Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Jag ska börja med att säga att utskottet enhälligt omfattar det här betänkandet. Det är baserat på förordningar från EU, så vi har inte så mycket alternativ. Vi behöver acceptera det som EU bestämmer och införliva det i vår lagstiftning.

Från utskottets sida, när vi har behandlat det här, kan jag säga att det är ett väldigt svårt och komplext ärende att sätta sig in i. Alla medlemmar delar den uppfattningen, även de vi har pratat med. Det är ett komplext regelverk som EU håller på att införa för att få tillsyn eller reglera AI på EU-nivå

På det åländska planet kan vi säga att förtydliganden av ansvarsfördelningen angående tillsynsansvaret behöver bli tydligare. Det handlar om vilka ansvarsområden inom tillsynen som omfattas av åländska myndigheter och vilka som omfattas av rikets myndigheter. Det är ett vidare arbete som behöver förtydligas när man jobbar fram och implementerar den här lagstiftningen i praktiken.

Den här typen av tillsynsuppgifter av AI regleringarna är väldigt personberoende här på Åland, och det kan vara svårt för ett litet samhälle som Åland att upprätthålla den kompetens som krävs för att på ett bra sätt hantera dessa komplexa frågor. Det handlar också om att tillhandahålla ett fungerande tillsynssystem.

I Finland har vi fått erfara att det anställs ungefär 40 personer för att hantera detta, vilket visar på den stora byråkrati den här reformen skapar. Vi får se hur det blir här på Åland, hur många tjänstemän som ska anställas för detta. Vi har ännu inte tagit ställning till det. E

Exakt hur regelverket kommer att utfalla och hur organisationer och företag påverkas är oklart ännu då lagstiftningen är inte i bruk ännu, men det finns ändå ganska tydliga signaler när man ser hur kritiken på EU-nivå har varit mot det här lagförslaget. Jag tänkte beröra det lite. Vi skriver om det i betänkandet, men jag vill ge en övergripande bild.

Å ena sidan är det här lagförslaget, den så kallade AI Act, till för att skydda människors fri- och rättigheter, skydda EU-medborgarnas rättigheter. Det är syftet med det. Men samtidigt som man gör detta reglerar man AI och hur den nya tekniken kan användas. På det viset skadas konkurrenskraften i unionen skadas. Det är ändå individens rättigheter som går före konkurrenskraft. Jag förstår att man vill reglera detta, och det är helt befogat att vara orolig över vad som kommer att hända med AI och hur det kommer att påverka våra samhällen.

Det här regelverket kan sägas vara ett svar på människors oro inom unionen. Det skyddar till viss del individerna inom EU, men samtidigt påverkas också konkurrenskraften, vilket den som följer med i dessa frågor ser ganska tydligt.

Ett stort exempel är när Siemens VD Roland Busch i april i år uttryckte, fritt översatt från engelska; "jag kan inte förklara för aktieägare varför de ska investera i en affärsomgivning som inte kan operera fritt." Han menar att det finns andra platser i världen där man kan operera fritt. Man investerar i ny teknologi på 1,2 miljarder euro till USA på grund av det här regelverket.

Det är inte bara Siemens som har uttryckt kritik; även företag som Airbus, Mercedes-Benz och BMW, samt ett franskt uppstartsbolag, Mistral AI har varit delaktiga i kritiken mot införandet av AI Act.

Även om det inte står i betänkandet, så är det värt att nämna att protesterna mot införlivandet av AI Act i Europa har lett till att kommissionen har skjutit fram tillämpningen av högrisksystemet till 2 december 2027, med 16 månader, på grund av den omfattande kritiken från företagsvärlden. Detta är ganska ny information som kom i maj, så det är inte konstigt att det inte finns med i betänkandet. Men jag tyckte att det var min skyldighet att lyfta fram detta, eftersom det berör lagförslaget i grunden.

Med det sagt är jag klar. Tack, herr talman.

Tack, talman!

Tack utskottsordförande, för presentationen av betänkandet. Jag kan till viss del hålla med om den konkurrenskraft som du resonerar kring i slutet av betänkandet.

