Andra behandling

  • Utdrag ur protokollet

    I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid första behandlingen eller att förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, herr talman!  Jag ska inte upprepa det jag sade i samband med första behandlingen. Jag kommer att föreslå att lagförslaget förkastas med den kort sammanfattade motiveringen, att jag tycker att vi borde ha en högre ambitionsnivå vad gäller lagstiftningen på Åland. Man borde ha vänt sig västerut för att få en bättre modell och en mera långsiktig hållbar lösning, också vad gäller språket på detta område.

    Ltl Bert Häggblom

    Herr talman! Som jag tidigare anfört i ärendet så anser jag att vi ska ha en egen lagstiftning. Eftersom landskapsregeringen ansett att man inte haft tid eller tillräckligt kunnande, så här långt in i sin regeringsperiod, så föreslår jag ett klämförslag med följande lydelse: ”Att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen”.

    Sedan vill jag också understöda ltl Axel Jonssons förslag om förkastande.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag undrar vad det är ltl Bert Häggblom vill med uppdraget att vi ska ha en egen lag? Jag uppfattar att vi har en egen åländsk lag framför oss. Är det så att man ska ta det från Sverige - uppfattade jag det rätt? Vad är tanken? Är tanken att vi ska kopiera den svenska lagen med den kopieringsapparat, vilket ltl Häggblom nämnde senast?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Avsikten är att vi ska se till att få en egen hälsoskyddslagstiftning på Åland, som är utarbetad enligt de förutsättningar som finns i vårt landskap och som är vad vi behöver.

    Det framkom tidigare att vi skulle behöva en massa böcker över hur man ska tolka lagstiftningen i Finland. Varför kan vi inte sätta oss ner och diskutera i en parlamentarisk kommitté och se hur vi kan förenkla systemet? Vi har bott på den här holmen i över 6 000 år och man har inte behövt några böcker för att komma så här långt som vi sitter idag. Man kan göra det mycket enklare i lagstiftningen på hälsoskyddsområdet än det är idag. Flera småföretagare har problem att överhuvudtaget starta ett företag. Många startar inte eftersom det ställs så mycket krav. I mitt jobb har jag upplevt det där. När jag skulle starta företag och såg vad som krävdes, så gjorde jag det inte.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag uppfattar att den här lagen är en anpassning till våra åländska förhållanden. Vi har förutsättningar och det finns öppningar som är anpassade just för våra förhållanden, där man också kan upphandla på annat håll. Det är en egen åländsk lagstiftning som är anpassad till vårt samhälle. Jag har ännu inte förstått riktigt vad ltl Häggblom vill ha som är anpassat för lokalsamhället. Är det en kopiering av det svenska? Jag förstod inte riktigt. Det som ltl Häggblom nämnde är saker som man ändå måste fixa på svenska, förhoppningsvis. Det är ju något vi måste ha på svenska, alla handböcker osv.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Jag anser att en lagstiftning ska vara så klar att du inte måste ha en massa handböcker för att kunna tolka det som finns där. Det är helt onödigt, man kan förenkla. Den lagstiftning som nu är föreslagen och som lagtinget ska ta ställning till är en blankettlag som Finlands riksdag kan ändra i morgon, någonting som inte alls passar in i vårt samhälle och som blir tillämplig direkt. Det motsätter jag mig! Lagtinget ska alltid fatta beslut om vad som ska gälla på Åland. Nu är det en blankettlagstiftning med ett tillägg om att det som ändras i Finland ändras här.

