runt dagens 15 000 €, och arbetet fortsätter huvudsakligen inom de strukturer som redan finns i dag. Däremot skapar lagen ökad legitimitet och bättre förutsättningar att utveckla verksamheten långsiktigt och framledes söka externa projektmedel för projekt inom Unescos områden som kan stärka arbetet med kulturarv, utbildning, hållbar utveckling och internationell synlighet. Vi kan också sprida kunskapen om Ålandslösningen och det åländska självstyrelseexemplet till en bredare internationell publik.

Talman! Avslutningsvis det här lagförslaget handlar helt enkelt om att ge stadga åt ett arbete som hittills fungerat bra och erfarenheterna är goda. Tack!

Talman!

Tack för informationen! Det här är säkert ett viktigt lagförslag, det också. Men det går väl kanske mer under kategorin "nice to have", om man säger så. Någonting som är trevligt att ha, men som inte är ett absolut måste.

Min egentliga fråga är hur det kommer sig att man har valt att prioritera just denna lagstiftning, när vi vet att det finns så otroligt många andra lagar som verkligen berör ålänningarna i vardagen och som står på kö för att komma fram. Jag har ingenting emot det substantiella innehållet i lagförslaget; det kan jag stöda. Men jag är lite förvånad över prioriteringen från landskapsregeringens sida, det måste jag säga.

Tack, talman!

Det var så att redan den förra regeringen, när vi ingick i och blev associerade med medlemskapet, tillsatte en kommitté. Syftet med detta var att skapa en struktur för vårt arbete. Enligt stadgan har vi nu en kommitté, vilket är bra.

En kommitté har ju ett syfte, och det är att vara tillfällig. Det finns en lag som reglerar hur en sådan ska fungera. Därför är det bättre att ha en kommission, eftersom det handlar om ett långsiktigt arbete. Det handlar helt enkelt om att formalisera hela processen.

Det har tagit fantastiskt lång tid att få fram den här lagstiftningen, eftersom den initierades under den förra landskapsregeringen, där ledamoten Thörnroos var involverad.

Talman!

Så är det säkert, men de facto påverkas verkligheten inte av den här kommittén, eller det arbete som görs, även om det finns ett lagstöd.

Det finns ett stort antal lagar, och det vet också vicelantrådet Hambrudd, som påverkar ålänningarna i vardagen, i livet som vi lever här och nu, och enligt mitt sätt att se det borde de prioriteras högre än just denna lagstiftning.

Det här arbetet fungerar såvida man inte är rädd att nästa regering ska komma och stänga ned det. Det kan ju vara ett alternativ, förstås.

Tack, talman!

Utifrån lagförslaget är bedömningen att kommissionen blir mer effektiv genom det kommissionsnätverk som finns inom Unesco. Detta möjliggör att vi kan söka externa medel betydligt bättre, vilket ger ålänningarna största möjliga nytta av att vara en del av ett nätverk som kan skapa positiva effekter för Åland.

Jag vill nämna något om detta nätverkande. Tack vare det är Högskolan på Åland i dag med i Unicode, som är ett europeiskt universitet. Detta har lett till konkreta positiva effekter, till exempel planer på en internationell masterutbildning inom IT som utvecklas tillsammans inom denna allians. Det innebär att man kan starta en helt ny utbildning med mycket begränsade resurser, till exempel 50 000 euro, eftersom man delar på lärarna. Det ger stora möjligheter.

Tack, talman!

Tack, ministern Hambrudd. Jag har ingenting emot Unesco på något sätt. Jag ser fördelar med att Åland blir en del av Unesco-familjen. Men precis som den föregående talaren har jag också vissa betänkligheter kring att prioritera den här typen av lag. Vi har haft lagar som har väntat i flera mandatperioder.

Jag har också varit förespråkare för att om vi inför en ny lag så tar vi bort något annat och ge plats åt denna lag, inte för att göra Åland laglöst. Vi behöver ha någon form av balans i detta. Allt handlar om pengar. Det är så lätt att införa nya regler, men det har visat sig vara omöjligt, oavsett vilken landskapsregering vi har, att ta bort sådant som redan finns.

