Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Förslaget till ny hälsoskyddslag har behandlats i social- och miljöutskottet. Utskottet välkomnar de förändringar som innebär att regelverket moderniseras, förtydligas och förenklas och därmed också anpassas till förhållandena i dagens samhälle och dagens krav. Det är inte bara utskottet som välkomnar detta. Även samtliga höranden vi har haft i utskottet har varit positiva och ser fram emot hösten då denna lag förhoppningsvis kan träda ikraft.

Jag tänkte i min presentation lyfta tre saker. Behovet av anvisningar och handböcker, möjligheten att få kompetens för att handha och hantera vatten i vattenverk och bassänganläggningar samt paragraf 10.

Det finns en stor fördel med att anta Finlands hälsoskyddslag som blankettlag och det är att handböcker, rekommendationer, anvisningar och annan vägledning som utarbetats som komplement till rikslagstiftningen kan användas även på Åland som stöd för verksamhetsutövare, myndigheter och allmänheten. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. ÅMHM kan – om man finner det ändamålsenligt - fatta beslut om vilka handböcker och anvisningar och rekommendationer man vill att ska vara tillämpliga också på Åland. Det mesta finns också på svenska - än så länge. Utskottet har erfarit att de flesta av Valviras och Eviras anvisningar översätts till svenska, dock med viss fördröjning. Eftersom detta område är vår egen behörighet kan vi inte kräva att få allt översatt, men så länge det fungerar som det gör idag är det riktigt bra.

Sammanfattningsvis, tydliga spelregeler för alla, det förväntar sig nu alla av den nya blankettlagen.

Den andra frågan rör paragraferna 20b och 28 a i rikets hälsoskyddslag och där det krävs i vissa fall ett intyg över anläggningsteknisk och hushållsvattenhygienisk respektive anläggningsteknisk och bassängteknisk kompetens. Dessa intyg utfärdas av social- och hälsovårdens produkttillsynscentral efter tester. Landskapsregeringen föreslår i 8 § 1 mom. i lagförslaget att dessa intyg även ska vara giltiga på Åland. Eftersom ett godkänt test av riksmyndigheten kräver deltagande i utbildning som relativt sällan hålls på svenska föreslås i 2 mom. att även landskapsregeringen vid behov ska kunna fastställa krav för att erhålla kompetens, ordna den utbildning som krävs samt utfärda intyg över sådan kompetens. Utskottet tycker att förslaget som medger att erforderlig kompetens också kan erhållas i Sverige eller av utbildare från Sverige är mycket bra.

Vi har i utskottet fått information om att personal från samtliga vattenbolag som hämtar dricksvattnet från ytvattentäkter har genomgått av Ålands Vatten Ab i samarbete med landskapsregeringen ordnad utbildning som uppfyller ställda kompetenskrav. Det här är otroligt viktigt. Vattenrening kräver stor kompetens, man hanterar mycket kemikalier. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och vi måste kunna få utbildning på svenska men det blir allt svårare att få utbildning på svenska från Finland. Ålands Vatten har ordnat utbildning via Svenskt Vatten i Sverige och på den vägen byggt upp en kompetens. På så sätt kan också små vattenbolag på Åland ha råd att gå på dessa kurser. Alla som jobbar med ytvatten gick utbildningen ifjol. Nu planeras en ny kurs för de som jobbar med grundvatten.

Sist, herr talman, kommer vi till 10 §. Vid undersökningar enligt 49 och 49a §§ i hälsoskyddslagen krävs att analysmetoden är godkänd av Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården samt att laboratoriet är godkänt av Livsmedelssäkerhetsverket. Dessutom måste de provtagare som anlitas kunna påvisa tillförlitligheten hos de undersökningsmetoder som används. Det finns en lång beskrivning på vad som krävs. I 10 § föreslås ett undantagsförfarande som medger att analysrapporter, avgivna från exempelvis svenska laboratorier eller andra utomstående sakkunniga, som inkommer till ÅMHM kan ligga till grund för beslut, förutsatt att vissa specifika krav är uppfyllda. Eftersom svenska konsultfirmor och laboratorier anlitas i hög grad på Åland är det av språkskäl enligt utskottets uppfattning synnerligen viktigt och välkommet att ett undantag införs som tillåter att de åländska verksamhetsutövarna även i fortsättningen kan vända sig till aktörer i Sverige. Det har utskottet inte några problem med. Det här är viktigt av bl.a. språkskäl. Det som vi däremot har föreslagit är en omskrivning av 10 §.