    Tänk när vi fick nya självstyrelselagen och fick nya områden. Då gällde den rikslag som gällde vid samma tid, men inte ändringarna. Jag motsätter mig alltid en blankettlagstiftning där Ålands lagting inte tar ställning till vad som ska gälla i landskapet Åland. Det är det som är fullständigt fel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve

    Herr talman! Jag tror aldrig att jag har varit med om att en jurist har stått här i talarstolen och påstått att vi varken behöver böcker eller lagstiftning. I övrigt har det varit en förbaskat underhållande debatt, det måste jag medge. Det är ju riktigt kul det här med kopieringsapparat, men det finns ingen realism i det. Det är ju som att säga att vi skulle behöva byta ut ltl Häggblom mot en bandspelare eller en papegoja. Det för inte saken framåt och det tar bort fokus från själva sakfrågan. Sakfrågan är varför landskapsregeringen vill ha en anpassad blankettlag. Svaret är att det är bra för Åland, det är modern lagstiftning.

         Vi pratar inte bara Åland, Sverige och Finland här idag. Vi har också EU, som finns i bakgrunden, vi redogör för problemen på sidan 3, när vi talar om tolkningssvårigheter och rättsosäkerhet. Konkret är det så, att detta rättsområde är hårt eftersatt. Det har varit hårt eftersatt länge. Det finns ingen realism i att självstyrelsen skulle börja lägga en massa resurser på att ta fram riktlinjer för bassängteknisk hygien. Det tycker den här landskapsregeringen. Vi tycker att det är bra att det finns klokt folk som redan har gjort det här arbetet. I och med den anpassade lagen så ger vi ÅMHM möjlighet att bedöma vilka anvisningar som det är vettigt att ska träda i kraft. Det är detta som är det grundproblem som vi adresserar med detta lagförslag. Ålänningen i gemen eller verksamhetsutövaren vet egentligen inte vad som gäller idag. Vad gäller för döda djur, vad gäller för krav på bostadshygien och vad gäller bassängvattenhygienisk kompetens? Vi åtgärdar det osäkra rättsläget, vi berättar vad som gäller och vi gör det på ett självstyrelsepolitiskt smart sätt, dvs. med en anpassad blankettlag. Det innebär att ÅMHM kan besluta att anvisningarna inte alltid kan träda i kraft, om det skulle vara så att det går emot åländska intressen. Också i övrigt är det en god uppbyggnad och - som nämndes tidigare i debatten - nu hoppar vi på tåget, vi har möjlighet att hoppa av om det skulle visa sig att det här inte är bra för Åland.

    Ålands Framtid har förtjänstfullt framhållit att man anser att svensk lag ska gälla. Det är förvisso en tydlig ståndpunkt. Man kan ha åsikter om den, man kan framföra invändningar mot att det inte är ett helt konfliktfritt förfarande i ljuset av hur den svenska hälsoskyddslagstiftningen ser ut idag. Men, vad vill ltl Häggblom? Alla vet vad ltl Häggblom är emot. Vad är ltl Häggblom för? Redan de gamla grekerna varnade för skickliga retoriker som är underhållande men som saknar konkreta förslag.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Minister Valve menar att vi från Ålands Framtids sida har sagt att svensk lag ska gälla. Jag vill bara komma med en precisering. Vårt huvudsakliga argument är att vi själva måsta tänka på Åland, vi måste fundera vad som är bäst för vårt åländska samhälle. I ljuset av den problematik som har beskrivits, med utbildning som är svår att få på svenska och med anvisningar som översätts för sent till svenska, så borde man ha tagit modell av den svenska lagstiftningen och funderat om vi kan ha den som grund för att göra anpassningar till det åländska samhället och för att vi ska få handböcker direkt, för att vi får tillgång till utbildning och för att svenska aktörer ska komma in på marknaden. Det var den utgångspunkten vi hade. Vi har inte sagt att vi ska kopiera svensk lagstiftning, lika litet som vi ska kopiera den finska lagstiftningen, utan att fundera på vilka konsekvenser det ska få för Åland. Vi ska tänka själva och ta modell av sådan lagstiftning som skapar förutsättningar för ett svenskspråkigt Åland.