Jag har varit skeptisk till att vi nu ska införa en Unesco-lag. Ministern framförde dock bra argument för det. Men i det stora hela, och med tanke på ramverket, har jag fortfarande vissa betänkligheter kring detta.

Tack, talman!

Det sista som ledamoten Nordberg sade, utifrån ramverket, innebär inte ytterligare kostnader. Det handlar istället om att formalisera det arbete som redan har påbörjats. Det blir fel att fortsätta utifrån en kommitté, eftersom en kommitté faktiskt är tidsbegränsad.

En kommission är mer långsiktig. Jag kan också tycka att lagar som rör kultursektorn ibland behöver prioriteras. Jag tror inte att vi har sett så många lagframställningar i lagtinget som berör dessa frågor. Någon gång måste också kultursektorn få komma fram.

Tack, talman!

Jag vet att många gånger startar nya verksamheter med motiveringen att det kostar ingenting. Men så blir det lite resor, en projektanställning och till slut en fast anställning och plötsligt har vi två fast anställda. Det finns många exempel på detta.

Jag minns tydligt när det här Unesco-arbetet tog sin form under förra mandatperioden. Det skulle inte kosta någonting, men nu är vi uppe i 150 000 euro, och det kanske stannar ungefär där. Jag vill inte vara den som är tråkig, men på något sätt borde vi kanske ha eftertanke i framtiden också. Ska vi börja med nya verksamheter så kanske vi ska avsluta något annat.

Jag håller helt med om att man måste vara försiktig när man etablerar ny lagstiftning, särskilt om man inte vet hur det kommer att utvecklas framöver.

Som sagt, 15 000 euro har det varit tidigare, och det inkluderar även resekostnader. Generalsekreteraren för kommissionen är en tjänsteman, och det ingår i det ordinarie arbetet.

Under den här perioden sedan 2021, när vi blev associerad medlem, så betalar vi en mycket liten medlemsavgift, vilket också ingår i summan på 15 000 euro. Det man kan säga idag är faktiskt att detta genererar intäkter till Åland, och det är väl det som är det centrala i slutändan.

Värderade fru talman, lagtingsledamöter och åhörare!

Ålands landskapsregering har förelagt lagtinget ett lagförslag om Ålands Unesco-kommission. I det här sammanhanget anser jag att denna lag borde ha kommit långt tidigare, eftersom Åland sedan år 2021 har varit en av Unescos tolv associerade medlemmar. I september 2022 tillsattes dessutom en åländsk Unesco-kommitté. Precis som vicelantrådet nämnde, svävar denna kommitté på en icke särskilt fast grund. Redan från början, eller mycket snart efter, borde den ha fått en legal bas att vila på. Det som nu föreslås är definitivt en lag som har dröjt, och kanske till och med dröjt väl länge. Men bättre sent än aldrig.

Unescos främsta betydelse och funktion är att skydda och främja det som mänskligheten anser vara särskilt värdefullt, det vill säga kunskap, kultur, natur och utbildning och gör detta genom internationellt samarbete. För Ålands del ger Unesco internationell synlighet och erkännande, trots att Åland inte är en självständig stat. Unescos regelverk och system kan därmed användas för att skydda och utveckla åländska värden, utan att frågan behöver handla om territoriell suveränitet.

Vidare anges i Unescos senaste rapportering att Åland som självstyrt område numera har fått ansvar och rättigheter vid uppdateringen av landets världsarvslista. Unesco kan därmed fungera som en internationell arena där Åland kan synliggöra sin egen identitet, sitt kulturarv och sin särpräglade natur, samtidigt som Ålands konstitutionella ställning som självstyrt område respekteras.

Till dags dato har Åland dragit direkt nytta av sitt medlemskap i Unesco. Det faktum att man skapar den legala basen för namnbytet, från kommitté till kommission, är av andra rangens betydelse. Kommissionen skapar en legal bas för att stärka rätten att delta i Unescos olika organ, där associerade medlemmar har rätt att delta. Det finns all anledning att denna lag tillkommer.