Men i utskottet, som ordförande även tog upp, har vi inte diskuterat detta. Det kanske hade varit mer passande att ha ett enskilt anförande där vi kan resonera kring konkurrenskraft och EU.

Tack, talman!

Då har vi olika minnen. Jag är fullt införstådd med att vi har resonerat kring konkurrenskraft. Det nämns faktiskt en del, om än väldigt lite, om detta i betänkandet. Jag känner att jag måste förtydliga detta, särskilt med tanke på att lagförslaget har försenats på grund av just dessa aspekter. Därför anser jag att det är relevant att lyfta fram det.

Tack, talman!

Då vill jag bara förtydliga att i alla fall för mitt vidkommande, så är just exemplifieringen med företag och så vidare, är det ingenting som jag hörde i utskottet. Jag tycker att det hade varit mer passande att utskottets utskottsordförande hade tagit upp det i ett eget anförande, eftersom det är en presentation av ett enhälligt betänkande från hela utskottet.

Tack, talman!

Det blir väldigt svårt när jag är helt övertygad om att vi har resonerat om konkurrenskraft och gjort ändringar i betänkandet på grund av konkurrenskraften. Det blir lite konstigt att diskutera den här frågan med ledamoten. Vi har uppenbarligen olika bild er av den här situationen.

Talman!

Vad gäller just den här lagstiftningen om AI handlar den i praktiken främst om tillsynsansvaret av AI. Tillika aktualiserar förslaget frågor om ansvarsfördelning mellan rikets och landskapets myndigheter. Det är egentligen det som lagförslaget i stort reglerar.

Men som vi skriver inledningsvis från utskottet så konstaterar vi att artificiell intelligens redan idag påverkar stora delar av samhället och att utvecklingen sker i mycket snabb takt - många talar om 4:e generationens revolution. Utskottet valde ändå att hålla betänkandet relativt kort men konstaterade samtidigt att man hade kunnat fördjupa analyserna ganska långtgående inom detta omfattande område.

Som vi hörde här i tidigare replikskifte så finns de mycket att gräva ner sig i vad gäller konkurrenskraft och mycket annat.

Det blev tydligt i utskottets behandling att detta är ett område med många nya och svåra begrepp och lagstiftningen var inte särdeles enkel att ta till sig. Digitalisering och AI för med sig “ett nytt språk”, som vi som lagtingsledamöter behöver förstå bättre.

Minister Zetterman uttryckte det ganska träffande vid något tillfälle: inom ekonomi är vi vana vid begrepp som debet och kredit, likviditet, balansräkning och rörelseresultat. På samma sätt kommer AI och digitalisering med sina egna begrepp, och då tänker jag exempelvis system och logik.

Om AI nu blir början på en ny era, vilket mycket tyder på, behöver vi också som ledamöter rusta oss kunskapsmässigt för att kunna fatta kloka beslut. Där här lär inte vara sista lagstiftningen inom området som vi i Ålands lagting kommer behöva ta ställning till med tanke på det heltäckande rättsliga ramverk som EU nu går i bräschen för och hur snabbt detta område utvecklas.

Ministern önskade i remissen också att utskottet skulle överväga att ha öppna hörande för hela lagtinget i samband med behandlingen av denna lagstiftning. Även om det inte blev så i detta skede, diskuterade vi i utskottet att utbildning inom området är något vi bör återkomma till. Hela lagtinget skulle ha nytta av fortbildning inom AI och digitalisering, eftersom frågorna med all sannolikhet kommer att bli allt mer aktuella framöver.

Utskottet konstaterar att utvecklingen av artificiell intelligens samtidigt ger många möjligheter att effektivisera men utvecklingen medför också betydande risker för enskilda människors rättigheter och samhällets säkerhet vilket är något man bör vara varse om. AI kan användas för avancerade bedrägerier, manipulation, desinformation, cyberattacker och olika former av hybridhot.

Jag ser med anledningen av detta positivt på att EU har valt att lagstifta på området. När AI får allt större betydelse i samhället är det viktigt att det finns tydliga ramar, ansvar och tillsyn. Det här, talman, är min åsikt. Tillika befarar vi att denna snabba utveckling inom området som vi nu ser kommer att kräva ökade resurser framledes. Det är något vi får ta vid varje lagförslag som kommer med den här EU-förordningen. Tack, talman!