    Minister Wille Valve, replik

    Saken är till den delen klar. Det kan tilläggas att en utmaning i arbetet har varit, att det i det svenska systemet överhuvudtaget inte finns någon certifiering av det slag som finns i 11 kap. Men det här kan givetvis förändras över tid.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om den svenska lagstiftningen innehåller mindre byråkrati på vissa områden så ser jag ju definitivt inte det som någon nackdel. Men där har minister Valve kanske en annan synpunkt?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Jag hoppas talmannen också håller sig till lagtingsordningen och ser till att ministrarna använder lämpliga uttryck på hur de bemöter ledamöterna i Ålands lagting. Att bli kallad papegoja av landskapsregeringen har aldrig tidigare hänt i självstyrelsens historia och inte heller bandspelare! Och är det tillåtet att minister Nina Fellman nu sitter i regeringsstolen och skrattar och håller med om det? Så här ska vi inte behandla varandra i lagtinget! Jag har inte kallat minister Valve för något sådant. 

    Jag har sett i lagstiftningen, och jag har understrukit, att vi ska ha en egen lagstiftning. Om vi har en egen lagsamling så ska vi också kunna läsa vad det står i hälsoskyddslagstiftningen till den delen. Att man sedan tar in paragrafer som har samma betydelse i Finland, det har jag inte kritiserat. Men jag har frågat, vad är bättre och på vilket sätt blev den effektivare än den vi har haft? Det enda som minister Valve har nämnt är bassänghygienen på Åland. Jag tror att de som har bassänger på Åland vet hur man ska rengöra bassänger. Jag tror inte på att det är därför som vi har haft den här lagstiftningen. Vi ska ha en lagstiftning som gör att vi kan ha ett effektivt näringsliv på Åland, att vi får nya unga människor att börja med företag. Det är det som nu är problemet och det är det som republiken Finland har haft fruktansvärda problem med. V har inte tillräckligt många människor i Finland som börjar med företag. Vet ni vad det beror på? Jo, för att vi har en lagstiftning som ställer till problem för enskilda människor som vill starta företag. Jag vet många företagare på Åland som har velat starta företag men som har fått vänta i åratal innan tillstånden ges. Vad beror det på? Det beror på dåligt förvaltning och en dålig och för sträng lagstiftning. Vi ska inte ha sådan lagstiftning som gör att ett land tvinar och ekonomin blir dålig. Vi ska ha ett effektivt landskap där våra företagare har möjlighet att komma till skott. Men det finns politiker som tycker att samhället ska sköta allt. Jag bara beklagar om Wille Valve, som minister för moderaterna, också tycker så.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Tack ledamot Bert Häggblom! Min uppfattning är att i princip alla lagar som har kommit från minister Valve, under min politiska karriär här i lagtinget, har strävat efter att göra det bättre för näringslivet. Det var en tydlig beställning från näringslivet att det måste bli mer avbyråkratiserat, det måste bli enklare att driva och starta företag.

    Ett problem som näringslivet uppfattar är jämställdhetsprincipen, det som gäller på Åland ska gälla i de bägge närregionerna. Det ska vara konkurrensneutralt. Därför ser jag det här som jättepositivt på alla sätt och vis. Jag tycker också att man plockar russinen ur kakan precis som man vill. Vill man ha en egen åländsk lagstiftning så gör man det, hoppar av tåget, vill man vända sig mot Sverige kan man göra det, vill man vända sig till riket så gör man det. Vill man göra arbetet själv eller nedprioriterar annat så gör man det. Jag tror att de flesta som bedriver företag i dag tycker att den här lagen är bra.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Den här lagen är ju en blankettlag. Då är det de regler som finns i lagen som gäller. Detta med att man kan använda sig av Sverige, det är ju på granskningsstadiet man kan göra det. Kom ihåg att lagen ska vara som i Finland. Därför efterlyser jag en ny lagstiftning. Den här blir gällande nu.