Till dags dato har Åland dragit nytta av sitt medlemskap i Unesco och det centrala åländska organet i sammanhanget, landskapsregeringens Unesco kommitté har genom sitt arbete och engagemang samt de vunna fördelarna med medlemskapet i Unesco, nu nått en punkt då det är ändamålsenligt att skapa den föreslagna legala basen för det nämnda organet, som samtidigt byter namn till Ålands Unesco kommitté.

Kostnadsmässigt beräknas kommittén och dess arbete att kosta landskapet ca 15 000 euro per år, vilket motsvarar den nuvarande kostnaden.

Som sagt är det här ärendet handlar uteslutande om att ge en legal bas för någonting som skapades 1921-1922. Så det är inte det att man nu föreslår att det ska införas ett nytt organ i förhållande till ett internationellt organ, utan det är uteslutande att man skapa den legala basen.

Åland har fått ett konkret inflytande över vilka åländska kultur- och naturvärden som kan föras fram i Unescos världsarvssystem.

Den liberala lagtingsgruppen stöder således det aktuella lagförslaget. Värderade fru talman, tack för ordet!

Tack, talman!

För Obunden Samlings del vill jag framföra några punkter angående förslaget om en landskapslag som ska reglera Unesco kommissionens och Ålands verksamhet inom Unesco. Dessa kommentarer påminner lite om det som lagtingsledamoten Thörnroos, och delvis också lagtingsledamot John Holmberg, var inne på. Det skulle vara intressant att få vara en liten fluga på väggen och höra hur de resonerar och prioriterar när de lägger fram lagförslag.

Vi vet alla att det finns många lagförslag som är betydligt mer viktiga än just denna fråga. Det fungerar sedan 2022, och skulle fungera utan den här lagen också. Finland har reglerat detta genom en förordning, och Sverige har det reglerat genom myndighetsbeslut och delegeringsbrev. Vi skulle nog få det att fungera utan lag. Å andra sidan kanske det inte har tagit så mycket lagstiftningsresurser att ta fram det här lagförslaget. Men principen är ändå hur man prioriterar när man kommer med lagförslag, och det skulle vara intressant att veta mer om det.

Jag måste också ge en brasklapp, som någon annan var inne på, att man räknar med att det ska kosta 15 000 euro. Det är bara en halv julfest, eftersom vi diskuterar i de termerna nu för tiden. Men jag vill nästan lägga till att 15 0000 euro inte kommer att räcka i längden. Det blir istället så att när vi har det här så är det en lagstiftningsbaserad verksamhet. Det här måste vi göra. Vi måste åka till Samarkand, vi behöver åka till New York, och vi måste förstås vara med i Paris och så vidare.

Å andra sidan, för att kanske trösta ut mig själv och motsäga mig, så verkar det som att Färöarna, som har varit med i Unesco betydligt längre än vad Åland har varit, har hållit sina kostnader inom en rimlig ram som skulle kunna stöda 15 000 euro. Jag hoppas verkligen att denna brasklapp på något sätt ska hjälpa till att vi håller oss på den nivån och inte låter kostnaderna rusa iväg.

Jag ser också fram emot lagen om BSPC-arbetet, som vi har i lagen om Nordiska rådet, eller landskapslagen om Ålands samverkan i Nordiska rådet, vad den nu heter. Men vi har ingen lag som reglerar BSPC-arbetet, som vi har hållit på med betydligt längre. Var är den? Tack, talman!

Talman!

Nu vet jag inte om ledamoten vill att vi ska ha fler lagstiftningar eller om det finns en prioriteringsordning som kommer från ledamoten.

Obunden Samling var ju med i förra regeringen, där vi bestämde oss för att begära från finska utrikesministeriet att vi skulle bli associerad medlem. En kommitté, som jag sa tidigare i talarstolen, är tidsbunden, och nu har vi uppnått det. Nu är vi associerad medlem. Det är viktigt att ha ett formaliserat organ.