I paragrafen föreslås att resultat från undersökningar som vidtagits utan krav från ÅMHM kan ligga till grund för myndighetsbeslut under förutsättning att undersökningen utförts på ett korrekt sätt samt att tillförlitligheten hos den analysmetod som använts är vetenskapligt påvisad.

Utskottet konstaterar att det i praktiken skulle vara svårt för ÅMHM:s tjänstemän att kontrollera att undersökningen har genomförts korrekt om tjänstemännen inte varit närvarande vid undersökningstillfället. Ett sådant krav skulle innebära att den som ska utföra undersökningen dels på förhand skulle behöva anmäla till ÅMHM att en undersökning ska genomföras och dels att syftet med att kunna använda sig av utomstående expertkonsulter skulle gå om intet om det ändå är ÅMHM som ska bedöma om undersökningen utförts korrekt. Med anledning av detta så föreslår utskottet att formuleringen i 10 § ändras till; under förutsättning att den som utfört undersökningen kan påvisa tillförlitligheten i provtagningsmetodiken. Man sätter alltså bevisbördan på konsulterna och inte på ÅMHMs tjänstemän. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack, utskottsordförande Aaltonen. Det framgår tydligt ur utskottets betänkande att man helt klart har uppfattat den långsiktiga målsättningen med lagförslaget och delar det.

Jag anser även, lika som föregående talare, att 10 § har vunnit en del på att skrivas om. Såsom paragrafen var formulerad i ursprungsförslaget hade den möjligen kunnat styras in på vetenskapliga teoretiska spörsmål om hur vi verkligen vet vad vi vet. Nu är den ännu närmare den ursprungliga målsättningen, dvs. att tillförlitligheten i provtagningsmetodiken kan påvisas, vilket är gott och bra.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Avsikten med den här om formuleringen från utskottets sida är att det ska stå helt tydligt och klart så att det inte kan finnas något tolkningsutrymme vem som ska visa om undersökningen har utförts på ett korrekt sätt och att analysmetoden har varit vetenskaplig påvisad. Utskottet ser nog att lagtexten vinner på det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterar att ltl Carina Aaltonen är väldigt tillfredsställd över att nu har fått kopiera den finska lagstiftningen rakt av. Vad är det som gör utskottsordförande så nöjd? Beror det på att vi saknar kompetens här på Åland eller att vi saknar resurser? Vad är annars anledningen till den stora förnöjsamheten?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag är nöjd eftersom Ålands näringsliv och många andra utövare också är väldigt nöjda över just den här förändringen. Det blir tydligare spelregler, man vet vad som gäller och vad som efterfrågats. Det är inte beroende av vilken inspektör som kommer till verksamhetsställe, utan det kan finnas handböcker, anvisningar och annat som man kan få stöd av när det gäller att utforma sin verksamhet.