Tack, talman!

Nej, det är aldrig roligt när man hamnar i en sådan situation som ledamoten och jag gjorde här just, när vi har olika åsikter om vad som har sagts. Man vill ju gärna undvika att människor misstolkar saker och ting.

Därför tänkte jag bara läsa upp ett litet stycke som handlar om det här betänkandet. Det står så här: "Ett alltför omfattande regelverk riskerar att försämra europeiska företags innovationskraft och konkurrenskrav jämfört med aktörer i exempelvis USA och delar av Asien, där regleringen i flera avseenden är mindre långtgående. Internationellt har det också framförts kritik mot att EU:s regleringar riskerar att leda till oförutsägbarhet för företag och utvecklare."

Vi har diskuterat detta i vårt betänkande, det står med. Jag vill bara förtydliga det, eftersom vi nyligen har haft en liknande debatt här som har kännetecknats av missförstånd. Jag vill därför klargöra den här frågan.

Tack, talman!

Jag har helt samma åsikt som det som står i utskottets betänkande. Jag tyckte att det hade varit lämpligt om utskottsordföranden, när han presenterade betänkandet, hade tagit tillfället i akt att hålla ett eget anförande och resonera djupare kring just konkurrenskraften och enskilda företag. Det hade varit ett bättre sätt att presentera det på.

Men i det stora hela delar jag de resonemang som förs i betänkandet. Där har vi precis samma syn.

Talman!

Det jag hade tänkt säga är egentligen redan sagt.

Jag kan säga så här att den här lagstiftningen var krånglig. Det var svårt att förstå. Vi fick väldigt mycket hjälp av vår utskottssekreterare och hörandena gjorde att många pusselbitar föll på plats.

Det är ändå lite speciellt att idag behandlar vi ett betänkande kring lagstiftning om artificiell intelligens. Om man tänker tillbaka tio år, då hade mant trott att det var lite science fiction att man skulle prata om det.

Men nu gör vi det och vi ser att tekniken utvecklas snabbt och den påverkar redan i dag både företag, myndigheter och hälso- och sjukvården allt mer. Det blev väldigt tydligt i våra höranden att vi behöver ha tydliga regler som skapar trygghet och tydlighet, och att det är någon som håller koll på tillsynen.

Vi har varit eniga i utskottet under behandlingen och ser det här som ett första viktigt steg. Jag tror att vi alla här i salen är medvetna om att det här inte var sista gången vi diskuterar AI-lagstiftning, och det är nog bra. Jag tror att regelverk och tydlighet är viktigt.

Vi från Moderat Samling stöder betänkandet och lagstiftningen.

Det handlar om betydligt mer än teknik och tillsyn. EU:s förordning och tillsynen är centrala frågor. Det handlar om hur vi som samhälle ska förhålla oss till en av vår tids största tekniska förändringar. Artificiell intelligens (AI) används idag inom vården, utbildning, näringsliv, forskning och den offentliga förvaltningen. Utvecklingen av AI innebär både stora möjligheter och ett stort ansvar.

Introduktionen av AI är en teknisk revolution i nivå med internet och den breda digitaliseringen av samhället som har skett under de senaste 20 åren. Precis som tidigare teknikskiften kommer detta att förändra arbetslivet, ekonomin och människors vardag i grunden. Frågan är därför inte om AI ska användas, utan hur den ska användas. På Åland vill vi fortsätta att vara konkurrenskraftiga, och vi behöver kunna ta tillvara på teknikens möjligheter. AI kan bidra till bättre offentlig service, effektivare administration, stärkt företagsutveckling och bättre beslutsunderlag. För ett litet samhälle med begränsade resurser kan detta vara avgörande framöver.

Samtidigt får inte utvecklingen ske på bekostnad av människors fri- och rättigheter. Därför är det viktigt med tydliga spelregler. EU:s förordning bygger på en riskbaserad modell där de mest känsliga användningsområdena omfattas av de strängaste kraven. Syftet är att skapa en trygg och människocentrerad användning av AI, samtidigt som innovation och utveckling möjliggörs. Men det är inte helt problemfritt. Som tidigare nämnts finns det bekymmer angående EU:s konkurrenskraft framöver. Det är svåra bedömningar som kommer att göras under många år framöver.