Jag håller med om att sätta en brasklapp om ökade kostnader. Men vi har sett att kostnaderna under flera års tid har legat runt 15 000. Jag tycker också att det är bra att ledamoten tar upp Färöarna, som i alla fall har haft liknande kostnader. Färöarna borde dock ha betydligt större kostnader, eftersom de har ett eget kontor i Paris gällande Unesco. De har tyckt att vi borde ha samma, men vi har sagt nej, det ska vi nog inte ha.

Tack, talman!

Jag vill inte nämna det där Pariskontoret, för jag tänkte att det kanske handlar om idéer.

Ja, Obunden Samling var med och drog igång det här. Det är klart att vi har en dröm om att Norrhavet ska bli ett Unesco världsarv, men det verkar som om ni inte är intresserade av det. Ni har helt andra planer för Norrhavet, och vi har haft lite svårt att mötas i dessa frågor.

Men nu är vi med i Unesco och det har fungerat bra utan lag sedan 2022. Jag tror att det hade fungerat riktigt bra fortsättningsvis. Men okej, nu får vi en lag.

Som sagt, jag efterlyser BSPC-lagen mest i konsekvensens och likartade prioriteringars namn.

Talman!

Jag tycker att det är mycket bra att den här frågan kodifieras. Vi hade i måndags en debatt om hållbarhetsfrågor, där det också konstaterades att saker och ting borde kodifieras. Det kanske funkar eller inte funkar. Ofta dyker det upp nya aspekter i efterhand. Det är bättre att vara proaktiv, och jag kan faktiskt inte tänka mig att den här lagstiftningen skulle ha tagit särskilt lång tid.

Jag är också frustrerad över att vissa lagförslag inte kommer fram på bordet. De flesta av dem kräver ett grundligt arbete med långa utredningstider och komplexa frågor. Den här frågan är varken komplicerad eller komplex.

Jag skulle också gärna vilja höra lite från Obunden Samling, som i vissa frågor är mycket självstyrelsepolitiskt engagerade. Ser man inget värde i att Ålandsexemplet förs ut i världen och att Åland betraktas som ett eget land i ett internationellt organ, och att vi dessutom får en massa gratis kunskap?

Tack, talman!

Obunden Samling var med och drog igång det här 2022. Varför hände det inte under en tidigare liberalledd regering? Vi är ute i världen och vi är med i Unesco. Det pågår.

Det enda jag vill säga är att den här lagen inte behövs, eftersom det redan har hänt. Tittar man på grundlagen, som också hänvisas till i det här lagförslaget, ser man att det i regel handlar om myndighetsutövning som behöver vara lagreglerad. Vad vi har för myndighetsutövning inom ramen för den här Unesco kommissionen, såvida man inte skulle ge den här kommissionen rätten att träda Norrhavet? Vi skulle förstås stöda den lagen.

Talman!

Jag kanske missförstod, men jag uppfattar en viss tvekan kring att man lägger 15 000 per år på den här organisationen, vilket framkom i vicetalmannens anförande. Om det är så att man starkt stöder 15 000 till Unesco och anser att detta är en bra satsning, så borde man se värdet i det.

För min del understöder jag det som vicelantrådet också nämnde i ett tidigare replikskifte. Här finns en bra grund för att kunna hämta hem extern finansiering till Åland. Dessutom kan vi faktiskt bidra med mycket kunskap som vi inte kan bygga upp på egen hand.

Jag tror att min uppfattning är att detta genererar betydligt mer tillbaka till Åland än vad 15 000 euro motsvarar i monetära summor.

Herr talman!

Jag har sagt att vi kan leva med 15:00, och det har vi gjort här och nu under 2022. 15:00 per år, som en halv julfest. Men jag ser hela innebörden och betydelsen av begreppet "brasklapp" som att jag tror att det inte kommer att hålla. Lite i stil med det som ledamoten Holmberg nämnde i ett replikskifte, att det tenderar att dra iväg.

Som sagt, den här verksamheten, hittills på den här nivån och med det här upplägget, har vi kunnat leva med, och vi har själva varit med och dragit igång det. Inget ont om det i sig, men det handlar om prioriteringar och vad vi gör, i vilken ordning och så vidare.

