Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Nu har vi en sådan situation där jag som viceordförande ska presentera det här betänkandet. Jag vill dock lyfta att jag inte var med på höranden. Jag kommer inte att kunna svara på detaljerade frågor, men som protokollet bjuder är det jag som ska presentera det här.

Lag- och kulturutskottet föreslår att lagförslaget om Ålands Unesco-kommission antas med en mindre ändring. Syftet med lagen är att skapa en tydlig och långsiktig grund för Ålands arbete inom Unesco. Åland är sedan 2021 associerad medlem och har därmed möjligheter till internationellt samarbete inom bland annat utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och miljö.

Utskottet betonar vikten av att Åland aktivt använder medlemskapet för att stärka internationella nätverk, synliggöra Åland, det svenska språket och den åländska kulturen samt sprida kunskap om Ålandslösningen. Särskilt lyfts möjligheterna inom kultur- och naturarv. Utskottet stöder fortsatt arbete för att utreda möjligheterna att få ett åländskt objekt upptaget på Unescos världsarvslista. Ett världsarv eller andra Unesco-utnämningar kan också stärka Ålands attraktionskraft och besöksnäring.

Unesco-samarbetet kan dessutom ge tillgång till internationell kunskap och nätverk inom forskning, biologisk mångfald, hållbar utveckling och Östersjöfrågor samt förbättra möjligheterna att söka extern finansiering.

Utskottet lyfter även utbildning och ungas delaktighet, bland annat genom Unescos skolnätverk ASPnet. Landskapsregeringen väntas inom kort anta en särskild Unesco-strategi.

Utskottets ändring innebär att den nuvarande Unesco-kommittén byter namn till Unesco-kommissionen redan när lagen träder i kraft, medan en ny kommission tillsätts från den 1 januari 2028. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack, viceordförande, för redogörelsen. Jag vill bara uttrycka min uppskattning för den snabba behandlingen i utskottet.

De smärre förändringar som har gjorts är positiva utifrån kommissionens arbetssätt. Det är också positivt att kommissionen kommer att träda i kraft så snart denna lagstiftning träder i kraft, istället för att vänta till den nya mandatperioden för kommissionen.

Jag tackar för att utskottet var enigt i denna fråga.

Talman!

Ibland hamnar man i gränslandet mellan förtydliganden och små ändringar. Men i det här fallet blev det det sistnämnda. Utskottet var enigt. Vi ser stora möjligheter med ett fullvärdigt medlemskap och ser fram emot fortsättningen.

Talman!

Vi i Moderaterna välkomnar det här lagförslaget. Genom lagen skapar vi en tydligare och mera långsiktig grund för Ålands arbete inom Unesco.

Åland har varit associerad medlem i Unesco sedan 2021. Det ger oss möjligheter inom utbildning, vetenskap, kultur och miljö, men också möjligheter att internationellt lyfta fram Åland, det svenska språket, vår kultur och inte minst Ålandsexemplet.

Jag vill särskilt lyfta en del av utskottets betänkande som jag tycker att vi tillsammans borde arbeta vidare med. Det är frågan om Unescos världsarv och andra internationella Unesco-utnämningar.

Självstyrelsepolitiska nämnden har nyligen även lyft samma fråga. Nämnden konstaterade att Åland i dag inte finns representerat på Unescos världsarvslista, men att det finns kultur- och naturmiljöer på Åland som kan ha förutsättningar att kvalificera sig. Nämnden uppmanade också landskapsregeringen att fortsätta och vid behov intensifiera det arbetet. Vi lag- och kulturutskottet delar den uppfattningen och har med det i vårt betänkande.

Talman! Jag tycker att vi dessutom bör försöka se det här ur ett turismperspektiv. Ett världsarv handlar naturligtvis i första hand om att identifiera och bevara kultur- och naturvärden av särskild betydelse. Men ett internationellt erkännande från Unesco innebär samtidigt att en plats sätts på den internationella kartan. Det är särskilt intressant för ett litet resmål som Åland.

Unesco konstaterar själv att världsarvsstatus kan attrahera besökare och att effekten av själva världsarvsvarumärket kan vara särskilt betydelsefull för mindre kända destinationer. Det här är något vi kunde ta fasta på.