I det här ärendet har utskottet lyft fram viktiga perspektiv, dels om AIs potential för hälso- och sjukvården. AI-baserade lösningar kan fungera som stöd för personalen genom att analysera stora informationsmängder, bidra till bättre beslutsunderlag och minska den administrativa belastningen. I en tid då vården står inför både kompetensbrist och ökande vårdbehov är det viktigt att se tekniken som ett verktyg som stärker människors arbete snarare än ersätter det. Rätt använt tror jag att AI kan frigöra mer tid för möten mellan vårdpersonal och patienter.

Samtidigt illustrerar vården varför tydliga regelverk behövs för känslig information. Ju större krav som ställs på säkerhet, transparens och ansvar.

Talman! Utskottet lyfter också fram behovet av tillräcklig kompetens inom myndigheterna. Regelverket är omfattande och utvecklingen går snabbt, vilket innebär att tillsynen måste kunna bygga på både juridisk och teknisk kunskap som är uppdaterad.

För ett samhälle som Åland är detta också en ekonomisk fråga. Även om lagförslaget inte medför några större omedelbara kostnader, vet vi att tillsyn, kompetensuppbyggnad och uppföljning kommer att kräva resurser framöver.

Jag delar utskottets bedömning att samarbete med riksmyndigheter och andra aktörer blir avgörande. Det vore varken kostnadseffektivt eller ändamålsenligt att bygga upp all specialistkompetens på egen hand. Samtidigt måste kostnaderna vägas mot de möjligheter som tekniken erbjuder genom effektivare processer, minskad administration och bättre användning av offentliga resurser. Det handlar alltså inte bara om kostnader för reglering, utan också om investeringar som kan skapa betydande samhällsnytta framöver.

Utskottet berör också den viktiga balansen mellan kontroll och innovation. Om regelverk uppfattas som otydliga eller alltför betungande riskerar utveckling och investeringar att hämmas. Samtidigt skapar tydliga regler förtroende, vilket i längden stärker både innovation och användning. Förtroende är tyvärr något som är en bristvara idag politiskt i Europa.

Integritetsfrågorna, herr talman, kommer att bli allt viktigare i takt med att AI-system får tillgång till större mängder data. Människor ska kunna känna förtroende för att tekniken används ansvarsfullt. Ingen ska riskera att diskrimineras av algoritmer eller utsättas för osaklig profilering. Människan måste alltid stå i centrum. Det mänskliga ansvaret får aldrig ersättas av ett automatiserat system.

Det är också klokt att utskottet lyfter fram behovet av kontinuerlig uppföljning. Utvecklingen inom AI går snabbare än många andra samhällsförändringar, och lagstiftningen kommer därför att behöva följas upp och utvecklas inom en ganska snar framtid.

Herr talman! Åland har goda förutsättningar att möta den här utvecklingen. Vi har korta beslutsvägar, en hög grad av tillit och en tradition av pragmatiska lösningar. Vi ska därför inte möta AI med rädsla, men inte heller med naivitet. Vi ska möta utvecklingen med kunskap, tydliga regler och stark förankring i demokrati, rättssäkerhet, integritet och mänskliga rättigheter.

Med det sagt vill jag uttrycka mitt stöd för utskottets betänkande. Tack!

Tack, talman!

Det här är intressant. Det rör mer än bara tillsynen, som ledamoten är inne på. Ledamoten talar lite om konkurrenskraft, och visst finns det en uppenbar risk att investeringarna görs på platser där det inte finns så hårda regleringar.

Men det är också så att de företag som leder teknikutvecklingen i dag huvudsakligen är amerikanska. Vi pratar om kända namn som Nvidia, Meta, Google, Open AI och så vidare. Deras nyaste AI-modeller får vi inte tillgång till i Europa förrän långt senare, om vi ens får tillgång alls. Detta hämmar vår förmåga att ta till oss ny teknik. Vi hamnar på efterkälken.