Talman!

Jag tycker att Ålands associerade medlemskap i Unesco är något vi verkligen ska vara stolta över. Det visar också att ett litet självstyrt område kan ta plats på stora internationella arenor, något som jag ofta har lyft fram att vi borde bli bättre på. Vi behöver göra mer av det här. Åland ska inte stå vid sidan av och vänta på att andra berättar vilka vi är. Vi ska själva synas, bygga nätverk och hissa den åländska flaggan där internationella frågor diskuteras.

Vi har så mycket att bidra med på den internationella arenan: vår självstyrelse, vårt svenska språk, demilitariseringen, fredsarbetet och vårt kulturarv. Vi har också ett brett engagemang inom den tredje sektorn, med många framgångsrika åländska artister och idrottare, bara för att nämna några exempel.

Unesco ger oss en plattform där Åland kan få större synlighet i världen. Därför välkomnar jag att Unescokonventionen nu får en tydlig och långsiktig grund i lag. Men lagen får inte bli slutpunkten; den måste bli startpunkten för ännu mer aktivt åländskt internationellt arbete.

Talman! Jag vill även passa på att lyfta fram näringslivsperspektivet. I lagförslaget konstateras att etablering och bevarande av världsarv kan ge ringeffekter för turismen. Det tror jag är ett perspektiv som vi ska ta vara på. Det finns människor som reser runt i världen för att besöka platser som finns upptagna på Unescos världsarvslista. Världsarv finns samlade i internationella publikationer och digitala förteckningar, vilket ger en synlighet som en liten region som vår annars skulle ha svårt att köpa sig till.

På många andra platser jag har besökt möts man av Unescos symbol på skyltar, i turistinformationen och på regionens webbplatser. Man lyfter stolt fram sitt världsarv och bygger berättelser, guidningar och upplevelser kring det. Vi vill alltså inte att det bara ska handla om kulturpolitik; det handlar sannerligen också om turism och näringspolitik. Fler besökare skapar möjligheter för guider, museer, restauranger, boenden, transporter och våra lokala producenter.

Därför tycker jag att vi borde undersöka om det finns kulturmiljöer, naturmiljöer eller andra delar av vårt åländska arv som långsiktigt skulle kunna bli aktuella inom något av Unescos program. En världsarvprocess är förstås lång och krävande, och det främsta syftet är alltid att bevara ett unikt arv. Men redan arbetet med att identifiera, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv kan vara värdefullt för Åland.

Min fråga till landskapsregeringen är därför vilka konkreta ambitioner man har för medlemskapet. På vilka områden ska Åland ta initiativ? Finns det en ambition att undersöka förutsättningarna för framtida världsarvsnomineringar eller andra Unesco-utnämningar? Och hur ska medlemskapet användas för att stärka Ålands internationella synlighet, besöksnäring och för företagen?

Man får kalla mig lite halvgalen patriot, men jag ser ett stort värde i att på alla möjliga evenemang se den åländska flaggan bland de första i raden av världsflaggor. Jag tycker att vi borde göra lite mer som Färöarna och vara lite mer stolta. Varje gång vi syns i dessa sammanhang, då finns vi, och då blir vi svårare att negligera och se förbi. Tack!

Tack, talman!

Tack, ledamoten, för ett brinnande engagemang! Det kan man inte ta miste på. Men så är det. Det här ger åländsk synlighet och en internationell plattform. Naturligtvis kan det också bidra till turism och näring, och det håller jag helt med om.

Du ställde en fråga om vad som finns i röret. Jag har begärt en arbetsplan från den blivande Unesco-kommissionen kring världsarv. Vi kan synliggöra det vi redan har i dag, till exempel Rederi Gustav Erikssons arkiv, som är inskrivet i Unescos världsminnesregister sedan år 2023.
Vi skulle kunna göra mycket mer, till exempel att forskare skulle komma hit till Åland. Varför är Gustav Erikssons arkiv intressant? Jo, jag tror att jag fortsätter med det i nästa replik.