    Jag tycker att vi sätter oss ner, vi kan ha en parlamentarisk kommitté, och tittar på hur vi kan göra Åland ännu starkare och ännu bättre, utan att hälsoskyddet blir drabbat. Säg inte att det inte går att förenkla! Finland håller på med sina reformer hela tiden, eftersom man är desperat. Finland håller på att tvina ihop ekonomiskt. Låt oss inte göra det i landskapet Åland.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Jag undrar vad ltl Häggblom har för konkreta exempel på förbättringar via en egen lagstiftning? Vad är det konkret som kan bli bättre men ändå vara företagarvänligt, rättssäkert och konkurrensneutralt?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Alla de här synerna av företagen kostar massor av pengar för småföretagarna. De drabbar dem ekonomiskt hårt. Dem kan man göra med längre intervaller, precis som vi diskuterade gällande bilbesiktningen. Det är precis samma sak. Alla sådana här små saker. Man måste kunna ha möjlighet att tvätta flera saker i samma rum. Du får t.ex. inte använda samma handfat utan måste ha olika handfat. Det är ju vansinniga regler som finns här men som inte finns på annat håll i Europa. Varför ska vi ha sådant som bara kostar pengar för småföretagare? Jag kan ge många sådana exempel men jag vill inte ödsla tid av er 30 lagtingsledamöter till det, men kom så ska jag berätta alla de detaljer som finns att förenkla. Tar vi finsk lagstiftning nu så blir det inte bättre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Då ser jag fram emot att ltl Häggblom kommer med alla dessa exempel till regelrådet. Regelrådet är ett organ som redan har funnits i fem år och dit företagare och andra kan komma som ser regelhinder, som går att eliminera. Man är välkommen att lämna in dem till landskapsregeringen. Vi ska göra allt vi kan för undanröja sådana regler som inte behövs.

    Under de här fem åren har det inkommit fem ärenden. Den retoriken som ltl Häggblom har, den har vi hört länge. Men när det sedan blir upp till bevis att ta fram ett konkret exempel och lämna in det då lovar vi att göra vårt bästa för att eliminera problemet. Det är mycket prat men mycket lite substans när man kommer till verkligheten.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Jag ser det som en självstyrelsepolitisk fråga om vi ska ha lagstiftning eller inte. Varför har vi lagstiftning på byggnadsområdet, PBL-lagstiftningen? Och om man har den här synen, som vicelantrådet har, så undrar jag varför vi har självstyrelse med egen lagstiftning om vi inte ska utöva den? En ålänning ska veta, att det som jag läser i Ålands lagsamling, det är det som gäller i landskapet. Många av våra regler är likadana som i Finland, Sverige och i övriga världen. Men vi har en egen åländsk lagstiftning utöver det.

    Det här med regelrådet är totalt nytt för ltl Bert Häggblom. Jag har aldrig någonsin hört talas om att det överhuvudtaget fanns någonting sådant, dit man kan anmäla fel och brister. Jag har varken sett någon lagstiftning, någon upplysning eller några annonser om det att - ”Kom hit med alla klagomål! ”Det är nytt för mig! Det är bra att ålänningarna får veta att det finns något sådant också.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Det här har funnits en längre tid. Det startades av dåvarande ministern Fredrik Karlström och vi har jobbat mycket med det. Den här regeringen fortsätter i samma anda.

    Jag blir nog lite fundersam om ltl Häggblom har läst lagframställningen som ligger på bordet, eftersom det i den framgår att det blir färre tillsynsintervaller och mera egenkontroll. Bort från myndigheten och mera ansvar på de egna företagen!

    Om man tittar på riket, där man har ett dereguleringsprojekt som ska arbeta med att eliminera krångligheter och regelkrångel, har de framställningar som regeringen har lämnat till riksdagen tvärtom inte kunnat innebära några förenklingar. Även om ambitionerna också finns på rikshåll, och vi följer det här väldigt nära, så har vi ännu inte sett att det går i rätt riktning, tyvärr. Ofta kan det vara mycket enklare sagt än gjort.