Jag är också mycket nöjd över att vi inte har tagit den här blankettlagstiftningen rakt av. Vi har gjort en anpassning så att den fungerar också för oss som bor på Åland där vi lever i svenskspråkig miljö och att vi då kan inhämta kompetens, konsulter och annat från Sverige. Vi är inte enbart hänvisade till utbildning i Finland eventuellt på svenska.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är i så fall glädjande om det åländska näringslivet är nöjd med det som Ålands lagting presterar. Det gör mig lite fundersam när ltl Aaltonen säger att nu först har vi tydliga spelregler. Ska man uppfatta det på det viset att vi inte har kompetensen och möjligheten här på Åland att själva handskas med lagstiftningen på ett sådant sätt som självstyrelsen de facto kräver, så nu ska vi gå in och kopiera från den finska sidan?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Världen har nog förändrats en hel del sedan 1967 när man talar ”avträden i stadsmiljö” och hur man ska hantera kött som säljs på torget i Mariehamn och mycket annat sådant. Världen har förändrats, och jag tycker inte att vi inom landskapsregeringen ska bygga upp en förvaltning som reglerar sådant. Det är lika bra att kunna plocka hem så mycket som möjligt från andra ställen bl.a. från Valvira och Evira och själva bedöma vilka handböcker och tillämpningsanvisningar som ska vara tillämpbara på Åland eller om vi ska göra undantag. Jag tycker att det är bättre än att vi ska bygga upp en myndighet där det krävs väldigt mycket specialkompetens för väldigt smala områden. Just när det gäller det här området så har vi gjort ett steg i rätt riktning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Jag har tre saker understreckade i det här betänkandet och alla de tre sakerna tog utskottsordförande upp. Jag tycker att presentationen av betänkandet var helt bra. Jag säger ingenting om de två första sakerna men dock om 10 §. Min uppfattning om paragrafen är att när vi förde bevisbördan mera på den som tar proven och laboratoriet så gör vi någonting som är mindre kostnadsdrivande för ÅMHM som inte själva behöver följa med alla olika provtagningssätt och -metoder som finns. Intyget att det är verifierat ska vara bra för dem. På det viset har vi gjort en tjänst även när vi har sparkrav på oss om vi kan minska på ett stegrande kostnadstryck på övervakningsmyndigheten.

Den liberala gruppen stöder det här betänkandet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Jag kommer att beröra ungefär exakt samma som utskottsordförande gjorde.

Vi har behandlat det här lagförslaget om hälsoskyddslagstiftning. Man kan konstatera att lagen är gammal och den behöver verkligen förnyas. Vi behöver en modern lag som är tydlig, förenklad och anpassad till förhållandena i dagens samhälle.

Under våra höranden har det kommit fram att de alltid har funnits behov av att kunna ta del av Valviras regelverk och hänvisningar, nu öppnas det upp och detta görs möjligt. Det finns ingen orsak att vi själva ska sätta tid och pengar på att göra upp instruktioner för hur t.ex. en bassäng ska rengöras, vilka prover som ska tas och hur ofta de ska tas när det redan finns instruktioner som redan följs från Valvira.

I Finland använder man en lista på vilka utövare som är godkända för att göra provtagningar, VTT.

Här på Åland öppnar vi nu upp och tryggar att vi även kan använda oss av svenska företag och åländska företag som ej är godkända och inte finns på VTTs lista. För att få finnas på den listan ska man ha gått vissa speciella utbildningar som VTT kräver och dessa hålls inte alltid på svenska. Detta innebär att vi kan använda oss av ett svenskt företag som kommer hit och tar prover för att senare även analysera proverna i Sverige, allt för att vi helt säkert ska kunna ta del av provtagningar och provsvar på svenska.

Fördelen med denna lagstiftning är ändå att det blir enklare och tydligare regler och att man kan ta hjälp av Valvira. Vi får även hoppas att detta nu innebär att det blir lägre kostnader för företagare då antalet inspektioner blir färre, att inspektionerna fungerar och att det är likvärdiga regler som gäller här och på fastlandet, vilket företagarna efterfrågar. Det blir tydligare spelregler för alla. För det blir viktigare och viktigare att ha tydliga regler för de inspektörer som gör kontrollerna. 