Talman!

Jag tycker att vi är för försiktiga och för lite stolta. Vi behöver lyfta fram Åland i alla sammanhang. Precis som jag avslutade mitt anförande, vill jag säga att om vi finns och syns, då kan man inte ifrågasätta oss på samma sätt. Ju mer vi syns, desto mer kraft får vi. Ministern får gärna fortsätta.

Tack, talman!

Gustav Erikssons arkiv är intressant eftersom det innehåller loggböcker där man, långt tillbaka i tiden, har registrerat temperatur, väderlek och vattendjup. Detta är otroligt värdefullt för forskningen kring klimatutvecklingen. Vi skulle kunna anordna mycket intressanta konferenser eller seminarier internationellt här på Åland, och det bör vi absolut ta vara på.

Jag nämnde i mitt replikskifte, när jag stod i talarstolen, Unicost, och där finns det också möjligheter att profilera Åland inom områden som teknik, sjöfart, hållbarhet, blå ekonomi och samhällsutveckling. Vi var de sista som kom in i det här nätverket, och är det minsta. Men det genererar otroligt mycket genom nätverkande, där internationella nätverk vill ha med oss. Det kostar ingenting, men det ger oss så mycket.

Tack, fru talman!

Tack, ledamoten Holmberg-Jansson, för ett engagerat och substantiellt anförande om detta. Jag håller helt med om dina ord. Jag tror att ett medlemskap i Unesco och ett aktivt engagemang kan göra mycket för oss ålänningar. Vi kan öppna våra egna ögon för vad kultur är på Åland. Vad är åländsk kultur?

Framförallt handlar det om sådana aspekter som vi här i Norden har en tradition av, som den lutheranska traditionen. Att vara ödmjuk och se till våra egna värden är viktigt. Det handlar om naturen och kulturen, och hur dessa kopplar ihop historien bakom varför folk har kommit till Åland genom olika tidsepoker.

För min del handlar det om skärgårdskulturen, hur man beter sig i skärgården och hur man nyttjar land och vatten.

Talman!

Vi blir lätt hemmablinda. Det slog mig när jag var på en resa nyligen, där jag såg en stor skylt som informerade om att platsen är en del av Unescos världsarv. Det fanns i broschyrer, på hemsidor och i hotellets material. Man lyfte verkligen fram det. Visserligen var det en väldigt speciell plats jag besökte, men oavsett det kände jag: Varför gör inte vi lite likadant? Varför är vi så modesta? Varför är vi så försiktiga? För alla turister som kommer hit tycker jag att vår plats är unik och fantastisk. Vi måste också lyfta fram det för världen.

Tack, fru talman!

Det finns en metaproblematik i åländsk kultur kopplad till sjöfart och sjömanskap, där blickarna riktas utåt. Man har ofta tittat bort från Åland och tagit hem mycket kultur från andra håll. Det är jättebra på alla sätt, eftersom det öppnar upp ålänningarna för världen och vice versa.

Samtidigt ingår det i traditionen att man kanske inte har sett allt som vi har själva. Jag tänker främst på skärgårdskulturen och skärgårdshavet som vi delar med Svenskfinland och Sverige. Den typ av sätt som vi brukar och nyttjar våra resurser på ett hållbart sätt är egentligen en tradition i sig. Det handlar om att inte ta ut mer än man behöver och att se till att saker och ting går i en cirkulär process.

Det skulle vara något som man skulle kunna använda från Unescos sida och kunna väckas som ett världsarv, ett immateriellt sådant.

Herr talman!

Jag råkade, antagligen på grund av logaritmer, komma in på ett program. Det var kanske en dokumentär, men oavsett vilket handlade den om personer som reser runt i världen för att besöka Unescos olika listade världsarv. Det finns broschyrer och information om dessa platser, så man kan verkligen sitta och titta på hur många tusen det finns. Dessa personer har som mål att besöka så många som möjligt. Tänk vad häftigt det skulle vara om Åland fanns med på en sådan lista, så att man kunde göra en liten bock. Varje liten sådan bock skulle skapa ringar på vattnet.