    Däremot vet vi att företag, som kommer utifrån till Åland, inte tycker att det är så svårt att bilda företag här.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Det finns en taxarapport som har gjorts över vad våra företagare betalar. Jag hoppas att alla skulle ta del av den så att man skulle förstå hur mycket det kostar det åländska näringslivet, i synnerhet för småföretagarna. Man behöver titta på detta och förenkla det. Nu får vi den lagstiftning som vi har här, men trots det som landskapsregeringen nu tycker, så hindrar det väl inte att man tittar på detta och gör det ännu bättre på Åland. Varför ska vi bara kopiera och ha en lagstiftning när vi inte vet vad Finlands riksdag bestämmer i morgon, eftersom vi inte får säga till om något överhuvudtaget här i lagtinget över hur lagen nu är utformad och som lagtinget ska anta.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Talmannen vill, innan vi går vidare i debatten, uppmana såväl ministrar som lagtingsledamöter att hålla debatten på en saklig och artig nivå. Detta gynnar saken och arbetet för Ålands bästa!

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära ordet när jag hörde ordet ”regelrådet” nämnas i debatten, som ett sätt att minska byråkratin i det åländska näringslivet. Jag vet inte om näringsministern har bemödat sig att gå in på ”enklareregler.ax”. Det är den sida där man förväntades lämna synpunkter. Vad möts man av i dagsläget när man som företagare uppmanas lämna in förslag till förenklingar? ”Denna sida är under konstruktion” får man med en liten glad Smiley till svar. Vad visar då detta? Jo, det visar att om vi ska lyckas förenkla regler så måste vi arbeta aktivt med frågorna. Vi från regeringens sida – eller regeringens sida, jag räknar mig inte till dem i det här läget – måste, när man tar fram den här typen av lagförslag, föra en dialog med näringslivet. Man måste ställa frågan ”Vad kan vi göra för er?” och inte lägga upp en hemsida och förvänta sig att företagare som har veckorna fyllda med annat, ska sitta och tänka ut och lämna in egna förslag. Det är förstås en god tanke, men det räcker inte! Man måste hela tiden ha en dialog och samla listor över åtgärdsförenklingar som man sedan tar tag i och använder då man stiftar nya lagar och lägger nya lagförslag. Det har man uppenbarligen inte gjort i det här fallet. Åtminstone har jag, som är ute och träffar företagare och diskuterar - bl.a. hälsoskyddslagstiftningen - fått massor av kommentarer. Allt från fisklådor till hur man ska hantera livsmedel på olika sätt där man från myndigheterna har helt orimliga krav och i sin tur skyller på lagstiftningen.

    Tar man upp den här typen av problem i detta lagförslag? Tyvärr, man hänvisar till ett regelråd som inte existerar. Åtminstone ligger hemsidan nere. Det tycker jag är förkastligt och visar att vi måste få en skärpning vad gäller både näringspolitiken och arbetet för en förenklad byråkrati. Den här debatten är ett typexempel på just detta.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack för det! Är det något problem med hemsidan så ska vi givetvis uppmärksamma det. Det tackar jag ltl Axel Jonsson för. Däremot är regelrådet ett organ tillsatt av landskapsregeringen med mig som ordförande, så det existerar och det är berett att ta emot ärenden, så fort de finns.

