Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av vicelantrådet Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Wille Valve.

Talman! I de svenska högskoleprovsskrivningar som ordnats har kring 130-240 ålänningar per år kunnat delta på Åland. Dessa skrivningar upphörde under 2023 vilket gör att ålänningar nu måste åka till Sverige och övernatta. Detta har höjt tröskeln för att skriva svenskt högskoleprov då det blivit omständigare, mera tidskrävande och dyrare för unga ålänningar att skriva högskoleprovet.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder vidtar landskapsregeringen för att det ska bli möjligt att skriva högskoleprovet på Åland igen?

Tack, talman! Tack ledamoten Valve för den här frågan.

Den 1 juli förra året trädde en ny lagstiftning i kraft i Sverige som handlar om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet. Anledningen är att det har förekommit fusk, då via elektronisk utrusning. Jag vill betona att det inte finns någon sådan misstanke att något sådant har förekommit på Åland.

Åland har varit det enda stället de senaste åren där man har kunnat skriva högskoleprovet utanför Sverige. Därav är det flertal som har kommit hit till Åland från riket för att skriva högskoleprovet här på Åland.

Universitets- och högskolerådet, UHR, har ansvar för högskoleprovet i Sverige. I kontakten med Universitets- och högskolerådet fick vi inledningsvis information att de behöver pröva hur det fungerar med in- och utpasseringskontroller samt att de var tydliga med att de behöver själva testköra och utvärdera detta innan det kan vara eventuellt möjligt att åter skriva högskoleprovet utomlands.

Landskapsregeringen har skickat en skrivelse till Universitets- och högskolerådet med två frågor dvs. 1. Går det att ordna högskoleprovet på Åland i framtiden utifrån deras nuvarande lagstiftning? 2. Vad skulle krävas för att högskoleprovet skulle kunna ordnas på Åland?

I svaret från Universitets- och högskolerådet framkommer att för att göra in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet så ska de genomföras av polisman eller en ordningsvakt som polismyndigheten förordnat. Det är en myndighetsutövning mot enskild. Vägrar man att genomgå kontrollen så kan man nekas tillträde att göra provet.

Samtidigt i samma svar så framkommer att troligtvis kommer dessa kontroller att genomföras i samtliga provlokaler där provet skrivs. Det vill säga att det inte är med säkerhet att man kommer att ha dessa kontroller på samtliga ställen.

Landskapsregeringens bedömning är i nuläget att dels behöver de göra sin utvärdering utifrån den nya lagstiftningen med in- och utpasseringskontroller. Ett högskoleprovstillfälle har varit under hösten och nästa tillfälle är den 13 april.

Vi behöver ha en dialog. Är det möjligt att göra undantag? Här behöver Landskapsregeringen en dialog på politisk nivå med Sverige. Finns det logistiska möjligheter för ålänningar som vill skriva provet under dagen, går det anpassa tiden utifrån båttrafiken som vi har idag, så ålänningarna kan åka över dagen för att genomföra provet?

Det här är en fortsatt viktig fråga för landskapsregeringen, ålänningarnas möjligheter att skriva högskoleprovet här på Åland.

Tack. Undertecknad instämmer i analysen att det är en mycket viktig fråga. Den berör även självstyrelsens grundvalar; utbildning på svenska.

Med tanke på det så vill jag ställa följdfrågan: Skulle det rentav finnas skäl att i kontakterna med Sverige åberopa Ålandsöverenskommelsen? Den tillkom som bekant som en garanti för att Sverige och Finland tillsammans ska verka för att de överenskomna förpliktelserna uppfylls. För detta finns ett protokoll daterat den 27 juni 1921 där Sveriges och Finlands representanter medverkat bestyrkt av en medlem från Nationernas förbunds råd.

Tack, talman! Tack ledamoten för den fortsatta frågan. Ja, det finns all anledning att åberopa Ålandsöverenskommelse mellan Sverige och Finland från 1921. Åland ska tillförsäkras sitt svenska språk, kultur och lokala traditioner även om Åland skulle tillhöra Finland. Det är viktigt för oss och självstyrelsen i ett svenskspråkigt samhälle att det är möjligt att utbilda sig på svenska.

Högskoleprovet som nu ska skrivas den 13 april, de får göra sin utvärdering. Vi håller just nu faktiskt också på att göra en skrivelse som vi vill lämna till departementet i Sverige. Det är också en fråga som vi naturligtvis vill konsultera med Sveriges generalkonsul här på Åland innan vi lämnar över skrivelsen. Tack!

Tack, talman! På basis av utbildningsministerns svar så noterar jag att det verkar finnas något slags hopp i frågan.

Min sista fråga till utbildningsministern; till de unga som nu förbereder sig för högskoleprovet, när kan det möjligen bli möjligt på Åland tidigast att skriva det igen?

Tack, talman! Tack ledamoten för den följdfrågan. Jag önskar att jag här och nu kunde säga när det är möjligt, men sådant vågar jag inte lova. Men jag lovar att den här frågan är en viktig prioriterad fråga. Jag kommer också att träffa utbildningsministern i Sverige under maj månad. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.