De personer i vårt landskap som har hand om vårt dricksvatten har ett enormt ansvar över många människors liv. Det är viktigt att de har mycket och bra kunskap. Det är viktigt att ha en chans att få undervisning, gå på kurser och utbildningar på svenska. Det är viktigt att vi från samhälle kan hjälpa till att ordna undervisning, kurser och utbildningar på svenska. Precis som utskottsordförande sade så ordnades det en tredagarskurs på Åland i samarbete med Svenskt Vatten och Ålands Vatten. Den här kursen är oerhört dyr att skicka personal på till Sverige. Vi från utskottet har verkligen förordat det här. Vi från landskapet måste se till att de här kurserna kan hållas, speciellt nu när lagen kräver att man ska ha gått en utbildning.

Det som är bra med den här lagstiftningen är att vi öppnar upp och tryggar att vi på Åland kan använda oss av åländska och svenska företag, att vi får tillgång till dessa instruktioner och regelverk som finns för att man ska få ett säkert samhälle. Det är jätteviktigt när vi tar en massa prover att vi får svaren på vårt eget modersmål.

Jag förordar den här lagstiftningen. Vi från moderat samling för också fram den som ett bra lagförslag.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, hälsoskyddslagen blir bättre på många sätt. Förutom att den skapar en förenkling och blir mer anpassad till dagens behov kommer den även att ge bl.a. verksamhetsutövare och allmänhet möjligheter till svenskspråkigt facklitterärt stöd och annan vägledning. Det borgar för en bättre tillämpning.

Ur ett rent ekonomiskt och näringslivsperspektiv, men även språkligt, är det dessutom positivt att svenska laboratorier och konsulttjänster kan användas.

I och med att förslaget även tillåter åländska företag att genomgå kurser i Sverige. eller genom att svenska kursledare kommer till Åland så skaffar man erforderlig kompetenshöjning och detta ger en stor valfrihet och ett större utbud att välja från. Högst troligt till en billigare prislapp, vilket fallet ofta är när en konkurrenssituation råder. Allt detta gör det även möjligt för den åländska utbildningsverksamheten att, likt Optima i Österbotten, arrangera skräddarsydda utbildningar inom ett specifikt område, utbildningstillfällen som med fördel kunde säljas utanför Åland.

Jag blir glad av att se hur förslaget ger utövaren valfrihet, det vinner alla på och det skapar priskonkurrens. Tack.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det finns en intressant principiell diskussion och avvägning att göra i samband med det här lagförslaget. För den uppmärksamma visar dagens debatt att det är ett ganska utmanande område som vi befinner oss på. Det är klart att det enklaste sättet för oss här i Ålands lagting alltid är att kopiera en finsk lagstiftning. Vi kanske inte alla gånger har så stor uppfattning om den fungerar bra eller dåligt, med den fungerar och den används på andra sidan Skiftet. Då behöver man inte tänka mera om det här är en bra lagstiftning för åländska förhållanden eller inte.

Nu har man förvisso gjort vissa anpassningar för åländska förhållanden i den här lagstiftningen. Gott så! Men, det som slår mig när jag hör debatten här idag och läser utskottets betänkande är att vi inför undantag för att svenska aktörer ska få komma in med sina rapporter och lägga dem till underlag för beslut. Det görs alltså som undantag! Man kallar det till och med undantagsförfarande som medger att de här analysrapporterna kan ligga till grund för beslut förutsatt att vissa specifika krav är uppfyllda. Borde det inte vara en huvudregel att den här typen av rapporter av svenska aktörer ska kunna verka på Åland på det här området? Om man utgår ifrån det förhållningssättet så kan man faktiskt ställa sig frågan; är det klokt att ha en finsk lag som föredöme när vi vet att det finns så många svenska aktörer, både laboratorier och konsulter, som kommer att ge råd åt våra företagare på det här området? Är det faktiskt klokt att ha en finsk lag som utgångspunkt och föredöme vid den här typen av lagstiftning? Ärligt talat ställer jag mig väldigt tveksam till det. Vi pratar väldigt mycket om hållbarhet, hållbar utveckling och regeringsprogrammet var fullt av de ambitionerna. Är det då den finska hälsoskyddslagen som är vårt föredöme för ett hållbart Åland 2051? Fundera på det, kära kollegor!