    Jag kan tala om för ltl Axel Jonsson att också jag träffar företagare. Vi har näringslivsorganisationer som ständigt jobbar med det här och som försöker ta upp den här typen av problem. Så fort det finns konkreta saker som går att lösa så är regeringen positiv till det.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är fint! Det kan knappast ha undgått någon att det finns ett intresse från näringslivets sida till enklare regler på just det område som vi diskuterar här idag i denna debatt, nämligen på hälsoskyddsområdet. Därför är det märkligt att man inte har den typen av förslag. Man öppnar för några svenska aktörer att komma in, ja förvisso, men vad lagstiftningen kräver i de enskilda fallen, där har man inga egna tankar utan man hänvisar till finsk lagstiftning och att vi ska kopiera finsk lagstiftning. Det är det som är problemet. Sedan har man mage att komma till lagtinget och hänvisa till ett regelråd och säga att man ska kontakta regelrådet genom att komma med konkreta förslag, och så går det inte att hitta regelrådet på nätet. Då är det något som är lite bakvänt här i debatten, det måste man ändå kunna konstatera, herr talman.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Nu måste man komma ihåg att hälsoskyddslagen är till för att skydda konsumenter och individer så att saker och ting sköts korrekt. Det går inte att ha det Oklahomafritt om det är det som ledamoten Axel Jonsson eftersträvar. Här finns en konsumentskyddsaspekt. Om man läser lagen så kan man kanske notera att det blir färre myndighetskontroller och det övergår mera till egenkontroller hos företagen. Är inte det att förenkla reglerna, ltl Axel Jonsson?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag tror inte att det är någon här i salen som har nämnt någonting om Oklahomafritt. Men, det här resonemanget hör man alltid när det från socialdemokratiskt håll diskuteras den här typen av regelverk, att det handlar om att ”skydda medborgarna” eller att ”företagen inte kan ta ansvar”. Man litar helt enkelt inte på våra åländska företagare och ser till att man håller god hygien och följer sunt förnuft när man bedriver sin verksamhet. Det är den här typen av misstro mot näringslivet som vi måste komma ifrån. Vi måste kunna lita på våra företagare, att man har förmåga att använda sitt sunda förnuft och att vi inte i detalj med lagstiftning måste styra alla deras verksamhetsförutsättningar. Det är det som är själva grundproblematiken i det här fallet. Vi litar knappt på oss själva, som politiker i den här salen, när vi säger att det är bättre att vi kopierar finsk lagstiftning i stället för att faktiskt diskutera med våra företagare och fundera hur vi kan skapa förenklingar i deras vardag och faktiskt lita på dem.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill upplysa om att landskapsregeringens hemsida har adressen www.regeringen.ax.  Skriver man in ordet ”regelrådet” i sökrutan så hittar man det direkt och där finns kontaktuppgifter på var man ska lämna in synpunkter, både per e-post, telefon och besöksadress. Så det finns nog. Den adress som ltl Axel Jonsson hänvisade till går inte till landskapsregeringens hemsida, vad jag har förstått.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag vill inte blanda in någon annan i den här diskussionen, men jag tror att de som satt i lagtinget under den förra mandatperioden vet hur hemsidan kom till och varifrån den kom. Vad som är problematiken i det hela är att detta är en gammal idé. Man har tagit bort formuläret som fanns tidigare för företagare att fylla i. Det såg inte så bra ut när det endast kom in fem förslag under en mandatperiod. Det enda konkreta bemötandet man hade på ett av de här förslagen var, att man hänvisade till att det var finsk behörighet, och att man ingenting kunde göra, när det handlade om att man ville ha enklare regler för att bedriva turistverksamhet med båtar i skärgården.

    Det är lite symptomatiskt med den här diskussionen, vi skyller ifrån oss och säger att näringslivet måste komma in med synpunkter på hur man ska kunna skapa enklare regler. Sedan tar vi hem våra egna hemsidor och hoppas att det ska komma inspel i stället för att vi själva arbetar med frågorna och samlar på oss idéer och listor som vi sedan förverkligar när vi tar fram lagförslag. I stället kopierar vi finsk lagstiftning och hoppas på det bästa.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Igen säger ltl Axel Jonsson ”tar ner våra egna hemsidor”. Vad landskapsregeringens hemsida har för adress vet också ltl Axel Jonsson. Där finns regelrådets kontaktuppgifter och hur man går tillväga. Det finns information, det är inga problem. Var är problemet?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tidigare fanns det en sida som hette ”enklareregler.ax” som den förra landskapsregeringen satte upp och där man hade formulär för att lämna in sina förslag. Nu har man ersatt det men en liten flik under landskapsregeringens egen hemsida. Man kan fråga sig varför? Om det är ett så prioriterat område av den nya landskapsregeringen, varför går man tillbaka i utvecklingen på ett sådant sätt? Det är åtminstone frågan som uppstår hos mig. Och varför lämnar man den gamla sidan med en Smiley, där man säger att ”Sidan är under konstruktion”, det är väl en ännu större fråga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Lantrådet Katrin Sjögren

    Talman! Eftersom det har förts principiella resonemang så önskar jag att få delta lite i debatten.