Vi diskuterar ofta här i salen hur vi ska få fler människor att upptäcka Åland, hur vi ska nå nya internationella målgrupper och hur vi ska skapa nya reseanledningar. Här kan Unesco-arbetet vara en del av svaret. Vi behöver därför inte se kulturarv, naturvård och turism som tre separata frågor. Rätt hanterade kan de stärka varandra.

Ett bra exempel ganska nära oss är Höga Kusten och Kvarkens skärgård, som tillsammans utgör ett gränsöverskridande världsnaturarv mellan Sverige och Finland. Där är det just det speciella landskapet och landhöjningen som ligger bakom världsarvsstatusen.

Därför tycker jag att nästa steg för Åland borde vara ganska konkret: Vad har vi på Åland som skulle kunna kvalificera sig och hur går vi vidare med det? Vi behöver kanske inte redan i dag bestämma vilket område eller vilken miljö det ska vara. Men vi borde systematiskt utreda alternativen och samtidigt involvera kultursektorn, miljösektorn och framförallt besöksnäringen.

För om vi lyckas hitta något som verkligen uppfyller Unescos kriterier får vi inte bara ett erkännande av vårt kultur- eller naturarv. Vi kan också få ytterligare en anledning för människor från andra delar av världen att upptäcka och resa till Åland. Det här är en möjlighet som jag tycker att vi ska försöka ta vara på.

Den nya Unesco-kommissionen ska varje år ta fram ett förslag till åtgärdsplan. Landskapsregeringen har dessutom uppgett för oss i utskottet att en strategi för det fortsatta arbetet inom kort ska antas. Jag hade hoppats se det här i veckan så att vi hade kunnat ha det som grund till debatten idag. Men den är på gång och jag ser framemot att ta del av den strategin.

Talman! Jag vill avslutningsvis också lyfta det näringspolitiska perspektivet i det här. Om Åland på sikt kunde få ett världsarv eller någon annan internationell Unesco-utnämning så handlar det inte bara om kultur, historia eller natur, det kan också bli en del av vår turismutveckling och en konkret tillväxtsatsning.

Åland behöver fler besökare, nya målgrupper och fler anledningar att resa hit gärna också utanför de traditionella sommarmånaderna. Ett internationellt erkännande kan ge Åland större synlighet och skapa ytterligare en reseanledning. Och fler besökare betyder också möjligheter för våra hotell, restauranger, rederier, handel, guider och andra företag inom besöksnäringen.

Därför tycker jag att vi ska se möjligheterna med Unesco också ur ett näringspolitiskt perspektiv. Kan vi samtidigt bevara och lyfta fram något unikt åländskt, stärka bilden av Åland internationellt och skapa nya möjligheter för turismen och näringslivet, då är det här definitivt en möjlighet värd att arbeta vidare med. Det här kan helt enkelt vara en bra långsiktig tillväxtsatsning för Åland. Tack!

Talman!

Jag och Liberalerna vill inledningsvis välkomna lag- och kulturutskottets betänkande om den nya lagen om Ålands Unesco-kommission, som ger kommissionen en legal grund att stå på framöver. Åland är nämligen sedan 2021 en associerad medlem i Unesco, vilket ger oss möjligheter att stärka vårt internationella arbete inom bland annat utbildning, kultur, vetenskap och naturarv.

Utskottet lyfter i sitt betänkande helt riktigt fram att Unesco kan bidra till att synliggöra Åland internationellt och stärka vår attraktionskraft som besöksmål. Men medlemskapet får inte bara bli en administrativ konstruktion; vi behöver också använda det för att lyfta fram sådant som är genuint åländskt och som kan vara intressant i ett internationellt sammanhang.

Ett område som jag tycker att den nya Unesco-kommissionen kunde få i uppdrag att titta närmare på är det åländska kulturarvet kring vårfågeljakten. Vi vill dock vara tydliga med en sak: den traditionella vårfågeljakten på Åland har prövats mot EU-direktivet, fågeldirektivet och EU-domstolen har konstaterat att den jakt som tidigare bedrivits inte varit förenlig med direktivet. Det innebär dock inte att den kulturhistoriska traditionen försvinner. Under generationer har vårfågeljakten nämligen varit en del av livet i den åländska skärgården.