Frågan är: Vad ska vi ta ställning till först? Människors rättigheter eller att vi ska vara konkurrenskraftiga i världen?

Tack, herr talman!

Tack för en bra replik. Det är en intressant avvägning som gäller, och det handlar om all teknikutveckling. Politiskt sett måste man alltid väga hur fritt och öppet man ska ha något, utan att det påverkar befolkningen negativt alltför mycket. Detta gäller även andra ämnen, som till exempel användningen av alkohol. Det handlar om många aspekter av samma fråga.

När vi pratar om USA så befinner sig landet just nu i ett politiskt paradigm som styrs av olika krafter. Det finns många faktorer som påverkar, och det är en lång väg för USA politisk att skapa ett regelverk som skyddar individen på samma sätt som EU gör.

Med det sagt tror jag att USA inte kommer att ha den typen av paradigm särskilt mycket längre. Det kan räcka med att en viss president stiger ner så tror att det kommer att ske en förändring framöver.

Tack, talman!

Om det blir så har jag personligen lite svårt att se att techbolagen står för den absoluta lejonparten av all tillväxt som sker i världen, och framförallt i USA just nu. De kontrollerar nästan en majoritet, men inte riktigt av det totala kapitalet i staterna. Det berör oss här också, även om det kanske ligger lite vid sidan av frågan. Det är svårt att inte diskutera dessa frågor, eftersom de berör så många människor.

Om vi fortsätter med de här regleringarna i Europa på det sätt vi gör nu, så försvinner det något företag och investeringar härifrån varje gång.

Vi ska diskutera det tillväxtpolitiska meddelandet. Vår tillväxt i Europa har haltat i många år nu på grund av att vi agerar på samma sätt. Vi reglerar först, vi ska gå i bräschen och reglera, medan resten av världen struntar i det. Det leder till att vi hamnar på efterkälken och blir fattigare, om du frågar mig.

Tolka mig rätt, jag är inget fan av regleringar överhuvudtaget. Jag anser att man bör sträva efter att reglera så lite som möjligt och endast där det absolut är nödvändigt.

Inom EU har man bedömt att det är viktigt att reglera vissa frågor på grund av sociala orsaker, och att prioritera integritet och invånarnas säkerhet i samband med AI-frågor.

Det är dock väldigt tidigt i denna fråga. Vi kommer att debattera AI-utvecklingen under de kommande tio åren, och den debatten kan se helt annorlunda ut redan om ett år. Men det är en jätteviktig fråga som ledamoten Wikström lyfter. Jag säger att vi ska diskutera detta, vi måste diskutera den. Vi kommer ständigt att möta frågan både på Åland och i hela EU.

Det är spännande, om inte annat och det kommer att påverka oss oerhört.

Tack för det, talman!

Vad ska man säga som inte redan har sagts om det här betänkandet? Det är ingenting nytt. Vi känner alla till AI, det är många här i salen ssom säkert använder AI till allt möjligt. Vi använder det inom vården, i utbildningen, i offentlig förvaltning, näringsliv och inom finanssektorn. De flesta är helt bekväma med det och har lätt att använda det.

Men utvecklingen går snabbt, kanske snabbare än många andra tekniska förändringar vi tidigare har stått inför i vår historia. Det betyder att det finns många möjligheter, men vi kan inte blunda för de svagheter som finns och den osäkerhet som råder.

Historiskt har nya metoder för effektivisering, maskiner och annat förändrat hela samhället i grunden. Vi är redan här, och det finns en osäkerhet i samhället kring hur arbetet kommer att förändras eller upphöra, samt att den mänskliga kontakten kan försvinna helt inom exempelvis vård och omsorg. Det är alltid befogat att fundera över dessa frågor.

Det finns också positiva aspekter. Vi har helautomatiskt och ofärgat beslutsfattande, till exempel genom automatiseringar. Det betyder att du inte kan få fördelar beroende på vem du känner eller inte känner. Om du är en person utan ett kontaktnät på Åland, behandlas du då på samma sätt och lka väl av en AI utifrån dina referenser. AI har inga släktband eller rykten som kan färga beslutsfattandet. Det är sådana utmaningar vi står inför i vårt lilla samhälle, särskilt när folk söker jobb.