    Att arbeta hållbart kan man också göra när det gäller politik. I den principiella diskussionen, om det alls är legitimt att ha blankettlagstiftning eller inte, så vill jag komma med några förtydliganden.

    Allt som är dåligt kommer faktiskt inte från Finland. Det finns otroligt mycket som är bra och det är en del i självstyrelsen att få nytta av det som görs, både öster och väster om oss, och förfina det till vår egen lagstiftning.

    Speciellt när det gäller blankettlagar, i det här fallet hälsoskydd, så är det inte rimligt att vi ska anställa tjänstemän som ska utarbeta förslag på hur man kontrollerar och underhåller bassänger och hur offentliga toaletter ska utformas. När det gäller det så vill jag säga till lagtinget, att vi där kommer att utnyttja blankettlagstiftning. Man kan ha skrivningar om att lagförslagen automatiskt uppdateras när det kommer förändringar på rikssidan. Det är väldigt bra och det är ett smidigt sätt att förfara. Men, man kan också aktivt gå in och stifta stopplagar när man har blankettlagar. Är det någon förändring som man inte tycker om så kan man stifta en stopplag.

    Landskapsregeringen vill sätta krutet på att utveckla självstyrelsen och skriva lagar som direkt har betydelse för ålänningarna. Vi skriver en barnomsorgslag, en hälso- och sjukvårdslag, vi ska ta fram en helt ny kommunallag, vi ska revidera grundskolelagen och självstyrelsens egen gymnasielag, vi håller på att ta fram en egen vallagstiftning och vi ska ta fram upphandlingslagstiftning. Det är ju där vi vill sätta krutet, där det har en avgörande betydelse och där självstyrelsen spelar roll i vardagen. Vi kan inte sätta krut på att ta fram underlag på hur man t.ex. kan hålla offentliga toaletter rena

    När det gäller kontroll, hälsoskydd och folkhälsa så finns det faktiskt verkligt mycket sunt förnuft i botten. Det är därför vi har de system vi har. Har man inte hälsoskydd och folkhälsa så kostar det väldigt mycket pengar.

    För länge sedan när jag var miljöansvarig så fanns det rederier som inte ville ha kontroller utförda, varken i Stockholm eller i Helsingfors, utan man vände sig faktiskt till ÅMHM därför att man tyckte att det var en liten, effektiv och flexibel myndighet.

    Jag vet också att man har gjort försök på att lindra kraven hos fiskodlare och äppelodlare där vi kunde ha egen lagstiftning. Men så sades det att det var konkurrenshämmande. Det är svårt att få in äpplen och fisk på en marknad som inte har samma kontroller som övriga marknader. Den risken vill man inte ta. Det är ju inte en slump att Norge, som står utanför EU, har en lagstiftning som helt harmoniserar med EU-lagstiftningen, därför att man är ett exporterande land. Så verkligheten är ofta mer komplicerad än vad man ofta tror. Och visst har vi försökt att vara smidiga. Vi har försökt avbyråkratisera både med tobakslagen, med konsumentsäkerhetslagen och nu med hälsoskyddet. Jag jobbar gärna parlamentariskt, men då tycker jag att vi ska sätta krutet också på jordförvärv och socialvård.

    Jag kan slutligen intyga att kontakterna med näringslivet är många och goda för hela landskapsregeringens del.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Tack lantrådet för kompletterande synpunkter på lagförslaget. Jag vill betona att vi från centerns del inte kommer att förespråka något förkastande av lagen. Däremot, när lantrådet berör lagförslaget och vad som är nyttigt för självstyrelsen, så har vi problematiken med svenska språket.