Det finns kunskap, berättelser, jaktjournaler, fotografier, båtar, redskap, kartor och andra dokument som berättar om hur människorna levde och förhöll sig till havet och naturen. Detta är ett kulturarv som vi har ett ansvar att dokumentera och bevara, även när lagstiftningen och samhället förändras.

Talman! Här ser jag två möjliga vägar inom Unesco. Den ena är att utreda om kunskapen, berättelserna och de kulturella sedvänjorna kring vårfågeljakten kan beskrivas som immateriellt kulturarv. Fokus skulle då ligga på kunskapen, berättelserna och den kulturella traditionen, inte på att legitimera eller kringgå dagens jaktlagstiftning.

Den andra vägen är Unescos så kallade "Memory of the World"-program, som handlar om dokumentärt kulturarv. Här skulle Åland kunna samla och systematisera det historiska materialet kring vårfågeljakten; gamla jaktjournaler, fotografier, filmer, kartor, brev, muntliga berättelser och andra arkivhandlingar. Ålands Unesco-kommission kunde i sitt arbete utreda om detta material har de kvaliteter och den internationella betydelse som krävs för en framtida nominering. Det skulle vara ett konkret exempel på hur vi kan använda vårt Unesco-medlemskap.

Det finns en viktig princip: kulturarv handlar inte bara om det vi gör i dag. Det handlar också om att bevara förståelsen för det åländska samhället och den kultur som har format oss och vårt samhälle. Vi behöver kunna bevara och berätta om vår historia även när förutsättningarna förändras.

Jag hoppas därför att den kommande Unesco-kommissionen inte bara blir ett rådgivande organ, utan också en motor för att identifiera, dokumentera och internationellt synliggöra sådant som är unikt för Åland. Vårfågeljakten är ett konkret exempel.

Talman! Åland har en särskild skärgårdskultur. Låt oss se till att den dokumenteras, bevaras och berättas också för våra kommande generationer. Tack, talman!

Talman!

Det är fantastiskt bra att vi vidgar vyerna kring dessa frågor. I vår grupp har vi också diskuterat vårfågeljakten, och det är intressant att höra de tankar som finns här i salen. Nu sitter ledamot Asumaa med i regeringen, och han har möjlighet att påverka detta.

En sak som varken jag eller ledamoten nämnde i vårt anförande under utskottsbehandlingen är kommissionen och hur man vill inkludera turismbranschen i kommissionen. Det är viktigt att tydligt framhålla att turismen är betydelsefull. Jag tycker att det är bra att vi lyfter fram dessa tankar kring turismen och att vi strävar efter att få in det i den nya kommissionen.

I den här kommissionen finns det 58 medlemmar, och som ledamoten nämnde, hoppas jag att man kommer att arbeta aktivt med dessa frågor.

Talman!

Absolut, turismen är en viktig del när vi pratar om världsarv. Det immateriella kulturarvet medför även så kallad fotbollsturism. Själv var jag här för någon vecka sedan, i början av september, uppe i Kvarken, och jag såg ett stort utsiktstorn som heter Saltkaret och där var det bl.a. tyska, italienska, franska och andra bilar. Om inte annat gör det Åland känt.

Det är framförallt viktigt när vi debatterar tillväxt för Åland. Detta är en del av att skapa tillväxt inom turistsektorn och branschen, och framförallt för att samtidigt förlänga säsongen som vi brukar prata om.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Asumaa, för ett superbra anförande!

Innan ni äntrade talarstolen skrev jag ett mess till ministern: "Hej Annika, från Ålands Jakt- och Fiskemuseum skulle vi gärna se att Unesco-strategin skulle nämna det immateriella kulturarvet, såsom traditionen kring vårfågeljakten."

Jag ser ypperliga samarbetsmöjligheter där.

Tack, talman!

Tack ledamoten Juslin. Som tidigare avdelningschef och tidigare kulturminister har vi arbetat lite med detta, och framförallt för 10 år sedan diskuterade vi vårfågeljakten. Då blev fokus mer på att den blev rödlistad och förbjuden, vilket gjorde att ingen riktigt vågade ta i frågan. Men om man ser på det ur ett annat perspektiv kan man dokumentera mer än bara jakten på fågel.

Rent konkret tror jag att detta har potential att bli antingen ett immateriellt arv eller ett dokumenterat kulturarv.