Man skriver: ”Utskottet har erfarit att de flesta av Tillsyns- och tillståndsverkets för social- och hälsovården (Valvira) och Livsmedelsäkerhetsverkets (Evira) anvisningar översätts till svenska, dock med viss fördröjning.” Och nu är vi glada över att vi ska få ta del av de här anvisningarna som kommer från Valvira och Evira. Men vore det inte bättre, ur språklig synvinkeln, att vi kunde få ta del av de svenska anvisningarna? Hade vi haft den svenska lagen som föredöme och modell så hade man faktiskt kunna ta del av de svenska anvisningarna som direkt finns på svenska, vilket jag ändå vågar lova i det här sammanhanget, istället för att behöva vänta på anvisningarna med en viss fördröjning.

Mot bakgrund av detta ställer jag mig faktiskt skeptisk till att vi i lagtinget ska godkänna den här lagstiftningen. Jag tycker att vi borde ha högre ambitioner än så här på hälsoskyddsområdet.

Tittar man på lagstiftningen väster och öster om oss så finns vissa fördelar med det upplägg som Sverige har valt. I Sverige har man en miljöbalk som samlar lagstiftningen på miljö- och hälsoskyddsområdet och gör det till en helhet. I Finland har man en betydligt mera upphackad lagstiftning som gör det svårare för medborgaren, för företag och för andra att få en inblick vad det faktiskt handlar om. Speciellt i det lagförslag som vi behandlar idag är det oerhört svårt för den enskilda att förstå lagstiftningen när det gäller vilka rättigheter och vilka skyldigheter man har. När det gäller blankettlagarna måste man, som vanligt, läsa den åländska lagboken parallellt med den finska lagboken för att få ett någorlunda grepp om vad det handlar om.

När vi pratar om att skapa mindre byråkrati och enklare regler så är det väldigt tveksamt om vi ska gå in för den här typen av lagstiftning. Vi borde ha en högre ambitionsnivå. Man borde kunna ställa sig frågan också här på Åland, med de ungefär 30 paragrafer som det handlar om i den här hälsoskyddslagen; kunde vi inte skriva en egen lagstiftning med grund i den svenska lagen? På det sättet skulle det underlätta både språkligt och tidsmässigt för våra åländska aktörer inom det här området. Jag tycker definitivt att man borde det.

Sammanfattningsvis, herr talman, så föreslår jag att lagtinget förkastar den här lagstiftningen och ger landskapsregeringen i uppdrag att återkomma med ett nytt lagförslag på det här området.

Rent principiellt menar jag att vi från lagtingets sida borde anta ett stopp för blankettlagstiftning för att komma bort från det passiviserande tankesättet. Vi funderar inte så mycket själva, det blir enklare och vi får färdiga anvisningar från Finland. Vi slutar fundera på om det här faktiskt är det optimala för det åländska samhället. Det finns en väldigt stor risk när vi går in för blankettlagar att det går just på det sättet.

Herr talman! Jag föreslår ett förkastande av den här lagstiftningen. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ibland vet man inte om man ska skatta eller gråta. Vi behöver ju inte uppfinna hjulet på nytt varje gång. Att uppfinna hjulet på nytt kostar ofta. Var tänker ltl Jonsson skarva till inom förvaltningen, både i lagberedning och i tjänstemän, som ska bereda underlaget för lagarna om vi ska göra alla lagar själva? Är det inte bättre att öppna upp för provtagningar, där både Sverige och Finland är jämställda bara de kan visa certifikat på att de är godkända?