Men när AI fattar beslut som påverkar människor, måste vi kunna lita på att dessa system är rättssäkra, transparenta och ansvarstagande. Kan man kräva att en helt digital lösning ska ta något slags mänskligt ansvar? Det är en diskussion som kan pågå länge.

Det samlas in enorma mängder data, men vart hamnar dessa data? I vems händer och med vilket syfte? När AI används i arbetslivet eller inom beslutsfattande, vem äger plattformarna?

I tidigare anföranden har detta berörts lite grann, även om det kanske inte var huvudtemat för betänkandet. Men det är ett stort och omfattande ärende. Man kan hålla sig inom ärendet ramar. Det är viktigt att det finns tydliga regler för hur AI används, och därför tycker vi att det är bra att EU:s AI-förordning spelar en stor roll här. Det handlar faktiskt om världens första heltäckande rättsliga ramverk för artificiell intelligens, och den riskbaserade modellen är i grunden klok.

Ju större risker som finns inom användningsområdet, desto högre krav ska ställas på reglerna för att skydda individers rättigheter och samhällets säkerhet.

Talman! AI kan också användas i avancerade bedrägerier, manipulation, desinformation och cyberattacker, vilket kan leda till grova kränkningar av individer. Vi har sett att generativ AI används för att skapa falskt men trovärdigt innehåll som kan påverka samhällsdebatten och urholka förtroendet för demokratiska institutioner. Vi ser det redan idag i sociala medier, där politiskt drivna organisationer och deras anhängare ohämmat sprider AI-genererade bilder, texter och budskap för att kränka och misstänkliggöra sina motståndare. Vi är redan där.

Jag blir osäker på hur valrörelsen kommer att se ut. Jag hoppas att alla pluggar och är medvetna om vad som är äkta innehåll och vad som är AI-genererat.

AI används också för att pressa och smutskasta sina meningsmotståndare, till exempel genom deepfake-teknik. Det är verkligen viktigt att vi har tydliga ramar och aktiv tillsyn. För Åland, med vår självstyrelse, handlar det också om ansvar och behörighet.

Som vanligt när vi diskuterar den digitala världen hamnar vi i självstyrelsepolitik. Det skulle bli ett alldeles för långt anförande om vi skulle börja diskutera både självstyrelsepolitik och AI, samt hur vi ska göra gränsdragningar. Men i betänkandet konstateras att vi behöver en ansvarsfördelning mellan landskapet och rikets myndigheter. Det måste vara klart och tydligt vem som ansvarar för tillsynen och hur regelverket ska tillämpas i praktiken.

I vårt lilla samhälle finns också en särskild sårbarhet, där mycket kunskap och samarbete riskerar att bli beroende av enskilda personer. På Åland har vi en mycket liten bas av människor med rätt kunskap och kompetens.

Ja, det var väl det jag hade att säga. Det var ett enhälligt betänkande, och vi stöder det. Tack!

Talman!

Först och främst vill jag tacka för ett bra betänkande.

Jag vill också ta upp andra aspekter gällande risken med AI i beslutsfattande. Det är viktigt att betona att AI inte får användas för att fatta egna beslut. Det är alltid en människa som har ansvaret. Det är just detta som den här AI-förordningen också pekar på, att fördela ansvaret mellan både tjänstemän och beslutsfattare.

I EU:s lagstiftning gällande digitalisering är det mycket populärt att sätta ett omfattande ansvar på styrelsenivå. Detta görs i AI-förordningen, i dataskyddsförordningen (GDPR) och även i den så kallade NIS 2-lagstiftningen.

När det gäller frågan om att äga sin egen data har vissa länder traditionellt sett har gett bort mycket data. Jag tror att de nordiska länderna börjar få ganska bra kontroll över (… taltiden slut).

Vad bra att ministern kom hit. Jag tycker att det skulle vara intressant att höra ministern hålla ett kort förtydligande anförande i den här debatten.

Annars har jag ingenting att invända mot det ministern just anförde i sin replik.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillsyn över artificiell intelligens för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om om ändring av 1 och 4 §§ landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.