Vi ser fram emot att kommissionen, förhoppningsvis prioriterar ärendet och går vidare i processen. Vi lyckades tidigare få in Gustav Erikssons arkiv, och vi vet att det är möjligt.

Tack, herr talman!

Jag har själv flera gånger i salen under min tid som politiker påpekat att det är viktigt att tänka på de unika aspekterna av Åland som vi behöver lyfta fram i samband med Unescos arbete.

Jag är även involverad i Ålands Jakt- och Fiskemuseum, där jag är ordförande i förvaltningsrådet. Jag vet att vi har en god grund för att bygga material på just nu. Det är ett gediget arbete som kommer att ge bra underlag för det som ledamoten Asumaa pratar om.

Om vi vidgar perspektivet ytterligare har det även diskuterats om den åländska skärgårdskulturen, som är en del av vår historia, men som också idag innebär mycket mer än bara det. Det finns stora möjligheter att kunna bevara den som ett immateriellt kulturarv inom Unesco. Jag tycker att de idéer som lyfts fram här är bra, och vi ska fortsätta arbeta med dem.

Tack, talman!

Det finns säkert många saker som kan lyftas fram som immateriellt kulturarv, särskilt sådant som rör dokumentärt kulturarv, vilket kanske är en lättare väg att få än immateriellt.

Det finns två vägar att gå. Ett exempel är vårfågeljakten, som har gamla traditioner och som behöver bevaras före den faller i glömska eftersom ingen utövar den aktivt längre för den är ju förbjuden. Det behöver inte gå lång tid innan vi glömmer vad det en gång var.

Därför är det viktigt att vi, för kommande generationer, berättar hur det var förr.

Det finns mycket att säga om detta, men jag vill lyfta fram en annan typ av tradition eller jakt som har försvunnit på Åland: säljakten. Den försvann i och med förbudet och av naturliga orsaker. I dag skulle det finnas ett behov av att återinföra den som en naturlig del av den åländska jägarens vardag. Men traditionen har farit ur generationerna, så att säga.

Det är också viktigt att tänka på vårfågeljakten och att det finns liknande jakter som bedrivs på hösten, och dessa utgör en viktig del av skärgårdskulturen. Det finns en historia, men det finns också ett modernt sätt att göra det på. Vi måste se kopplingen mellan det som har funnits så att det inte bara blir prat om historia. Vi behöver prata om en levande historia och en levande kultur.

I dag har vi en levande kultur som faktiskt bedrivs. Frågan om vårfågeljakten som kulturarv är central. Det handlar om att inte se det som något gammalt och föråldrat, utan att det ska finnas med i framtiden.

Tack, talman!

Vårt associerade medlemskap i Unesco anser jag att vi ska förvalta väl. Jag kan säga att kommissionen ska arbeta aktivt och redan arbetar aktivt i dag.

Det är också viktigt att vi uppmärksammar "Memory of the World", vårt immateriella kulturarv. De kulturella traditioner och det kulturarv vi har på Åland har format oss till dem vi är i dag. Utifrån de replikskiften vi har haft i dag, och särskilt med tanke på historien, är det värt att notera att det är vanligt att minnen och traditioner glöms bort efter tre generationer. Vi behöver bevara vår historia.

Ledamoten Påvals lyfte hur vi kan förvalta kulturtraditioner på ett modernt sätt, inte hindra utvecklingen, utan istället se till att vi kan utveckla dessa traditioner framöver.

Tack för hälsningen, ledamoten Juslin.

Som sagt, den här lagstiftningen kan kännas lite, kanske till och med onödig. Men den ger en legal grund för att fastställa status, om vi säger så, och att jobba på riktigt. Det hoppas vi på, att vi kanske kan växla upp ett steg efter att vi har en lag i botten. På så sätt kan vi aktivt arbeta för att hitta de immateriella kulturarven eller dokumenterade kulturarven, så att vi inte bara blir en förvaltande eller rådgivande funktion.

Det tror jag att vi alla hoppas på, att lyfta fram alla de traditioner och berättelser vi vill dela om hur det var förr. Det är säkert bra. Kanske vi tycker att det inte var bättre förr, men åtminstone kan vi berätta hur det var

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om Ålands Unesco-kommission för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.