Ltl Axel Jonsson, replik

Om ltl Sundblom hade lyssnat på mitt anförande så sade jag inte att vi ska uppfinna hjulet på nytt eller skapa helt egna lösningar. Jag menar att vi borde ta modell av den svenska lagstiftningen på det här området och kanske göra anpassningar till åländska förhållanden, precis som utskottet föreslår. Ska vi verkligen ha den finska lagstiftningen där vi har språkproblem som är alldeles uppenbara? Ska vi ha den lagstiftningen som grund för framtida åländsk lagstiftning? Jag ställer mig väldigt skeptisk till det. I det här fallet vore det bättre att titta västerut och försöka skapa ett system som vi vet att fungerar på svenska och fungerar för de svenska aktörerna som vi så gärna vill att ska kunna verka också på Åland. Det hade väl ändå varit klokare i det här fallet. Utan att ägna för mycket tid och resurser åt det, men titta och ta modell västerifrån och anpassa det efter vår åländska lagstiftning. Vad är det som hindrar oss ifrån det, ltl Sundblom?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag vill hävda att landskapsregeringen har gjort en väl avvägning i det här fallet när man har valt det här systemet. Vi tar en blankettlag fast den kommer från Finland och vi öppnar upp för att använda även svenska bestämmelser och provtagningar osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Jonsson! Vi vill från landskapsregeringen framhålla att det är frågan om en radikal modernisering och även förbättring av rättssäkerheten för aktörerna på detta område. Det är en uppdatering till verkligheten 2016. Det har länge efterfrågats att just rättssäkra anvisningar ska kunna användas i den åländska verkligheten med allt vad det innebär i form av beprövad kunskap och tydligare spelregler.

Sedan har vi, precis såsom noterats tidigare i debatten, också fönstren i 2 § och 10 §. Jag ställer mig personligen skeptisk till att landskapsregeringen skulle lägga resurser på att bedöma toaletters ändamålsenlighet i 30 § eller bassängers hygien i 28a §. Vi har nog bättre grejer att ägna vår energi åt. Jag tänker på stora reformer som självstyrelselagsrevisionen och jordförvärv. Vår realitet är att vi måste prioritera vilka resurser vi använder för vad. Här har vi bedömt att vi har fått en riktigt rättssäker och bra helhet med relativt få resurser

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Ja, det är inte lätt för oppositionen att hitta något att klaga på i den här lagstiftningen. Nu när landskapsregeringen tar det bästa ur två världar och ändå försöker göra det så rättssäkert som möjligt så måste ltl Axel Jonsson tycka att vi har utgått ifrån helt fel lagstiftningsområde. I det här fallet tar man ju faktiskt det bästa från Sverige, och inte bara från Sverige, man kan också sikta ner mot övriga Europa. Man kan använda sig av konsulter och experter också från Tyskland, Holland eller från andra delar av EU och göra det möjligt för deras expertutlåtanden här, utan att finnas med på VTT-listan som ltl Holmberg Jansson redovisade för.

Jag tycker att det här verkligen är lite billiga poäng från ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! ”Det är svårt att hitta någonting att klaga på”. Jag är inte alls ute efter att klaga på lagstiftningen. Jag är ute efter ett resonemang och jag är ute efter en politik som ser till att vi skapar regelverk som fungerar bra på Åland utifrån våra åländska förutsättningar. När vi bedömer att vi inte ska lägga resurser på att ta fram en helt unik egen lagstiftning så måste vi i varje fall ställa oss frågan om vi ska ta inspiration från väster eller ska vi ta inspiration från öster? Nu har man valt att ta inspiration från öster, trots att man vet att det finns språkproblem på flera av de här områdena. Skulle vi kunna utveckla vårt tankesätt lite och titta lite bredare när vi går in för när typen av lagstiftningsåtgärder så kunde vi vinna mycket på det. I det här fallet blir det alldeles uppenbart just med tanke på att man försöker att få svenska aktörers, konsulters och laboratoriers papper att vara giltiga också på Åland. Då borde vi också försöka skapa ett regelverk som de känner igen och som säkert funkar minst lika bra i Sverige som det gör i Finland.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag beklagar om jag var otydlig i mitt anförande. Jag sade att det kommer trots allt översättningar av hänvisningar och av handböcker osv. med någon månads eftersläpning. Det är inte så som det är till exempel inom hälso- och sjukvården och socialvården att handböcker och anvisningar kan komma åratal efter att en lagstiftning har antagits eller inte komma alls och landskapsregeringen måste själv gå in och översätta. Inom de här områdena, Evira och Valvira, så kommer det faktiskt svenskt material och det välkomnar vår myndighet som också ska tillämpa det här. Annars hade man nog nogsamt talat om det för oss i hörandena.