Talman, lagtingsledamöter och åhörare!

Det här är ett bra exempel på hur vi kan använda de möjligheter som självstyrelsen faktiskt ger oss. Åland blev associerad medlem i Unesco 2021, vilket är något ganska speciellt. Vi är ett litet samhälle, men genom detta medlemskap får vi en plats i ett internationellt sammanhang där frågor om utbildning, vetenskap, kultur, miljö och fred står i centrum.

För oss socialdemokrater är det kanske framförallt utbildnings- och kulturperspektivet som är viktigt. Unesco bygger på tanken att kunskap, utbildning och kulturellt utbyte kan bidra till fred och förståelse. Det är värden som jag tror att vi ska vara stolta över att Åland förknippas med. Men det räcker inte att bara vara medlem; vi måste också använda medlemskapet. Det är egentligen det som socialdemokraterna tycker är det viktiga med detta lagförslag.

Vi går från en kommitté som har tillsatts av landskapsregeringen till en lagreglerad kommission med ett tydligt och långsiktigt uppdrag. Kommissionen ska samla kompetens från utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och ungdomsfrågor, och ge landskapsregeringen utlåtanden och initiativ i Unesco-frågor.

Jag tycker att det är viktigt att vi inte ser Unesco som något som bara handlar om världsarv eller kultursektorn. Det handlar också om utbildning, forskning, hållbar utveckling, jämlikhet och barns och ungas möjligheter. Lagförslaget pekar också konkret på att en ungdomsrepresentant ska ingå i kommissionen.

Det finns dessutom en annan dimension som jag tycker är viktig för Åland. Vi har ett internationellt exempel i vår egen självstyrelse och Ålandslösning, genom Unesco får vi ytterligare en arena där vi kan berätta om Åland och delta i internationellt samarbete. Det betyder inte att Unesco-kommissionen ska fatta politiska beslut; det ska den inte. Den ska ge kunskap, råd och skapa samarbeten inom ramen för landskapets behörighet.

Vi socialdemokrater ser därför det här som ett ganska enkelt beslut att stöda. Vi har fått en möjlighet genom vårt associerade medlemskap, och nu ger vi den möjligheten en stabilare organisation och bättre förutsättningar att faktiskt göra nytta för Åland. Därför stöder socialdemokraterna lagförslaget. Tack!

Talman!

Jag vill ta tillfället i akt att lyfta det näringspolitiska perspektivet, som också förtjänstfullt beskrivs i lagförslaget. När man turistar med familjen ute i världen och ser Unescos loggor, vet man att här har vi bra grejer. Man kanske står vid Pomeijs ruiner eller vid Kinesiska muren och om du åker till den gamla polska staden Krakow då kan du se hela fem Unesco kulturarv. Dessa kulturarv inkluderar Krakows historiska centrum, saltgruvan i Wieliczka och tyvärr också Auschwitz, det före detta nazistiska förintelselägret. Det fjärde kulturarvet heter Kalwaria Zebrzydowska, en betydelsefull vallfartsort med ett kloster och ett stort antal kapell i närheten. Och förstås ska vi inte glömma träkyrkorna i södra Małopolska, de unika historiska träkyrkorna runt omkring Krakow.

Men vad betyder detta för Åland? Jo, bevarandet av olika världsarv ger ringeffekter för turismsektorn. Med andra ord har Ålands aktiva medlemskap i Unesco potential att stärka Ålands internationella status och kontaktnät.

Den föreslagna lagstiftningen om Ålands Unesco kommission ger också en slags legitimitet och underlättar för ansökningar om externa medel för projekt inom ramen för genomförandet av Ålands Unesco strategi.

På Åland har vi ett Unesco världsarv: Rederiaktiebolaget Gustaf Erikssons arkiv. Vi skulle kunna ha flera världsarv på Åland. Den unika åländska båtbyggarkonsten skulle kunna bli ett kulturarv som skulle få sjökvarteret att explodera i attraktionskraft. På Åland finns en otrolig mångfald av hällristningar som ännu inte är kartlagda.