    Kan lantrådet, här och nu, garantera att de handböcker, rekommendationer, anvisningar och annan vägledning som styr den finska lagstiftningen, kommer att finnas på svenska inom en rimlig tid? I annat fall får vi ett system på finska, de som kan finska kan leva enligt det, men alla andra ska vända sig västerut för att överhuvudtaget få vardagen att fungera. Detta kan vara fördyrande.  Är det rimligt, i ljuset av det, att diskutera en egen åländsk lagstiftning?

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det gäller att ha kontroll och följa med utvecklingen. Det redogörs i framställningen och i lagförslaget att de ska finnas handböcker på svenska. Det kan vara en viss fördröjning i översättningen, det har man också rett ut, och vi måste följa med att de löftena uppfylls.

    När det gäller svensk lagstiftning så har jag absolut ingenting emot att man tittar också på det. Jag vet att när man tittat på det sociala området så har man lite olika lagstiftningstraditioner. I socialstyrelsen i Sverige har man mindre detaljlagar, man ger ut direktiv och förordningar som kommunerna direkt har att anpassa sig efter. Det kan vara ett mer sympatiskt sätt att arbeta efter, men det är oerhört mycket mera resurskrävande. Så lite olika lagstiftningstradition har man där.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för svaret lantrådet! Det som gör mig lite orolig, när det gäller språkproblematiken, är det som vårt eget utskott skriver, att de flesta av de nämnda anvisningarna kommer att finnas på svenska inom rimlig tid. Det är väl det som är det hopplösa för våra aktörer som inte behärskar finska. Vart ska de vända sig när den här typen av specialproblem dyker upp? Varför vi från centern är tilltalade av att titta mer och mer på rikssvensk lagstiftning, är därför att man där har ett mycket mer sympatiskt sätt att angripa knepiga juridiska situationer, ett mycket mer avslappnat juridiskt språk. Det är ingen nackdel i en tillvaro där myndighetssfären lyckas skapa alltmer komplicerade regelverk. Ta t.ex. det som berör kommunerna och jämför den lagstiftningen. Det kanske inte då är helt fel av vi också utgår från den utkomstpunkten, och inte bara den språkliga, och blickar mer västerut.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Som jag sade tidigare så har jag ingenting emot att man blickar både österut och västerut. Det har jag absolut inte, tvärtom. Det som kan komplicera saker och ting är då det finns gråzoner och delad behörighet. Det har vi minsann fått erfara när det gäller t.ex. plan- och bygglagen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Herr talman! Jag vill understöda ltl Bert Häggbloms klämförslag.

    Talmannen

    Talmannen meddelar att understöd ska lämnas i detaljbehandlingen som vi kommer till så småningom. Vi tackar för det! Begärs ytterligare ordet i diskussionen? Jag förklarar diskussionen för avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Ltl Axel Jonsson

    Herr talman! Jag föreslår att förslaget förkastas.

    Talmannen

    Begärs ytterligare ordet?

    Ltl Brage Eklund

    Herr talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.

    Talmannen

    Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Eklund, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

    Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Jonssons förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

    Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat utskottets betänkande.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 och 13 §§ landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § plan- och bygglagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 kap. 10 § och 11 kap. 1 § vattenlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion?

    Ltl Bert Häggblom

    Herr talman! Jag föreslår en kläm. Ska jag ta den nu eller senare?

    Talmannen

    Vi tar klämmen senare! Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Begärs ytterligare ordet?

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Jag föreslår klämmen som har följande lydelse: ” Att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen”.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Jag ber att få understöda ltl Bert Häggbloms klämförslag.

    Talmannen

    Ltl Bert Häggblom, understödd av vtm Veronica Thörnroos har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse. ”Att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen”.

    Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende, och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande, ska förslaget enligt 73 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Ltl Bert Häggbloms klämförslag bordläggs därför till lagtingets följande plenum. Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.