Jag tycker att det här, på ett mycket effektivt, administrativt sätt, är att göra det bästa för den åländska befolkningen och dess näringsliv.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att det alltid att bekvämt för ÅMHM att vända sig till och lita på den finska lagstiftningen och de finska anvisningar som kommer även om de översätts för sent. Det är klart att det är bekvämt för ÅMHM. Men jag är inte ute för att skapa ett system som bara är bekvämt för ÅMHM, utan att skapa ett system som faktiskt fungerar på svenska och som fungerar utifrån de förutsättningar vi har här, med svenska konsulter och svenska laboratorieutlåtanden osv. Ur deras perspektiv vore det betydligt enklare att ha den svenska lagstiftningen som grund. Men det här har man överhuvudtaget inte reflekterat kring eller resonerat kring. Man har av gammal vana att tagit en finsk blankettlag. Det måste vi väl ändå vara överens om?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Efter att ha hört socialministerns inlägg på ltl Axel Jonssons anförande så undrar jag varför vi ska utveckla vår självstyrelse överhuvudtaget. Den utvecklingen skulle vara att man köper in en kopieringsapparat och entledigar 30 lagtingsledamöter, för varför sitter vi här? Varför sitter ni här och ska lagstifta? Det enda som ni gör är att kopiera finsk lagstiftning! Den här diskussionen är inte ny i detta lagting. Den har pågått länge. Det finns de som vill kopiera, men då ska vi inte heller utveckla självstyrelsen för det är ingen idé att göra det. Då bryr vi oss inte om vår egen befolkning, vad vi behöver här och vilka rättigheter och skyldigheter den åländska befolkningen ska ha. Då är det bättre att vänstern i Finland får lagstifta om vilken lagstiftning de högersinnade på Åland ska ha. Ni accepterar ju det! Oberoende av vilken regering som är i majoritet i Finland så godkänner ni i majoritetsblocket det som det står i lagen. De ändringar som sker i finsk lagstiftning kommer aldrig hit, de kommer aldrig till lagtinget. Ändringarna är automatiskt gällande utan att vi vet någonting.

Man kritiserar EU för att de kommer med regler, men där gör man en prövning åtminstone när det gäller direktiv och annat. Den enskilda kan alltid åberopa EUs rättigheter, men en myndighet måste lagstifta först. Men ni i majoritetsblocket tycker att det här är à la bonne heure. Det är helt okej eftersom socialministern har sagt det. Ledamöter från majoritetsblocket säger att detta är bra, ministern har gjort ett jättebra jobb. Det hade väl varit okej om ministern hade sagt; ”när vi har tid och möjlighet ska vi lagstifta om det här”. Men det sade ministern inte, utan ministern hävdade att vi ska lägga ner energin på självstyrelselagsutvecklingen, att vi ska få mera behörighet där. Men vad ska vi göra med den behörigheten eftersom vi lagstiftar som i Finland. Ni vill bara ha vissa ämbeten och sitta på dem, tycka att det är bra och inte göra någonting. Det är det som det handlar om.

Ska vi ha självstyrelse här? Och så pratar man om gammal lagstiftning! Vet ni att strafflagen i Finland är från 1889! Ingen av er har sagt att den lagen är gammal. Man har moderniserat lagen vartefter. Vår hälsoskyddslagstiftning är från 1967, vad hindrar att man modernisera den? På den tiden hade vi inte så många på lagberedningen, var de mer effektiva då?

Ni säger att den här lagstiftningen moderniseras, det blir bättre för det åländska samhället, det bli bättre för företagen och de får service billigare. Men ni har inte sagt ett enda exempel på vad detta innebär. Ni använder bara floskler. Säg ett enda exempel där det bli bättre och billigare!