Min kommentar till lagförslaget är: Fortsätt modigt framåt, men kom ihåg vilka vi är och vilka vi representerar. Minns också hur stark äganderätten är på det borgerliga Åland och dess betydelse för vår nations utveckling! Tack för ordet!

Tack, talman!

Tack för ett positivt anförande från ledamoten.

Vi har egentligen också ett till. För 2021 upptogs den nordiska klinkbåtstraditionen på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det skulle vi också redan nu kunna göra något betydligt större av .

När det gäller världsarv och liknande frågor, utifrån att vi nu ska bli en kommission, hoppas vi att det kommer att bli lättare att söka externa medel. Till exempel kan vi möjliggöra en utredning för ett eventuellt nytt världsarv. Att bli ett världsarv är en lång process som kräver väldigt stora resurser. Kan vi även söka externa medel för att få något på den listan? Det är något som den här kommissionen kan arbeta med framöver.

Talman!

Jag delar grundsynen. Det handlar i högsta grad om tillväxt och näringspolitik. Det är bra för Åland att ha den här plattformen. Nu gäller det att få pang för pengarna.

När det kommer till den nordiska klinkbåtstraditionen är det fint att vi är en del av detta kulturarv. Det finns dock vissa skillnader. Den norska klinkbåtstraditionen är lite annorlunda jämfört med den åländska. Det hade varit väldigt fint att kunna ståta med ett Unesco märke i sjökvarteret specifikt för den åländska traditionen. Men vi har alla möjligheter att göra något bra av det här.

Tack, fru talman!

Det känns som om det var länge sedan jag stod här. Det är extra roligt.

Ärade lagtinget och åhörare, jag är helt övertygad om att FN är en bra organisation, och underorganisationen Unesco är också bra, absolut. Men mitt anförande kommer egentligen inte att handla så mycket om Unesco, utan jag vill lyfta fram en annan aspekt av det hela, den ekonomiska delen.

Jag minns när projektet startade 2021. Som finansminister ställde jag mig förstås frågan: Vad kommer det att kosta? Jag måste kolla lite under lunchen vad det handlade om. Medlemsavgiften är 1 100 euro, och sedan tillkommer kanske ett par tusen för övriga kostnader, som resor och sådant. Runt 3 00 euro var budgeten då. Nu multiplicerar vi det med fem, och då är vi uppe i 15 000 euro.

När man ser på sidan 11 i lagförslaget finns det en halv sida som handlar om de uppgifter som kommissionen ska ha. Det är klart att om man har en kommission så ska det finnas uppgifter, och de ska specificeras. Jag får intrycket att man ska göra planer för eventuella konferenser och så vidare. Om man är med på allt kan det kosta 15 000 plus arbetstid. Jag har en viss förmåga att inte räkna med tjänstemännens arbetstid, och lägger man till det så har vi en summa där.

Det är viktigt att förstå att sådant som i början verkar väldigt billigt och hanterbart har en tendens att växa i kostnad. Då måste man ställa sig frågan: Är det här bra? Är det värt det eller inte? Kommer det att ge någon nytta för Åland? Eller blir det som nämndes här tidigare, att det bara ser trevligt ut?

Min poäng är att efter några år, när tiden har gått, behöver vi göra en utvärdering av det här. Om jag kallar det för ett projekt, så måste vi se vad det har lett till. Har turismen och exporten ökat? Har affärsmöjligheterna ökat? Har inflyttningen ökat? Har det kommit externa medel, och vad har de använts till? Det är ofta så att när externa medel kommer in, så har man ett projekt som i sig kostar. Får man en delfinansiering av det? Det kanske inte gynnar landskapskassan.

Allt detta måste man sätta i relation till det finanspolitiska ramverket vi har antagit, som är ganska tydligt, allt sådant som inte riktigt behövs ska plockas bort.

När vi efter några år har gjort den här utvärderingen, då vet vi på riktigt om det är något som är till gagn för Åland eller inte. Tack, mina vänner!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.