Ni kritiserar tjänstemän på ÅMHM, att de har varit dåliga och att de blir bättre när de får stöda sig på rikslagstiftning. Va? Det är någonting som inte funkar! Det är någonting som jag inte begriper.

Förklara det här socialministern som är så bra på detta och som har kommit med detta lagförslag! Hela regeringsblocket steg upp här och sade att detta var jättebra. Säg exempel på hur bra det är!

Är blankettlagstiftning något som den nya regeringen kommer att komma med i fortsättningen, ska vi ha blankettlagstiftning konstant? Att det är utveckling av självstyrelsen, det gör Åland för bra och det kanske är så för då kan vi minska på lagtinget och vi kan minska på landskapsregeringen. De människorna kan gå ut i samhället och bedriva näringsverksamhet istället, det kan jag omfatta, om det är det som socialministern vill göra i fortsättningen.

Jag kommer att göra ett klämförslag i andra behandlingen; ”att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen.”

Det här betyder inte att man behöver uppfinna hjulet som ltl Torsten Sundblom sade. All vår lagstiftning bygger ofta på ett nordiskt samarbete, men alla länder har sin egen lagstiftning och det behöver vi också ha. Inte behöver vi uppfinna hjulet. Vi ska ta det bästa av alla världar, det är ju därför vi har självstyrelse och det är det som vi ska utnyttja. Men för den skull ska man inte ta finska handböcker och tycka att de är de bästa för det tar minst tre månader innan de översätts. Ska vi därför ha finska tjänstemän och diskvalificera våra egna åländska ungdomar eftersom vi måste ha folk som ska kunna finska för att de ska kunna läsa handböckerna? Är det den utvecklingen som socialministern vill ha? Tänkt er noga för, eller köp in en kopieringsapparat! Välj själv!

Minister Wille Valve

Talman! Lagen är uppbyggd enligt den principen att vi nu hoppar på ett tåg som vi sedan kan hoppa av om vi inte gillar det. Därtill kan nämnas, vilket också har gjorts i debatten, möjligheten för ÅMHM att fatta enskilda beslut om att anvisningar ska träda ikraft. Landskapsregeringen betraktar det här som en radikal modernisering. Hur vi än vänder och vrider på det så är den lag som vi idag har i lagboken från 1967 inte rättssäker och detta har flera gångar påtalats från Ålands näringsliv.

Min personliga syn på självstyrelsen är att den är en organism som utvecklar sig över tid. Det finns ibland behörighetsområden som vi har ett jättestort behov av att få till Åland för att kunna göra det bästa möjliga av det. Sedan finns det andra områden där vi ser att det finns en uppenbar fördel med att kopplas ihop med alla anvisningar och den ökade rättssäkerhet som detta innebär för de aktörerna som finns på Åland.

Ltl Häggblom nämnde strafflagen från 1889, också den har vi behandlat i den här salen då den åländska ordningslagstiftningen i sin tillämpning ledde till att vissa bestämmelser från 1889 faktiskt var tillämpliga på Åland. Man fick bland annat betydligt högre straff för allmänt upplopp på Åland än vad man fick i övriga Finland. Det är nu åtgärdat. Det var också ett exempel på hur vi har moderniserat och gjort lagstiftningen så bra som möjligt. Tack för ordet.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Rättsäkerhet sade ministern, men inte ett enda exempel på rättssäkerhetsproblematiken. Var har det varit osäkerhet beträffande rättsäkerheten? Nämn ett eller några exempel! Hur har man moderniserat i förhållande till nuvarande lagstiftning? Jag efterlyser det. Man använder floskler och floskler, men man säger inte var, när och hur. Vad är det som har blivit bättre? Eller vad är det som blir bättre? Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet. Eventuella förslag om förkastande samt klämförslag väcks och föreläggs i andra behandlingen.

Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapslag om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 och 13 §§ landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § plan- och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 kap. 10 § och 11 kap. 1 § vattenlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.